Trötthet efter arbete i buller

1997:7 Trötthet efter arbete i buller en registerstudie och tre fältstudier Anders Kjellberg Per Muhr Björn Sköldström arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 412 4 ISSN 0346 7821 a

Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö, Elisabeth Lagerlöf och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1997 Arbetslivsinstitutet, 171 84 Solna, Sverige ISBN 91 7045 412 4 ISSN 0346-7821 Tryckt hos CM Gruppen

Fšrord Projektet Buller och trštthet har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmiljšinstitutet och Previas utvecklingsverksamhet, Futura. Finansiering har delvis skett med hjšlp av medel frœn Arbetsmiljšfonden. Vi vill framfšra vœrt tack till medverkande vid Krigsflygskolan i Ljungbyhed, vid Kustflottan i Karlskrona samt vid Sandvik, Gimoverken. SŠrskilt vill vi nšmna huvudskyddsombudet Markko HŠnninen, Ljungbyhed, divisionsingenjšr Anders Eriksson, Karlskrona och Sven Grevsten, fšretagslškare vid Sandvik. Anders Kjellberg Projektledare

InnehŒll Inledning 1 Registerstudie - StatshŠlsans referensdatabank 2 Metodik 2 Resultat 6 Diskussion 9 Studie av trštthetsvariation under en arbetsvecka i flygmiljš - ljudnivœ ca 95-100 db(a) 10 Metodik 10 Resultat 12 Diskussion 14 Studie av trštthetseffekter pœ nœgra fartyg inom kustflottan - ljudnivœ ca 80 db(a) 15 Metodik 15 Resultat 16 Diskussion 20 Studie av trštthetseffekter i en industri - ljudnivœ ca 80 db(a) 22 Metodik 22 Resultat 23 Diskussion 25 Avslutande diskussion 25 Sammanfattning 27 Summary 27 Referenser 28 Bilaga: Antal personer i yrkesgrupperna i de tre exponeringsklasserna

Inledning Trštthet Šr ett av de vanligaste problemen i arbetet. Till stor del Šr denna trštthet en naturlig fšljd av arbetsuppgifterna, men Šven faktorer i den fysiska arbetsmiljšn kan bidra till att man kšnner sig trštt eller att man blir tršttare Šn man annars hade varit. SŒdana effekter ser man t.ex. vid exponering fšr organiska lšsningsmedel (8). Tršttheten har naturligtvis betydelse fšr den enskildes všlbefinnande pœ och efter arbetet men kan ocksœ vara av betydelse fšr arbetskapaciteten genom att individens prestationsfšrmœga sšnks, olycksfallsrisken škar, antalet felhandlingar škar m.m. ven bland bullerexponerade klagar man ofta pœ besvšrande trštthet (16, 23) men ytterst fœ systematiska studier har rapporterats dšr man fšrsškt knyta trštthetsreaktionen till bullerexponeringen. Forskningen kring bullerproblem i arbetslivet har av fšrstœeliga skšl i stšllet nšstan uteslutande Šgnats Œt riskerna fšr hšrselskador. Det mesta som vi vet om trštthetseffekter grundar sig dšrfšr pœ laboratorieexperiment, dšr man i en serie studier har kunnat belšgga att man blir tršttare och presterar sšmre efter att ha arbetat i buller, Šn efter arbete under tystare fšrhœllanden (3, 6). Dessa resultat lœter sig dock naturligtvis inte utan vidare generaliseras till arbetssituationer. I en tidigare studie (10) undersškte vi en grupp flygtekniker under tvœ bullerbetingelser: En vecka med lœg bullerexponering dœ de utfšrde reparationsarbete pœ kompaniet, och en vecka med hšg exponering dœ de hade kontrolluppgifter i samband med starter pœ plattan. Tršttheten utvšrderades dels med en standardiserad stšmningslšgesskala (9), dels med en enkel reaktionstidsuppgift som i en rad tidigare fšrsšk visat sig vara mycket kšnsligt fšr trštthet (4). De subjektiva skattningarna gjordes fšre och efter arbetet under en arbetsvecka, medan reaktionstidsmštningarna endast gjordes den sista hela arbetsdagen i veckan (torsdagen). Reaktionstiderna visade sig fšrlšngas frœn morgonen till eftermiddagen dœ teknikerna hade arbetat pœ plattan i hšg bullernivœ, medan de tvšrtom fšrkortades nœgot dœ bullernivœn var lœg. En fšrbšttrad prestation pœ eftermiddagen Šr vad man fšrvšntar sig under normala omstšndigheter som en fšljd av dygnsrytmen. Vidare kunde man se att reaktionstiden var lšngre redan pœ morgonen under bullerveckan jšmfšrt med kontrollveckan. Trštthetsskattningarna visade samma tendens som reaktionstiderna. Eftersom skattningarna gjordes varje dag kunde man dšr fšlja trštthetsutvecklingen under veckan och den visade att skillnaden i vakenhet mellan de tvœ arbetsveckorna blev stšrre dag fšr dag. Detta skulle kunna vara fšrklaringen till att reaktionstiderna var lšngre redan fšre arbetet pœ torsdagen, vilket i sœ fall skulle avspegla en trštthet som ackumulerats under veckan. Det Šr naturligtvis svœrt att entydigt knyta denna effekt till bullerexponeringen. UtifrŒn mštningar, observationer och statistiska kontrollanalyser fšrefšll effekter- 1

na dock inte kunna fšrklaras av skillnader i arbetsbelastning eller exponering fšr ogynnsamt klimat, reabršnsle eller avgaser. Fšr att ytterligare belysa bullrets bidrag till tršttheten i arbetet har ytterligare fyra studier genomfšrts: En registerstudie dšr StatshŠlsans databas med hšlsokontroller av statligt anstšllda anvšndes fšr att studera trštthet och tvœ andra besvšrstyper. Den ena var huvudvšrk eftersom buller bland dem som lider av huvudvšrk ofta utpekas som en viktig utlšsande faktor (19). ven pœ arbetsplatser upplevs buller ofta ha denna effekt (16, 23). Vi har dock inte kunnat finna nœgon studie som pœvisat en fšrhšjd huvudvšrksfrekvens bland bullerexponerade. Den andra besvšrstypen Šr det som ibland kallas "negativ affekt" och karakteriseras av symptom som irriterad, deprimerad, olustig etc, och som hšr ges beteckningen Olust. I nœgon enstaka studie har bullerexponerade sjšlva angivit att bullret har sœdana effekter pœ dem (16), men studier av sambandet mellan bullerexponering och denna typ av psykiatriska symptom tyder pœ att nœgot orsakssamband knappast fšreligger i detta fall (20). Syftet med registerstudien var att, med bšttre kontroll av andra variablers inflytande, studera sambandet mellan bullerexponering och dessa tre besvšrstyper. Den andra studien var en direkt uppfšljning av den tidigare studien av flygtekniker, med mœlsšttningen att studera om nœgon kumulativ effekt pœ reaktionstiderna kunde observeras under arbetsveckan i buller. De tredje och fjšrde studierna var i de flesta avseenden replikationer av den tidigare flygteknikerstudien men nu i andra miljšer, dšr ljudnivœerna var lšgre. Den tredje studien genomfšrdes pœ nœgra fartyg inom kustflottan och den fjšrde i industrimiljš. Syftet med dessa studier var att belšgga trštthetseffekten i andra arbetsmiljšer. Registerstudie - StatshŠlsans referensdatabank Stiftelsen StatshŠlsan var under hela 1980-talet ansvarig fšr fšretagshšlsovœrden fšr i stort sett alla statligt anstšllda. PŒ flertalet arbetsplatser genomfšrdes HŠlsooch arbetsmiljškartlšggningar bl.a. med hjšlp av en enhetlig enkštmetodik utarbetad i samarbete mellan Yrkesmedicinska kliniken i rebro och StatshŠlsan (1). Dessa enkšter har bearbetats, avidentifierats och samlats i en databank som sedan har anvšnts fšr olika typer av utvšrderingar av arbetsmiljšfrœgor och som jšmfšrelsematerial vid nya undersškningar. Databanken innehœller flera hundratusen enkšter om statligt anstšlldas arbetsmiljš och hšlsa. Registerstudiens syfte var i fšsta hand att studera sambandet mellan bullerexponering och trštthet, men Šven exponeringens eventuella samband med huvudvšrk och negativ affekt, olust. 2

