Trädplan för Ängelholm

Trädplan för Ängelholm Ängelholms kommun, Tekniska kontoret, Parkavdelningen, 2010 Av: Birger Ekenstierna, parkingenjör Johnny Wiking, parkingenjör

Inledning... 4 Ståndortsmässiga förutsättningar i Ängelholm... 6 Klimatförändringars inverkan...7 Sjukdomar och skadedjur...7 Utrymme för träden - Anläggningspolicy... 8 Markpackning och åtgärder... 9 Planteringsgropen och rotutrymme... 9 Skelettjord...10 Trädstöd...12 Ytskikt perenner under träd...12 Träd och ledningar... 12 Nyplantering, skötsel och etablering...13 Skötselpolicy... 13 Uppbindning...14 Ogräsrensning...14 Vattning...15 Beskärning...15 Kostnadskalkyl... 15 Hantering av träd vid leverans... 16 Kompetens... 16 Rotrestaurering... 16 Allmän policy...17 Återplanteringspolicy... 17 Bevarandepolicy... 17 Grävning och schakt... 18 Ersättning och kostnadsberäkning... 18 Ängelholms parker och träd...19 Ängelholms parker och träd...20 2

Stadsparken...20 Tullportsplatsen/Vita räck...21 Stortorget...21 Tegelbruksparken...21 Rönne å...22 Järnvägsparken...22 Nya Torg...23 Kronotorpsparken...23 Träd lämpliga för Ängelholms kommun...24 Ansökan av trädfällning...25 Källor...29 Stadsparken. Castanea sativa Äkta kastanj 3

Inledning Träd utgör ett viktigt element i byggandet av staden och dess gröna miljöer. Dess nytta för välbefinnande, estetik och miljö är ett oomstridligt faktum. Träden har många viktiga funktioner att fylla. De skänker oss skugga och svalka men också vindskydd. Träden tar genom sina blad upp skadliga luftpartiklar, koldioxid och genom rötterna stora mängder vatten. De utgör boplats och oas för många fåglar, insekter, svampar, lavar och mossor. Kort sagt: Träden är stadens gröna lungor. Vad vore staden Ängelholm utan sina träd? Framtida byggande av staden och planteringen av träd kräver annorlunda tänkande hos alla inblandade för att bevara våra träd. I Ängelholms kommun ser parkavdelningen en framtida stadsbyggnad där utrymmet krymper. Byggnadstekniken utvecklas och markpriserna går upp. Detta gör att incitamenten för att bygga tätare ökar. Trädens ovanjordiska och underjordiskt utrymme riskerar därför att begränsas mer och mer. Planteringstekniken utvecklas, men trädens grundläggande behov av utrymme kommer inte att minska. Därför ställs det stora krav på val av träd som är anpassade för ytan och ståndorten. Plantering av ett träd är en ekonomisk investering med beräknad livslängd på 40-120 år. Ett korrekt trädval anpassat efter ståndorten ger alltid största möjliga avkastning. Med denna trädplan vill vi fastslå grundläggande principiella och tekniska riktlinjer vid fortsatt trädplantering samt vid bevarande av befintliga träd. Vad är en trädplan? En trädplan sammanfattar förhållandet för träd och vedartade växter inom ett begränsat geografiskt område, t.ex. en stad eller kommun. Den visar på förhållandena ur ett nuläges- och framtidsperspektiv. Den slår också fast visioner om hur man vill bedriva ett framtida användning av träd ur ett biologiskt, estetiskt och anläggningstekniskt perspektiv. En trädplan är inte likvärdig med en trädvårdsplan, som mer utreder ett djupare och mer detaljerat skötsel och vårdbehov av enskilda eller områdesbundna trädindivider. Vilka är målen med trädplanen? Målet är att trädplanen ska ligga till grund för en genomtänkt och väl fungerande grönytestruktur som minimerar skötselkostnaderna och skapar vackra, livskraftiga och funktionella träd.

