Handlingsprogram för skydd mot olyckor

Handlingsprogram för skydd mot olyckor

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Innehåll Inledning... 4 2 1.1 Lag om skydd mot olyckor... 4 1.2 Nationella mål... 4 1.3 Syftet med handlingsprogrammet... 5 Riskanalys... 6 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser.... 6 2.2 Behov av förmåga... 7 Förebyggande verksamhet... 8 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten... 8 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet... 8 3.3 Tillsyn... 8 3.3.1 Tillsyn 2 kap. 2 LSO... 9 3.3.2 Tillsyn 2 kap. 4 LSO... 9 3.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor... 9 3.4 Skriftlig redogörelse... 9 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete... 10 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll... 10 3.6.1 Avgifter... 10 3.6.2 Egensotning... 10 3.7 Information och rådgivning... 11 3.7.1 Internutbildning inom kommunkoncernen... 11 3.7.2 Extern utbildning... 11 3.7.3 Eldning utomhus... 12 3.8 Samverkan... 12 3.8.1 Samverkan inom och med andra kommuner... 12 3.8.2 Stöd till andra myndigheter... 13 Operativ räddningstjänst... 14 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten... 14

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet... 14 4.2.1 Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap... 14 4.2.2 Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap... 20 4.2.3 Minimistyrka vid förstärkning... 25 4.2.4 Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig... 25 4.3 Ledning av räddningsinsats... 26 4.3.1 Ledningsorganisation... 26 4.3.2 Stab... 27 4.4 Alarmering och kommunikation... 28 4.5 Insatsplanering... 29 4.6 Samverkan och avtal... 29 4.6.1 Landstinget... 29 4.6.2 Bärhjälp/Lyfthjälp... 29 4.6.3 Kemskydd... 29 4.6.4 Ledning... 29 4.6.5 Räddningsdykare... 29 4.6.6 Metriaavtal... 29 4.6.7 Höjdenhet... 30 4.6.8 Försäkringsbranschens restvärderäddning AB... 30 4.6.9 Frivillig resursgrupp (FRG)... 30 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst... 30 4.8 Rekrytering... 31 Uppföljning och egenkontroll... 32 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering... 32 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten... 32 Förkortningar och definitioner... 34 Bilaga 1: Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Vansbro kommun. 3

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. 1.1 Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. 16 LSO). 1.2 Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 LSO). Ytterligare ett nationellt mål anges i 4 kap. 3 LSO: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Skrivningen ett tillfredställande och likvärdigt skydd innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. Utifrån de nationella målen har Vansbro kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter, samt de resurser som krävs. 4

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 1.3 Syftet med handlingsprogrammet I alla kommuner finns risker som kan uppfattas som osannolika i vardagen. Likväl ska kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som till exempel sabotage, större el-/tele-/it-störningar, störningar i dricksvattenförsörjning, extremväder, terrorhandlingar, större och mindre bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng, väg-/tåg-/flygolyckor, kemikalieolycka, drunkning och andra personolyckor. För större oönskade händelser finns en särskild handlingsplan för ledning och information vid extraordinär händelse. Arbetet med skydd mot olyckor inom Vansbro kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Samverkan med andra kommuner, myndigheter och aktörer är viktig som en del i detta har handlingsprogrammet tagits fram i nära samverkan med Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen, Leksand och Mora kommuner. Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens mål och verksamhet, både för olycksförebyggande arbete och för hur räddningstjänst skall genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt kunna utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering, en redovisning till staten om att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad samt underlag vid information till allmänheten. I Vansbro kommun är det kommunstyrelsen som har ansvar för att kommunen fullgör sina uppgifter enligt lagen (3 kap. 11 LSO). 5

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Riskanalys Enligt 3 kap. 3 och 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsats. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsats. I bilaga 1 redovisas Vansbro kommuns riskanalys. 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6700 invånare. Vansbro kommun är främst känd för sin turism kopplad till olika evenemang, där Vansbrosimningen är den mest kända händelsen. I riskanalysen, se bilaga 1, har Vansbro kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren 2010-2014. Exempel på områden som identifierats är; Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Denna åldersgrupp är dessutom överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Vansbro kommun har en förhållandevis hög andel trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort sett till invånarantalet. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet borde inriktas mot dessa typer av olyckor, jämförelsen blir dock inte helt objektiv då en stor del av fjällturismen till Sälen passerar genom kommunen. Det genomförs årligen flera publika evenemang i kommunen, ett exempel är Vansbrosimningen som lockar ca 40 000 personer. Risken för att olyckor ska inträffa ökar markant under evenemangen. Kommunen måste ta hänsyn till detta avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Vansbro kommun har varit förhållandevis förskonade av olyckor till följd av dessa fenomen, men det blev tydligt i samband med skogsbranden i 6

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Västmanland 2014 att det finns synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. 2.2 Behov av förmåga Vansbro kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss, se riskanalys i bilaga 1. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. I avsnittet förebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst redovisas kommunens samlade förmåga för skydd mot olyckor. Bild 1: Förmåga till livräddning genom rökdykning är viktig eftersom Vansbro kommun har en stor andel äldre, som dessutom är överrepresenterad i den nationella dödsbrandsstatistiken (Riskanalys, bilaga 1). 7

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Förebyggande verksamhet Vansbro kommun ska främja den enskildes förmåga att förhindra och hantera olyckor, riskanalysen visar tydligt behovet av insatser mot exempelvis äldre. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av brand förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Vansbro kommun skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser och själv stå till förfogande med de resurser vi kan erbjuda andra kommuner för olycks- och skadeförebyggande verksamhet. 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten Säkerhetsmål: Antalet människor som skadas eller omkommer i olyckor ska minska årligen, genom att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ökar där målet är att den enskilde alltid ska kunna genomföra den första skadebegränsande åtgärden vid en olycka. 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk- och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens geografiska område. Varje verksamhet och bolag bär ansvar för risk- och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De ska, om behov uppstår, samverka med varandra och bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga medarbetare ska göras delaktiga i risk- och säkerhetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen och sin omgivnings säkerhet. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. 3.3 Tillsyn Genom att genomföra tillsyn kontrollerar kommunen om företag, verksamheter och den enskilde lever upp till de krav som ställs på dem i det olycksförebyggande arbetet. I Vansbro kommun genomför räddningstjänsten tillsyn inom ramen för lag om skydd mot olyckor (LSO) och lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Inför varje år tas en tillsynsplan fram vilken beskriver de objekt och verksamheter som ska tillsynas. Räddningstjänsten deltar även vid kvällstillsyner tillsammans med polisen, miljö- och byggenheten och individ- och familjeomsorgen. Vid dessa tillfällen sker tillsynerna oannonserat i verksamheter där det bedrivs offentlig tillställning, exempelvis nattklubbar och restauranger. Tillsyner kan också komma att genomföras vid enstaka oplanerade tillfällen, för kontroll av att ägare och innehavare tar sitt ansvar enligt lagstiftningen. Sådana tillfällen kan vara att tillsyn utförs i samband med större publika evenemang såsom festivaler, konserter och andra tillfälliga arrangemang. Prestationsmål 1: Räddningstjänsten ska årligen genomföra ca 50 tillsyner enligt tillsynsplanen. Prestationsmål 2: Räddningstjänsten ska årligen följa upp 95 procent av verksamheterna som vid tillsyn förelagts att vidta åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd. 8

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 3.3.1 Tillsyn 2 kap. 2 LSO I 2 kap. 2 LSO förtydligas den enskildes ansvar; Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vid tillsyn granskar kommunen arbetet och förmågan att nå en skälig nivå, både vad gäller brandskydd men även andra olyckor såsom säkerhet vid badplatser och lekplatser. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. 3.3.2 Tillsyn 2 kap. 4 LSO Vid anläggningar och verksamheter som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö krävs mer arbete av den ansvarige för att förebygga och begränsa konsekvenserna av en olycka. Detta kan vara att själv hålla och bekosta beredskap med personal och eller utrustning. Vilka objekt eller verksamheter som omfattas av denna paragraf beslutas av länsstyrelsen men tillsynen av dess efterlevnad genomförs av kommunen. I Vansbro kommun utförs denna tillsyn av räddningstjänsten. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. Prestationsmål 3: Räddningstjänsten ska informera allmänheten minst en gång vart tredje år om de särskilda risker som finns vid dessa verksamheter och vilken förmåga kommunen har för att hantera dessa. 3.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga och explosiva varor utgör förhöjda risker för olyckor i samband med hantering och förvaring. Hanteras större mängder krävs dessutom tillstånd för detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar tillsammans med myndighetsföreskrifter hur denna hantering skall genomföras. I Vansbro kommun är det räddningstjänsten som beviljar tillstånd och genomför tillsyn över efterlevnad av gällande regler för brandfarlig och explosiv vara. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn över efterlevnaden av denna lag och tillhörande föreskrifter är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Lägsta kompetens för beviljande av tillståndsansökningar för brandfarliga och explosiva varor är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. 3.4 Skriftlig redogörelse Skriftlig redogörelse innebär att den som äger en byggnad eller annan anläggning, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall redogöra för sitt brandskydd i skriftlig form. Det är ägaren till byggnaden som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till kommunen. Tanken från början, när lagen kom, var dels att betona den enskildes ansvar men också att kommunen skulle använda dessa redogörelser som underlag för sin tillsynsverksamhet. Det har dock visat sig att detta inte 9

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 fungerar i praktiken och Vansbro kommun ber därför om dessa uppgifter inför varje tillsyn, alternativt hämtar in dessa under själva tillsynsbesöket. På det viset anser kommunen att ägaren uppfyller det krav som ställs enligt lagen och kommunen får in de uppgifter som behövs. 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete Att arbeta systematiskt med brandskyddet är viktigt. Detta medför bland annat att risker identifieras, rutiner vid nödläge hålls aktuella och att utrustning och brandtekniska konstruktioner fungerar. Systematiskt brandskyddsarbete är en viktig del i brandskyddet och vid tillsyn kontrolleras bland annat detta arbete. 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotningen enligt 3 kap. 4-6 LSO. Sotningsverksamheten bedrivs i kommunalregi, som hanterar brandskyddskontroll och rengöring i kommunen. Fristerna för brandskyddskontroll och rengöring har kommunfullmäktige fastställt med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utfärda föreläggande och förbud. Skorstensfejarmästaren är ansvarig att föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll och rapportera arbetet årligen till kommunstyrelsen. Prestationsmål 4: Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll ska utföras på alla fristade objekt enligt de intervall som beslutats. Prestationsmål 5: Eldstadsrelaterade bränder ska minska årligen (dit hör även soteld). 3.6.1 Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunfullmäktige, de revideras därefter med ett särskilt sotningsindex varje år. Sotningsindex är en central överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skorstensfejarmästarnas riksförbund. 3.6.2 Egensotning Som följer av 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet och i prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. 4 LSO. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. 10

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 3.7 Information och rådgivning Kommunen ska aktivt arbeta för att öka förmågan hos den enskilde att förebygga olyckor. Ökad insikt leder till förändrade attityder och beteenden, hos såväl allmänhet som verksamheter inom kommunen. För att den enskilde skall kunna ta sitt ansvar och skydda sig själv, sin egendom och miljön är det nödvändigt att denne kan få stöd från kommunen. Sådant stöd kan ges i form av råd och information. I Vansbro kommun erbjuder räddningstjänsten utbildnings- och informationsinsatser i brandskydd till allmänhet, kommunala verksamheter samt kommunexterna verksamhetsutövare. Räddningstjänsten deltar även i evenemang såsom öppet hus, barnaktivitetsdagar med mera för att förmedla råd och information till allmänhet och media hur olyckor förebyggs och hanteras. Prestationsmål 6: Räddningstjänsten ska genom information, rådgivning, möten och en levande dialog (tillsyn) verka för att andelen bostäder med fungerande brandvarnare och tillgång till släckutrustning ökar. Prestationsmål 7: Skolprojektet förebyggande brandskydd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årskurs 2, 5 och 8 ska genomföras varje år. Prestationsmål 8: Elever i grundskolan ska kunna simma minst 200 meter, varav 50 meter i ryggläge i slutet av årskurs sex. 3.7.1 Internutbildning inom kommunkoncernen Enligt beslut ska all personal anställd av Vansbro kommun vart tredje år genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning. Räddningstjänsten genomför denna utbildning men det är varje enskild förvaltnings ansvar att tillse att personal genomför utbildning inom detta intervall. 3.7.2 Extern utbildning Räddningstjänsten skall tillhandahålla brandskyddsutbildning till såväl enskilda medborgare, organisationer, föreningar, offentliga arbetsgivare som privata. Den utbildning som räddningstjänsten är huvudman för skall genomföras till självkostnadspris, det vill säga endast täcka de kostnader som räddningstjänsten har för utbildningen. Viss utbildning kan även genomföras till reducerat pris eller som gratisutbildning för beställaren där det finns möjlighet till kostnadstäckning via statligt stöd. Utbildningens målsättning är att förebygga olyckor samt att förbättra den enskildes möjligheter att begränsa och förhindra skador till följd av inträffade olyckor. 11

