Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Relevanta dokument
Inledande kartläggning av luftkvalitet

Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet för år 2018

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Instruktion till verktyget

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning och objektiv skattning av luftkvalitet i Bergs kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet i Härnösands kommun

Objektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun

E-post: Inledande kartläggning och objektiv skattning samverkansområdet Dalarna år 2017

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Dnr Objektiv skattning av. Luftkvaliten. i Skellefteå kommun. Datum:

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Kartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Matthew Ross-Jones, Luftenheten

Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Inledande kartläggning och objektiv skattning avseende luftkvaliteten i Sydnärkes kommuner. Nr U 5945 April På uppdrag av Sydnärke Miljö

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

SLB 27:2019. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2018 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftutredning Litteraturgatan

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftmätningar i urban bakgrund

PM Luftkvalitet Haga entré

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Naturvårdsverkets författningssamling

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Information om luftmätningar i Sunne

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftutredning Litteraturgatan. bild

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Mätning av. Luftföroreningar

Transkript:

RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se E-post kommunstyrelse@grums.se Organisationsnr 212000-1827 Postadress 664 80 Grums Besöksadress Kommunhuset Sveagatan 77 Grums Telefon 0555-420 67 Fax 0555-420 30 Bankgiro 5674-8270

2(8) Inledning Grums kommun ingår som en av 16 kommuner i luftsamverkan Värmland. Syftet med luftsamverkan Värmland är att få ökad kunskap om luftkvaliteten i länet samt att kontrollera luftkvaliteten i Värmland gentemot de miljökvalitetsnormer som gäller för luft. Ett mätprogram för perioden 2016-2020 har tagits fram för samverkansområdet. Enligt detta program kommer inga mätningar av luftkvaliten ske i Grums kommun under perioden. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvaliteten ska resultat från föregående års kontroll av miljökvalitetsnormerna rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Detta inkluderar resultat från modellberäkning och objektiv skattning. Även kommuner som ingår i en luftsamverkan ska utföra och rapportera in åtminstone en inledande kartläggning eller objektiv skattning av luftkvaliteten. Grums kommun är en mindre kommun med ca 9 000 invånare. Genom kommunen går europavägarna E18 och E45. Europavägarna är de vägar som har de största trafikmängderna. Vägarna passerar inte genom Grums tätort. Däremot passerar E18/E45 Slottsbrons tätort där vägen skär igenom villabebyggelse. I Grums är den mest trafikerade gatan Sveagatan som passerar de centrala delarna av Grums där affärer och andra samhällstjänster finns. Bebyggelsen kring Sveagatan kännetecknas av ett öppet gaturum med gles bebyggelse. Strax sydost om Grums tätort ligger Gruvöns Bruk som är ett massabruk. Denna inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun omfattar föroreningarna NO2, partiklar (PM10/PM2,5), svavel (SO2), metaller (As, Cd, Ni, Pb), Bensapyren (B(a)P), kolmonoxid (CO) och Bensen.

3(8) Innehåll 1 Luftföroreningar preliminär bedömning 1.1 Kvävedioxid (NO 2) och partiklar... 4 1.2 Svavel (SO 2 ) och metaller (As, Cd, Ni, Pb)... 4 1.3 Bens(a)pyren... 5 1.4 Kolmonoxid 5 1.5 Bensen.6 2 er... 7 3 Bilagor... 8 3.1 Utdrag från VOSS... 8