Metodik Den studerade gruppen FrŒgeformulŠren som StatshŠlsans referensdatabank grundas pœ har samlats in vid hšlso- och arbetsmiljškartlšggningar som bedrivits bland alla statligt anstšllda i Sverige under 1980-talet och bšrjan av 1990-talet. Dessa kartlšggningar har insamlats pœ ett standardiserat sštt, och jšmfšrbarheten inom materialet torde vara god (2). Undersškningarna har bedrivits som totalundersškningar dšr alla anstšllda pœ en arbetsplats erbjudits att deltaga. I mœnga fall har dessa undersškningar haft sœ gott som hundraprocentigt deltagande. Fšr att en enskild undersškning skulle inkluderas i totalmaterialet kršvdes att bortfallet inte var stšrre Šn 20 procent. Uppgifter saknas om hur mœnga arbetsplatser och personer som fallit bort som fšljd av detta krav, och ingen mšjlighet finns dšrfšr att uppskatta det totala bortfallets storlek. I ett fšrsta steg valdes data frœn Œren 1985-89, sammanlagt 115 000 enkšter, ut fšr analys. Bland dessa valde vi att intressera oss fšr de yrkesgrupper som har manuella yrken, d.v.s. i yrkesklassificeringssystemet NYK-grupp 6 ÒTransport och kommunikationsarbeteò, grupp 7-8 ÒTillverkningsarbete, maskinskštsel m.m.ò och grupp 9 ÒServicearbete m.m.ò (21). I dessa tre yrkesgrupper fanns sammanlagt 61Ê832 enkšter. Dessa yrken valdes fšr att fœ en stor andel bullerexponerade. Skillnaderna inom gruppen i socialt avseende och vad gšller arbetsmiljš och sprœkbruk kan ocksœ fšrvšntas bli mindre Šn om andra yrkesgrupper inkluderats têex grupp 0 ÒTekniskt, naturvetenskapligt arbete m.m.ò eller grupp 2 ÒAdministrativt, kameralt arbete m.m.ò. Genom att pœ detta sštt všlja en relativt homogen grupp, minskar risken fšr att undergrupper skiljer sig mycket i tolkningen av vad det innebšr att vara exponerad fšr buller. EnkŠter De anvšnda enkšterna utvecklades i nšra samarbete mellan Yrkesmedicinska kliniken i rebro och StatshŠlsan. Olika bakgrundsfaktorer liksom fysiska och psykosociala arbetsmiljšfaktorer belyses. PŒ effektsidan stšlls frœgor om ett antal allmšnsymtom liksom om besvšr i ršrelseorganen. EnkŠterna har validerats (1, 2) och har genomgœende befunnits ha en god reliabilitet och acceptabel validitet. Indikatorer pœ trštthet och andra besvšr Svaret pœ ja/nej-frœgan ÒKŠnner du dig ofta trštt utan direkt anledning?ò anvšndes som mœtt pœ trštthet. En reliabilitetsstudie visade att 90 % gav samma svar vid upprepning av mštningen (1, 2). Ytterligare tvœ besvšrsvariabler analyserades. Den ena var huvudvšrk som indikerades med svaret pœ ja/nej-frœgan "BesvŠras du ofta av huvudvšrk?". Den andra besvšrsvariabeln var ett index bildat utifrœn resultatet av en faktoranalys av besvšrsfrœgorna som tydde pœ att fem frœgor mštte samma underliggande variabel: KŠnner du dig ofta: 1. okoncentrerad; 2. rastlšs eller spšnd; 3. irriterad eller otœlig; 4. Šngslig, orolig eller nervšs; 5. nedstšmd, olustig eller ledsen. 3

FrŒn svaren pœ dessa frœgor bildades en dikotom variabel (0,1) dšr všrdet 1 tilldelades dem som svarat ja pœ nœgon av dessa frœgor. Bedšmning av bullerexponering Personen bedšmde sin egen exponering genom att svara pœ en ja-nej-frœga om han regelbundet var utsatt fšr buller i sin nuvarande arbetsmiljš. Den validering mot expertbedšmning av exponeringen som inom StatshŠlsan gjorts av svaren pœ exponeringsfrœgorna (1, 2) visade genomgœende att bullerfrœgan hade en lœg sensitivitet (47 %) och en hšg specificitet (nšra 100 %). Som exponering ršknades dœ nivœer hšgre Šn lœgt ventilationsbuller. MŒnga exponerade svarade alltsœ nej pœ frœgan, medan de som svarar ja nšstan alltid var exponerade. Utfallet berodde naturligtvis ocksœ av var man i expertbedšmningen lade skšrningen mellan exponerad och oexponerad. Ju hšgre krav pœ exponeringen desto hšgre blir sensitivitet och desto lšgre blir specificiteten. Om man t.ex. lade skšrningspunkten vid Òhšrselskadligt bullerò blev, med reservation fšr att den exponerade gruppen dœ blev tšmligen liten, sensitiviteten c:a 80 % och specificiteten c:a 60 %. Den i detta sammanhang viktigaste aspekten av frœgans kvalitet som mštinstrument Šr att den fœngar c:a 50% av dem som frekvent Šr exponerade fšr samtalsstšrande buller (c:a >70 db(a)) och att 95 % av dem som Šr exponerade fšr lšgre ljudnivœer svarar nej pœ frœgan. Detta betyder att den grupp som svarat ja Šr en ganska ÒrenÒ bullerexponerad grupp, vars exponeringsnivœ dock kan vara sœ lœg som 70 db(a). Den grupp som svarat nej innehœller dšremot en hel del personer som arbetar i ljudnivœer šver 70 db(a). Det fanns ocksœ en mšjlighet att anvšnda tillšggsfrœgan Òofta besvšrad avò fšr att fšrsška identifiera en mer extremt exponerad grupp, men valideringsstudien visade att detta inte fšrbšttrar validiteten. Gruppen av besvšrade personer skiljer sig dessutom med stor sannolikhet frœn švriga Šven i andra kritiska avseenden Šn exponeringsnivœn. AnvŠndning av sjšlvskattningar som indikator pœ bœde exponeringsnivœn och som effektmœtt har den allvarliga svagheten att exponeringsmœttet och effektmœtten med stor sannolikhet blir beroende av varandra. Sannolikheten Šr stšrre att de som anser att bullret ger dem huvudvšrk anger sig vara bullerexponerade, Šn de som exponeras fšr samma buller men inte besvšras av det. DŠrfšr konstruerades ocksœ ett oberoende exponeringsmœtt utifrœn personens yrkestillhšrighet. Fšr alla yrkesgrupper i materialet som innefattade mer Šn 50 personer (totalt 57Ê481 personer) gjordes en bedšmning av den troliga exponeringsnivœn i tre klasser: < 60, 60Ð80 och >80 db(a) (L eq : ekvivalentnivœn, en form av medelvšrdesmœtt; db(a): frekvensvšgd ljudnivœ, d v s ljudnivœ med hšnsyn tagen till att mšnniskan inte Šr lika kšnslig fšr alla ljudfrekvenser). Klassificeringen gjordes av tvœ oberoende bedšmare med lœng erfarenhet av ljudnivœmštningar i fšlt. De yrkesgrupper vars exponering bedšmarna inte var šverens om togs inte med i analysen (fem grupper med sammanlagt 345 personer). De bildade grupperna innefattade 32383, 20732 resp. 4021 personer och totalgruppen reducerades dšrmed till 57 136 per- 4