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Utbildningar som räddningstjänsten tillhandahåller är; Grundläggande brandskyddsutbildning, Systematiskt brandskydds arbete (SBA) Hjärt- och lungräddning med hjärtstartare för vuxna, Hjärt- och lungräddning för barn, Prestationsmål 9: Räddningstjänsten ska erbjuda den enskilde utbildning inom området skydd mot olyckor, i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar den lokala riskbilden. 3.7.3 Eldning utomhus Kommunen kan vid stor brandrisk förbjuda eldning utomhus. Upplysningar om aktuell brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud kan erhållas via SOS Alarms telefonsvarare för brandriskprognos, 023-100 10 eller via kommunens och Länsstyrelsens hemsidor. 3.8 Samverkan I samhället har vi att förhålla oss till hela olycksspektret från så kallade vardagsolyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av trygghet och säkerhet, till olyckor som är ovanliga och berör mindre eller större grupper i samhället. För att på bästa sätt förebygga hela olycksspektret krävs att den kommunala förvaltningen, myndigheter och organisationer samverkar. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Kommunen ska därför, i större utsträckning än tidigare, ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen som inom kommunens områdesansvar. Strävan är att uppnå samsyn mellan de olika inblandade aktörerna om vilka åtgärder för säkerheten i kommunen som ska vidtas. Ett exempel på denna typ av samverkan är kommunens POSOM-grupp, som innebär att det i Vansbro kommun finns en väl övad organisation för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med större olyckor och kriser. I gruppen ingår representanter från bl.a. kommunen, polismyndigheten, Svenska kyrkan och Landstinget. 3.8.1 Samverkan inom och med andra kommuner Räddningstjänsten skall lämna det brandtekniska biträde som Miljö- och byggenheten behöver vid exempelvis byggsamråd, bygglovshantering, alkoholtillstånd mm. Räddningstjänsten skall svara på remisser från den kommunala förvaltningen vid upprättande av översiktsplaner och detaljplaner, vid tillståndsärenden för alkoholutskänkning samt övriga ärenden då räddningstjänstens kompetens efterfrågas. Räddningstjänsten skall även delta i de samverkansforum som finns på regional och nationell nivå. Inom kommunen ska det finnas en säkerhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter och kommunala bolag som arbetar med säkerhet och skydd mot olyckor. 12

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Prestationsmål 10: Kommunen ska systematiskt arbete med andra olyckor än bränder, såsom fallolyckor, olyckor på lekplatser och liknande. Prestationsmål 11: Kommunala badplatser ska vara försedda med livräddningsredskap som regelbundet kontrolleras. Prestationsmål 12: Kommunkoncernen ska minska skadekostnaderna årligen genom att arbeta proaktivt med skadeproblemen samt skapa och anpassa processer för optimal skaderapportering. 3.8.2 Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten skall genom samverkan med andra myndigheter verka för att förebygga olyckor och bränder. Olycksförebyggande arbete kan till exempel genomföras i form av gemensamma tillsyner med bygg och miljö, Länsstyrelsen, Polisen eller Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten skall på remisser från polismyndigheten lämna yttrande till exempel offentliga tillställningar, hotelltillstånd samt tillstånd för explosiv vara. Räddningschef eller räddningschef i beredskap ska kunna lämna sakkunnigutlåtanden till polismyndigheten när behov finns. 13

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Operativ räddningstjänst Trots att det olycksförebyggande arbetet prioriteras inträffar olyckor. Med utgångspunkt i riskanalysen, se bilaga 1, konstateras att kommunen behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Säkerhetsmål: Kommunen ska kunna leda och hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt i syfte att så snabbt som möjligt bryta skadeutvecklingen när den enskildes förmåga inte längre räcker till, genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom och med andra kommuner samt genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Den operativa verksamheten avser den verksamhet som dygnet runt står till förfogande för att kunna hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt. Räddningstjänstens insatsstatistik visar att räddningstjänstens uppdrag ökat de senaste åren, 2014 genomfördes ca 202 uppdrag. 4.2.1 Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Kommunens förmåga till räddningsinsats har sin utgångspunkt i riskanalysen där risker och konsekvenser finns beskrivet, se bilaga 1. I följande tabell redovisas kommunens förmåga till räddningsinsats, observera att beredskapen enbart omfattar en av dessa händelser - inte flera samtidigt. 4.2.1.1 Brand i byggnad Typ Brand i byggnad (bostäder) Förmåga Byggnader kan ha olika komplexitet och utformning, vilket gör att en brand kan få olika konsekvenser. Utgångspunkten är en villa eller ett flerfamiljshus, där branden ska hållas inom en brandcell under en föreskriven tid. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad att klara av att utföra invändig livräddning/släckning genom rökdykarinsats och samtidig yttre livräddning/släckning med hjälp av stegutrustning. Livräddning med bärbar stegutrustning ska kunna hanteras upp till 3:e våningen (11 meter) medan höjdfordon kan livrädda upp till 8:e våningen (23 meter). Hjälp från annan kommun t.ex. Mora med höjdfordon. Förmågan förutsätter att brandcellens storlek inte är för stor, att brandcellsgränser är intakta och rätt utförda samt att brandbelastningen inte är för hög. Räddningsstyrkan ska ha olika släckmetoder till sitt förfogande, grundade på exempelvis vatten, skum eller pulver. Exempel: Vid en lägenhetsbrand ska branden inte kunna spridas 14

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Brand i byggnad (komplexa objekt) till nästa lägenhet inom 60 minuter. Räddningsstyrkan ska då kunna söka igenom den branddrabbade lägenheten med rökdykare samtidigt som människor i en grannlägenhet kan räddas med räddningstjänstens stegutrustning. Industrier och andra komplexa objekt innebär ofta till ytan stora brandceller vilket kan innebära stora brandgasvolymer och långa inträngningsvägar. Detta kan medföra att den ordinarie rökdykarorganisationen som gäller vid brand i bostad inte räcker till, utan måste förstärkas. Komplexiteten kan också betyda att en invändig insats är omöjlig och istället måste inriktas på att skydda intilliggande bebyggelse. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en komplex byggnad, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska dock arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (skolor, samlingslokaler, hotell och tillfälliga boenden, kulturbyggnader m.fl.) Exempel: En brand i en industribyggnad kan medföra en mycket hög effektutveckling och stora brandgasvolymer, räddningsstyrkan ska då exempelvis kunna upprätta begränsningslinjer mot intilliggande bebyggelse för att hindra vidare spridning. Större samlingslokaler innebär att ett stort antal människor med dålig lokalkännedom kan vistas i en byggnad, dessutom innebär det ofta stora brandceller och hög brandbelastning. Dessa lokaler ska vara utformade med höga krav på utrymningssäkerhet, så att alla människor hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Utgångspunkten är att alla människor ska vara utrymda då räddningstjänsten kommer på plats, men om detta misslyckas kan det komma att krävas en mycket stor räddningsstyrka med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en samlingslokal där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad Exempel: En brand på Medborgarhusets teater ska innebära att branden tidigt uppmärksammas av det automatiska brand- och utrymningslarmet, under tiden räddningstjänsten kör fram till objektet ska människor hinna sätta sig i säkerhet. När väl räddningstjänsten är framme ska en släckinsats kunna genomföras, sannolikt med förstärkningsbehov, under förutsättning att branden är begränsad i omfattning till en brandcell. Det finns många vårdinrättningar i kommunen där 15

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 (vårdanläggningar m.fl.) människorna inte själv förväntas kunna sätta sig i säkerhet. Istället krävs en egen organisation på plats som kan hjälpa människorna i händelse av brand. Utgångspunkten är att räddningstjänsten inte ska behöva hjälpa till med utrymningen utan fokusera på brandsläckning, misslyckas utrymningen kommer det dock att kräva mycket stora räddningsresurser med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en vårdinrättning där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Exempel: En brand på ett äldreboende i kommunen innebär att brand- och utrymningslarmet tidigt ska detektera branden så att personalen hinner sätta människorna som vistas i brandcellen i säkerhet. Därefter kan räddningsstyrkan, under förutsättning att branden är begränsad i storlek och omfattning, genomföra släckinsats. 4.2.1.2 Brand ej i byggnad Typ Skogs- och markbrand Förmåga Inom Vansbro kommuns geografiska område finns stora områden skog och skogsmark. Skogsbränder kan bli mycket omfattande om de inte hanteras på ett effektivt sätt i ett tidigt skede. Större skogsbränder kräver förstärkningsresurser i form av helikopter, Frivilliga resursgruppen m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en mindre skogs- eller markbrand. För detta krävs relativt stora vattenresurser samt terränggående fordon och pumpar. Skogsoch markbränder kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan, vilket innebär att högre befäl behöver särskild utbildning i att tolka brandriskdata och förutse brandspridning. Övriga bränder Exempel: Ett hygge börjar brinna en varm sommardag. Räddningstjänsten ska kunna lokalisera branden utifrån given positionsangivelse samt med tankbil, motorspruta och slangsystem släcka branden. Det finns andra typer av mindre bränder som kan inträffa, exempelvis containerbränder, fordonsbränder, papperskorgar, rishögar m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en brand som är begränsad till ytan utan komplexa inslag. 16

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2.1.3 Trafikolycka Typ Trafikolycka (vägtrafik) Förmåga Vid en trafikolycka är målet att en patient ska vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad utifrån att klara en olycka med två inblandade personbilar eller ett tungt fordon. Vid större olyckor krävs förstärkning från angränsande kommuner. Utrustning för tung räddning finns i kommunen. Trafikolycka (järnväg) Exempel: Losstagning av fastklämda personer i två personbilar ska kunna genomföras parallellt. En olycka på kollision mellan ett tåg och en personbil väldigt lik en olycka på väg i hantering. Om ett tåg råkar ut för en större händelse kan det dock innebära ett stort antal skadade människor, vilket kräver helt andra resurser. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara en olycka på järnvägen mellan ett vägfordon och ett järnvägsfordon utan urspårning. Flygolycka Exempel: Tungräddning ska kunna genomföras om en personbil kolliderar med ett tåg. Vid en flygolycka är det staten som ansvarar för räddningsledningen fram till dess att haveriplatsen blivit känd. Därefter övergår det till kommunal räddningstjänst. En flygolycka kan innebära att ett stort antal människor snabbt behöver hjälp. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara ett haveri med ett mindre flygplan med maximalt två passagerare. Vid olyckor med större plan kommer förstärkning från andra kommuner att behövas. Insatser vid flygolyckor kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan. Exempel: Ett enmotorigt flygplan med två piloter rapporterar problem med motorn och är på väg för landning. Räddningstjänsten i Vansbro ska då utan förstärkning svara för släck- och räddningsberedskap i samband med landningen. 4.2.1.4 Olyckor med farliga ämnen Typ Förmåga Farligt gods eller Det transporteras mycket farligt gods på vägarna genom kemikalieolycka Vansbro kommun, dessutom är det många företag som hanterar farliga kemikalier. En olycka med farliga ämnen kan innebära stora risker för både människor, egendom och miljön. 17

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara av en första livräddande insats vid en olycka med ett farligt ämne. Räddningsstyrkan ska också kunna genomföra livräddande personsanering samt upprätta saneringsplats för både skadade och insatt personal. Vid större olyckor där kravet på uthållighet hos kemdykarorganisationen ökar krävs förstärkning. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt med insatsplanering för objekt med farliga ämnen. Vid brand intill svetsutrustning ska räddningstjänsten kunna beskjuta acetylengasflaskor för att oskadliggöra dem. Exempel: En lastbil med diesel kör av vägen och chauffören sitter kvar i hytten, läckage uppstår. Räddningsstyrkan ska då initialt kunna livrädda chauffören och spärra av området samt genomföra skadebegränsande åtgärder. 4.2.1.5 Drunkning Typ Drunkningsolyckor, båtolyckor m.m. Förmåga I kommunen finns älvar, sjöar och mindre vattendrag. Kring dessa sker ett aktivt friluftsliv som exempelvis bad- och fiskeaktiviteter. Räddningstjänsten i Vansbro har förmåga att genomföra ytlivräddning och brandsläckning vid tillbud på vatten, till hjälp finns två räddningsbåtar varav den ena är placerad i Dala-Järna och hämtas av FIP-enheterna. För islivräddning finns hansabräda och överlevnadsdräkter. Vid behov av vattendykning tar kommunen hjälp av räddningsdykare från Rättviks räddningstjänst, Vansbro kommun har ingen egen vattendykarförmåga. Exempel: En person som bär flytväst ombord på en båt slår i huvudet och ramlar överbord. Räddningsstyrkan kan då söka efter personen med hjälp av räddningsbåtar och livrädda densamme. Räddningsdykare från Rättvik larmas alltid med automatik vid dessa typer av olyckor. 4.2.1.6 Övrigt Typ Evenemang Förmåga Vansbrosimningen är exempel på ett större evenemang som medför att många människor besöker kommunen. Detta innebär att risken för olyckor ökar samtidigt som konsekvenserna kan bli mer omfattande. I samband med evenemanget försämras periodvis framkomligheten på delar av vägnätet vilket kan fördröja insatstiden. Arrangörerna ska inför varje evenemang ta fram en säkerhetsplan som delges berörda. Räddningstjänsten i Vansbro ska anpassas utifrån rådande 18

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 omständigheter så att förmågan till räddningsinsats är god och tillgängligheten hög. En olycka eller flera små kan kräva stor förmåga till ledning och samverkan. Översvämning Exempel: Under Vansbrosimningen gör trafiksituationen att det är svårt att passera genom centrala Vansbro utan fördröjning. Räddningschefen kan då exempelvis besluta att upprätta en fiktiv brandstation mera centralt för att upprätthålla en skälig beredskap. Vansbro kommun har en känd översvämningsproblematik. Kommunen ska därför planera för större översvämningssituationer. Räddningsstyrkan ska ha förmåga att, tillsammans med andra kommunala förvaltningar eller externa aktörer, valla in prioriterade områden eller objekt samt länspumpa byggnader efter behov. Kommunen och räddningstjänsten ska ha förmåga att leda och samverka vid dessa händelser, både inom kommunen och med andra aktörer regionalt och nationellt. Hjärtstopp Exempel: Vid kraftiga skyfall finns risk att ett stort antal byggnader får vatteninträngning samtidigt. Den kommunala räddningsstyrkan kan då inte rimligtvis hantera alla samtidigt, det är då räddningschefen som beslutar om prioritering. Samhällsviktiga funktioner prioriteras alltid högst. Vid inträffat hjärtstopp är tiden från att hjärtat stannat till dess att hjärt- och lungräddning kan påbörjas med defibrillator avgörande. På tre snabba enheter (FIP och räddningschef i beredskap) finns hjärtstartare samt på släckbil, sotarbil och räddningstjänstens servicebil för att ha förmåga att utföra hjärtoch lungräddning med defibrillator i väntan på att ambulans tar över patienten. Stora jordbruk med djurhållning Vid brand i djurstall bygger det mycket på det egna ansvaret hos ägarna att vara räddningstjänsten behjälplig vid utrymning av djur, samövningar med de större lantbruken sker. Vid olycka med förgiftning eller brand i en gödselbrunn skall livräddande insats kunna ske med räddningstjänstens personal. 19