Hur ska trädplanen användas? Trädplanen ska vara användbar vid alla översiktliga och principiella beslut som på ett eller annat sätt involverar träd. Det kan handla om exploatering, stadsbyggnad, grönyteplanering, återplantering, nyplantering eller dagligt drift och underhåll. Trädplanen skall vara riktlinje för parkavdelningen såväl som för övriga avdelningar inom kommunen. När en fråga som gäller träd uppstår ska man enkelt kunna hitta vägledning för beslut i trädplanen. Tegelbruksparken. Sorbus aucuparia var. edulis Sötrönn. 5

Ståndortsmässiga förutsättningar i Ängelholm Beslut om vilka träd som planteras kräver vetskap om ståndortsförhållanden. Ståndort kan enkelt definieras som plats där något växer. Ståndortsfaktorer är främst klimataspekter, både ur makro- och mikroperspektiv. Men även markens miljömässiga och fysikaliska förutsättningar beaktas. När träd planteras på en viss ståndort är det viktigt att utgå från platsens förutsättningar och anpassa trädvalet efter detta. Ett träd som inte är anpassat till ståndorten kommer att utvecklas sämre och ha en kortare livslängd och därigenom vara en sämre ekonomisk investering. Klimatdata Ängelholm: Medeltemperatur juli: ca 17ºC Årsnederbörd normalår: ca 700 mm Soltimmar normalår: ca 1700 h Vindförhållanden: 5,0-6,0 m/s (skyddad terräng) 6,5-7,5 m/s (öppen terräng) Maritimitet/Kontinentalitet*: 25º Vegetationsperiod år: ca 215 dagar *Summan av skillnad mellan medeltemperaturerna i juli och januari samt temperaturskillnad mellan dag och natt under juni. Källa: www.smhi.se Staden Ängelholm kan beskrivas som en god växtmiljö med goda makroklimatologiska förutsättningar. Tittar man på mikroklimatologiska förutsättningar kan både positiv och negativ påverkan hittas. På den negativa sidan finns vindutsattheten som kommer av ett öppet landskap och närheten till kusten. På den positiva sidan finns stadsklimatet och många värmeackumulerande ytor. Sammanfattningsvis kan man säga att förutsättningarna är goda för att träd och växter med höga värmekrav ska kunna växa här. Växtzonen kan betecknas som 1 enligt FORs växtzonskarta. Grönstrukturen i Ängelholms kommun består till största delen av uppodlade fält, med enstaka vegetationsinslag. Topografin är ganska jämn över området med viss avvikelse mot norr och Hallandsåsen där också skogsväxtligheten är större. Markförhållandena är generellt goda. Den dominerande jordarten är en finmoig jord med visst inslag av lera. Detta ger en generellt god, varm och väldränerad markstruktur. Grundvattnenivån är generellt ganska låg, framför allt under sommarmånaderna. Källa: www.sgu.se Genom Ängelholm rinner också Rönne å, som också utgör en oas för många träd. Här är ståndortsförhållanden annorlunda då närheten till vattnet är 6