soner i de analyser som byggde pœ detta exponeringsmœtt. Kategoriseringen av yrkesgrupperna ges i Bilaga 1. I analysen av sambandet mellan bullerexponering och besvšr anvšndes en kombination av dessa tvœ exponeringsbedšmningar. UtgŒngspunkten var expertbedšmningen utifrœn yrkestillhšrighet. I den lšgsta exponeringsgruppen uteslšts dock de personer som sjšlva bedšmt sig som exponerade eftersom valideringsstudien visat att nšstan samtliga av dessa kunde fšrvšntas vara exponerade fšr nivœer šver 70 db(a). Gruppen med bedšmd exponering under 60 db(a) reducerades dšrmed till 24741 och totalgruppen till 49494 personer. Genom bortfall i de confounding-variabler som ingick i analysen (se nšsta avsnitt) reducerades gruppen med fullstšndiga uppgifter till 41442 personer. Fšrdelningen pœ exponeringsgrupper blev dšrmed 20645 i gruppen med en bedšmd exponering under 60 db(a), 17545 i gruppen 60Ð80 db(a) och 3252 i gruppen šver 80 db(a). En analys gjordes Šven dšr den hšgexponerade gruppen begršnsades till att endast omfatta dem som sjšlva hade angivit sig vara bullerexponerade. Mindre vikt lades dock vid denna analys eftersom valideringsstudien (2) visade att en sœdan selektion fšrmodligen leder till att ganska mœnga exponerade utesluts ur gruppen, och risken Šr uppenbar att dessa Šr mindre besvšrade av bullret Šn de som angivit sig vara exponerade. Dessutom gjordes separata analyser med sjšlvskattningarna eller expertbedšmningen som exponeringsvariabel. Andra trštthetsrelaterade fšrhœllanden De personer som Šr exponerade fšr hšga bullernivœer i sitt arbete har ofta en arbetsmiljš som Šven ur andra synpunkter Šr ogynnsam och skulle kunna orsaka trštthet. Det Šr ocksœ tšnkbart att skillnader mellan Œlders- och kšnsfšrdelningen mellan de exponerade och oexponerade grupperna skulle kunna pœverka resultaten. Fšr att kontrollera att ev skillnader mellan tršttheten hos bullerexponerade och oexponerade inte uppstœtt som fšljd av sœdana samband togs fšljande variabler ocksœ in i analyserna: - Kšn (bortfall: 218 personer) - lder (bortfall: 447 personer). Gruppen delades in i tre ungefšr lika stora grupper: Ð34 Œr. 35Ð45 samt 46Ð Œr. - Arbetets fšrlšggning i tid (dagtid, tvœskift treskift, turlista med natt, turlista utan natt eller annan, bortfall: 2230 personer) - DŒliga klimatfšrhœllanden (ja/nej, bortfall: 953 personer) - Tunga lyft (ja/nej, bortfall: 834 personer) - Stillasittande arbete (ja/nej, bortfall: 1254 personer) - Monotona arbetsršrelser (ja/nej, bortfall: 1055 personer) - SvŒra arbetsstšllningar (ja/nej, bortfall: 1249 personer) - Stimulerande arbete. Index bildat som medelvšrde av svar pœ tvœ frœgor om hur ofta arbetet upplevs som engagerande resp tillršckligt omvšxlande (bœda med fyra svarsalternativ, bortfall: 1Ê534 personer) - Arbetsbelastning. Index bildat som medelvšrde av svar pœ tvœ frœgor om hur ofta man har fšr mycket att gšra resp om hur ofta arbetskraven Šr hšga (bœda med fyra svarsalternativ, bortfall: 1Ê969 personer) Antalet personer som hade lšmnat uppgifter i samtliga variabler var 52179. 5

Responsbias Om man svarar ja eller nej pœ en besvšrsfrœga beror inte bara pœ hur intensiva besvšr man upplever. Svaret kan ocksœ spegla en persons generella tendens att bejaka eller fšrneka besvšr. En sœdan generell responsbias kan têex uppstœ som fšljd av att personerna har olika kriterier fšr vad som ska betraktas som ett besvšr. En motsvarande responsbias kan ocksœ fšreligga i svaret pœ exponeringsfrœgor. Om samma responsbias drabbar bœde exponerings- och besvšrsbedšmningarna skapas ett artificiellt samband mellan exponering och besvšr. En annan effekt av en responsbias Šr att sambanden mellan exponering och besvšr blir mycket ospecifika; en viss miljšfaktor kan visa sig ha samband med i stort sett alla typer av besvšr. Fšr att kunna kontrollera att ett samband mellan bullerexponering och besvšr inte uppstœtt som fšljd av en allmšn responsbias bildades ett index av medelvšrdet av svaret pœ fyra besvšrsfrœgor (ja/nej-frœgor dšr svaren kodades som 1 resp 0). De fyra frœgorna valdes utifrœn tvœ kriterier. BesvŠren skulle inte kunna ses som en bullereffekt, och de skulle vara relativt oberoende av varandra. Det senare pršvades genom en faktoranalys av besvšrsskattningarna, enligt vilken de fyra utvalda besvšren hamnade i olika faktorer. De fyra utvalda besvšren var orolig mage, fšrkylningar, klœda eller andra hudbesvšr samt besvšr frœn rygg, nacke eller axlar. Statistisk analys Analyserna av sambandet mellan bullerexponering och de dikotoma besvšrsvariablerna gjordes med logistisk regressionsanalyser, dšr variablerna togs in i tvœ steg. I det fšrsta steget ingick alla variabler utom bullerexponering och responsbias, som togs in i ett andra och tredje steg. Oddskvoter fšr de bullerexponerade relativt de oexponerade beršknades och redovisas med och utan kontroll fšr responsbias. Resultat Sambandet mellan bullerexponering och besvšr Tabell 1 ger oddskvoter (OR) fšr analyserna som baseras pœ den expertbedšmda bullerexponeringen utifrœn yrkestillhšrighet med uteslutning av de som sjšlva angav sig vara exponerade i gruppen med den lšgsta exponeringen med och utan kontroll av effekterna av responsbias. Oddskvoterna Šr genomgœende lœga och fšr Olust fšrelœg inte nœgon signifikant hšgre odds i de tvœ grupperna med hšgre exponering. BŒde trštthet och huvudvšrk var vanligare i gruppen med den hšgsta exponeringen och huvudvšrk dessutom i gruppen med 60Ð80 db(a) exponering. Fšr att en responsbias skulle kunna fœ nœgon pœtaglig effekt pœ oddskvoterna skulle kršvas att den visade ett starkt samband bœde med exponerings- och besvšrsbedšmningen. Som framgœr av tabell 1 hade kontrollen av responsbiaseffekten en mycket liten inverkan pœ oddskvoterna fšr buller. Detta berodde pœ att denna variabel visserligen hade ett starkt samband med besvšrsskattningen (tabell 2), medan den var helt orelaterad till exponeringsbedšmningen; oddskvoten fšr responsbias med exponeringsbedšmningen (hšgsta exponeringskategorin jšmfšrd med den lšgsta) som beroende variabel var 0,99. 6

