Inbjudan till deltagande i projektet - Smartare mat i Örebro län

Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Energikontoret 2013-04-02 Dnr: 13-81 Susanne Rosendahl Sida 1 (1) Till Örebro läns kommuner och landsting Inbjudan till deltagande i projektet - Smartare mat i Örebro län Bakgrund I remissen till nytt energi- och klimatprogram presenterades Smartare mat i Örebro län som förslag till en regionalt samordnad åtgärd. Efter positiv respons har en arbetsgrupp tagit fram ett projektupplägg. Nu inbjuds alla länets kommuner och landstinget till att delta i detta samverkansprojekt. Sammanfattning av projektets syfte Under 2,5 år, 2013-2015 ska projektet utveckla, implementera och sprida metoder som möjliggör minskad klimat- och miljöbelastning genom måltidsplanering, energianvändning och måltiden som pedagogisk resurs. För mer information om projektet och dess delprojekt, se bifogad projektbeskrivning. Partnerskap och anmälan Varje kommun inbjuds att delta med flera kök och enheter. Anmälningarna ska samordnas internt innan de skickas till Regionförbundet. För anmälan se bifogat anmälningsformulär. Anmälan är inte bindande men är en avsiktsförklaring. Utifrån intresse att delta bildas en partnerskapsorganisation i vilken projektets upplägg planeras vidare. För Regionförbundet Örebro Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Hållbar Samhällsbyggnad

2 (2) Projektbeskrivning Bakgrund Idén Smartare mat i Örebro län har uppkommit på dialogmöten inom projektet för ett nytt energi- och klimatprogram i Örebro län. Maten står för cirka en tredjedel av en persons klimatbelastning. Ett viktigt steg till mindre klimatbelastning från verksamheter och invånare i länet är att vi inom det offentliga går före och visar vägen. Det finns goda erfarenheter av Smartaremat-projekt i flera kommuner. Dessa kan nu utvecklas och spridas. Detta länsövergripande projekt föreslås att drivas i form av ett partnerskap mellan intressenterna. Övergripande syfte Projektet syftar till att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidsplanering, energieffektiva kök och pedagogik för den hållbara måltiden. Projektet syftar även till att utveckla helhetslösningar för att bidra till ett hållbart samhälle. Effektmålen är minskad klimat- och miljöbelastning. Projektmål på tre år för de deltagande enheterna - Minskad klimatbelastning med minst 25 procent. 1 - Ökad andel ekologiska livsmedel till minst 35 procent av inköpen. 1 - Andelen matsvinn, av total tillagad och serverad mängd mat, ska minska ner till 10 procent. 1 - Ökad energieffektivisering med minst 15 procent. 2 - Nya pedagogiska metoder kring hållbarhet och måltiden. 3 Indikatorer: - Klimatbelastning per portion. - Andel ekologiska livsmedel. - Andel mängd svinn av total tillagad och serverad mängd mat. - Energianvändning per portion. Vid projektets start mäts nuläget vid varje enhet och för hela organisationen. Under projektet förväntas den deltagande kommunen/landstinget anta egna effektmål för hela organisationen om sådana saknas. Ett exempel på ett sådant mål är: År 2020 har kommunens klimatbelastning från måltider serverade i kommunen minskat med 50 procent jämfört med 2014. 1 Målet gäller för kök som deltar i delprojektet: måltidsplanering. 2 Målet gäller för kök som deltar i delprojektet: energianvändning. 3 Gäller för delprojektet: pedagogik.

3 (3) Tanken med detta partnerskapsprojekt är att 30 enheter, kök eller lärarlag i Örebro län deltar i minst ett delprojekt. Dessa enheter utvecklar, implementerar och sprider metoder som möjliggör att effektmålen uppfylls. Delprojekt och dess syften 1) Måltidsplanering - Utveckla, implementera och sprida metoder för den offentliga måltiden för att uppnå: - ökad andel ekologiska livsmedel - ökad andel säsongsanpassade livsmedel - ökad andel vegetabilier och minskad andel kött - minskad mängd matsvinn 2) Energianvändning - Utveckla, implementera och sprida metoder som möjliggör: - ökad energieffektivitet i köken - livscykelanalyser(energi) av utrustningen i köken, stöd vid inköp av utrustning, när är det dags att byta utrustning och till vad 3) Pedagogik - Utveckla, implementera och sprida metoder som möjliggör: - användning av den smarta maten som pedagogisk resurs i undervisningen - undervisningen som en resurs för att göra den smarta måltiden attraktiv Projekttid Projektiden är 2,5 år, från augusti 2013 till december 2015. Aktivitetsplan och arbetsmetoder Se bilagorna 1, 2 och 3 om delprojektens moment och metoder. Ekonomi Finansiering t kr/år 30 deltagande enheter à 30 000 kr/år 900 Budgeten bygger på 30 deltagande enheter i partnerskapet och är ett självkostnadsupplägg för att finansiera projektledning och gemensamma aktiviteter i projektet.