temperatursänkande. Många stora träd, framför allt lönnar, alar och askar gynnas av den goda tillgången på vatten. Klimatförändringars inverkan Ska man analysera klimatet nu och för framtiden bör man alltid väga in den roll klimatförändringarna kan spela. Klimatförändringar utgör både problem och möjligheter. Stigande medeltemperaturer och mer skiftande och extrema väderlägen ställer större krav på trädval vid nyplantering såväl som åtgärder för att bevara befintliga träd. Ett träd har en beräknad livslängd på 40-120 år beroende på art. SMHI beräknar att sydvästra Götaland kan få en temperaturökning med 4 grader på 100 år och en ökning av årsnederbörden med 10-20 % över samma tid. Ökad temperatur kan också innebära torrare markstruktur, framför allt i städerna, där dagvattnet förs bort. Även säsongen och vegetationsperioden blir längre. Att därför inte anpassa trädval och anläggning med tanke på klimatförändringarna vore ett kostsamt misstag. Med ändrat klimat kan även nya växtsjukdomar etablera sig. Ett blötare och varmare klimat gör att flera skadeinsekter och skadesvampar som i dagsläget inte trivs här skulle få en ny utbredning. Sammantaget bör risker om klimatförändringar övervägas i samband med dagens och framtidens val av stadsträd. Sjukdomar och skadedjur Många trädarter kan drabbas av mer eller mindre allvarliga sjukdomar. Almsjukan och askskottsjukan är två aktuella trädsjukdomar som orsakat stora skador på trädbeståndet globalt som lokalt. I takt med klimatförändringar och ökad import av växtmaterial ökar också spridningsrisken för nya växtsjukdomar. Hästkastanjen tillhör ett av de träd som de senaste åren har drabbats av flera växtsjukdomar, bl.a. kastanjeminerarmal, bladbränna samt stambakterios. Det har lett till att man på flera håll i Sverige inte längre planterar hästkastanj. Almsjukan har haft stor inverkan på stadsträdbeståndet i många städer de senaste 30 åren. Det finns ingen säker statistik för hur många träd som drabbats av almsjukan men över hela Ängelholms kommun har uppskattningsvis tiotusentals träd dött. Det finns idag inga förebyggande åtgärder mot almsjukan för att begränsa dess utbredning då förloppet är alltför hastigt och åtgärder alltför kostnadskrävande. 7

Gamla Emiltomten (vid Danielslundsparken) - Minerarmal på hästkastanj Strategin för att bekämpa trädsjukdomar i Ängelholms kommun är framför allt att sprida riskerna vid plantering genom att variera trädslag. Ett alltför ensidigt trädval kan vara förödande om en allvarlig sjukdom drabbar en dominerande trädart. Man bör dessutom undvika att plantera just nu utsatta trädslag som hästkastanj och ask. Utrymme för träden - Anläggningspolicy Att skapa bästa möjliga förhållanden under mark är god trädvård. Trädens möjlighet att växa och fungera på sin växtplats styrs av tillgången på vatten, phvärdet, näring och syre för rotandningen,. Här spelar jordens struktur en avgörande roll för att få en lucker jord. I stadens hårdgjorda miljöer, utmed gator och trottoarer, torgmiljöer och refuger, kan det ofta vara svårt att skapa miljöer som, under mark svarar till trädens behov. Generellt har de växtbäddar som skapats varit för små och dåligt syresatta. Närheten till ledningar och markpackning skapar problem liksom dålig tillförsel av dagvatten. Detta ger sig uttryck i rötter som söker sig upp mot beläggningar och in i ledningar. Följderna av detta blir kostsamma, kostnader som kan undvikas om växtvalet, anläggningen och projekteringen görs rätt från början. 8

Markpackning och åtgärder I många anläggningsmiljöer uppstår problem eftersom maskiner körs på eller i närheten av platser där träd senare ska planteras. Detta leder till markpackning och är mycket negativt för träden. På en del platser, oftast i äldre parker och bostadsområden, som etablerats utan att vara påverkade av tunga maskiner kan jorden ha en god, naturlig struktur. Allmänt kan det vara lämpligt att låta förhållandena på platsen styra trädvalet. Behöver jorden förbättras i något hänseende eller anpassas för en viss art kan inblandning ske med exempelvis grus, sand, lera eller torv. Inblandning görs i så fall i de översta 20 centimetrarna av marklagret. Vid arbete med till exempel grävmaskin får markpackning ej uppstå. Körplåtar skall användas då man kan misstänka att markpackning kan uppstå. Är mark redan packad men ändå ska planteras måste jorden luckras med till exempel grävmaskin. Är även nivån under matjordslagret komprimerad kan två metoder användas där en metod börjar med att matjorden avlägsnas. Därefter luckras nivån under och matjorden läggs tillbaka. Vid den andra metoden gräver skopan genom hela den packade markprofilen och lyfts upp en bit för att sedan föras tillbaka. Man bör beakta att det inte bara är vid själva trädet som förhållandena bör vara bra. Även hela grönytan runt omkring bör vara luckrad och genomsläpplig för att undvika att trädgropen blir en vattenansamling, med syrebrist som resultat. Planteringsgropen och rotutrymme Man bör vara uppmärksam på att vid inblandning av organisk material i jorden finns risk för att jorden sjunker allteftersom materialet bryts ner. För att undvika att trädet hamnar under markytan, med risk för syrebrist och för blöta förhållanden, bör planteringsnivån alltid ligga 10-15 cm högre än omgivande mark. Det bör dock påpekas att marken som rotklumpen ställs på skall vara packad. I de fall där matjordlagret är för tunt och behöver kompletteras ska den befintliga jorden alltid blandas med påförd jord. Likheter i textur mellan befintlig jord och påförd jord bör vara så stor som möjligt. Det kan nämnas att på vissa marker, vanligtvis torra, finns naturligt komprimerade jordlager som kan försvåra rötters utveckling på djupet. 9