Tabell 1. Oddskvoter och 99% konfidensintervall (KI) fšr olika besvšr i gruppen bedšmd vara exponerad fšr buller 60Ð80 db(a) Leq och den exponerad fšr >80 db(a) relativt de oexponerade, <60 db(a) (n=20645). Oddskvoter kontrollerade fšr effekten av variablerna kšn, Œlder, arbetstid, dœliga klimatfšrhœllanden, tunga lyft, monotona arbetsršrelser, stillasittande arbete, svœra arbetsstšllningar, stimulans i arbetet, och arbetsbelastning samt, i kolumn 3 och 4, fšr ett index pœ responsbias. Kontroll fšr responsbias Beroende variabel Trštt utan anledning 60<Leq<80dB(A) (n=17545 ) Oddskvot (KI) 1,05 (0,99-1,12) Leq>80 db(a) (n=3252 ) Oddskvot (KI) 1,19 (1,08-1,30) 60<Leq<80dB(A) (n=17545 ) Oddskvot (KI) 1,04 (0,97-1,10) Leq>80 db(a) (n=3252 ) Oddskvot (KI) 1,16 (1,05-1,28) Ofta huvudvšrk 1,12 (1,05-1,19) 1,14 (1,02-1,26) 1,10 (1,03-1,18) 1,15 (1,02-1,28) Olust 1,01 (0,95-1,08) 1,02 (0,92-1,12) 0,99 (0,93-1,06) 1,02 (0,91-1,13) Tabell 2. Oddskvoter och 99% konfidensintervall (KI) fšr andra variabler Šn bullerexponering fšr de tre besvšren. Oddskvoter beršknade efter kontroll av de švriga variablerna. Trštthet Variabel Oddskvot (KI) Kšn (kv, n=16809, jšmfšrda 1,48 (1,42Ð1,55) med mšn, n=27525) lder JŠmf.grupp:Ð34 Œr (n=14025) 35Ð44 (n=14527) 0,91 (0,84Ð0,99) 45Ð (n=14549) 0,97 (0,89Ð1,04) Arbetstid JŠmf.grupp: dagtid (n=32242) TvŒskift (N=1458) 1,12 (0,96-1,28) Treskift (n=560) 0,90 (0,63-1,18) Turlista m. natt (n=5595) 1,02 (0,92-1,12) Turlista utan natt (n=2266) 0,92 (0,78-1,06) Annan (n=980) 0,75 (0,55-0,96 ) DŒliga klimatfšrhœllanden 1,19 (1,12-1,25) Tunga lyft 1,01 (0,94-1,08) Monotona ršrelser 1,00 (0,92-1,07) Stillasittande arbete 1,20 (1,13-1,26) SvŒra arbetsstšllningar 1,12 (1,05-1,19) Icke stimulerande arbete 1,62 (1,55-1,69) Hšg arbetsbelastning 1,21 (1,02-1,39) Responsbias 3,46 (3,39Ð3,52) HuvudvŠrk Oddskvot (KI) 2,23 (2,16Ð2,30) 1,14 (1,06Ð1,22) 0,92 (0,84Ð1,01) 0,85 (0,67-1,03) 0,95 (0,67-1,26) 1,01 (0,90-1,12) 1,04 (0,90-1,19) 0,83 (0,61-1,05) 1,07 (1,00-1,14) 0,96 (0,88-1,03) 1,02 (0,94-1,10) 1,11 (1,04-1,19) 1,14 (1,06-1,22) 1,20 (1,12-1,28) 1,16 (0,96-1,36) 3,17 (3,09Ð3,25) Olust Oddskvot (KI) 1,39 (1,29Ð1,41) 1,01 (0,94Ð1,14) 1,00 (0,93Ð1,07) 1,08 (0,93-1,24) 0,82 (0,56-1,08) 0,97 (0,88-1,06) 1,00 (0,87-1,10) 0,97 (0,78-1,16) 1,16 (1,10-1,22) 1,02 (0,95-1,08) 1,01 (0,93-1,08) 1,27 (1,21-1,34) 1,10 (1,03-1,17) 1,82 (1,75-1,88) 1,23 (1,06-1,40) 3,13 (3,07Ð3,35) 7

Den sjšlvskattade bullerexponeringen hade ocksœ bara ett svagt samband med responsbias (OR=1,07). Av de švriga sjšlvskattade exponeringarna visade sig stillasittande arbete ha det svagaste sambandet med responsbias (oddskvot: 1,09). vriga oddskvoter var: arbetsbelastning (1,36), icke-stimulerande arbete (1,49), dœliga klimatfšrhœllanden (1,53), tunga lyft (1,84), monotona arbetsršrelser (1,92) och svœra arbetsstšllningar (2,19). Den sjšlvskattade bullerexponeringen visade nœgot svagare samband med trštthet och huvudvšrk (OR=1,09) Šn den som byggde pœ expertbedšmningen. Inte heller denna visade ett signifikant samband med olust. Analyser gjordes Šven med uteslutning av dem som sade sig vara oexponerade i den hšgsta exponeringsgruppen. Detta hšjde oddskvoterna fšr denna grupp till 1,29 fšr trštthet och 1,22 fšr huvudvšrk efter kontroll fšr effekterna av samtliga švriga variabler. Oddskvoten fšr olust kvarstod i stor sett ofšršndrad vid 1,03. vriga variablers samband med besvšren Utšver bullerexponeringen bidrog flera av de švriga variablerna till att separera gruppen med besvšr frœn den utan besvšr (tabell 2). SŒvŠl trštthet som huvudvšrk och olust var vanligare bland kvinnorna Šn bland mšnnen. Miljšfaktorer som škade sannolikheten fšr dessa besvšr var dœligt klimat, stillasittande arbete, svœra arbetsstšllningar och icke stimulerande arbetsuppgifter. Trštthet och olust, men inte huvudvšrk, var dessutom vanligare bland dem med hšg arbetsbelastning. Gruppen med Óandra arbetstideró var mindre ofta trštt Šn švriga (gruppen bestod framfšr allt av postanstšllda), och huvudvšrk var vanligare i Œldersgruppen 35Ð44 Œr Šn bland de yngre och de Šldre. Inget samband fšrelœg mellan besvšr och arbetstidsschema eller tunga lyft. Den variabel som hade det šverlšgset stšrsta fšrklaringsvšrdet fšr alla tre besvšr var indexet fšr responsbias. Diskussion Registerstudiens resultat gav ett visst stšd fšr att buller kan bidra till trštthet och huvudvšrk. Oddskvoterna fšr trštthet och huvudvšrk lœg genomgœende signifikant šver 1. Avvikelsen frœn 1 var dock mycket liten och blev signifikant som en fšljd av den extremt stora undersškningsgruppen. NŒgra hšga oddskvoter var dock heller inte att fšrvšnta, eftersom sœ mœnga andra fšrhœllanden pœverkar dessa symptom, i synnerhet tršttheten. BŒde sjšlvskattningen av exponering och klassificeringen i exponeringsgrupper utifrœn yrkestillhšrighet ger mycket grova och felbemšngda bedšmningar av den faktiska exponeringen. FŒ exponerade torde ha placerats i den lšgst exponerade gruppen, men i de tvœ hšgre exponeringsgrupperna ingick med sškerhet en icke ovšsentlig andel oexponerade. I den hšgsta exponeringsgruppen tillkommer problemet att mœnga kan ha anvšnt hšrselskydd, vilket skulle gšra nivœn pœ arbetsplatsen till ett dœligt exponeringsmœtt. Felklassificeringarna minskar naturligtvis skill- 8