4(8) 1 Luftföroreningar preliminär bedömning 1.1 Kvävedioxid (NO 2) och partiklar Vägtrafik anses stå för det största bidraget till halterna kvävedioxid och partiklar i tätortsluft. Centrumbebyggelsen i Grums tätort kännetecknas av ett öppet gaturum med gles bebyggelse. Till största delen består husen av 1,5-plans villabebyggelse eller affärshus i två-tre våningar. Enstaka hus har ännu flera våningar. Slutna gaturumsmiljöer med dubbelsidig kvartersbebyggelse förekommer inte i kommunen. Sveagatan är den mest trafikerade gatan genom Grums samhälle och passerar Grums centrum med samhällsservice som affärer, apotek, kommunhus mm. Många människor vistas i anslutning till vägen, därför har Sveagatan valts för beräkning av NO 2 och partiklar för gaturum. Uppgifter om trafikmängder längs med Sveagatan är sparsamma. I en bullerutredning utförd på Sveagatan år 2011 har trafikmängden angetts till 4830 fordon/dygn (ÅDT). En mätning av trafiken har även utförts i samband med planeringen av nytt resecentrum. Mätningen har utförts under en timme, på en fredag eftermiddag, i syfte att mäta trafikmängden när trafiken är som intensivast. Denna mätning extrapolerad till årsmedelsdygn är 9000 fordon/dygn (ÅDT). För att ta hänsyn till att trafikmängderna sedan år 2011 har ökat har en uppskattning av trafikmängderna på 6000 fordon/dygn på Sveagatan angetts i VOSS. Trafikverket har år 2016 utfört trafikmätningar på länsväg 669 i en provpunkt innan vägen övergår i Sveagatan. ÅDT har uppmätts till 5650 fordon/dygn (ÅDT) Andelen tung trafik var 7 %. Andelen tung trafik längs med Sveagatan bedöms inte vara högre än på länsväg 669. Denna siffra har därför använts för Sveagatan i VOSS. Vid beräkning av föroreningshalterna av kvävedioxid och partiklar i VOSS har halterna bedömts underskrida nedre utvärderingströskeln. Rapporten bifogas. Under år 2012 har indikativa mätningar med diffusionsprovtagare av kvävedioxid utförts på Sveagatan 100. Mätningarna har utförts månadsvis. Resultatet från de indikativa mätningarna är en årsmedelshalt av NO 2 på 10 µg/m³ vilket bekräftar de resultat som beräknats fram i VOSS. Miljöfunktionen bedömer att halterna av NO 2 och partiklar med hög sannolikhet underskrider nedre utvärderingströsklarna. 1.2 Svavel (SO 2) och metaller De dominerande källorna till svaveldioxid och metaller är utsläpp från industriverksamheter. I Grums tätorts sydöstra del ligger Gruvöns Bruk som är ett massabruk. BillerudKorsnäs ansökte om nytt miljötillstånd för fabriken år 2015. I samband med tillståndsansökan har spridningsberäkningar utförts i syfte att bedöma brukets bidrag till halten luftföroreningar i Grums tätort. Resultatet från spridningsberäkningarna visar att brukets bidrag till föroreningshalterna i Grums tätort är litet. Haltbidraget av svaveldioxid från bruket uppgår till mindre 0,03 µg/m³ beräknat som årsmedelshalt och det högsta bidraget beräknat som timmedelvärde uppgår till 0,3 µg/m³.

5(8) Naturvårdsverkets nationella analys av luftkvaliteten i Sverige visar att halterna av svaveldioxid i svenska tätorter generellt är mycket låga och att halter som överskrider NUT endast skulle kunna förekomma i anslutning till industrier med stora utsläpp av svavel. Spridningsberäkningarna som utförts i samband med tillståndsprövning av Gruvöns Bruk visar att brukets bidrag till halten svaveldioxid är väldigt lågt. Miljöfunktionen bedömer därför att NUT med hög sannolikhet inte överskrids. I Grums kommun finns inga stora punktutsläpp av metaller. Halterna av metaller i luft bedöms därför med hög sannolikhet ligga under NUT. 1.3 Bens(a)pyren Den dominerande källan till utsläpp av Bens(a)pyren är småskalig vedeldning. För att förbättra underlaget om vedeldningens påverkan på luftkvaliteten har SMHI utfört en nationell kartläggning av vedeldning i landet som ger en grov bedömning av halterna bens(a)pyren i kommunerna. Enligt studien ska beräknade halter anses representera ett worst case. Resultatet av SMHI:s kartläggning är för Grums följande: Grums kommun Bens(a)pyren KYM 2012 ng/m³ KYM Normalår ng/m³ KHV 2012 ng/m³ 0,06 0,06 0,19 0,20 KHV normalår ng/m³ Miljökvalitetsnormen för Bens(a)pyren är 1,0 ng/m³ uppmätt som årsmedelshalt. Den nedre utvärderingströskeln (NUT) är 0,4 ng/m³ årsmedelvärde. Dessa värden ska jämföras med SMHI:s kartläggning som anger att kartans ytmedelvärde för Grums kommun ett normalår är 0,06 ng/m³. Kartans högsta värde under ett normalår är beräknat till 0,20 ng/m³. SMHI:s kartläggning har en del osäkerheter främst när det gäller den inhämtade statistiken av antal eldstäder men även antaganden om i vilken omfattning eldstäderna nyttjas är behäftade med osäkerheter. Miljöfunktionen har varit i kontakt med sotningsväsendet och även fått statistik över antalet sotningsobjekt i kommunen. Dessa siffror har dock inte kunnat jämföras med MSB:s statistik som använts i den nationella kartläggningen. Detta då MSB:s statistik har rapporterats in för hela Karlstadsregionen där flera kommuner ingår. Inför kommande år behöver därför statistiken från den nationella kartläggningen utvärderas för att kunna dra säkrare slutsatser om resultatet i den nationella kartläggningen. Trots de osäkerheter som föreligger för Bens(a)pyren bedöms halterna ligga under den nedre utvärderingströskeln. 1.4 Kolmonoxid Kolmonoxid förekommer generellt i väldigt låga halter i svenska tätorter enligt Naturvårdsverkets nationella analys av luftkvaliteten i Sverige. I de mätningar som utförts i Sverige är halterna låga. Det har dock uppmätts förhöjda halter av kolmonoxid i