Rotutveckling i en för snålt tilltagen grop respektive en väl tilltagen. Bild: Plantning af træer, Niels Hvass, Planteringsgrop alternativt planteringsyta utformas med sluttande sidor. Den koniska formen genererar ett mindre tryck på jorden nedåt och åt sidorna jämfört med lodräta sidor. Genom att även luckra sidorna förbättras kontakten mellan ny och befintlig jord. Detta underlättar mycket för rottillväxten. Lämplig storlek på planteringsyta styrs av trädvalet. För alla träd gäller dock att djupet inte är viktigt utan utbredningen av planteringsytan. Den optimala lösningen är en yta motsvarande det fullvuxna trädets dropplinje. Detta kan, för större träd, innebära en yta på 75-100 m 2. Är detta inte möjligt rekommenderas 10-15 m 2 för mindre träd och 25-50 m 2 för större träd. Om risk finns för stående vatten måste växtplatsen höjas. För träd med klump motsvarande en tredjedel av klumpens höjd. I de fall där ett nytt träd ska ersätta ett gammalt träd på samma plats behöver inte den gamla stubben tas bort. Istället kan den fräsas bort. Metoden har den fördelen att de rötterna från det nya trädet kan utnyttja de gamla rötternas kanaler som bildas när rötterna förmultnar. Skelettjord Vid nyanläggning och dimensionering av växtbäddar uppstår ofta problem med utrymme för rötterna. Som exempel kan nämnas att minimikrav för ett medelstort träd är en jordvolym på ca 10 m 3. En alltför liten jordvolym kan ge problem med 10

stressrelaterade symptom som minskad tillväxt, mindre motståndskraft mot skadegörare och sjukdommar, tidigt bladfall och torkskador. För att undvika detta problem, som oftast uppstår i gatumiljö bör skelettjord användas. Skelettjord är jord som har den bärande struktur som krävs vid stort marktryck från vägar och hårdgjorda ytor, men samtidigt möjligheten för trädens rötter att kunna växa i den. Principen bygger på att bergkross (100-150 mm) utgör ett så kallat skelett eller bäring. Denna blandas med växtjord av god kvalitet till en ungefärlig proportion av 2/3 sten och 1/3 växtjord. Efter packning blir stenens hålrum fyllda med jord till 85-90 %. Det är viktigt att skelettjord/rotvänlig överbyggnad är ventilerad och att ytvatten ges möjlighet att tränga ner. Men också växtgropens botten bör vara dränerad så inget vatten riskerar bli stående i gropen. Rotutveckling i skelettjord. Bild: Plantning af træer, Niels Hvass, Principskiss för skelettjord. Bild: Lyckade försök med rotvänlig vägbyggnad Utemiljö 8/1998 Praktiskt kan utläggningen av skelettjord göras på olika sätt. Färdig jord-/ stenblandning kan läggas ut och packas i cirka 30 cm lager åt gången. Stenen kan 11