naderna i gruppernas exponering, och dšrmed ocksœ mšjligheten att pœvisa de eventuella effekterna av bullerexponeringen. Att trštthet och huvudvšrk Šr besvšr pœverkas av mœnga skilda fšrhœllanden innebšr ocksœ att flera fšr besvšren viktiga variabler troligen inte har tagits med i analysen. Om nœgon av dessa utelšmnade variabler dessutom skulle ha ett positivt samband med bullerexponeringen skulle en kontroll av dem ha sšnkt oddskvoterna. Det gœr naturligtvis inte att utesluta denna fšrklaring av resultaten. Bortfallet i analyserna var stort, framfšr allt genom uteslutningen av dem som sade sig vara exponerade i den lšgsta exponeringsgruppen. Dessutom Šr det mšjligt att upp till 20 procent av de anstšllda pœ en arbetsplats inte besvarade enkšten, och ett okšnt antal arbetsplatser har inte kommit in i registret eftersom bortfallet varit stšrre Šn 20 procent. Ytterligare bortfall uppstod som en fšljd av mœnga personer inte hade besvarat nœgon enstaka av de frœgor som anvšndes i analyserna. (Fšr att minimera det senare bortfallet gjordes Šven analyser dšr endast de variabler som gav ett signifikant unikt bidrag till fšrklaringen av besvšrsfrekvensen togs med i modellen, stegvis analys. Resultatet frœn dessa analyser skilde sig obetydligt frœn det med den fullstšndiga modellen.) Det Šr inte osannolikt att detta bortfall har lett till bristande representativitet bœde vad gšller besvšrs- och exponeringsfrekvens. Bortfallet hade dšrfšr varit ett allvarligt problem om syftet hade varit att fœ en bild av fšrekomsten av exponering och besvšr; dšremot fšrefaller det mindre troligt att denna typ av bortfall skulle ha pœverkat sambandet mellan exponering och besvšr. lder visade sig vara av mycket liten betydelse fšr de studerade besvšren. Detta skulle kunna betyda att dessa besvšr faktiskt inte Šr Œldersberoende inom det undersškta Œldersintervallet. FrŒnvaron av skillnader kan dock ocksœ tšnkas vara en effekt av att de som mœr sšrskilt illa av bullret kan tšnkas sška sig till andra arbetsmiljšer. AnsprŒksnivŒerna kan ocksœ skilja sig mellan Œldersgrupperna; de Šldre kan tšnkas mena nœgot annat Šn de yngres nšr de anger sig vara bullerexponerade eller trštta. Responsbiasvariabelns starka samband med de tre undersškta besvšren tyder pœ att det finns en grupp som har en allmšn benšgenhet att svara ja pœ frœgor om besvšr. Det finns alltsœ all anledning att fšrsška fœ kontroll šver denna felkšlla i den hšr typen av studier, och det skulle kunna gšras pœ ett mer sofistikerat sštt Šn i denna studie. Sambandet mellan de tre studerade besvšren och de som ingick i responsbiasindexet kan dock ocksœ tolkas pœ ett annat sštt; tršttheten, huvudvšrken och olusten skulle delvis kunna vara fšljden av att man var drabbad av nackoch magbesvšr eller av de andra besvšr som ingick i detta index, eller av att man var exponerad fšr de fšrhœllanden som givit upphov till dessa besvšr. Indexet skulle i sœ fall inte bara kontrollera fšr skillnader i svarsstil utan ocksœ fšr ytterligare ett antal tšnkbara confounding-variabler. Effekten av denna allmšnna responsbias skulle fšrmodligen kunna reduceras genom bšttre formuleringar av frœgorna och svarsskalan; ja-nej-frœgan om man ofta upplever ett visst besvšr ger ett mycket stort tolkningsutrymme. Man skulle hellre frœga hur ofta man har huvudvšrk, och anvšnda en svarsskala med konkreta frekvensangivelser. 9

Bedšmningen av bullerexponering visade ett svagare samband med responsbiasmœttet Šn švriga exponeringsbedšmningar. Den viktigaste fšrklaringen till detta Šr fšrmodligen att besvšrsskattningarna som ingick i responsbiasindikatorn valdes med tanke pœ att de inte skulle kunna ha ett orsakssamband bullerexponeringen, medan de mycket všl skulle kunna ha ett sœdant samband med en del andra exponeringar. Ett hšgt samband med responsbias kan ocksœ tšnkas avspegla ett starkare beroende mellan exponerings- och besvšrsbedšmningen. Det Šr t. ex. sannolikt att den som anger att klimatfšrhœllandena Šr dœliga eller att arbetsstšllningarna Šr svœra dšrmed ocksœ indikerar att fšrhœllandena upplevs som besvšrande, medan detta inte pœ samma sštt torde gšlla bedšmningen av om arbetet Šr stillasittande eller ej. Trštthetsvariation under en arbetsvecka i flygmiljš - ljudnivœ c:a 95-100 db(a) L eq I den tidigare flygteknikerstudien (10) fann vi en stigande trštthetseffekt mštt med sjšlvskattningar under arbetsveckan i buller. NŒgon motsvarande analys kunde inte gšras av reaktionstider, eftersom dessa endast mšttes under den sista arbetsdagen. Dock fšrelœg det dœ en skillnad mellan buller- och kontrollveckan redan i morgonmštningarna, vilket skulle kunna bero pœ en under veckan ackumulerad trštthetseffekt. Fšreliggande studie gjordes fšr att pršva om en sœdan gradvis fšrsšmring av reaktionssnabbheten skedde bland flygmekaniker under en arbetsvecka pœ plattan. Inga mšjligheter fšrelœg att samla in data frœn gruppen under en mindre exponerad vecka eller i en oexponerad kontrollgrupp under en arbetsvecka. Metodik MŠtningar gjordes mœndag till fredag under en arbetsvecka pœ startplatta dels pœ morgonen fšre tjšnstens bšrjan (c:a 0700Ð0800), dels pœ kvšllen efter tjšnstens slut (c:a 1530Ð1630). Den studerade gruppen Studien genomfšrdes i en grupp med 16 všrnpliktiga flygmekaniker under en vecka dœ de arbetade med klargšrning av militšra jetskolflygplan. Samtliga i gruppen var mšn och i Œldrarna 19-22 Œr. Samtliga mekaniker bar under testveckan hšrselskydd av kœptyp, fabrikat Peltor, typ H7. ExponeringsmŠtning LjudkŠllan var ett militšrt tvœmotorigt jetskolflygplan av typ SK60. Arbetsuppgifterna pœ startplattan, bestod i att gšra flygplanen klara infšr start samt att ta hand om dem efter landning. Man flyger oftast fyra pass per dag, tvœ pœ fšrmiddagen och tvœ pœ eftermiddagen. Vid start Šr ljudnivœn hšg under ca en halvtimme, medan exponeringstiden Šr kortare i samband med landning. Mellan passen pœ 10

plattan, dœ flygplanen befinner sig i luften, uppehœller sig flygmekanikerna oftast i ÒtystÒ miljš i en kontrollbyggnad. Tankning av planen skedde i ett slutet system, sœ kallad trycktankning, varfšr de i mycket liten utstršckning var utsatta fšr Œngor frœn flygbršnslet, vilket annars skulle kunna ge trštthetseffekter (11). LjudnivŒmŠtningar utfšrdes med personburen bullerdosimeter med mikrofonen placerad pœ kragen intill všnster šra. Varje mštdag utfšrdes mštning pœ tvœ všrnpliktiga. Sammanlagt mšttes bullerdos under Œtta arbetsdagar (c:a 8 timmar/dag) och pœ Œtta personer. Dosimetrarna kalibrerades varje mštdag. Bullerdosimetrar av fabrikat Larson & Davis, typ LD 700 anvšndes vid samtliga mštningar. InstŠllning av dosimetern samt lšsning av mštresultat gšrs via dator. De mštdata som registreras Šr A-vŠgd ekvivalentnivœ (Leq) šver dag, maxoch min- nivœer, hšgsta peak-všrde, samt antalet gœnger som nivœn šverskrider 115 db(a), med tidskonstanten fast och 140 db(lin), med tidskonstanten peak. Dessa všrden registreras dels šver hel dag, dels fšr varje 15 minutersintervall sœ att exponeringens variation šver dagen kunde beskrivas. Fšr varje fšrsšksperson noterades ocksœ antalet aktiva pass med klargšrningstjšnst per dag. Maximalt Šr fyra pass per dag mšjliga, tvœ pœ fšrmiddagen och tvœ pœ eftermiddagen. Noggrannare ljudnivœmštningar med bl.a. frekvensspektra utfšrdes i samband med den fšrra flygteknikerstudien. EffektmŠtningar Reaktionstid. Det reaktionstidstest som anvšndes kommer frœn ett datoriserat testbatteri, SPES (5). En ršd fyrkant presenteras med oregelbundna intervaller (2,5Ð5 sek) pœ en bildskšrm, och fšrsškspersonens uppgift Šr att trycka pœ en tangent sœ snabbt som mšjligt. Reaktionstiden (RT) mšttes och lagrades. Testet pœgick i 6 minuter, varav den fšrsta minuten ršknades som švningsperiod. MedelvŠrdet och standardavvikelsen av de 80 reaktionstiderna beršknades efter uteslutning av reaktionstider kortare Šn 0,1 sek. eller lšngre Šn en sekund. Trštthetsskattningar. En standardiserad enkšt anvšndes fšr bedšmningen av subjektiv trštthet (9). EnkŠten innehœller 16 delskalor som bestœr av ett adjektiv och en sexgradig svarsskala med ytterpunkterna inte alls och mycket, mycket. Med dessa skalor beskrev fšrsškspersonerna hur de hade kšnt sig under den senaste kvarten. Fyra av skalorna mšter vakenhet, och sex hur energisk man kšnner sig; dessa tvœ skalor anvšndes som trštthetsindikatorer. De ŒterstŒende sex orden bildar en stress-skala. Reaktionstidstestet gjordes fšrst fšr att skattningarna skulle baseras pœ en sœ standardiserad situation som mšjligt. Statistiska metoder Fšr att pršva om de skillnader i medelvšrden som erhšlls vid de tio mšttillfšllena var statistiskt sškerstšllda (p<0,05) anvšndes tvœvšgs variansanalyser. De p-všrden som presenteras baseras pœ frihetsgrader som i aktuella fall har reducerats med Greenhouse-Geissers epsilon (7). 11