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2.2 Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det olycksförebyggande arbete som finns idag bestå av en brandstation som är placerad i Vansbro. För att upprätthålla de förmågor som angivits består den operativa organisationen av; 1 räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 brandman i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap med sjuminuters anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med sju minuters anspänningstid. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den operativa organisationen klara två typolyckor och istället utgöras av; 1 räddningschef i jour med 90 sekunders anspänningstid, 2 styrkeledare i jour med 90 sekunders anspänningstid, 12 brandmän i jour med 90 sekunders anspänningstid. Prestationsmål 13: Första räddningsenhet ska vid normal beredskap, i fordon, kvittera larm så snabbt som möjligt dock längst inom 90 sekunder Prestationsmål 14: Övningar för räddningstjänstpersonalen genomförs enligt för varje år framtagen övnings- och utbildningsplan. Samtliga övningar ska planläggas, dokumenteras och utvärderas med avseende på kvalité. 4.2.2.1 Kompetenskrav För att säkerställa en hög nivå på den operativa förmågan ska kommunens befäl och brandpersonal inneha lägst den kompetens som anges nedan i tabell 1; Tabell 1, kompetenskrav för den operativa personalen. Funktion Krav på kompetens (lägstanivå) Räddningschef Räddningsledning B samt tillsyn B Räddningschef i beredskap Räddningsledning B. Styrkeledare (deltid FIP) Räddningsledare A. Styrkeledare (deltid) Räddningsledare A. Arbetsledare Intern arbetsledarutbildning. Brandman (deltid) Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Eventuella undantag från kompetenskraven ovan beslutas av räddningschefen. 4.2.2.2 Materiella resurser Vansbro kommun ska ha de materiella resurser som krävs för att upprätthålla de förmågor som redovisats i detta handlingsprogram. Materialet ska vara modernt och kommunen ska kontinuerligt byta äldre teknik mot ny. 20

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Tabell 2, Materiella resurser räddningstjänsten har eller avser sig att införskaffa. Kursiv stil i tabellen nedan är resurser räddningstjänsten avser införskaffa. Typ Släck- och räddningsenhet Vattenhet Utrustning 2 släck- och räddningsfordon med vardera 3000 liter vatten. Utbytesintervall: 15-20 år. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på 10 000 liter vatten. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på 10 000 liter vatten. (disponeras tillsammans med transportlinjen, Vansbro utbildningscenter) Utbytesintervall: 15-20 år. Ledningsenhet FIP-enheter Räddningsbåt Terrängfordon vinter Terrängfordon sommar Utrustning för tung räddning Värmekamera IVPA-fordon Resursfordon 1 Ledningsenhet/personbil Utbytesintervall 5 år. 2 enheter/fordon utrustade för att klara en första insats. Utbytesintervall: 5-8 år. 2 räddningsbåtar Placering Vansbro, Dala-Järna. Utbytesintervall: Efter behov. 1 snöskoter med transportkälke Utbytesintervall: Efter behov. 1 fyrhjuling med vagn. Utbytesintervall: Efter behov. Stöttor, lyftkuddar, pallningsutrustning. Utbytesintervall: Efter behov. 1 värmekamera i släckbil 1 värmekamera i FIP-enhet Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon avsett för IVPA-larm. Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon för materiel- och personaltransport. Fungerar även som reservfordon vid behov. Utbytesintervall: Efter behov. Motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 Utbytesintervall: Efter behov. Sambandsutrustning RAKEL Samtliga utryckningsfordon (bör kompletteras) Beredskapsstyrka Vansbro Ledningsplats Restvärdesresurs Utbytesintervall: Efter behov. Vagn med utrustning för restvärdesräddning. Utbytesintervall: Efter behov. Andningspaket av komposit 19 stycken kompletta avser att ha 20 stycken ( 1styck ) 7 stycken tuber i reserv avser att ha 10 stycken (3 styck) Utbytesintervall: Efter behov. 21

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Slang Skogsbrandresurs/Container Klippverktyg/losstagning Rökgasfläktar Kemskyddsdräkter Stegutrustning Utrustning för övningsverksamhet 2700 meter 76 mm slang avser att ha 4000 meter (1300 meter) 575 meter 42 mm slang 1525 meter 38 mm slang avser att ha 2000 meter (475 meter) 250 meter 25 mm slang avser att ha 500 meter (250 meter) Utbytesintervall: Efter behov. Släpvagn innehållande armaturer, pumpar och slang. Samköps i samverkan med andra kommuner. Utbytesintervall: Efter behov. Hydraul verktyg komplett i Vansbro Hydraul verktyg mindre i FIP bil Utrustning för tungräddning/säkring/lyft Olyckstält för värme mm Utbytesintervall: Efter behov. 1 stycken eldriven PPV fläkt 1 stycken motor driven PPV fläkt Utbytesintervall: Efter behov. 6 stycken finns idag 3 avser att ha 6 stycken 1 stycken 14 meters utskjutsstege 1 stycken 12 meters utskjutsstege 10 stycken skarvstegar Utbytesintervall: Efter behov. 3 stycken 40 fots containrar 3 stycken 20 fots containrar Gasolpanna för varm rökövning Gasol ramp för övning av släckteknik Rökalstrare Uttjänad fullstor buss för övning 4.2.2.3 Insatstid Tiden från att en olycka inträffar till dess att den första skadebegränsande åtgärden kan sättas in är oftast avgörande. Om en skadebegränsande åtgärd kan genomföras av den enskilde ökar förutsättningarna för att konsekvensen av en olycka ska bli så liten som möjligt. På bild 1 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Vansbro och på bild 2 visas insatstiden för FIP-fordon under förutsättning att de är i Dala-Järna. 22

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Bild 1. Insatstid för räddningsstyrkan i Vansbro förutsätter anspänningstid på 7minuter. 23

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Bild 2. Insatstid för FIP fordon förutsätter anspänningstid på 90 sekunder 24

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Med nuvarande räddningsstyrka i Vansbro och vid normal beredskap nås 30 procent av befolkningen inom 10 minuter, 45 procent inom 20 minuter och 97 procent inom 30 minuter. Med FIP enheterna och att minst en enhet finns i Dala-Järna nås 40 procent av befolkningen inom 10 minuter, 83 procent inom 20 minuter och 98 procent inom 30 minuter. 4.2.2.4 Brandvattenförsörjning I Vansbro och Dala-Järna tätorter, liksom i vissa av kommunens byar, ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Räddningschefen avgör vad som är ändamålsenligt och ska därför ges tillfälle till yttrande i samband med framtagande av nya detaljplaner och markexploatering. Brandpostnätet skall uppfylla minst kraven i gällande VAV-norm och ansvarig för årlig kontroll är Räddningstjänsten vilka ska kunna uppvisa protokoll på genomförda kontroller. En översyn i syfte att reducera antalet brandposter i brandpostnätet kan genomföras under förutsättning att räddningstjänsten förfogar över två tankbilar på vardera minst 10 m 3. 4.2.3 Minimistyrka vid förstärkning Om räddningsstyrkan i Vansbro tas i anspråk för förstärkning till andra kommuner under en längre tid, ska räddningschefen säkerställa att en styrka om 1 styrkeledare och 4 brandmän finns i beredskap med en anspänningstid om sju minuter. Räddningsstyrkan kan utgå från brandstationen i Vansbro eller utgöras av en taktisk resurs från angränsande kommun. 4.2.4 Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Vansbro räddningstjänst har idag förmåga att leda stora och komplexa räddningsinsatser, då utrymmen för ledning och stab finns på nuvarande brandstation. Riskanalysen visar tydligt att kommunen behöver stor ledningsförmåga. Vansbro kommun har idag färre antal bränder i byggnader än många andra kommuner både i Dalarna och riket som helhet, men kombinationen med en relativt ålderstigen befolkning, som är överrepresenterad i dödsbrandsstatistiken, gör att förmågan till livräddning vid brand i bostäder måste vara hög. Skogsbranden i Västmanland 2014 visade att naturens krafter kan vara mycket stora. Risken finns, vilket tydliggjorts i riskanalysen, att klimatet i framtiden kommer innebära än torrare somrar. För att öka kommunens förmåga till skogsbrandsläckning bör Vansbro kommun tillsammans med angränsande kommuner anskaffa en gemensam skogsbrandsdepå med pumpar och släckutrustning under perioden 2015-2018. Regeringen har beslutat att riket åter ska planera för höjd beredskap, under perioden 2015-2018 bör därför räddningstjänsten skapa kunskap om räddningstjänst vid höjd beredskap. 25

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.3 Ledning av räddningsinsats Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt 3 kap. 16 lag om skydd mot olyckor (LSO) för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen. Beroende på olyckans komplexitet ställs olika krav på räddningsledningen. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare och är avslutad när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form och räddningsledaren ska även, om det är möjligt, informera den drabbade om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Räddningsledaren kan under pågående räddningsinsats besluta om tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 LSO, det innebär att var och en som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år är skyldig att medverka i räddningstjänst. Räddningsledaren kan också besluta om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 LSO, vilket innebär att räddningsledaren vid en räddningsinsats får bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt i mån det är försvarligt. Det finns flera olika ledningssystem för kommunal räddningstjänst, Vansbro kommuns grundläggande principer utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendationer. Ledningssystemet består av tre nivåer; Systemledning: Normativ ledning genom att tolka, definiera och besluta organisationens roll. Strategisk ledning genom beslut om beredskapsproduktion, resurstilldelning och räddningsinsatsernas ram. Insatsledning: Utöva den samlade ledningen av den löpande insatsen inom ram, beslut om mål med insats (MMI), besluta om och fördela uppgifter till olika delar samt samordna insatsens genomförande. Uppgiftsledning: Leda enskild styrka i utförande av tilldelad uppgift. Systemledning utövas kontinuerligt och beslutas av räddningschef eller räddningschef i beredskap. Insats- och uppgiftledning utövas enbart under pågående räddningsinsats. 4.3.1 Ledningsorganisation I Vansbro kommun är det enligt lag om skydd mot olyckor räddningschefen, eller den som denne utsett, som är räddningsledare. Förteckning över utsedda räddningsledare finns hos räddningschefen. Vid en mindre komplex olycka, exempelvis en containerbrand, singelolycka eller liknande utövas ledningen på olycksplats av en styrkeledare som tillika är räddningsledare. Principen är att ledningen primärt handlar om uppgiftsledning över enskild räddningsstyrka. Vid mer omfattande händelser, då behov av ledning och samordning av flera räddningsstyrkor föreligger, byggs ledningsorganisationen ut och det är räddningschef i beredskap som är räddningsledare på olycksplats. När organisationen är maximalt utbyggd, se figur 1, ska räddningschef eller stf räddningschef svara för systemledning medan räddningschef i beredskap 26

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 är räddningsledare ute på olycksplatsen. Kommunens krisledning kan kopplas ihop med räddningstjänstens ledningsorganisation. Räddningschef Räddningsledare STAB Skadeplatschef Sektorchef Sektorchef Sektorchef Figur 1, räddningstjänstens ledningsorganisation vid större händelse. För att skapa en uthålligare ledningsorganisation samverkar Vansbro kommun med angränsande kommuner om gemensamma befälsfunktioner. Räddningschef i beredskap är ett exempel medan samverkan om exempelvis skadeplatschef kan ske under pågående räddningsinsats. 4.3.1.1 Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap (RCB) är ett befäl med övergripande ansvar för normativ och strategisk ledning vilken ska vara ständigt anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom angiven tid. RCB fungerar som räddningsledare vid alla insatser och är även kommunens tjänsteman i beredskap (TIB). 4.3.2 Stab För att kunna utöva effektiv ledning har räddningschefen och räddningschef i beredskap (RCB) möjlighet att öka ledningskapaciteten med hjälp av en stab. Inom Dalarnas län finns ett regionalt ledningsstöd där följande allmängiltiga beredskapsnivåer för ledning gäller, se tabell 3: Tabell 3, beredskapsnivåer för ledning inom Dalarnas län. Nivå Benämning Innebörd 1 Grön Grundberedskap. 2 Gul Förstärkt lokal ledningsorganisation. 3 Röd Förstärkt lokal ledningsorganisation samt regionalt ledningsstöd. 4 Svart Lokal krisledningsberedskap samt regionalt ledningsstöd (i samband med höjd beredskap eller annan svår påfrestning på samhället som kräver mycket stora räddningsresurser). 27

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Begäran om ledningsstöd görs till SOS Alarm som larmar ut enligt särskild rutin innehållande bland annat ringlistor med speciellt uttagna resurspersoner till respektive befattning i staben. Stabens uppgift är att utgöra stöd och komplement till den lokala räddningsledningen och utförs i första hand som ledningsstöd vid skadeplats. Stabens normala arbetsplats utgörs av en mobil sambands- och ledningscentral, Mobisol 800 (2 29-5080). Vansbro kommun samverkar om de resurser som finns inom kommunen, exempelvis kan upplysningscentral eller kommunsekreterare kallas till bakre stab för att öka ledningskapaciteten ytterligare. Idag finns en fungerande räddningscentral på brandstationen. 4.4 Alarmering och kommunikation Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Så snabbt det är möjligt ska SOS Alarm dessutom skicka medlyssning av inkommande 112-samtal till räddningschef i beredskap. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas, varav den ena är RAKEL-systemet. Rutiner för inkommande alarmering i samband med avbrott i teletrafiken ska finnas. Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna och samverkande kommunala och statliga räddningsenheter i RAKEL-systemet. 4.4.1 Telebortfall Om störningar i alarmeringsfunktionen förekommer, exempelvis på grund av ett teleavbrott, ska SOS Alarm informera räddningschef i beredskap (RCB). För Vansbro kommun gäller att minst tre mobiloperatörer alternativt fem procent av den fasta telefonin har störningar för att SOS Alarm ska informera RCB. Beroende på störningens art och omfattning beslutar RCB om nödvändiga åtgärder, exempelvis utplacering av fordon med kommunikationsradio på strategiska platser och informationsmeddelande (VMA) till allmänheten. 4.4.2 Viktigt meddelande till allmänheten - VMA Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV. Det finns två nivåer på meddelande, varnings- och informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds om det finns en omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Varningsmeddelande kan exempelvis användas vid utsläpp av giftig gas eller vid spridning av giftiga gaser från bränder. Ett varningsmeddelande bryter ordinarie radio- och TV-sändningar omedelbart. Informationsmeddelande kan sändas ut för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Ett informationsmeddelande sänds i radio och TV så snart det är möjligt. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att 28