också påföras och packas efter ovanstående princip, varefter jorden vattenslammas ner i hålrummen. Sett till trädens behov bör växtbäddarna vara 10-30 m 3 stora. Om träden planteras i en rad är det lämpligt att också göra en sammanhängande växtbädd. Trädstöd Vilket trädstöd som ska användas beror på trädens kvalitet och växtplatsen. Generellt är låga trädstöd att föredra eftersom de tillåter trädet att röra sig mer. Detta stimulerar förankringen av trädet genom rottillväxten. Ett trädstöd som inte tillåter trädet att röra sig lägger energin på krontillväxten istället vilket försämrar förankringen. 1- stöd: Träd med enbart rätt stöd är lättare utsatta för vandalism. 2- stöd: Stöden och träden placeras i linje vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen. Denna metod ger möjlighet att relativt snabbt få ett stabilt träd med låga stöd 3- stöd: Används främst på utsatta platser, både av vind och vandalism. På marknaden finns metalltrianglar som fixerar stolparna. Det finns även metoder som innebär underjordisk förankring av trädklumpen. Duckbill är ett sådant exempel. Detta kan användas framför allt för gatuträd där trädstöd kan utgöra ett fysiskt eller estetiskt hinder. Ytskikt perenner under träd Förutom att vara estetiskt tilltalande kan perenner under träd bidra till en bättre vatteninfiltration, samt att underlätta för luftutbytet mellan luften och växtbädden. Den biologiska aktiviteten ökar också genom tillförsel av mullämnen från vissnande blad. För att få en bra etablering på perenner under träd fordras att växtjorden är fri från rotogräs samt att skötseln inte eftersätts under etableringen. Bland lämplig arter att använda kan nämnas Alchemilla mollis, flocknäva, biokovnäva, storbladig murgröna, rödbladig revsuga och vintergröna. På marknaden finns idag också färdiga perennmattor att tillgå, vilket underlättar både etablering och anläggning. Träd och ledningar Ett träd kräver levnadsutrymme för sina rötter oavsett om det står i gatumark eller naturmark. Tyvärr glöms detta ofta bort. Rotutrymmet och jordmängden träden får att leva i blir för liten. Konflikter som uppstår mellan trädrötter och VA-ledningar blir kostsamma. För att undvika obehagliga överraskningar måste alltid denna konflikt lösas vid projektering och planering av trädplantering och anläggning av VA-ledningar. Källa: Gröna fakta 5/2010 Träd och VA-ledningar 12

Nyplantering, skötsel och etablering Etablering av träd på allmän parkmark kan ske på flera olika sätt. - Nyplantering - Träd planteras på en plats där inget träd funnits tidigare. - Återplantering Träd planteras för ersättning av andra träd - Föryngring Bestånd av träd röjs för att ge plats åt nya, självföryngrade träd Nyplantering blir ofta aktuellt där nya områden exploateras och tas i anspråk som ny parkmark. Men även gammal parkmark kan förändras och förnyas genom nyplantering. Återplantering blir aktuellt efter att träd fallit offer för sjukdomar eller skador och behöver ersättas. För att bevara den ursprungliga trädbevuxna miljön är återplantering nödvändigt. I vissa fall måste träd plockas bort på grund av olika byggnationer som omöjliggör återplantering på just den platsen. Då bör den policyn råda att två nya träd planteras på annan plats för varje träd som tas bort för att undvika en utarmning av det allmänna trädbeståndet. Se även avsnittet om återplanteringspolicyn. När det gäller skogs- och naturmark är beståndet mer föränderligt än ett normalt parkbestånd. Antalet träd kan där tillåtas vara mer variabelt över tiden. Då är föryngring av trädbeståndet en mer effektiv metod för att få in nya, friska träd. De flesta sjuka almar och askar som de senaste åren försvunnit har framför allt stått på skogs- och naturmark. Att tillämpa återplanteringspolicyn på skogsmark vore svårt. Skötselpolicy Nyplanterade träd behöver omfattande skötsel för att få en god etablering och därmed en bra start på den nya växtplatsen. Utan etableringsskötsel riskerar träden att få tillväxthämningar och en sämre utveckling. Därför är det av yttersta vikt att 13