Resultat LjudnivŒmŠtningar NivŒerna lœg mellan 96 och 102 db(a) mštt som ekvivalentnivœ šver hel arbetsdag. Resultat frœn enskilda mštdagar och personer framgœr av tabell 3. Maximal ljudnivœ under arbetsdag var mellan c:a 125 och 145 db(a). GrŠnsen fšr hšrsel Tabell 3. MŠtresultat frœn bullerdosmštning under en arbetsdag (ca 07.30Ð16.30) Fšrsšksperson och dag Ekvivalent ljudnivœ db(a) MaxvŠrde db(a); fast db(a)- všrde som šverskreds 50% av tiden Antal šverskridanden av 115 db(a), fast Antal šverskridanden av 140 db(lin), peak Fp 017, 1994-06-15 98 127 69 26 0 Fp 018, 1994-06-16 98 141 68 23 7 Fp 031, 1994-06-16 97 124 68 35 16 Fp 055, 1994-06-13 96 125 67 7 0 Fp 066, 1994-06-15 96 128 69 19 3 Fp 076, 1994-06-14 99 139 68 23 8 Fp 088, 1994-06-13 96 125 67 11 0 Fp 127, 1994-06-14 102 143 68 20 4 Leq, db(a) 120 100 80 60 40 20 0 8 00 8 30 LjudnivŒ klargšring Sk60 0800-1600, personburen dosimeter 9 00 9 30 10 00 10 30 11 00 11 30 12 00 12 30 13 00 13 30 14 00 14 30 15 00 15 30 16 00 Tid pœ dagen Figur 1. Exempel pœ hur den A-vŠgda ekvivalentnivœn varierade mellan successiva 15- minutersperioder pœ plattan. db 120 100 80 60 40 20 0 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k 8k Hz Figur 2. Oktavbandsanalys av bullret i samband med klargšrning av flygplan. I tre oktavband, dšr det fšrekom rena toner har 10 db adderat till den uppmštta nivœn. 12

Reaktionstid, ms 270 250 230 07: 30 16: 00 07: 30 16: 00 07: 30 16: 00 MŒndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Tidpunkt Ê Figur 3 Genomsnittliga reaktionstider pœ fšre och efter arbetet pœ plattan under arbetsveckan. skaderisk vid enstaka exponering, 115 db(a), fast šverskreds upp till 35 gœnger per arbetsdag. C:a 50% av arbetstiden var nivœn lšgre Šn 67-69 db(a). Den ekvivalenta ljudnivœn varierade mycket under en arbetsdag med toppar šver 100 db(a) i samband med starter (figur 1). Av frekvensanalysen (figur 2) framkom att det varken inom infra- eller ultraljudsomrœdet fšrelœg ljudnivœer som var tillršckligt hšga fšr att skapa ett hšrselintryck. DŠremot kunde flera toner identifieras i den del av bullret som skulle kunna utgšra en hšrselskaderisk. Rena toner Œterfanns i oktavbanden 250 Hz, 2ÊkHz och 4 khz och dšrfšr har i figuren 10 db adderats till nivœerna i dessa frekvensband. Under fšrutsšttning att hšrselskydden fungerade enligt tillverkarens specifikationer lœg den ekvivalenta ljudnivœn under kœpan nœgot under 85 db(a). Reaktionstider Bortsett frœn att reaktionstiderna var nœgot kortare under tisdagen Šn under mœndagen, blev man gradvis lœngsammare under veckan (figur 3, F4,60=4,38, p<.01). Dessutom framgœr klart att de genomsnittliga reaktionstiderna var lšngre efter arbetet Šn fšre. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant (F1,15=2,09, p=.17). Ett annat sštt att analysera reaktionstiderna Šr att se hur mycket de varierar. Ju tršttare man Šr desto mer oregelbundna blir reaktionstiderna. Ett mœtt pœ oregelbundenheten Šr reaktionstidernas standardavvikelse, som visade ungefšr samma mšnster som medelvšrdena. 07: 30 16: 00 07: 30 12: 00 13

Skattning 5 Energi Vaken Stress 4 3 2 1 0 7.30 16.00 7.30 16.00 7.30 16.00 7.30 16.00 7.30 12.00 MŒndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Tidpunkt Figur 4 Genomsnittliga energi-, vakenhets- och stress-skattningar pœ fšre och efter arbetet pœ plattan under arbetsveckan. Skattningar Stresskattningarna lœg hela veckan pœ en lœg och relativt konstant nivœ (figur 4). Vakenhets- och Energiskattningarna varierade systematiskt mellan veckodagarna, men visade ingen regelbunden tendens att sjunka eller stiga. Allra piggast kšnde man sig pœ fredagsmiddagen infšr helgledigheten. Diskussion FšrlŠngningen av reaktionstiderna under veckan ger stšd fšr antagandet att tršttheten ackumuleras under arbetsveckan. Resultatet stšder dšrmed den tolkning som gjordes av den skillnad som redan pœ morgonen fšrelœg mellan buller- och kontrollbetingelsen mot slutet av veckan i flygteknikerstudien. Eftersom mštningar bara gjordes i samband med tjšnst pœ plattan gœr det inte att med sškerhet sšga att bullret bidrog till den škade tršttheten. Reaktionstiderna var vidare genomgœende hšgre pœ eftermiddagarna Šn pœ morgonen; under normala fšrhœllanden kan man tvšrtemot fšrvšnta sig att prestationen i detta test Šr bšttre pœ eftermiddagen Šn tidigt pœ morgonen (22). I motsats till vad vi fann i den fšrra undersškningen fanns ingen motsvarande tendens i skattningarna av trštthet. Detta skulle kunna bero pœ att det upplevda tillstœndet lštt lœter sig pœverkas av skillnader i arbetsfšrhœllandena mellan undersškningsdagarna, medan reaktionstiderna dœ skulle avspegla en tillstœndsfšršnd- 14

ring som Šr svœrare att pœverka. SŒdana effekter kunde inte pœ samma sštt slœ igenom i den fšrra undersškningen eftersom data dšr insamlades under mœnga arbetsveckor, vilket minskade risken fšr systematiska skillnader mellan veckodagarna. FšrlŠngningen av reaktionstiderna frœn morgonen till eftermiddagen var inte sšrskilt stor. DŒ man tolkar detta ska man hœlla i minnet att man normalt skulle všnta sig en kortare reaktionstid pœ eftermiddagen Šn pœ morgonen. Detta beror pœ att vi har en dygnsrytm i vakenhet som normalt ligger lšgst vid 3-4-tiden pœ morgonen och hšgst vid 6-tiden pœ eftermiddagen. Trštthetseffekter pœ nœgra fartyg inom kustflottan - ljudnivœ c:a 80 db(a) L eq MŒlsŠttningen med den undersškning som genomfšrdes pœ tre fartyg inom kustflottan (Tirfing, Spejaren och Smyge) var att ta reda pœ om liknande trštthetseffekter, som observerats i flygmiljš, kunde iakttas Šven vid lšgre ljudnivœer och i en annan miljš. Studien genomfšrdes pœ tvœ patrullbœtar av typ Hugin (Tirfing och Spejaren) samt pœ fšrsšksfartyget Smyge. PatrullbŒtarna har ett deplacement pœ 150 ton, en lšngd pœ 37 m, samt hastighet pœ 30 knop. De bœda patrullbœtarna var modifierade bl.a. vad gšller fšrbšttrad ljudisolering. Smyges deplacement Šr 140 ton, lšngden 30 m och hastighet 40 knop. PatrullbŒtarna har ett konventionellt skrov medan Smyge bygger pœ luftkuddeteknik. Metodik Reaktionstider och upplevd trštthet mšttes under en dag till sjšss med relativt hšg bullernivœ (c:a 80 db(a) L eq ) och en dag vid kaj dœ ljudnivœn var klart lšgre (< 60 db(a) L eq. MŠtningar gjordes fšre tjšnstens bšrjan (0700Ð0800), vid lunch (1200Ð1300) och efter tjšnstens slut (1600Ð1700) under de bœda testdagarna. HŠlften av deltagarna genomgick testdagen vid kaj fšrst och dšrefter testdagen till sjšss. Den andra hšlften av deltagarna gjorde testerna i motsatt ordning. Under testdagarna genomfšrdes ocksœ ljudnivœmštningar. Deltagare i undersškningen Sammanlagt deltog 29 personer i studien: Œtta officerare pœ varje patrullbœt samt fem officerare och Œtta všrnpliktiga pœ Smyge. En av deltagarna var kvinna. ldern i gruppen varierade mellan 20 och 52 Œr (medelœlder: 28 Œr). BullerdosmŠtningar LjudnivŒmŠtningar utfšrdes med samma utrustning som i studien av flygmekaniker och utfšrdes fšr tre personer pœ varje fartyg. MŠtvŠrdena registrerades under hela arbetsdagar c:a 0800Ð1600 och fšr varje timme under mštdagen. 15