4 (4) Avgränsningar Projektet omfattar inte delprojekt som arbetar med hållbar upphandling och ökad ekoproduktion. Representanter för dessa områden kommer dock att ingå i projektets projektgrupp Projektorganisation Enheterna väljer vilket delprojekt man avser att delta i redan vid anmälan till projektet. Anmälningarna samordnas internt innan den skickas till Regionförbundet. Utvärdering kopplas till projektet och utförs av Örebro Universitet.

5 (5) Projektplanering Projektet har planerats av kostcheferna Sabina Wärnberg, Nora kommun och Åsa Sandholm, Örebro kommun, Lisa Pettersson, miljösamordnare vid Upphandlingsenheten i Örebro kommun, Marie Janson, planerare i Örebro kommun, Johanna Björklund, forskare och lärare vid Måltidsekologisktforum, på Örebro Universitet, Marie Nybäck, Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting och Peter Morfeldt, enheten för skolutveckling, Regionförbundet Susanne Rosendahl, Regionförbundet Örebro var varit sammankallande och lett planeringsprocessen. Projektidén har presenterats och förankrats på möte för samtliga kommunchefer i Örebro län och för landstingsdirektören, i januari 2013. Partnerskap Utifrån responsen på denna inbjudan skapas en partnerskapsorganisation för projektet till vilken huvudman och styrgrupp sedan utses. Styrgruppen ansvarar sedan för att delprojekt startas utifrån intressenternas önskemål.

6 (6) Bilaga 1. Delprojekt - måltidsplanering Syfte Syftet är att utveckla, implementera och sprida metoder för den offentliga måltiden för att uppnå minskad klimat- och miljöbelastning genom: - ökad andel ekologiska livsmedel - ökad andel säsongsanpassade livsmedel - ökad andel vegetabilier och minskad andel kött - minskad mängden matsvinn Projektmål Projektmålen, på tre år, för de deltagande enheterna är: - Minskad klimatbelastning med minst 25 procent. - Ökad andel ekologiska livsmedel till minst 35 procent av inköpen. - Andelen matsvinn, av total tillagad och serverad mängd mat, ska minska ner till 10 procent. Moment i projektet Hur är det? Vart vill vi? Hur gör andra? Hur ska vi göra? Genomförande Vad fungerade bäst? Metod - Kickoff! - Inventering av utgångsdata, enligt indikatorer för klimatbelastning, andel ekomat, mängd svinn. - Mål fastslås i varje organisation. - Den egna enheten sätter mål för projektet. - Inspiration, studieresor, föreläsningar, idémöten, diskussioner, praktik. - Arbeta fram egna enkla handlingsplaner på köksnivå arbetas fram. - Verkstad, nya arbetsmetoder prövas. - Kontinuerlig uppföljning av indikatorer, klimatstatistik, andel ekomat, budget, mängd svinn mm. - Utvärdering av metoder. - Slutkonferens. - Spridning av nya erfarenheter inom och sedan utanför köken i projektet. Gemensamma projektträffar varvas med eget utvecklingsarbete i köksenheten.

7 (7) Bilaga 2. Delprojekt energianvändning Syfte Syftet är att utveckla, implementera och sprida metoder som möjliggör - ökad energieffektivitet i köken - livscykelanalyser av utrustningen i köken och utveckla kunskapsstöd vid inköp av utrustning gällande när det är dags att byta utrustning och till vad. Projektmål Målet är att de deltagande köken ska effektivisera sin energianvändning med minst 15 procent på två år och med ett långsiktigt mål på 30 procent. Moment i projektet Hur är det? Vart vill vi? Hur gör andra? Hur ska vi göra? Genomförande Vad fungerade bäst? - Kick off! - Inventering av ägande och utgångsdata, enligt indikatorer för energianvändning. En konsult gör energikartläggning och med förslag på energieffektiviseringar. - Inventering av kökens behov av LCC-kalkyler av köksutrustning. - Den egna enheten sätter mål för projektet tillsammans med fastighetsägaren. - Inspiration genom studieresor, föreläsningar, idémöten, diskussioner, praktik. - Arbeta fram egna enkla handlingsplaner på köksnivå. - Verkstad, nya arbetsmetoder prövas. - Kontinuerlig uppföljning av indikatorer för energianvändning i köken. - Utvärdering av metoder för energieffektivisering. - Slutkonferens. Spridning av nya erfarenheter inom och sedan utanför köken i projektet. Metod Gemensamma projektträffar vid varje delmoment varvas med eget arbete i köksenheten. Projektet anlitar en konsult som gör livscykelkostnadsberäkningar på köksutrustning och energikartläggningar i köken. Resultatet återkopplas till enheterna och sprids även till övriga organisationen.

