Nya GRannar Uppstartskonferens 15 september 2016
Den 15 september 2016 samlades ett hundratal personer i Folkets hus i Göteborg för att delta i Nya GRannars uppstartskonferens Kompetensutveckling, samverkan och gemensamt lärande Nya GRannars projektledningsgrupp informerade och redogjorde för projektets mål och förutsättningar. Nya GRannar vänder sig till personal inom kommunens verksamheter som arbetar med ensamkommande barn och unga. Syftet är att höja personalens kompetens samt bidra till ökad samverkan mellan bland annat boenden, skola och socialtjänst. Kompetensutvecklingen omfattar cirka 1100 personer i de deltagande kommunerna vilka är Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Aktiviteter I projektet kommer det erbjudas olika former av lärande aktiviteter som till exempel pilotverkstäder, lokala förankringskonferenser, föreläsningar, workshops och storkonferenser, men även transnationella resor. Vår första resa kommer gå till Irland där de arbetat mycket med problematiken kring ensamkommande barn och ungdomar som försvinner. Irland är även intressant ur den aspekten att de liksom oss ökade mottagandet av ensamkommande väldigt snabbt, säger Patrick Gruczkun, delprojektledare i Nya GRannar. Två personer från varje kommun har möjlighet att åka med på de transnationella resorna. Lärandet ska genomsyra alla delar av projektet och vi har under planeringsfasen gjort en inventering över vilka workshops och utbildningar det finns behov av att genomföra, säger Björn Wallermark, delprojektledare i Nya GRannar. Kulturkompetens och länderkunskap, bemötande av barn som varit med om traumatiska upplevelser, samt samtalsmetodik med inspiration från motiverande samtal är några av de utbildningar som kommer genomföras redan under hösten. Externt stöd Projektet utvärderas av företaget Public Partner som följer Nya GRannar under hela projektperioden. Forskarstöd är också knutet till projektet genom Live Stretmo, Göteborgs universitet, som kommer bistå med en kunskapsinventering inom området samt delta vid utformningen av kompetensutvecklingsinsatserna. När det gäller jämställdhetsintegring och icke-diskriminering kommer Thomas Lidén, sakkunnig på GR, besöka varje kommun vid två tillfällen under projektet. Nya GRannar pågår under perioden 1 april 2016 till 31 december 2018, finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har en budget på 17,2 miljoner kronor (varav 12.8 miljoner kronor från ESF). Direktlänk till projektledningens presentation 1
Ensamkommande barn och ungdomar vill ses som vilka barn som helst. Live Stretmo, lektor i barn och ungdomsvetenskap vid Göteborgs Universitet, kommer bistå med forskarstöd i projektet Nya GRannar. Förutom att finnas som en resurs för projektledning kommer Live att genomföra en kunskapssammanställning kring ensamkommande barn och därmed säkerställa den vetenskapliga förankringen i projektet. Under uppstartskonferensen berättade Live om forskningsläget kring ensamkommande barn och ungdomar. Fyra fokusområden Inom den befintliga forskningen om ensamkommande finns fyra huvudsakliga fokusområden: beteendevetenskaplig utgångspunkt/traumafokus, rättighetsfokus, organisatorisk forskning samt ensamkommande barns egna erfarenheter. Live inriktade sig särskilt på det fjärde fokusområdet ensamkommande barns egna erfarenheter. Studier av myndigheters arbete med ensamkommande barn och ungdomar visar att myndighetspersoner tenderar att se ensamkommande barn som annorlunda barn och att de ofta vet väldigt lite om barnens situation innan de kom till Sverige. Samtidigt vet de ensamkommande barnen väldigt lite om de olika nyckelpersoner de möter i det nya landet. Det finns många olika aktörer och verksamheter runt barnet, men ingen aktör har det övergripande föräldraansvaret. Vissa barn är i behov av mer terapeutisk omsorg medan andra behöver mer praktisk hjälp för att få ihop vardagspusslet. Ensamkommande barn och ungdomar vill ses som vilka barn som helst, menar Live Stretmo. Vi måste ha med oss att ensamkommande barn och ungdomar har olika villkor och därmed olika förutsättningar och behov, precis som alla andra barn. Lyhördhet för vad barnen ser som utmaningar och behov, samt att lyssna till barnens egna tankar om religiös och kulturell praktik är oerhört viktigt. Barnen är aktiva uttolkare av den situation de befinner sig i och de måste ges möjligheter att kunna påverka sin situation, menar Live Stretmo. Forskningen visar att de ensamkommande barn som har fått insatser som både syftar till självständiggörande och till att ge omsorg efter behov har bättre förutsättningar för ett självständigt vuxenliv. Direktlänk till Lives presentation
Om det här ska bli bra måste vi ha ett bra samarbete... Representanter från Rädda Barnen, Länsstyrelsen, gode män och Ensamkommandes förbund reflekterade tillsammans och gjorde medskick till projektdeltagarna. När ensamkommande hamnar i konflikter är det oftast på grund av kulturkrocken. Ensamkommande vet inte alltid vad som gäller i Sverige det borde finnas en kurs om lagar, regler och normer i Sverige. Vi kanske inte ska tala om så här gör man eller så här gör man inte, utan istället prata om rättigheter och problematisera rättighetsbegreppet och de regler och lagar som finns. Vi måste vara öppna för förändringar. Om det här ska bli bra måste vi ha ett bra samarbete med varandra och förstå varandras roller. Personalen jobbar närmast ungdomarna. Det behövs mycket satsning på personalens kompetens. Hur kan vi samverka på riktigt, så att vi skapar gemensamma mål? Vi behöver metoder för tvärsektoriell samverkan. Viktigt att ta med ungdomarna i samarbetet. Ta vara på forskning som lyfter framgångsexempel med ensamkommande barn. Det gäller att det håller över tid och att man jobbar vidare. Som personal behöver man ges förutsättningar för att hålla ut och stanna kvar. Byte av socialsekreterare har varit ett stort problem. Viktigt att ensamkommande barn själva får möjlighet att vara delaktiga. Vi måste sätta individen och individens behov i centrum. Jag önskar att jag kan jobba nära migrationsverket, nära socialsekreteraren och alla övriga aktörer. Jag önskar att vi ser varandra som partners och att vi kan hålla dörrarna öppna mellan oss. Jag hoppas att detta är en självklarhet 2018. 3
Lägesrapport från projektets utvärderare Patrik Lidström, utvärderare på Public Partner, kommer följa Nya GRannar under hela projektperioden. Utvärderingsarbetet ska vara ett stöd under projektet för att hitta de bästa vägarna till att nå målen. Redan under uppstartskonferensen fick vi ta del av de första iakttagelserna. Patrik lyfte fram att Nya GRannar har höga ambitioner när det gäller att stödja organisatoriska förändringar. Det finns dock en viss förvirring i komunerna när det gäller projektets syfte. Trots allt är det sammantagna intrycket att det finns en övergripande positiv inställning till det kommande arbetet. Det finns en stor förändringsberedskap i kommunerna och en god grogrund för att projektets insatser ska komma till nytta, enligt Patrik. Direktlänk till Patriks presentation Mer informtion från uppstartskonferensen och om Nya GRannar hittar du på webben www.grkom.se/nyagrannar Text: Emma Nilsson och Linda Andersson Foto och layout: Linda Andersson 4