6(8) samband med större veteranbilsparader. Detta beror på att dessa bilar saknar katalysator och därmed inte har lika bra rening av avgaserna som moderna bilar. Då halterna i landet generellt sett är låga samt att det i Grums kommun inte hålls några större veteranbilsparader bedömer Miljöfunktionen att miljökvalitetsnormen för CO samt NUT med hög sannolikhet underskrids. 1.5 Bensen Den huvudsakliga källan till bensen i luft anses vara vägtrafiken. I Grums kommun har indikativa mätningar av bensen utförts veckovis under år 2014. Mätningen utfördes med diffusionsprovtagare i gaturum längs med Sveagatan i Grums tätort. Mätningarna skedde veckovis under sammanlagt 20 veckor. Den vecka då det högsta veckomedelvärdet uppmättes var vecka 9 då halten bensen uppmättes till 1,5 µg/m³. Miljökvalitetsnormen för bensen är som årsmedelsvärde 5µg/m³ och den nedre utvärderingströskeln (NUT) är 2 µg/m³. Då den utförda mätningen inte indikerar att NUT överskrids för bensen bedömer miljöfunktionen att halterna med hög sannolikhet understiger NUT för bensen i Grums.

7(8) 2 er 1, Naturvårdsverket 2018, Objective Estimation for Air Quality Assesments in Sweden. 2, Naturvårdsverkets databas, Utsläpp i siffror. 3, Pöyry 2015, Spridningsberäkningar för utsläpp till luft från Gruvöns Bruk NOx, SO2, PM10 och TRS 4, SMHI 2015, Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av Benso(a)pyren. 5, IVL 2015, Luftmätningar i Värmlands län 2012-2014.

8(8) 3 Bilagor 3.1 Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering Verktyg för objektiv skattning med spridningsmodellering NO2 Halterna av NO2 underskrider enligt denna skattning den nedre utvärderingströskeln. Det finns inget behov av att genomföra en fördjupad kartläggning av halterna av NO2 vid detta gaturum. Kom ihåg att dokumentera bedömningen i er rapport och vilket underlag som har använts för bedömningen genom att bifoga den rapportsida som genereras. Det är också viktigt att dokumentera källor och tydligt motivera valen av de parametrar som har använts i denna skattning. PM10 Halterna av PM10 underskrider enligt denna skattning den nedre utvärderingströskeln. Det finns inget behov av att genomföra en fördjupad kartläggning av halterna av PM10 vid detta gaturum. Kom ihåg att dokumentera bedömningen i er rapport och vilket underlag som har använts för bedömningen genom att bifoga den rapportsida som genereras. Det är också viktigt att dokumentera källor och tydligt motivera valen av de parametrar som har använts i denna skattning. Indata för SIMAIR-beräkningen Kommun Grums ÅDT 6000 Gaturumsbredd 23 meter Hushöjd 7 meter Sandning Ja Hastighet 40 km/h Andel tung trafik 7 % Beräknade halter Årsmedelvärdet för NO2 har beräknats ligga under 15 μg/m³, 98-percentilen för dygnsmedelvärden i intervallet 20-30 μg/m³ och 98-percentilen för timmedelvärden i intervallet 30-46 μg/m³. Årsmedelvärdet för PM10 har beräknats ligga under 12 μg/m³ och 90-percentilen för dygnsmedelvärden har beräknats ligga i intervallet 15-21 μg/m³.