8 (8) Bilaga 3. Delprojekt Den pedagogiska skolmåltiden Bakgrund Idag integreras skolmåltiden inte i någon högre grad i det pedagogiska arbetet. Den används inte som det pedagogiska redskap den skulle kunna vara. Genom maten kan eleverna lära sig om sitt närområde dess landskap och kultur, om mattraditioner, om ekologi och kretslopp, men också om demokrati, global handel, hälsa och livsstil, miljö- och rättvisefrågor m.m. Där kan ökad kunskap lägga grunden för en hållbar utveckling av samhället. För att gå vidare och göra de menyförändringar som krävs för att miljöanpassa maten behöver man intressera och inspirera eleverna så att de blir nyfikna och efterfrågar en annan typ av mat. Samarbete mellan elever, lärarlag och kök är en viktig förutsättning. Om man förändrar menyer men eleverna inte äter är inget vunnet. Och om undervisningen lär ut hållbar konsumtion så behöver skolan servera hållbara måltider. Syfte Syftet med delprojektet är att utveckla, implementera och sprida metoder som möjliggör användning av den smarta maten som resurs i det pedagogiska arbetet samt att det pedagogiska arbetet blir en resurs för att göra den smarta måltiden attraktiv. Projektet ska erbjuda stöd för lärarlag att utveckla ny kunskap på skolor där köken serverar hållbara måltider. Projektmål Målet är att utveckla nya pedagogiska metoder kring hållbarhet och måltiden. Ett viktigt mål med projektet är att bidra till skolans kunskapsmål inom relevanta områden, så som t.ex. naturkunskap, hemkunskap, idrott, hälsa, samhällskunskap och hållbarhet. Moment i projektet - Identifiera möjliga kopplingar mellan måltiden och skolans kunskapsmål. - Kartlägga användbara metoder inventera erfarenheter från andra projekt genom studieresor, rapporter, föreläsare, workshops m.m. - Samla ett metodpaket. - Prova metoderna tillsammans med elevgrupper. - Utvärdera metodpaketet. - Sprida erfarenheterna från projektet. Metod Projektet är aktionsinriktad och innehåller kollegialt lärande. Gemensamt görs en kunskapsresa där skolorna tar ansvar för lärandeprocessen under adekvat handledning. I projektet arbetar skolorna delvis enskilt och tillsammans i gemensamma aktiviteter. För att lyckas med och implementera det övergripande projektet så är det viktigt utnyttja synergier mellan detta delprojekt och de andra samt att eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i projektet.

9 (9) Anmälan Enheterna väljer vilket eller vilka delprojekt man avser att delta i redan vid anmälan till projektet. Alla organisationer är således välkomna att anmäla flera enheter och medverkan i flera delprojekt. Anmälan samordnas internt innan den skickas till Regionförbundet. Se bifogat anmälningsformulär. Platserna fördelas efter anmälningstidens slut. Steg för steg. 1) Utse en samordnare för denna projektanmälan. Ta ett internt ledningsbeslut om hur projektet ska finansieras och inom vilka områden ni vill delta. 2) Sprid denna inbjudan till kostcheferna/skolcheferna som in sin tur kontaktar de kökschefer som är aktuella för projektet. 3) Kost- och skolcheferna samordnar intresseanmälningarna. 4) Kostnaden är 30 000 kr per kalenderår multiplicerat med antal deltagande enheter. För 2013 är kostnaden 15 000 kr per enhet. 5) Projektsamordnaren gör en samlad anmälan från respektive organisation. Anmälan ska mejlas till Susanne Rosendahl på Regionförbundet Örebro senast den 17 maj. 6) Var god prioritera deltagandet genom att numrera enheterna. Vid frågor: Kontakta Susanne Rosendahl 0705 83 63 37. OBS! Skicka en samordnad anmälan per kommun/landsting via mejl till susanne.rosendahl@regionorebro.se senast den 17 maj 2013.

10 (10) Anmälningsblankett att skicka ut till enheterna. Organisation Enhet Enhet Avdelning Delprojekt Det här har vi gjort tidigare inom valt tema: och/eller och/eller Måltidsplanering: - ökad andel ekologiska livsmedel - ökad andel säsongsanpassade livsmedel - ökad andel vegetabilier och minskad andel kött - minskad mängden matsvinn Energieffektivisering i köken - ökad energieffektivitet i köken - livscykelanalyser av utrustningen Pedagogik* - användning av den smarta maten som pedagogisk resurs i undervisningen - undervisningen som en resurs för att göra den smarta måltiden attraktiv * Endast för skolor som redan arbetar med hållbara måltider eller som samtidigt anmäler sig till delprojektet Måltidsplanering ovan. Därför vill vi delta: Kontaktperson: (Namn, titel, telefon och e- post)

11 (11)