Vid tidigare studier har ljudnivœmštningar med bl.a. kartlšggning av nivœer i olika utrymmen samt frekvensspektra genomfšrts pœ fartygen. Vidare noterades vindstyrka och vœghšjd och personalen tillfrœgades om intag av medicin mot sjšsjuka. EffektmŠtningar Samma reaktionstidstest och frœgeformulšr anvšndes som i de tidigare undersškningarna. Reaktionstidstestet gjordes fšre skattningarna fšr att dessa skulle gšras i en situation sœ likvšrdig som mšjligt fšr alla fšrsškspersoner. Statistiska metoder Fšr att pršva om de skillnader i medelvšrden mellan tidpunkter pœ dagen, fartygstyperna och mštningarna vid kaj och till sjšss var statistiskt sškerstšllda anvšndes variansanalyser. De skillnader som tas upp i resultatredovisningen var alla, om inte annat pœpekas, statistiskt sškerstšllda (p<.05). Data frœn de tvœ patrullbœtarna slogs ihop eftersom buller- och arbetsfšrhœllandena pœ dessa bœtar bedšmdes vara likvšrdiga; inga skillnader erhšlls i resultaten frœn de tvœ fartygen. DŠrigenom blev ocksœ de tvœ grupperna som jšmfšrdes ungefšr lika stora (16 i patrullbœtarna och 13 pœ Smyge). Resultat BullerdosmŠtning Stšrre delen av personalen ombord exponeras till sjšss fšr en ganska jšmn bakgrundsnivœ kring 70-80 db(a) L eq, vartill kommer ljud frœn olika verksamheter ombord. Som framgœr av tabell 4 varierade de ekvivalenta ljudnivœerna šver dag mellan 78 och 110 db(a) beroende pœ arbetsuppgift. Flertalet deltagare tjšnstgjorde pœ bryggan eller i stridsledningscentralen, dšr ljudnivœerna lœg pœ c:a 80 db(a) L eq. PŒ patrullbœtarna hade maskinpersonalen, tvœ personer pœ varje fartyg, hšgre exponeringsnivœer (mellan 100 och 110 db(a) L eq ). PŒ Smyge utsattes fyra personer fšr hšgre ekvivalentnivœer Šn 80 db(a): TvŒ i maskin (c:a 100 db(a)) och tvœ kockar (c:a 90 db(a) L eq ). Den nivœ som šverskreds 50% av arbetstiden var vid alla mštningar 70-80 db(a). Impulsljud >140 db(lin), peak fšrekom i stort sett inte, men maskinpersonalen utsattes regelbundet fšr ljud šver 115 db(a), fast. Samtliga fšrsškspersoner bar under provdagarna hšrselskydd av kœptyp (Peltor, typ H7) dœ de vistades i utrymmen med ljudnivœer šver c:a 80 db(a). LjudnivŒn pœ fartyget Šr betydligt lšgre dœ fartygen ligger vid kaj eftersom motorerna dœ oftast inte Šr i drift och man i stšllet anvšnder sig av landkraft. PŒ Smyge var bakgrundsnivœn vid kaj och landkraftsdrift c:a 50 db(a) i mšss och c:a 52 db(a) pœ brygga. Motsvarande všrden pœ patrullbœtar var c:a 44 db(a) i mšss och 50 db(a) pœ brygga. DŒ man gœr fšr egen kraft vid kaj škas dessa všrden med 5-15 db(a). 16

Tabell 4. MŠtresultat frœn bullerdosmštning till sjšss under hel arbetsdag (08.00Ð16.00). Fartyg Spejaren Spejaren Datum Ekvivalent ljudnivœ db(a) Max všrde db(a); fast Fšrsšksperson db(a)- všrde som šverskridits 50% av tiden Antal gœnger nivœn >115 db(a), fast Antal gœnger nivœn >140 db(lin), peak MaskintjŠnstchef 94-10-18 110 123 79 9 0 Stridsledn.- officer 94-10-18 90 120 72 1 0 Spejaren 1:e Officer 94-10-18 79 95 74 0 0 Tirfing 1:e Maskinist 94-10-24 105 119 75 3 1 Tirfing 1:e Officer 94-10-24 78 108 71 0 0 Tirfing Vpl i Stridsledn.centr. 94-10-24 80 117 70 1 1 Smyge Vpl Bryggan 94-05-25 80 105 79 0 0 Smyge Vpl Maskin 94-05-25 101 120 79 9 0 Smyge Vpl Kock 94-05-25 88 111 80 0 0 db 100 90 PatrullbŒt Smyge 80 70 60 50 25 50 100 200 400 800 1600 4000 8000 16000 Hz Figur 5. Tersbandsanalys i styrhytt pœ fšrsšksfartyget Smyge och en patrullbœt. MŠtningarna gjorda i styrhytt under helfart, 5-10 m/s, med 0,5-1,0 m vœghšjd. Fšr bœda fartygstyperna dominerar ljudet inom det lœgfrekventa omrœdet ljudbilden (figur 5). I de lšgre frekvenserna 25Ð1000 Hertz Šr emellertid Smyges ljudnivœ i de flesta tersband 5Ð15 db hšgre Šn i patrullbœtarna. 17

VindfšrhŒllanden Under testdagarna till sjšss var vindstyrkan 5Ð10 m/s och vœghšjden 0,5Ð1,0 m pœ patrullbœtarna och 3Ð5 m/s respektive <0,5 m pœ Smyge. Reaktionstid Reaktionstiderna i patrullbœtarna var ungefšr lika lœnga till sjšss som vid kaj (figur 6). Den enda statistiskt sškerstšllda effekten i dessa fartyg var att reaktionstiderna var lšngre vid morgonmštningarna Šn vid de tvœ mštningarna senare pœ dagen (F2,28=7,51, p<.02 ). Detta Šr ocksœ som pœpekats ovan det mšnster man fšrvšntar sig under normala betingelser. PŒ Smyge var tvšrtom reaktionstiden lšngst pœ eftermiddagen, och fšrsšmringen av reaktionssnabbheten var mycket stšrre till sjšss Šn vid kaj (F2,22=3,49, p<.05). De genomsnittliga reaktionstiderna lœg vid alla mšttillfšllen hšgre i Smyge Šn i patrullbœtarna. Denna skillnad var dock endast statistiskt sškerstšlld vid eftermiddagsmštningen (F2,54=10,42, p<.01). Reaktionstiderna tyder alltsœ pœ att man pœ Smyge blev mer uttršttad till sjšss Šn vid kaj, medan ingen sœdan skillnad kunde iakttas pœ patrullbœtarna. Skattningar Vakenhet. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden i vakenhet var att skattningarna lœg lšgre pœ morgonen Šn senare pœ dagen (figur 7, F2,54=14,41, p<.01). VakenhetsnivŒn skilde sig alltsœ inte mellan mštningarna som gjordes vid kaj och de som gjordes till sjšss. Energi. Energiskattningarna steg nœgot under dagen (figur 8), men ingen sškerstšlld skillnad fšrelœg mellan mštningarna till sjšss och de vid kaj eller mellan de tvœ fartygstyperna. Reaktionstid, ms 280 Oexp Spej-Tirf Exp Spej-Tirf Oexp Smyge Exp Smyge 260 Smyge 240 220 Tirfing+ Spejaren 200 6 8 10 12 14 16 18 Tid pœ dagen Figur 6. MedelvŠrden av reaktionstider frœn de tvœ fartygstyperna vid de sex mšttillfšllena. Fyllda symboler: Till sjšss: ofyllda: Vid kaj. 18