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 säkerställa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television finns nationellt framtagna rutiner. 4.5 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt där det bedöms nödvändigt. Syftet med insatsplanerna är att räddningsstyrkans insats ska ske snabbare och med högre effektivitet. 4.6 Samverkan och avtal En kommun kan inte ensamt bedriva arbetet till skydd mot olyckor, utan arbetet bygger på samverkan inom kommunen, mellan kommuner och med andra organisationer och myndigheter. Nedan redovisas exempel på samverkan och avtal. 4.6.1 Landstinget Avtal finns med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut vid IVPA(i väntan på ambulans). Det finns också avtal om att räddningsstyrkorna ska vara behjälplig med transport av skadade i terrängen till farbar väg. 4.6.2 Bärhjälp/Lyfthjälp Samverkan sker vid behov av bär- och lyfthjälp på begäran av personal från Vård- och omsorgsverksamheten. Avtal bör upprättas för att tydligöra samverkansform och ansvar. 4.6.3 Kemskydd Vid större insatser som kräver kemskydd samverkar länets samtliga räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också ett antal nationella kemskyddsdepåer, de närmsta i Köping och Kramfors. Mora kommuns kemdykare ska via uppgörelse vid normal beredskap kunna agera i Vansbro kommun. 4.6.4 Ledning I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (Mobisol). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik och förstärks utifrån olyckans art och omfattning av andra särskilt utsedda brandbefäl från länet. Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner kan bistå varandra med högre befäl i samband med större insatser, exempelvis skadeplatschefer. Mora kommun kan i vissa fall bistå övriga kommuner med brandingenjör. 4.6.5 Räddningsdykare Kommunen har avtal med räddningstjänsten i Rättvik om räddningsdykare. Räddningsdykarna larmas med automatik vid förmodade drunknings- och båtolyckor. 4.6.6 Metria avtal I länet finns ett kartmaterial framtaget som fastslår vilken räddningsstyrka som är snabbast på plats, oavsett organisationstillhörighet. Vansbro kommun ingår i detta avtal. 29

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.6.7 Höjdenhet Mora kommun bistår Vansbro kommun med höjdenhet efter beslut av räddningschef i beredskap. 4.6.8 Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Vansbro kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning AB (RVR AB) om restvärderäddning i samband med bränder samt sanering av vägbana och järnväg i samband med trafikolyckor. Kommunen ska också, enligt samma avtal, kunna bistå vid sanering av tåg. 4.6.9 Frivillig resursgrupp (FRG) Civilförsvarsförbundet har frivilliga resursgrupper i många kommuner, vilka består av frivilliga personer som kan hjälpa till vid olika typer av samhällsstörningar. Vansbro kommun har avtal med Westerdala civilförsvarförning om frivilliga resursgrupper. 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av; ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och, omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst, all annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Flygräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. Sjöräddningstjänst. Miljöräddningstjänst till, sjöss. Fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. 30

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.8 Rekrytering Räddningstjänsten ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal i beredskap skall ha genomgått grundutbildning inom ett år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom tre år från anställningens början. Vid kommande rekryteringar ska det medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 31

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Uppföljning och egenkontroll Att följa upp arbetet till skydd mot olyckor syftar till att kunna utföra effektivare olycksförebyggande åtgärder samt effektivare räddningsinsatser. För att lyckas med detta krävs att kommunen följer upp och utvärderar arbetet kontinuerligt. Säkerhetsmål: Erfarenhetsåterföring ska höja kvaliteten och effektiviteten på kommunen avseende både olycksförebyggande och olyckshanterande arbete samt ligga till grund för externa aktörers åtgärder och handlande efter en olycka. 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering Enligt 3 kap. 10 lag om skydd mot olyckor ska olycksundersökningar genomföras i skälig omfattning för att klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet. Syftet är därefter att kunna identifiera åtgärder för att minska konsekvenser av framtida olyckor och ge förslag till förebyggande åtgärder. Vansbro kommun har tre nivåer på olycksundersökning; Nivå 1: Datainsamling och ifyllnad av insatsrapporten. Nivå 2: Insatsrapport med tilläggsdel. Nivå 3: Insatsrapport samt fördjupad utredning, exempelvis brandorsaksutredning. Nivå 1 omfattar samtliga insatser medan nivå 2 innebär samtliga brand i byggnad, skogsbrand, trafikolyckor, drunkningstillbud samt utsläpp farligt ämne. Nivå 3 omfattar alla olyckor med dödlig utgång. Räddningschef eller stf räddningschef kan därutöver initiera undersökningar efter behov. Insatsutvärderingar, som kan finnas med i samtliga tre nivåer, syftar till att utreda hur insatsen genomförts och resultatet av utvärderingarna är en viktig del i arbetet med att öva och utbilda den operativa personalen. Insatsutvärderingarna letar inte efter personer som gjort fel, utan ska vara objektiva och genomföras med inställningen hur räddningsinsatser kan förbättras och effektiviseras i framtiden. Insatsutvärderingar ska alltid genomföras i nivå 3. Räddningschef eller stf räddningschef kan initiera insatsutvärderingar efter behov. Vansbro kommun samverkar med närliggande kommuner, externa experter, organisationer och myndigheter vid olycksundersökningar och insatsutvärderingar. Prestationsmål 16: Räddningstjänsten ska genom information, möten och en levande dialog kommunicera erfarenheter, lärdomar och åtgärdsförslag från olycksundersökningar med de drabbade och berörda myndigheter och organisationer. 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Kommunstyrelsen ansvarar för att målen i handlingsprogrammet följs upp och utvärderas årligen, arbetet ska vara en naturlig del av kommunens övriga egenkontroll. Det är dock varje verksamhetschefs uppdrag att ta sitt ansvar inom sitt ansvarsområde för att tillsammans nå målen i handlingsprogrammet. Räddningschefen ska rapportera till kommunstyrelsen halvårsvis hur arbetet fortskrider. 32

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 I tabell 5 nedan redovisas vilka förvaltningar som har ansvar för vilka prestationsmål. Tabell 5, redovisning av ansvariga för respektive prestationsmål i handlingsprogrammet. Ansvarig förvaltning/nämnd Prestationsmål Vansbro räddningstjänst 1, 2, 3, 9, 13, 14 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker 4, 5 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker och 6 Vansbro hem Räddningstjänsten tillsammans med Barn- och 7 utbildningsverksamheten Barn- och utbildningsverksamheten 8 Vansbro räddningstjänst tillsammans med Ifo, vård och omsorg, gata och park avdelningen samt kommunledningen. 10 Vansbro räddningstjänst tillsammans med samhällsbyggnadschefen 11 Alla verksamhetschefer och kommunala bolag. 12 Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. 33

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Förkortningar och definitioner Anspänningstid LBE LSO MSB POSOM RCB RAKEL RSA Räddningsledare Räddningsledare A Räddningsledning B Räddningsinsats SMO TIB Tillsyn A Tillsyn B FIP Restvärde Tid från larm till att fordon lämnar brandstationen. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Psykiskt- och socialt omhändertagande. Räddningschef i beredskap, befäl med övergripande ansvar för kommunens brandkår. Radiosystem för effektiv ledning inom hela krishanteringsområdet. Risk- och sårbarhetsanalys. Befäl som leder räddningsinsats. Grundutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda enskild styrka. Vidareutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda flera räddningsstyrkor. Grundutbildning för deltidsbrandmän. Skydd mot olyckor, tvåårig grundutbildning för heltidsbrandmän. Tjänsteman i beredskap. Grundutbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Högre utbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Första insats person Åtgärder för att reducera och förebygga sekundärskador i samband med räddningsinsatser. 34

Protokollsutdrag 2015-09-08 Kommunstyrelsen KS 169 Ärende KS 2015/224 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, årsredovisning 2014 Förslag till kommunfullmäktige 1. Godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2014 2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Ärendet Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har överlämnat årsredovisning för år 2014. Samordningsförbundets resultat uppgår till -245 332 kronor (2013: 296 201 kr). Kommentarer till resultatet redovisas i årsredovisningen. Enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska styrel-sen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från rä-kenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kom-munal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt förbundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och revisorerna. Samordningsförbundet Finsam Västerda-larna har upprättat en årsredovisning per 141231. Samordningsförbundet Finsarn Västerdalarnas revisorer har gett Pwc i uppdrag all granska årsredovisningen för perioden 1 januari 31 december 2014. Den sammantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordningsför-bundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Revisorerna har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsord-ningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardutformning. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetså-ret 2014. Förslag Ordförandes förslag: 1. Godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2014 2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-09-08 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Revisionsrapport för Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Revisionsberättelse för år 2014 Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2015-08-12 KS 2015/224 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 0281-75 003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, årsredovisning 2014 Rekommendation till beslut Att godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2014 Att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Sammanfattning Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har överlämnat årsredovisning för år 2014. Samordningsförbundets resultat uppgår till -245 332 kronor (2013: 296 201 kr). Kommentarer till resultatet redovisas i årsredovisningen. Enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska styrelsen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt förbundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och revisorerna. Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har upprättat en årsredovisning per 141231. Samordningsförbundet Finsarn Västerdalarnas revisorer har gett Pwc i uppdrag all granska årsredovisningen för perioden 1 januari 31 december 2014. Den sammantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Revisorerna har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsordningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardutformning. 150812 ÅR Finsam Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(2) Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Revisionsrapport för Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Revisionsberättelse för år 2014 Beslutet expedieras till : Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna 150812 ÅR Finsam Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Uppdaterat MISSIV Sida 1(1) Mailadress: diariet@regiondalarna.se Datum 2015-06-15 Diarienummer RD 2015/49 Ert diarienummer Region Dalarnas medlemmar Beslut om ansvarsfrihet för direktionen Region Dalarnas direktion har tagit beslut 2015-03-27 i ärendet " Region Dalarnas årsredovisning 2014". Medlemmarna har att i respektive fullmäktige, utifrån bilagd årsredovisning 2014, - pröva frågan om ansvarsfrihet för Region Dalarnas direktion. Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive fullmäktige senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, eric.boo@regiondalarna.se Tel.nr: 023-77 70 64 Bilagor Bilaga 1 Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion 2015-03-27 91 Bilaga 2 "Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014". Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015

Innehållsförteckning Leif har ordet. 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk ledning 5 Verksamhetsidé 3 Vision 3 Verksamhetspolicy 3 Dalastrategin 4 Ekonomi och projektfinansiering 6 Personal och kommunikation 7 Personal 7 Kommunikation 8 Näringsliv och samhällsbyggnad 10 Innovationer och entreprenörskap 10 Besöksnäringsutveckling 11 Kompetensförsörjning 13 Ung i Dalarna 14 Statistik och analys 16 Infrastruktur 16 Kollektivtrafik 17 Internationellt 18 Särskilda utvecklingsområden 19 Samorganisationer 19 Utveckling, hälsa och välfärd 20 Färdtjänsten Dalarna 23 Elevantagningen 25 AV-media 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Årsredovisning Revisionsberättelse Revisionspromemoria 2

Leif har ordet Verksamhetsberättelsen är för Region Dalarnas tolfte hela verksamhetsår som också avslutar de förtroendevaldas tredje mandatperiod. Till grund för Region Dalarnas insatser och prioriteringar finns ett antal viktiga styrdokument och 2014 har varit ett år där många nya skrivits och fastställts; - Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi - Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter för en positiv utveckling. I den formuleras också mål och vägval för länets regionala utvecklingsarbete. - Region Dalarna ansvar för program och handlingsplaner som styr användandet av EUs struktur- och investeringsfonder som regionalfond, socialfond och Interreg Sverige/Norge var en annan stor arbetsuppgift 2014. Dessa dokument styr hur EU-medlen inom dessa fonder ska komma till bästa nytta för bland annat Dalarna. - En ny länsplan för Dalarnas regionala transportinfrastruktur åren 2014-2025 har tagits fram och fastställts under året som en annan del av Region Dalarnas regionala tillväxtansvar. Dokumenten styr EU-medlens användning, de statliga projektmedlen för regionala tillväxtsinsatser som disponeras av Region Dalarna samt de statliga medel som inryms i länstransportanslaget. Sammantaget är detta stora summor för utveckling av Dalarna. Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet för Dalarna samt ägare av AB Dalatrafik. Kollektivtrafiken är en växande uppgift där 2014 präglades av problem med den allmänna och särskilda kollektivtrafiken på väg. Många överklagningar av upphandlingen ledde till förseningar och efter en direktupphandling på bara två år nya operatörer som skulle hantera och sjösätta ett nytt gemensamt trafiksystem. Allt detta sammantaget ledde till stora uppstartsproblem som tog alltför lång tid att ordna till p.g.a. av komplexiteten och det drabbade resenärerna. Här är det viktigt att lära och utvärdera det som hände och bättre förbereda nästa trafikstart som äger rum 2016. Region Dalarna har fortsatt en roll att som en del i det regionala ledarskapet samordna insatser, ta initiativ och få länets aktörer att gå åt samma håll. Detta oavsett om det gäller kompetensförsörjning, bredbandsutbyggnad, ungdomsfrågor, infrastruktur, innovationsstöd, näringslivsutveckling och utvecklingsinsatser inom välfärdsområdet för att nämna några viktiga områden som tas upp i verksamhetsberättelsen för 2014. Leif Nilsson Ordförande 3

Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 4

Politisk ledning Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för miljö bygga bo. 2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf. Jan Bohman (S), Borlänge Jonny Gahnshag (S), Falun Ulf Hansson (S), Hedemora Lars Isacsson (S), Avesta Sofia Jarl (C), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Marie Olsson (S), Orsa Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Bengt-Åke Rehn (S), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Leif Pettersson (S), Ludvika Kjell Tenn (C), Älvdalen Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ersättare från kommunerna Melker Andersson (M), Hedemora Tommy Andersson (M), Säter Håkan Berggren (M), Smedjebacken Jan Dahlquist (S), Rättvik Christina Haggren (M), Falun Malin Höglund (M), Mora Lars-Erik Jansson (S), Leksand Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa Johan Thomasson (M), Avesta Lasse Andersson (S), Vansbro Ulla Olsson (M), Borlänge HåGe Persson (M), Ludvika Nils-Åke Norman (M), Älvdalen Tom Martinsson (M), Malung-Sälen Alf Johansson (S), Gagnef Ledamöter från landstinget Lena Reyier (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Sören Bertilsson (S) Bo Brännström (FP) Gunilla Franklin (M) Bengt Lindström (S) Torsten Larsson (KD) Ann-Catrin Lofvars (MP) Mikael Rosén (M) Thomas Ylvén (V) Ersättare från landstinget Gunnar Barke (S) Hans Gleimar (M) Nils Gossas (MP) Elin Norén (S) Lisbet Mörk-Amnelius (DSP) Mai Olofsson (V) Anders Ahlgren (C) Birgitta Sacrédeus (KD) Kristina Svensson (S) John Thornander (FP) 5

2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordf. Lena Reyier (C), förste vice ordf. Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Jonny Gahnshag (S) Mikael Rosén (M) Revisorer Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande Lars Ivarsson (S), Borlänge Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge Ersättare Jan Bohman (S) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Marie Olsson (S) Thomas Ylvén (V) Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan om ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt. Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 3

Dalastrategin Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument. Här formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion 2014-05-07. VISION I Dalarna tar vi oss an framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala nivån kring vilka prioriteringar som ska göras i det regionala utvecklingsarbetet. I strategin formuleras ett antal målbilder för Dalarna där; lika villkor för alla gäller mångfald och tolerans är grundbultar ungas drivkraft tas tillvara jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer näringslivet står starkt, nationellt och internationellt innovationer uppmuntras miljöarbetet är välkänt och respekterat vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt tillväxt råder även på landsbygden natur- och kulturmiljöer ses som tillgångar för utvecklingen alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum det regionala ledarskapet är tydligt vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen 4

MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin. 5

Ekonomi och projektfinansiering Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har som ett medel i detta arbete rätt att besluta om användningen av statliga projektmedel för regional tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin Dalarna 2020. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Region Dalarna har under 2014 beslutat om medfinansiering av 44 projekt och förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor. Besluten fördelar sig utifrån handlingsprogrammet för insatsområden inom näringslivsutveckling enligt följande: Innovativa miljöer 4 260 000 Entreprenörskap 15 439 625 Kompetensförsörjning 1 136 000 Tillgänglighet 5 200 000 Totalt: 26 035 625 Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande. Under året har en webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats. Ansökan är nu integrerad med ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en förenkling och effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt om stöd i det nya systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska vara utbetalda inom en månad har uppnåtts. Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. Den finansiella målsättningen att Region Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget kapital har därmed uppnåtts. 6

Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014 projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House of Dalarna. Personal Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. Vid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14 män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt. Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49 år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år. I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel. Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna bestämmelser och personalblanketter. Sex personer från Region Dalarna åkte också till Gotland för att ta del av det stora utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan. I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisationsutveckling och arbetsmiljöfrågor. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt. Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen. Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial. Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté, till vilken varje enhet har utsett en representant. 7

Kommunikation Det finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan tydlig kommunikation om och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår verksamhet. Genom kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf, pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionsbyrå, kommunikationsstrateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året. All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning om kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler och material som finns framtagna. Under våren 2014 genomfördes en mediautbildning under ledning av Martin Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. Fem av våra medarbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades. Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida. Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014. Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt för att möta medarbetarnas önskemål om förbättringar. www.dalarna.se gjordes under året om till en portal. Informationen om Flytta till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare. www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare. Ett varumärkesbyggande magasin mot målgruppen inflyttare och boende i Dalarna Made by Dalarna har under året tagits fram. Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer. Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som inte fallit ut under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter som kommunikationskanal finns kvar och om önskemål från ledning och personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning. Försöket med film tas upp igen 2015. 8

PROJEKT House of Dalarna Planeringen av montern House of Dalarna startade under våren och arbetet med att få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare skid-vm i Falun närmade sig. Montern är Region Dalarnas. Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. Flytta till Dalarna Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet. 9

Näringsliv och samhällsbyggnad Innovationer och entreprenörskap Årets verksamhet har dominerats av programskrivningar inom Europeiska investeringsprogrammen Eruf och Interreg och skrivningar av de strategiska dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera för tillväxt en agenda för smart specialisering för Dalarna. I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad industri utvecklas. Men det är lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet, transport- och logistik samt kultur och kreativa näringar växer och mognar. Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer där forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan för smart specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande, innovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala projekt för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvalificera sig för europeiska forsknings- och innovationsprogram pågår. Region Dalarna har också drivit och medverkat i Reglabs 1 seminarieserie om smartare regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart specialiseringsstrategier. Projektet har varit ett samarbete med EUs Smart specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har deltagit. Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga. För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet Främja Kvinnors Företagande och konferensen Lyft näringslivet. Arbetet har också speglats i Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt publicerats i trycksaken Bryta Gränser. 1 http://www.reglab.se/om-reglab/ 10

Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts. Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster. Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver. En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också genomförts. PROJEKT Next Horizon Energieffektivt samhällsbyggande Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande. Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län. Next Horizon Innovativ upplevelseproduktion Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion. Andra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna. 11

Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen består i huvudsak av att stödja och fungera som värdorganisation och processägare för klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som en gemensam och innovativ arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning. Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom projektet Destination Dalarna innovativ tjänsteutveckling och projektet Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna. För att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och exportutbildning. Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i samarbete med Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av trycksaker och säljmaterial. Inom Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk. Arbetet har baserats på beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kundanalys. Vi har också genomfört en branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg för företagsutveckling TNB. Målsättningarna i den inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts Återkopplingen till bransch och intressenter skedde genom genomförande av den regionövergripande workshopen Up to Date med 160 deltagare där årets fokus var Framtidens resande vilka trender påverkar oss i Dalarna. 12

Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt. Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat. Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättningsinitiativet för unga. Under året har ett intensivt arbete lagts på ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska Mineralstrategin. I samverkan med Norrbotten, Västerbotten, Örebro och Västmanland, har arbetet varit inriktat på att ta fram en plan för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Bergslagslänen har gemensamt tagit fram och levererat kunskapsunderlag på begäran av den nationella gruvsamordnaren. Det framtagna underlaget ska fungera som en faktadel i den slutrapport som gruvsamordnaren lämnar till regeringen i mars 2015. I december 2014 stod Region Dalarna som värd för ett femlänsmöte där olika aktörer och organisationer bjudits in för erfarenhetsutbyte. Region Dalarna har en viktig samlande roll i relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskoleutbildning. Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog. Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, utbildare och kommuner. 13

Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en struktur för matchningsindikatorer som ska ge en bättre bild av hur utbud och efterfrågan på utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer. Ett flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege. Sågverk-, VA-, bygg- och gruvbranscherna är exempel på områden där samverkansarbetet har etablerats. En slutsats av insatserna hittills är att det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildningsforum som kopplas till kompetensplattformen. PROJEKT Dala Valideringscentrum Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kartläggning av de valideringsinsatser som görs i Dalarna. Ung i Dalarna Region Dalarnas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt. Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin bygger på en fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen som Region Dalarna och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin. Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala organisationer. I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Alice Bah Kuhnke. Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis formulerats om för att skapa en tydligare koppling till Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor. Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till webbansökan. 14

PROJEKT Youth VIP Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I april besökte Dalarnas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling. Framtid Dalarna Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under 2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om arbetsmarknaden i alla Dalarnas kommuner. Information om vad som finns i den egna kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun. Miljötinget Miljötinget arrangeras och finansieras av Landstinget Gävleborg och Region Dalarna i samverkan med en ny värdkommun varje år. Under 2014 har ansvaret för Miljötinget funnits hos Region Dalarna. Värdkommun för Miljötinget under 2014 var Borlänge kommun. 234 deltagare från 41 olika skolor i Dalarna och Gävleborg checkade in. 15

Unga till arbete Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar. Statistik och analys Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid halvårsskiftet. Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts. Infrastruktur Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot ökade transportkrav. Om inte transporterna klaras, riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar. Länsplan för regional transportinfrastruktur Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014. Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genomförande av den nya fastställda länsplanen. Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur. 16

Hållbara transporter Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns energiomställning och att genomföra den miljöstrategi som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafikanvändande och kampanjen grönare vägval, vilken medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000 kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande inspirationsmöte i februari om att göra en godsflödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen fick tyvärr skjutas på framtiden. Kollektivtrafik Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB Dalatrafik 2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli 2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten. Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under 2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och landsting. Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014, arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt kollektivtrafiklagen. Ett nytt trafikförsörjningsprogram som visar den politiska viljeinriktningen med kollektivtrafiken fram till och med 2019, antogs av Region Dalarna juni 2014.Den regionala tågtrafiken för Tåg i Bergslagen AB fortsätter att utvecklas positivt. Mellan ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro har diskussioner och möten om 2 AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna 17

kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag som kan stärka ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet. Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året. Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för diskussion och beredning. Internationellt 2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och sektorsprogram för åren 2014-2020 fortfarande processades. Det gav utrymme för utveckling av idéer om nya internationella samarbeten och projekt utifrån vägvalen i Dalastrategin. Genom Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelseproduktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av eventuella ansökningar erbjudits. Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt mot Horisont 2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014 medlem i Vanguard 3, återindustrialiseringsinitiativet, ett europeiskt samarbete med 21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den operativa nivån. Samarbetet Hedmark-Dalarna (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder, agera för gränsnära sam-verkan, stödja en ökad attraktion i regionen och agera för en grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också ett första gränsforum för Dalarna och Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att öka kunskaperna om vad och hur vi arbetar på båda sidor av gränsen samt inspirera till nya gränsöverskridande samarbeten. Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet mellan beslutsfattare och unga samt diskussioner om samarbeten inom nya områden, som besöksnäring och entreprenörskap. 3 http://www.s3vanguardinitiative.eu/ 18

Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och Wuhan samt Dalarna och Hubei. Särskilda utvecklingsområden Bostadsbyggande Det byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. Det finns en obalans i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner om samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för Byggdialog Dalarna 4. Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden. Samorganisationer GDE Gävle Dalarna Energikontor Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle Dalarna Energikontor) om hur det framtida samarbetet ska se ut när Region Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras. Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka med övriga regionala energiaktörer. Central Sweden Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro, närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras nu inför de kommande ansökningsomgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson Energiintelligent Dalarna Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. De flesta av länets betydande aktörer inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent Dalarna utgör en plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är representerade i styrgruppen för samarbetet. 4 ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering 19

Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella överenskommelser med staten. Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och brukarinflytande, inte minst barn och ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan och regionen. Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende användning av Öppna jämförelser har påbörjats. Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår. Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer. Ledningskraft I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering, har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i kommuner och landsting fortsätter. 20

Utsatta barn och unga Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal familjehemsföräldrar fått utbildning i Ett hem att växa i. Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser. Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats. Missbruks- och beroendeområdet Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis ligger till grund för fortsatt arbete under 2015. Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och beroendevården inletts. Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individgrupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre länsgemensamma mål har identifierats som ska följas över tid. Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och barn. I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som är föräldrar. Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen. Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet. Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd. Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade genomförandeplaner. Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/systematisk uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunernas och berörda landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation. 21

ehälsa De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har säkerhetsställts. Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informationsöverföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett. Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen. En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter. Psykiatri Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt. Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts. Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med brukarrörelsen. En brukarstyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen Delat beslutsfattande pågår i samarbete med högskolan. Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän. 22

Färdtjänsten Dalarna Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst. Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Antal personer med färdtjänsttillstånd. 1996 2000 2005 2010 2012 2014 14990 14103 12016 8803 8498 8083 Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken. Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077 tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent (helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger. Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade 23

handläggningstiden till 7,5 veckor för att sedan öka igen. Ökningen skedde till följd av bland annat sjukskrivning samt ökad arbetsbelastning på grund av mängden riksfärdtjänstansökningar inför jul och nyår. 2014 inkom det 593 ansökningar gällande riksfärdtjänst. Antalet avslag var 292 och antalet delavslag var 252. Avslagsfrekvensen är 49 % (helt avslag 7 %, delavslag 42 %). Ett delavslag kan till exempel innebära att den sökande önskar resa med ett visst färdsätt men blir hänvisad till ett annat. Antalet delavslag beror främst på en bättre anpassad tågtrafik, vilket gjort att allt fler sökanden beviljats tåg tillsammans med ledsagare istället för taxi eller specialfordon. Antalet riksfärdtjänstärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 98 stycken, varav rätten ändrat enhetens beslut en gång. Under 2014 har det genomförts en sammanhängande och genomgående översyn av reglementet för färd- och riksfärdtjänst. Länets handikapporganisationer utsåg deltagare via landstingets handikappråd att delta i översynen. Samtliga handläggare har genomfört Svensk Färdtjänstförenings grundkurser i färdoch riksfärdtjänst. Enheten har även under året utbildats i förvaltningslagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Handledning och mentorskap har införts för att stärka handläggarnas kunskaper. Uppföljning sker kontinuerligt i att kvalitetssäkra trafiken genom att använda och följa upp resandet med hjälp av Anbaro, barometern för anropsstyrd trafik, som utarbetas av Svensk Kollektivtrafik. Färdtjänsthandläggarna har tillsammans med en representant från Handikappföreningarnas Samarbetsorgan undersökt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på Tågkompaniet och SJ 3000. Under utbildningsdagen studerades anpassning och tillgängligheten på Borlänge station, ersättningsbuss till Hofors, Tågkompaniets och SJ 3000 rullstolslift, handikapplatserna på Arlanda station. 24