garantiskötsel/etableringsskötsel utförs vid all plantering av träd. Alla nyplanterade träd, på mark tillhörande eller skött av Ängelholms kommun, ska förses med en etableringsskötsel på minst två år. Ett träd kan anses etablerat när det uppnått en tillväxt som är typisk för arten och ståndorten. Detta ska alltid kunna fastslås vid besiktning efter garantiskötsel. Etableringsskötseln innebär tillsyn, etableringsbevattning (se separat avsnitt nedan), uppbindningskontroll, ogräsrensning av trädgrop och eventuell uppbyggnadsbeskärning i en högre omfattning än vad ett etablerat träd skulle få. För att underlätta beslut finns i slutet av detta avsnitt en översiktlig kostnadskalkyl för att beräkna skötselkostnaden för ett nyplanterat träd. Grundläggande anläggningsbehov ska naturligtvis vara adekvat för platsen det nya trädet planteras och trädet ska placeras så att den framtida skötsel ska kunna bedrivas utan onödiga hinder. Uppbindning Uppbindningen ska kontrolleras och tas bort när den inte längre behövs, normalt efter tvåfyra år. Ogräsrensning Växtlighet i eller omkring trädens rotområde konkurrerar med det nyplanterade trädet om vatten och näring. Därför ska området närmast stammen hållas gräs- och ogräsfri. Täckning av marken närmast stammen med markduk eller grovkornigt sandmaterial kan minska ogrästillväxten. Detta minskar behovet av gräsputsning runt stammen och därmed risken för stamskador. Täckbark som material i trädgropar är inte att rekommendera då detta kan leda till skador i kontakt med stammen. 14

Vattning Stödbevattning av nyplanterade träd skall alltid ske kommande växtsäsong, oavsett vilken tidpunkt eller vilken art. Bevattningen ska naturligtvis stå i proportion till nederbörd på ståndorten och art, men i stort sett alla träd behöver stödbevattning för att får en så gynnsam etablering som möjligt. Det nyplanterade trädet bör under växtsäsong ha tillgång till minst 20 ml nederbörd i veckan. Detta motsvarar vattning med ca 200 liter i veckan. I praktiken kan detta vara svårt att uppnå, men man bör räkna med åtminstone 5 vattningstillfällen per säsong, med fler om växtsäsongen skulle bli ovanligt torr. Anläggning av planteringsgrop med vattningsvall är att rekommendera så att bevattningsvattnet inte rinner iväg från marken där rotsystemet finns samlat. Där så behövs eller är möjligt kan bevattning med automatiska dysor eller bevattningspåse vara att rekommendera, speciellt på platser som inte besöks så frekvent. Beskärning Uppbyggnadsbeskärning kan vara aktuellt i etableringsfasen då skadade och felriktade grenar kan behöva tas bort. Ingen storleksreducerande beskärning får utföras om det inte uttryckligen handlar om ett träd som på lång sikt ska formklippas. Kostnadskalkyl Nedan finns en generell kostnadskalkyl för skötselkostnaden för ett träd under en tvåårig etableringstid. Kostnaden kan variera beroende på många faktorer, som till exempel placering av trädet, trädart och ståndorten. Skötselmoment År 1 (h) År 2 (h) Vattning (arbetstimmar) 2 2 Vattning (maskintimmar) 2 2 Ogräsrensning 2 3 Uppbindning - 0,5 Beskärning 1 2 Maskinkostnad per timme 500 500 (kr) Arbetskostnad per timme (kr) 320 320 Skötselkostnad per träd 2600 3100 15

Hantering av träd vid leverans All hantering av träd och växtmaterial ska utgå från Kvalitetsregler för plantskoleväxter utgiven av GRO. Vid leverans ska det alltid beredas god möjlighet att besiktiga växtmaterialet för den som i framtiden ska stå för skötseln. Kompetens All personal som på ett eller annat sätt arbetar med träd, vid anläggning eller skötsel, ska ha adekvat utbildning och erfarenhet av uppgiften. Detta gäller både anställda inom Ängelholms kommun som inhyrda entreprenörer. Rotrestaurering I många fall finns äldre träd som uppvisar dålig eller stagnerande tillväxt. Detta förekommer framför allt i stads- och gatumiljö där rotutrymmet är begränsat och jordkvaliteten kan vara dålig. Kombinationen av torka och näringsbrist gör att träden avstannar i tillväxten. Om inget betyder det ofta att träden inom en kort tid blir så dåliga att de inte kan fylla sin funktion och måste tas ned. Om träden dock bedöms som så värdefulla för miljön eller platsen att de bör bevaras ytterliggare en tid kan rotrestaurering vara en tillämpbar metod. Rotrestaurering går i princip ut på att man byter ut jorden kring rötterna till en mer 16