Vakenhet 5 Oexp Spej-Tirf Exp Spej-Tirf Oexp Smyge 4 Exp Smyge 3 2 1 0 6 8 10 12 14 16 18 Tid pœ dagen Figur 7. MedelvŠrden av vakenhetsskattningar frœn de tvœ fartygstyperna vid de sex mšttillfšllena. Fyllda symboler: Till sjšss: ofyllda: Vid kaj. Energi 5 4 Oexp Spej-Tirf Exp Spej-Tirf Oexp Smyge Exp Smyge 3 2 1 0 6 8 10 12 14 16 18 Tid pœ dagen Figur 8. MedelvŠrden av energiskattningar frœn de tvœ fartygstyperna vid de sex mšttillfšllena. Fyllda symboler: Till sjšss: ofyllda: Vid kaj. 19

Stress 5 4 Oexp Spej-Tirf Exp Spej-Tirf Oexp Smyge Exp Smyge 3 2 1 0 Smyge Tirfing+ Spejaren 6 8 10 12 14 16 18 Tid pœ dagen Figur 9. MedelvŠrden av stresskattningar frœn de tvœ fartygstyperna vid de sex mšttillfšllena. Fyllda symboler: Till sjšss: ofyllda: Vid kaj. Stress. StressnivŒn var hšgre pœ Smyge Šn pœ patrullbœtarna (figur 9), bœde vid kaj och till sjšss (F1,27=10,71,p<.01). PŒ patrullbœtarna, liksom pœ Smyge vid kaj, sjšnk nivœn nœgot under dagen, medan den steg pœtagligt pœ Smyge till sjšss, och lœg pœ eftermiddagen šver nivœn som uppmštts vid kaj (F2,54=3,0, p=.058) Diskussion Reaktionstidsresultaten tyder pœ att personalen pœ Smyge blev tršttare Šn de som arbetade pœ patrullbœtarna. Denna skillnad var stšrst pœ eftermiddagen, efter det att man hade varit till sjšss. Ett annat sštt att uttrycka samma sak Šr att man efter en arbetsdag till sjšss pœ Smyge var tršttare Šn fšre arbetsdagen, medan man patrullbœtarna tvšrtom var tršttare pœ morgonen. PŒ patrullbœtarna kunde dšremot ingen sœdan skillnad observeras mellan reaktionstiderna vid kaj och till sjšss. Liksom i flygteknikerstudien fšrelœg inte nœgra motsvarande tendenser i skattningarna av vakenhet och energi. DŠremot lœg stresskattningarna hšgre i Smyge Šn pœ patrullbœtarna. Det var ocksœ tydligt att personalen i Smyge kšnde sig mer stressad, eller snarare mindre avspšnd, efter dagen till sjšss Šn efter dagen vid kaj. Detta har fšrmodligen samband med att Smyge Šr ett fšrsšksfartyg och att man stšndigt utfšr olika provningar varfšr arbetsuppgifterna dšr innehœller fšrre moment av rutin. Inte i nœgot fall var dock den skattade stressnivœn sšrskilt hšg. Det finns heller ingen anledning att tro att den skulle fšrklara de lšngre reaktionstiderna pœ Smyge efter dagen till sjšss. En lštt fšrhšjd stressnivœ brukar snarare fšrkorta reaktionstiderna. Vad var dœ orsaken till att man blev tršttare efter dagen till sjšss pœ Smyge, och till att man inte fick motsvarande effekt pœ patrullbœtarna? Tanken var att studera effekterna av buller pœ tršttheten. BullermŠtningarna visade att det var en stor skillnad mellan bullernivœn till sjšss och vid kaj. LjudnivŒn till sjšss var inte 20

lika hšga som vid i flygstudien dšr den var 95-100 db(a) L eq. HŠr arbetade flertalet stšrre delen av arbetstiden i en ljudnivœ runt 80 db(a). De skillnader i reaktionstid som erhšlls mellan de tvœ dagarna pœ Smyge skulle alltsœ kunna vara en bullereffekt. FrŒgan Šr i sœ fall varfšr inte samma effekt kunde observeras pœ patrullbœtarna. BullermŠtningarna visade att ljudnivœn mštt med A-filter inte skilde sig pœtagligt mellan de bœda fartygstyperna. Vid nšrmare studium av ljudets frekvenssammansšttning framkom dock att personalen pœ Smyge exponeras fšr lœgfrekvent ljud som Šr c:a 10 db hšgre Šn pœ patrullbœtarna. Detta kan ha betydelse fšr trštthetsreaktionen, eftersom det Šr kšnt frœn andra studier att lœgfrekvent ljud Šr speciellt tršttande (12). Om de trštthetseffekter som kunde iakttas berodde pœ bullret sœ skulle det alltsœ vara det lœgfrekventa bullret som var kritiskt. Andra fšrklaringar skulle kunna vara skillnad i vindstyrka och sjšgœng. Det var dock blœsigare och mera sjšhšvning under testdagarna med patrullbœtarna Šn med Smyge. Om sjšn hade nœgon effekt pœ resultatet borde detta ha gjort dem pœ patrullbœtarna tršttare Šn besšttningen pœ Smyge, dêvês en skillnad i motsatt riktning mot den som erhšlls. Fartygen reagerar olika pœ sjš, pœ sœ sštt att patrullbœtarna rullar medan Smyge snarare studsar (stšter) pœ sjšarna bl.a. p.g.a. luftkuddetekniken. Denna stštigare gœng ger en vibration med frekvensen c:a 2 Hz. Man har visserligen funnit att Šven lœgfrekventa vibrationer kan sšnka vakenheten (13), men dœ endast dœ de har en jšmn sinuskaraktšr. En sœdan effekt Šr dšrfšr mindre trolig. Om vibrationer har bidragit till skillnaderna mellan Smyge och patrullbœtarna skulle det vara genom att de bidrar till en allmšn šverstimulering. Sammanfattningsvis var det bara pœ Smyge som nœgra trštthetseffekter kunde observeras av arbetet till sjšss jšmfšrt med det pœ kaj. Effekterna erhšlls bara i reaktionstidsuppgiften och inte i de subjektiva bedšmningarna av trštthet. LŒgfrekvent buller Šr en tšnkbar bidragande orsak till denna skillnad. Trštthetseffekter i en industri BŒde flygtekniker och personalen pœ marinens bœtar arbetar i en miljš som i mœnga avseenden skiljer sig frœn de industriarbetsplatser dšr bullret utgšr ett problem. Flygteknikerna exponeras fšr extremt hšga bullernivœer under en mindre del av arbetsdagen; i fartygsmiljšn utsštts personalen fšr sjšgœng och andra belastningar som inte Šr aktuella i industrimiljšer. DŠrfšr genomfšrdes Šven en studie vid en verkstadsindustri fšr att jšmfšra personalen vid avdelningar med olika bullernivœ med avseende pœ trštthet fšre och efter arbetsdagen. Studien var en pilotstudie dšr endast subjektiva trštthetsskattningar insamlades. Skattningarna har den stora fšrdelen framfšr reaktionstidsmštningarna att de utan stšrre kostnader kan samlas in frœn en stšrre grupp. Ett viktigt syfte var dšrfšr ocksœ att se om skattningarna visade sig mer anvšndbara i industrimiljšn Šn de hade visat sig vara i fartygsmiljšn. 21