Elevantagningen Elevantagningen har på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor arbetat med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Varje ansökan har behörighetsgranskats, meritvärderats och rangordnats enligt gällande lagar och regler underlaget har sedan förmedlats till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. En ökad efterfrågan på statistik från både kunder och externa har bearbetats och levererats under året. Elevantagningen har ansvarat för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag åt Dalarnas elever som studerar på annan ort. Under 2014 genomfördes en kundundersökning med stort procentuellt deltagande. Av den kan man utläsa att kunderna är nöjda med den service och tillgänglighet som Elevantagningen erbjuder. Kunderna tycker också att de får svar på sina frågor, 78 % tycker kvalitén är mycket bra och 22 % tycker den är bra. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare har genomförts under året. Elevantagningen har också haft fortsatt erfarenhetsutbyte och nätverksträff med gymnasieantagningarna i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Karlstad. Tillgänglighet, effektivitet, engagemang är ledord i verksamheten. AV-media AV-media är den verksamhet inom Region Dalarna som servar skola, förskola och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media ska vara en resurs som på ett avgörande sätt bidrar till att skolan når sina mål. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla utlåningsmaterial på hög nivå. Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program tillhandahålls. AV-medias fokus ligger på det digitaliserade filmmaterialet. Föreläsningar om användandet av vårt nya sök- och bokningssystem, har fortsatt under 2014. AV-media har sedan 2008 en Swedish Film licens för samtliga skolor som ingår i avtalet. Licensen underlättar för varje lärare att visa upplevelsefilm i skolan. AV-media har även tecknat ett avtal med WebMath som är en webbaserad matematikkurs, ett komplement och stöd för lärare, elever och föräldrar. Arbetet med Läs en Film-väskor fortsätter och samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. 2014 hade AV-media 148 322 lån. En ökning på 50% mot 2013, av detta var 85% strömmande. Lånen på fysisk dvd kopia har minskat med 18%. 25

Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Insatsområde Projekt Stödmottagare HfN* Belopp Byggdialogen - kompetensutv. och innovationer i klusterarbetet Byggdialog Dalarna ideell förening 1 900 000 Borlänge Science Park 2.0 Stiftelsen Teknikdalen 1 1 905 000 Utveckling av P&L World Forum Stiftelsen Peace and Love Foundation 1 400 000 Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv Styrelseakademien Dalarna 1 100 000 Innovationer för vardagspusslet - förstudie Stiftelsen Teknikdalen 1 150 000 Förstudie - Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN) Högskolan Dalarna 1 235 000 Next Horizon - Innovativ upplevelseproduktion Region Dalarna 1 375 000 Förstudie - Dala Sports Academy III Högskolan Dalarna 1 95 000 Förstudie - Projektansökan CEPA ITSdalarna Utvecklings AB 1 100 000 4 260 000 House of Dalarna Region Dalarna 2 575 000 Internationell helårsturism SITE Föreningen Turismintressenter i Sälen 2 309 250 Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4a Intresseföreningen Bergslaget 2 300 000 Smarta kopplingar Sandvikens kommun 2 664 000 Outdoor i den södra delen av Dalarna Visit Södra Dalarna AB 2 100 000 Förstudie - Affärsutveckling Dalarna Almi Företagspartner GävleDala AB 2 200 000 Företagsinriktad rådgivning Dalarna 2014 Almi Företagspartner GävleDala AB 2 1 000 000 Förstudie - Bergslagsakademin Intresseföreningen Bergslaget 2 140 000 W7 Hållbart entreprenörskap Älvdalens kommun 2 500 000 Säkerhetsarbeten i Dalhalla Dalhalla Förvaltning AB 2 500 000 Beyond Skiing fas 2 Beyond Skiing 2 7 120 000 Förstudie - Visit Dalarna 3.0 Visit Dalarna AB 2 50 000 Dalarna Modern Collection Svensk Form Dalarna 2 100 000 Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna Borlänge kommun 2 1 500 000 IUC Dalarna Horisont 2020 IUC Dalarna 2 100 000 Förstudie - Marknadsföringsmodell för internationella idrottsevenem. Dalarnas Idrottsförbund 2 85 000 Förstudie - CSR som aktivt konkurrensverktyg och för ökad attraktionskraft AB Samarkand2015 2 53 875 Förstudie - Gröna vägar till långsiktigt hållbar tillväxt i södra Dalarna Hedemora Näringsliv AB 2 100 000 Förstudie - Företagsamhet i hela skolan Ung Företagsamhet Dalarna 2 99 000 Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014 Region Gävleborg 2 126 000 SITE 2 Malung-Sälens kommun 2 367 500 Ett enat Visit Dalarna Visit Dalarna AB 2 500 000 Förstudie - Utveckling av evenemangsturism i Norra Dalarna Älvdalens kommun 2 100 000 Representationskontor i Wuhan-Hubei Kina Stiftelsen Teknikdalen 2 750 000 Förstudie - Bear and Natives Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt 2 100 000 15 439 625 Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Högskolan Dalarna 3 300 000 Förstudie - Ungas inträde på arbetsmarknaden Högskolan Dalarna 3 100 000 Förstudie - Attraktiv gruva för alla Högskolan Dalarna 3 60 000 Förstudie - Att bygga över gränsen Byggutbildning Star i Dalarna AB 3 99 000 Metodutveckling - outdoor och fysisk planering Region Dalarna 3 317 000 Förstudie - Kompetenscentrum och samverkanplattform för HR-frågor Falun Borlänge regionen AB 3 85 000 Förstudie - Kompetensutvecklingsbehov inom evenemang Dalarnas Idrottsförbund 3 75 000 Dalarnas Lärlingsråd Företagarna Dalarna Service AB 3 100 000 1 136 000 Bredbandsstrategiskt projekt för Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 4 800 000 Verksamhetsprojekt - Infrastruktur och kollektivtrafik Region Dalarna 4 4 400 000 5 200 000 * Insatsområden Handlingsprogrammet för Näringslivsutveckling; [ 1 = Innovativa miljöer 2 = Entreprenörskap 3 = Kompetensförsörjning 4 = Tillgänglighet ] 26 035 625 Summa per insatsområde syns i högerkant

Protokollsutdrag 2015-09-08 Kommunstyrelsen KS 170 Ärende KS 2015/330 Region Dalarna, verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Förslag till kommunfullmäktige 1. Godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2014 2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Jäv Per-Anders Westhed (C) och Nils-Erik Edlund (S). Ärendet Från Region Dalarna föreligger Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2014. Region Dalarnas medlemmar har att behandla och fatta beslut om verksamhetsberättelse och årsredovisning för Region Dalarna för verksamhetsåret 2014 och att bevilja Direkt-ionen ansvarsfrihet. Region Dalarnas resultat efter finansiella poster uppgår till 1,7 tkr (2013: 7 tkr). Årets resultat tillsammans med föregående års balanserade vinstmedel om 11 365 871 kronor, totalt 11 367 601 kronor överförs i ny räkning. Likvida medel uppgår till 17 180 tkr (2013: 18 297 tkr). Kassalikviditeten är 117% (2013: 152%) och soliditeten uppgår till 13% (2013: 14%). Revisionsberättelsen finns som bilaga i Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och års-redovisning för 2014. Revisorerna bedömer att förbundets resultat är förenligt med de finansiella mål direkt-ionen fastställt i budgeten. Revisorerna har under flera år noterat att ingen redovisning skett av måluppfyllelse för verksamhetsmål och god ekonomisk hushållning. Detta är en brist och åtgärd krävs av direktionen. Revisionen efterfrågar i enlighet med tidigare år en konkret åtgärdsplan för tydligare uppföljning och rapportering av genomförda projekts effekter på Dalarnas ut-veckling. Revisorerna tillstyrker att kommunalförbundets förbundsdirektion beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsperioden samt att kommunalförbundets årsredovisning godkänns. Årsre-dovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen. Förslag Ordförandes förslag: 1. Godkänna samordningsförbundets årsredovisning för 2014 2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-09-08 Kommunstyrelsen Beslutsgång På grund av jäv lämnar ordförande Per-Anders Westhed (C), tillfälligt för detta ärende, ordförandeskapet till 2:a vice ordförande Stina Munters. Beslutsunderlag Region Dalarnas verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2014 innehållande revisionsberättelse. Justerande Utdragsbestyrkande

MISSIV Sida 1(1) Mailadress: diariet@regiondalarna.se Datum 2015-05-30 Diarienummer RD 2015/49 Ert diarienummer Region Dalarnas medlemmar Beslut om Region Dalarnas årsredovisning 2014 Region Dalarnas direktion har tagit beslut 2015-03-27 i ärendet " Region Dalarnas årsredovisning 2014". I beslutet anges att "medlemmarna föreslås godkänna föreliggande årsredovisning för Region Dalarna räkenskapsåret 2014". Ni rekommenderas nu i respektive fullmäktige besluta - godkänna föreliggande årsredovisning för Region Dalarna räkenskapsåret 2014 Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive fullmäktige senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, eric.boo@regiondalarna.se Tel.nr: 023-77 70 64 Bilagor Bilaga 1 Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion 2015-03-27 91 Bilaga 2 "Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014". Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2015-08-12 KS 2015/330 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 0281-75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Årsredovisning och verksamhetsberättelse Region Dalarna 2014 Rekommendation till beslut Att verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2014 för Region Dalarna godkänns. Att bevilja Region Dalarnas direktion ansvarsfrihet. Sammanfattning Från Region Dalarna föreligger Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2014. Region Dalarnas medlemmar har att behandla och fatta beslut om verksamhetsberättelse och årsredovisning för Region Dalarna för verksamhetsåret 2014 och att bevilja Direktionen ansvarsfrihet. Region Dalarnas resultat efter finansiella poster uppgår till 1,7 tkr (2013: 7 tkr). Årets resultat tillsammans med föregående års balanserade vinstmedel om 11 365 871 kronor, totalt 11 367 601 kronor överförs i ny räkning. Likvida medel uppgår till 17 180 tkr (2013: 18 297 tkr). Kassalikviditeten är 117% (2013: 152%) och soliditeten uppgår till 13% (2013: 14%). Revisionsberättelsen finns som bilaga i Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2014. Revisorerna bedömer att förbundets resultat är förenligt med de finansiella mål direktionen fastställt i budgeten. 150812 ÅR Region Dalarna Revisorerna har under flera år noterat att ingen redovisning skett av måluppfyllelse för verksamhetsmål och god ekonomisk hushållning. Detta är en brist och åtgärd krävs av direktionen. Revisionen efterfrågar i enlighet med tidigare år en konkret åtgärdsplan för tydligare uppföljning och rapportering av genomförda projekts effekter på Dalarnas utveckling. Revisorerna tillstyrker att kommunalförbundets förbundsdirektion beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsperioden samt att kommunalförbundets årsredovisning godkänns. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Beslutsunderlag 2(2) Region Dalarnas verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2014 innehållande revisionsberättelse. Beslutet expedieras till : Region Dalarna, Myntgatan 2, 791 51 Falun 150812 ÅR Region Dalarna Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015

Innehållsförteckning Leif har ordet. 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk ledning 5 Verksamhetsidé 3 Vision 3 Verksamhetspolicy 3 Dalastrategin 4 Ekonomi och projektfinansiering 6 Personal och kommunikation 7 Personal 7 Kommunikation 8 Näringsliv och samhällsbyggnad 10 Innovationer och entreprenörskap 10 Besöksnäringsutveckling 11 Kompetensförsörjning 13 Ung i Dalarna 14 Statistik och analys 16 Infrastruktur 16 Kollektivtrafik 17 Internationellt 18 Särskilda utvecklingsområden 19 Samorganisationer 19 Utveckling, hälsa och välfärd 20 Färdtjänsten Dalarna 23 Elevantagningen 25 AV-media 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Årsredovisning Revisionsberättelse Revisionspromemoria 2

Leif har ordet Verksamhetsberättelsen är för Region Dalarnas tolfte hela verksamhetsår som också avslutar de förtroendevaldas tredje mandatperiod. Till grund för Region Dalarnas insatser och prioriteringar finns ett antal viktiga styrdokument och 2014 har varit ett år där många nya skrivits och fastställts; - Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi - Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter för en positiv utveckling. I den formuleras också mål och vägval för länets regionala utvecklingsarbete. - Region Dalarna ansvar för program och handlingsplaner som styr användandet av EUs struktur- och investeringsfonder som regionalfond, socialfond och Interreg Sverige/Norge var en annan stor arbetsuppgift 2014. Dessa dokument styr hur EU-medlen inom dessa fonder ska komma till bästa nytta för bland annat Dalarna. - En ny länsplan för Dalarnas regionala transportinfrastruktur åren 2014-2025 har tagits fram och fastställts under året som en annan del av Region Dalarnas regionala tillväxtansvar. Dokumenten styr EU-medlens användning, de statliga projektmedlen för regionala tillväxtsinsatser som disponeras av Region Dalarna samt de statliga medel som inryms i länstransportanslaget. Sammantaget är detta stora summor för utveckling av Dalarna. Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet för Dalarna samt ägare av AB Dalatrafik. Kollektivtrafiken är en växande uppgift där 2014 präglades av problem med den allmänna och särskilda kollektivtrafiken på väg. Många överklagningar av upphandlingen ledde till förseningar och efter en direktupphandling på bara två år nya operatörer som skulle hantera och sjösätta ett nytt gemensamt trafiksystem. Allt detta sammantaget ledde till stora uppstartsproblem som tog alltför lång tid att ordna till p.g.a. av komplexiteten och det drabbade resenärerna. Här är det viktigt att lära och utvärdera det som hände och bättre förbereda nästa trafikstart som äger rum 2016. Region Dalarna har fortsatt en roll att som en del i det regionala ledarskapet samordna insatser, ta initiativ och få länets aktörer att gå åt samma håll. Detta oavsett om det gäller kompetensförsörjning, bredbandsutbyggnad, ungdomsfrågor, infrastruktur, innovationsstöd, näringslivsutveckling och utvecklingsinsatser inom välfärdsområdet för att nämna några viktiga områden som tas upp i verksamhetsberättelsen för 2014. Leif Nilsson Ordförande 3

Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 4

Politisk ledning Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för miljö bygga bo. 2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf. Jan Bohman (S), Borlänge Jonny Gahnshag (S), Falun Ulf Hansson (S), Hedemora Lars Isacsson (S), Avesta Sofia Jarl (C), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Marie Olsson (S), Orsa Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Bengt-Åke Rehn (S), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Leif Pettersson (S), Ludvika Kjell Tenn (C), Älvdalen Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ersättare från kommunerna Melker Andersson (M), Hedemora Tommy Andersson (M), Säter Håkan Berggren (M), Smedjebacken Jan Dahlquist (S), Rättvik Christina Haggren (M), Falun Malin Höglund (M), Mora Lars-Erik Jansson (S), Leksand Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa Johan Thomasson (M), Avesta Lasse Andersson (S), Vansbro Ulla Olsson (M), Borlänge HåGe Persson (M), Ludvika Nils-Åke Norman (M), Älvdalen Tom Martinsson (M), Malung-Sälen Alf Johansson (S), Gagnef Ledamöter från landstinget Lena Reyier (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Sören Bertilsson (S) Bo Brännström (FP) Gunilla Franklin (M) Bengt Lindström (S) Torsten Larsson (KD) Ann-Catrin Lofvars (MP) Mikael Rosén (M) Thomas Ylvén (V) Ersättare från landstinget Gunnar Barke (S) Hans Gleimar (M) Nils Gossas (MP) Elin Norén (S) Lisbet Mörk-Amnelius (DSP) Mai Olofsson (V) Anders Ahlgren (C) Birgitta Sacrédeus (KD) Kristina Svensson (S) John Thornander (FP) 5

2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordf. Lena Reyier (C), förste vice ordf. Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Jonny Gahnshag (S) Mikael Rosén (M) Revisorer Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande Lars Ivarsson (S), Borlänge Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge Ersättare Jan Bohman (S) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Marie Olsson (S) Thomas Ylvén (V) Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan om ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt. Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 3

Dalastrategin Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument. Här formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion 2014-05-07. VISION I Dalarna tar vi oss an framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala nivån kring vilka prioriteringar som ska göras i det regionala utvecklingsarbetet. I strategin formuleras ett antal målbilder för Dalarna där; lika villkor för alla gäller mångfald och tolerans är grundbultar ungas drivkraft tas tillvara jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer näringslivet står starkt, nationellt och internationellt innovationer uppmuntras miljöarbetet är välkänt och respekterat vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt tillväxt råder även på landsbygden natur- och kulturmiljöer ses som tillgångar för utvecklingen alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum det regionala ledarskapet är tydligt vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen 4

MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin. 5

Ekonomi och projektfinansiering Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har som ett medel i detta arbete rätt att besluta om användningen av statliga projektmedel för regional tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin Dalarna 2020. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Region Dalarna har under 2014 beslutat om medfinansiering av 44 projekt och förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor. Besluten fördelar sig utifrån handlingsprogrammet för insatsområden inom näringslivsutveckling enligt följande: Innovativa miljöer 4 260 000 Entreprenörskap 15 439 625 Kompetensförsörjning 1 136 000 Tillgänglighet 5 200 000 Totalt: 26 035 625 Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande. Under året har en webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats. Ansökan är nu integrerad med ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en förenkling och effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt om stöd i det nya systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska vara utbetalda inom en månad har uppnåtts. Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. Den finansiella målsättningen att Region Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget kapital har därmed uppnåtts. 6

Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014 projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House of Dalarna. Personal Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. Vid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14 män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt. Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49 år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år. I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel. Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna bestämmelser och personalblanketter. Sex personer från Region Dalarna åkte också till Gotland för att ta del av det stora utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan. I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisationsutveckling och arbetsmiljöfrågor. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt. Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen. Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial. Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté, till vilken varje enhet har utsett en representant. 7

Kommunikation Det finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan tydlig kommunikation om och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår verksamhet. Genom kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf, pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionsbyrå, kommunikationsstrateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året. All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning om kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler och material som finns framtagna. Under våren 2014 genomfördes en mediautbildning under ledning av Martin Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. Fem av våra medarbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades. Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida. Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014. Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt för att möta medarbetarnas önskemål om förbättringar. www.dalarna.se gjordes under året om till en portal. Informationen om Flytta till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare. www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare. Ett varumärkesbyggande magasin mot målgruppen inflyttare och boende i Dalarna Made by Dalarna har under året tagits fram. Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer. Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som inte fallit ut under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter som kommunikationskanal finns kvar och om önskemål från ledning och personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning. Försöket med film tas upp igen 2015. 8

PROJEKT House of Dalarna Planeringen av montern House of Dalarna startade under våren och arbetet med att få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare skid-vm i Falun närmade sig. Montern är Region Dalarnas. Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. Flytta till Dalarna Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet. 9

Näringsliv och samhällsbyggnad Innovationer och entreprenörskap Årets verksamhet har dominerats av programskrivningar inom Europeiska investeringsprogrammen Eruf och Interreg och skrivningar av de strategiska dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera för tillväxt en agenda för smart specialisering för Dalarna. I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad industri utvecklas. Men det är lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet, transport- och logistik samt kultur och kreativa näringar växer och mognar. Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer där forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan för smart specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande, innovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala projekt för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvalificera sig för europeiska forsknings- och innovationsprogram pågår. Region Dalarna har också drivit och medverkat i Reglabs 1 seminarieserie om smartare regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart specialiseringsstrategier. Projektet har varit ett samarbete med EUs Smart specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har deltagit. Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga. För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet Främja Kvinnors Företagande och konferensen Lyft näringslivet. Arbetet har också speglats i Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt publicerats i trycksaken Bryta Gränser. 1 http://www.reglab.se/om-reglab/ 10

Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts. Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster. Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver. En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också genomförts. PROJEKT Next Horizon Energieffektivt samhällsbyggande Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande. Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län. Next Horizon Innovativ upplevelseproduktion Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion. Andra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna. 11

Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen består i huvudsak av att stödja och fungera som värdorganisation och processägare för klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som en gemensam och innovativ arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning. Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom projektet Destination Dalarna innovativ tjänsteutveckling och projektet Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna. För att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och exportutbildning. Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i samarbete med Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av trycksaker och säljmaterial. Inom Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk. Arbetet har baserats på beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kundanalys. Vi har också genomfört en branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg för företagsutveckling TNB. Målsättningarna i den inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts Återkopplingen till bransch och intressenter skedde genom genomförande av den regionövergripande workshopen Up to Date med 160 deltagare där årets fokus var Framtidens resande vilka trender påverkar oss i Dalarna. 12

Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt. Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat. Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättningsinitiativet för unga. Under året har ett intensivt arbete lagts på ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska Mineralstrategin. I samverkan med Norrbotten, Västerbotten, Örebro och Västmanland, har arbetet varit inriktat på att ta fram en plan för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Bergslagslänen har gemensamt tagit fram och levererat kunskapsunderlag på begäran av den nationella gruvsamordnaren. Det framtagna underlaget ska fungera som en faktadel i den slutrapport som gruvsamordnaren lämnar till regeringen i mars 2015. I december 2014 stod Region Dalarna som värd för ett femlänsmöte där olika aktörer och organisationer bjudits in för erfarenhetsutbyte. Region Dalarna har en viktig samlande roll i relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskoleutbildning. Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog. Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, utbildare och kommuner. 13

Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en struktur för matchningsindikatorer som ska ge en bättre bild av hur utbud och efterfrågan på utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer. Ett flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege. Sågverk-, VA-, bygg- och gruvbranscherna är exempel på områden där samverkansarbetet har etablerats. En slutsats av insatserna hittills är att det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildningsforum som kopplas till kompetensplattformen. PROJEKT Dala Valideringscentrum Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kartläggning av de valideringsinsatser som görs i Dalarna. Ung i Dalarna Region Dalarnas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt. Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin bygger på en fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen som Region Dalarna och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin. Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala organisationer. I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Alice Bah Kuhnke. Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis formulerats om för att skapa en tydligare koppling till Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor. Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till webbansökan. 14

PROJEKT Youth VIP Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I april besökte Dalarnas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling. Framtid Dalarna Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under 2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om arbetsmarknaden i alla Dalarnas kommuner. Information om vad som finns i den egna kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun. Miljötinget Miljötinget arrangeras och finansieras av Landstinget Gävleborg och Region Dalarna i samverkan med en ny värdkommun varje år. Under 2014 har ansvaret för Miljötinget funnits hos Region Dalarna. Värdkommun för Miljötinget under 2014 var Borlänge kommun. 234 deltagare från 41 olika skolor i Dalarna och Gävleborg checkade in. 15

Unga till arbete Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar. Statistik och analys Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid halvårsskiftet. Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts. Infrastruktur Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot ökade transportkrav. Om inte transporterna klaras, riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar. Länsplan för regional transportinfrastruktur Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014. Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genomförande av den nya fastställda länsplanen. Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur. 16

Hållbara transporter Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns energiomställning och att genomföra den miljöstrategi som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafikanvändande och kampanjen grönare vägval, vilken medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000 kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande inspirationsmöte i februari om att göra en godsflödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen fick tyvärr skjutas på framtiden. Kollektivtrafik Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB Dalatrafik 2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli 2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten. Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under 2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och landsting. Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014, arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt kollektivtrafiklagen. Ett nytt trafikförsörjningsprogram som visar den politiska viljeinriktningen med kollektivtrafiken fram till och med 2019, antogs av Region Dalarna juni 2014.Den regionala tågtrafiken för Tåg i Bergslagen AB fortsätter att utvecklas positivt. Mellan ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro har diskussioner och möten om 2 AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna 17

kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag som kan stärka ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet. Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året. Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för diskussion och beredning. Internationellt 2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och sektorsprogram för åren 2014-2020 fortfarande processades. Det gav utrymme för utveckling av idéer om nya internationella samarbeten och projekt utifrån vägvalen i Dalastrategin. Genom Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelseproduktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av eventuella ansökningar erbjudits. Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt mot Horisont 2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014 medlem i Vanguard 3, återindustrialiseringsinitiativet, ett europeiskt samarbete med 21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den operativa nivån. Samarbetet Hedmark-Dalarna (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder, agera för gränsnära sam-verkan, stödja en ökad attraktion i regionen och agera för en grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också ett första gränsforum för Dalarna och Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att öka kunskaperna om vad och hur vi arbetar på båda sidor av gränsen samt inspirera till nya gränsöverskridande samarbeten. Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet mellan beslutsfattare och unga samt diskussioner om samarbeten inom nya områden, som besöksnäring och entreprenörskap. 3 http://www.s3vanguardinitiative.eu/ 18

Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och Wuhan samt Dalarna och Hubei. Särskilda utvecklingsområden Bostadsbyggande Det byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. Det finns en obalans i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner om samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för Byggdialog Dalarna 4. Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden. Samorganisationer GDE Gävle Dalarna Energikontor Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle Dalarna Energikontor) om hur det framtida samarbetet ska se ut när Region Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras. Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka med övriga regionala energiaktörer. Central Sweden Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro, närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras nu inför de kommande ansökningsomgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson Energiintelligent Dalarna Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. De flesta av länets betydande aktörer inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent Dalarna utgör en plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är representerade i styrgruppen för samarbetet. 4 ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering 19

Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella överenskommelser med staten. Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och brukarinflytande, inte minst barn och ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan och regionen. Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende användning av Öppna jämförelser har påbörjats. Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår. Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer. Ledningskraft I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering, har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i kommuner och landsting fortsätter. 20

Utsatta barn och unga Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal familjehemsföräldrar fått utbildning i Ett hem att växa i. Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser. Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats. Missbruks- och beroendeområdet Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis ligger till grund för fortsatt arbete under 2015. Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och beroendevården inletts. Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individgrupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre länsgemensamma mål har identifierats som ska följas över tid. Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och barn. I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som är föräldrar. Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen. Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet. Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd. Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade genomförandeplaner. Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/systematisk uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunernas och berörda landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation. 21

ehälsa De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har säkerhetsställts. Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informationsöverföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett. Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen. En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter. Psykiatri Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt. Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts. Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med brukarrörelsen. En brukarstyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen Delat beslutsfattande pågår i samarbete med högskolan. Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän. 22

Färdtjänsten Dalarna Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst. Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Antal personer med färdtjänsttillstånd. 1996 2000 2005 2010 2012 2014 14990 14103 12016 8803 8498 8083 Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken. Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077 tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent (helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger. Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade 23

handläggningstiden till 7,5 veckor för att sedan öka igen. Ökningen skedde till följd av bland annat sjukskrivning samt ökad arbetsbelastning på grund av mängden riksfärdtjänstansökningar inför jul och nyår. 2014 inkom det 593 ansökningar gällande riksfärdtjänst. Antalet avslag var 292 och antalet delavslag var 252. Avslagsfrekvensen är 49 % (helt avslag 7 %, delavslag 42 %). Ett delavslag kan till exempel innebära att den sökande önskar resa med ett visst färdsätt men blir hänvisad till ett annat. Antalet delavslag beror främst på en bättre anpassad tågtrafik, vilket gjort att allt fler sökanden beviljats tåg tillsammans med ledsagare istället för taxi eller specialfordon. Antalet riksfärdtjänstärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 98 stycken, varav rätten ändrat enhetens beslut en gång. Under 2014 har det genomförts en sammanhängande och genomgående översyn av reglementet för färd- och riksfärdtjänst. Länets handikapporganisationer utsåg deltagare via landstingets handikappråd att delta i översynen. Samtliga handläggare har genomfört Svensk Färdtjänstförenings grundkurser i färdoch riksfärdtjänst. Enheten har även under året utbildats i förvaltningslagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Handledning och mentorskap har införts för att stärka handläggarnas kunskaper. Uppföljning sker kontinuerligt i att kvalitetssäkra trafiken genom att använda och följa upp resandet med hjälp av Anbaro, barometern för anropsstyrd trafik, som utarbetas av Svensk Kollektivtrafik. Färdtjänsthandläggarna har tillsammans med en representant från Handikappföreningarnas Samarbetsorgan undersökt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på Tågkompaniet och SJ 3000. Under utbildningsdagen studerades anpassning och tillgängligheten på Borlänge station, ersättningsbuss till Hofors, Tågkompaniets och SJ 3000 rullstolslift, handikapplatserna på Arlanda station. 24

Elevantagningen Elevantagningen har på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor arbetat med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Varje ansökan har behörighetsgranskats, meritvärderats och rangordnats enligt gällande lagar och regler underlaget har sedan förmedlats till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. En ökad efterfrågan på statistik från både kunder och externa har bearbetats och levererats under året. Elevantagningen har ansvarat för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag åt Dalarnas elever som studerar på annan ort. Under 2014 genomfördes en kundundersökning med stort procentuellt deltagande. Av den kan man utläsa att kunderna är nöjda med den service och tillgänglighet som Elevantagningen erbjuder. Kunderna tycker också att de får svar på sina frågor, 78 % tycker kvalitén är mycket bra och 22 % tycker den är bra. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare har genomförts under året. Elevantagningen har också haft fortsatt erfarenhetsutbyte och nätverksträff med gymnasieantagningarna i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Karlstad. Tillgänglighet, effektivitet, engagemang är ledord i verksamheten. AV-media AV-media är den verksamhet inom Region Dalarna som servar skola, förskola och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media ska vara en resurs som på ett avgörande sätt bidrar till att skolan når sina mål. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla utlåningsmaterial på hög nivå. Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program tillhandahålls. AV-medias fokus ligger på det digitaliserade filmmaterialet. Föreläsningar om användandet av vårt nya sök- och bokningssystem, har fortsatt under 2014. AV-media har sedan 2008 en Swedish Film licens för samtliga skolor som ingår i avtalet. Licensen underlättar för varje lärare att visa upplevelsefilm i skolan. AV-media har även tecknat ett avtal med WebMath som är en webbaserad matematikkurs, ett komplement och stöd för lärare, elever och föräldrar. Arbetet med Läs en Film-väskor fortsätter och samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. 2014 hade AV-media 148 322 lån. En ökning på 50% mot 2013, av detta var 85% strömmande. Lånen på fysisk dvd kopia har minskat med 18%. 25

Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Insatsområde Projekt Stödmottagare HfN* Belopp Byggdialogen - kompetensutv. och innovationer i klusterarbetet Byggdialog Dalarna ideell förening 1 900 000 Borlänge Science Park 2.0 Stiftelsen Teknikdalen 1 1 905 000 Utveckling av P&L World Forum Stiftelsen Peace and Love Foundation 1 400 000 Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv Styrelseakademien Dalarna 1 100 000 Innovationer för vardagspusslet - förstudie Stiftelsen Teknikdalen 1 150 000 Förstudie - Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN) Högskolan Dalarna 1 235 000 Next Horizon - Innovativ upplevelseproduktion Region Dalarna 1 375 000 Förstudie - Dala Sports Academy III Högskolan Dalarna 1 95 000 Förstudie - Projektansökan CEPA ITSdalarna Utvecklings AB 1 100 000 4 260 000 House of Dalarna Region Dalarna 2 575 000 Internationell helårsturism SITE Föreningen Turismintressenter i Sälen 2 309 250 Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4a Intresseföreningen Bergslaget 2 300 000 Smarta kopplingar Sandvikens kommun 2 664 000 Outdoor i den södra delen av Dalarna Visit Södra Dalarna AB 2 100 000 Förstudie - Affärsutveckling Dalarna Almi Företagspartner GävleDala AB 2 200 000 Företagsinriktad rådgivning Dalarna 2014 Almi Företagspartner GävleDala AB 2 1 000 000 Förstudie - Bergslagsakademin Intresseföreningen Bergslaget 2 140 000 W7 Hållbart entreprenörskap Älvdalens kommun 2 500 000 Säkerhetsarbeten i Dalhalla Dalhalla Förvaltning AB 2 500 000 Beyond Skiing fas 2 Beyond Skiing 2 7 120 000 Förstudie - Visit Dalarna 3.0 Visit Dalarna AB 2 50 000 Dalarna Modern Collection Svensk Form Dalarna 2 100 000 Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna Borlänge kommun 2 1 500 000 IUC Dalarna Horisont 2020 IUC Dalarna 2 100 000 Förstudie - Marknadsföringsmodell för internationella idrottsevenem. Dalarnas Idrottsförbund 2 85 000 Förstudie - CSR som aktivt konkurrensverktyg och för ökad attraktionskraft AB Samarkand2015 2 53 875 Förstudie - Gröna vägar till långsiktigt hållbar tillväxt i södra Dalarna Hedemora Näringsliv AB 2 100 000 Förstudie - Företagsamhet i hela skolan Ung Företagsamhet Dalarna 2 99 000 Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014 Region Gävleborg 2 126 000 SITE 2 Malung-Sälens kommun 2 367 500 Ett enat Visit Dalarna Visit Dalarna AB 2 500 000 Förstudie - Utveckling av evenemangsturism i Norra Dalarna Älvdalens kommun 2 100 000 Representationskontor i Wuhan-Hubei Kina Stiftelsen Teknikdalen 2 750 000 Förstudie - Bear and Natives Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt 2 100 000 15 439 625 Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Högskolan Dalarna 3 300 000 Förstudie - Ungas inträde på arbetsmarknaden Högskolan Dalarna 3 100 000 Förstudie - Attraktiv gruva för alla Högskolan Dalarna 3 60 000 Förstudie - Att bygga över gränsen Byggutbildning Star i Dalarna AB 3 99 000 Metodutveckling - outdoor och fysisk planering Region Dalarna 3 317 000 Förstudie - Kompetenscentrum och samverkanplattform för HR-frågor Falun Borlänge regionen AB 3 85 000 Förstudie - Kompetensutvecklingsbehov inom evenemang Dalarnas Idrottsförbund 3 75 000 Dalarnas Lärlingsråd Företagarna Dalarna Service AB 3 100 000 1 136 000 Bredbandsstrategiskt projekt för Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 4 800 000 Verksamhetsprojekt - Infrastruktur och kollektivtrafik Region Dalarna 4 4 400 000 5 200 000 * Insatsområden Handlingsprogrammet för Näringslivsutveckling; [ 1 = Innovativa miljöer 2 = Entreprenörskap 3 = Kompetensförsörjning 4 = Tillgänglighet ] 26 035 625 Summa per insatsområde syns i högerkant

Protokollsutdrag 2015-09-08 Kommunstyrelsen KS 171 Ärende KS 2015/333 Kommuninvest, förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 Förslag till kommunfullmäktige Vansbro kommun betalar in särskild medlemsinsats upp till högsta nivån, 900 kronor/invånare (ca 3 456 tkr) till Kommuninvest Ekonomisk förening (org nr 716453-2071) under 2015. Den särskilda medlemsinsatsen finansieras ur kommunens likvida medel. Ärendet Sedan finanskrisen 2008 har krav på bankernas egna kapital i förhållande till risknivå ökat. Det nya regelverket, Basel 3, har arbetats fram under flera år och från och med årsskiftet 2018 kommer lagkrav om ett större eget kapital att träda i kraft. Kommunin-vest behöver pga de nya lagkraven öka sitt egna kapital. Kapitalet måste enligt stad-garna sättas in av föreningens medlemmar. Regelkravet av en viss miniminivå på det egna kapitalet i förhållande till risken ska vara uppnått senast 2018. Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har det bl a tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Vansbro kommun har två alternativ. Alternativ ett är att kommunen fortsätter som tidi-gare och låter årlig återbäring och ränta gå direkt tillbaka som medlemsinsats till Kom-muninvest, tills dess att den högsta nivån om 900 kr per invånare uppnåtts. Återbäringen som går direkt tillbaka som medlemsinsats får inte intäktsföras enligt Rådet för kommu-nalredovisning. Alternativ två för kommunen är att göra en särskild medlemsinsats. Kommunen kan i år sätta in 3 456 tkr och därmed vid årsskiftet uppnå den högsta nivån. Insatsen påverkar inte kommunens kostnader utan enbart likviditeten. Alternativ två innebär att framtida återbäringar på insatskapital får intäktsföras och därmed påverka kommunens resultat positivt. Dessutom innebär extra medleminsatser att den ekonomiska föreningen tryggas och stärks, Kommuninvests ranking säkras och medlemmarnas möjlighet till upplåning till bra villkor fortsätter. Förslag Ordförandes förslag: Vansbro kommun betalar in särskild medlemsinsats upp till högsta nivån, 900 kro-nor/invånare (ca 3 456 tkr) till Kommuninvest Ekonomisk förening Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-09-08 Kommunstyrelsen (org nr 716453-2071) under 2015. Den särskilda medlemsinsatsen finansieras ur kommunens likvida medel. Beslutsunderlag Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 från Kommuninvest (2015-05-21) Justerande Utdragsbestyrkande

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi 2015-09-04 KS 2015/333 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 0281-75003 BESLUTSINSTANS Ärendemening Rekommendation till beslut Vansbro kommun betalar in särskild medlemsinsats upp till högsta nivån, 900 kronor/invånare (ca 3 456 tkr) till Kommuninvest Ekonomisk förening (org nr 716453-2071) under 2015. Den särskilda medlemsinsatsen finansieras ur kommunens likvida medel. Sammanfattning Sedan finanskrisen 2008 har krav på bankernas egna kapital i förhållande till risknivå ökat. Det nya regelverket, Basel 3, har arbetats fram under flera år och från och med årsskiftet 2018 kommer lagkrav om ett större eget kapital att träda i kraft. Kommuninvest behöver pga de nya lagkraven öka sitt egna kapital. Kapitalet måste enligt stadgarna sättas in av föreningens medlemmar. Regelkravet av en viss miniminivå på det egna kapitalet i förhållande till risken ska vara uppnått senast 2018. Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har det bl a tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. 150904 Medlemsinsats Kommuninvest Vansbro kommun har två alternativ. Alternativ ett är att kommunen fortsätter som tidigare och låter årlig återbäring och ränta gå direkt tillbaka som medlemsinsats till Kommuninvest, tills dess att den högsta nivån om 900 kr per invånare uppnåtts. Återbäringen som går direkt tillbaka som medlemsinsats får inte intäktsföras enligt Rådet för kommunalredovisning. Alternativ två för kommunen är att göra en särskild medlemsinsats. Kommunen kan i år sätta in 3 456 tkr och därmed vid årsskiftet uppnå den högsta nivån. Insatsen påverkar inte kommunens kostnader utan enbart likviditeten. Alternativ två innebär att framtida återbäringar på insatskapital får intäktsföras och därmed påverka kommunens resultat positivt. Dessutom innebär extra medleminsatser att den ekonomiska föreningen tryggas och stärks, Kommuninvests ranking säkras och medlemmarnas möjlighet till upplåning till bra villkor fortsätter. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Bakgrund 2(3) Vansbro kommun är sedan 2007 medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening. Medlemskapet har inneburit att kommuner och landsting gemensamt lånar upp pengar till ett förmånligt pris på marknaden. Eventuella överskott utdelas genom återbäring till medlemmarna. Sedan finanskrisen 2008 har krav på bankernas egna kapital i förhållande till risknivå ökat. Det nya regelverket, Basel 3, har arbetats fram under flera år och från och med årsskiftet 2018 kommer lagkrav om ett större eget kapital att träda i kraft. Kommuninvest behöver pga de nya lagkraven öka sitt egna kapital. Kapitalet måste enligt stadgarna sättas in av föreningens medlemmar. Regelkravet av en viss miniminivå på det egna kapitalet i förhållande till risken ska vara uppnått senast 2018. Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har det bl a tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Fördelen för Kommuninvest om kapitaluppbyggnaden är tryggad i god tid före 2018 är att relationen till myndigheter och ratinginstitut stärks. Medlemmarnas fördelar med en tidig ökning av medlemsinsatsen är trygghet i affärsmodellen (gemensam upplåning). Samt att återbäring och ränta på insatskapital stannar hos medlem som uppnått högsta nivån och därmed på ett positivt sätt påverkar den egna kommunens resultat. Överskottsutdelning för medlemmar sker genom ränta på insatskapital samt återbäring baserat på erlagd kostnadsränta. Ränta på insatskapital uppgick 2014 2,50 %. Utdelningsnivån kan inte garanteras i förväg utan beslut fattas av medlemmarna på stämman. Men räntan har historiskt varit högre jämfört med t ex ränta på ett inlåningskonto i en bank. Konsekvenser Vansbro kommun har ett totalt insatskapital om 1 871 656 kr, vilket motsvarar 383,65 kr per invånare (baserat på invånarantal 6 694). Vansbro kommun har därmed uppnått minimikravet om 200 kr per invånare. För att uppnå en högsta nivå om 900 kr per invånare ska Vansbro kommun sätta in ca 3 456 tkr i insatsbelopp (exakta belopp framräknas av Kommuninvest). 150904 Medlemsinsats Kommuninvest Vansbro kommun har två alternativ. Alternativ ett är att kommunen fortsätter som tidigare och låter årlig återbäring och ränta gå direkt tillbaka som medlemsinsats till Kommuninvest, tills dess att den högsta nivån om 900 kr per invånare uppnåtts. Återbäringen som går direkt tillbaka som medlemsinsats får inte intäktsföras enligt Rådet för kommunalredovisning. Alternativ två för kommunen är att göra en särskild medlemsinsats. Kommunen kan i år sätta in 3 456 tkr och därmed vid årsskiftet uppnå den högsta nivån. Insatsen påverkar inte kommunens kostnader utan enbart likviditeten. Alternativ två innebär att framtida återbäringar på insatskapital får intäktsföras och därmed påverka kommunens resultat positivt. Dessutom innebär extra medleminsatser att den ekonomiska föreningen tryggas och stärks, Kommuninvests ranking säkras och medlemmarnas möjlighet till upplåning till bra villkor fortsätter. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Slutsats 3(3) Handläggaren föreslår att kommunen väljer alternativ två och betalar in särskild medlemsinsats så att Vansbro kommuns insatsbelopp uppgår till högsta nivån. Beslutet stärker och tryggar den ekonomiska föreningen och säkrar dess ranking och möjlighet till fortsatt upplåning till bra villkor. Beslutet innebär också att framtida återbäringar och ränta på insatskapital får intäktsföras och därmed påverka kommunens resultat positivt. Det är även en fördel för Vansbro kommun att göra inbetalningen då det finns likviditet i kommunen som klarar detta utan upplåning. Beslut om eventuell särskild insats från en enskild kommun måste vara föreningen till handa senast 2015-10-30 för att betalningen ska kunna ske i år. Inbetalningen ska ske innan årsskiftet. Beslutsunderlag Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 från Kommuninvest (2015-05-21) 150904 Medlemsinsats Kommuninvest Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Handlingsplan för giftfria förskolor och i pedagogisk omsorg 12 åtgärder för att minska miljögifterna på Vansbro kommuns förskolor och i pedagogisk omsorg