näringsrik och stabilare jord. Detta är en kostsam metod, men inte desto mindre effektiv om det handlar om värdefulla och speciella träd. Allmän policy Parkens riktlinjer för träd Återplanteringspolicy Det kommer alltid tillfällen då träd får stå åt sidan för nybyggnationer, vägbyggen eller annan exploatering av park- och naturmark. Ängelholms kommun bör omfattas av en återplanteringspolicy där träd som tas bort ersättas med två nya träd av likvärdig storlek. Syftet med detta är att undvika en utarmning av trädbeståndet och att bygga för en grönare och mer trädrik stad. Större och mer värdefulla träd som inte kan ersättas med återplantering av ett lika stort skall värderas enligt metoden KOCH eller likvärdig värderingsmetod. Ersättningen som erhålls ska användas till nyplantering av andra träd. Bevarandepolicy Ofta finns önskemål att ta ned träd på kommunal mark. I de flesta fall handlar det om träd som står mer eller mindre nära en tomtgräns. Här måste en bedömning av träd från fall till fall göras. Vår policy är dock att inte beskära eller fälla friska träd i onödan. En ockulär besiktning av trädet ska alltid först utföras av personer på parkavdelningen som har utbildning i trädfrågor och erfarenhet av parkträd. Skulle vi fortfarande vara osäkra kallar vi in en arborist för en mer omfattande besiktning. Riskbedömningen görs utifrån reella risker. Står trädet stabilt med god tillväxt finns det ingen anledning att ta bort det. Bara för att ett träd är högt eller lutar betyder inte det att det är farligt. Om ett träd är 7 eller 40 meter högt eller har en lutning spelar ingen roll. Träd blir höga och kan växa med en naturlig lutning. Det viktigaste är att trädet inte har några allvarliga brister i hållfastheten eller förankringen. Är trädet och grenar friska är risken att de skulle blåsa ned så liten att det inte motiverar en fällning. Om bedömningen är att ett träd behöver ett beskärningsingrepp ska kommunen alltid ha möjlighet att utföra det själv utan att trädet skadas mer än nödvändigt. Generellt åtgärdas inte heller träd enbart för att de skuggar tomter eller skymmer utsikt. Inte heller åtgärdas träd som släpper löv, frön eller pollen någon annans fastighet. Löv, frön och pollen kan röra sig över stora avstånd och att då motivera en fällning på grund av detta vore att skapa ett prejudikat. Om parkavdelningen får in en förfrågan om fällning av ett träd som i övrigt är friskt eller inte utgör någon risk, men som inte i övrigt är något värdefullt träd 17

estetiskt eller kan tas bort utan att det skulle utgöra någon skillnad, finns möjligheten för en privatperson eller juridisk person att själv bekosta en fällning av trädet. Detta kan göras genom upprättandet av ett så kallat trädfällningsavtal. Avtalet ingås mellan kommunen och den sökande och fungerar som ett juridiskt bindande kontrakt. Avtalet finns bifogat i bilaga 2. Grävning och schakt All grävning, schakt eller övrigt arbete på kommunal yta ska godkännas genom grävningsansökan. Vid grävning i närheten av träd ska parkavdelningen kontaktas för att hitta en lösning som orsakar trädet så lite skada som möjligt. Generellt tillåts inga grävningar inom ett träds droppzon. Om grävning ändå måste ske inom ett träds droppzon åligger det den sökande att vidta åtgärder så att trädet/träden inte skadas. Inga grövre rötter får grävas av utan måste kapas med vassa verktyg och hållas skyddade så länge schakten är öppen. Ersättning och kostnadsberäkning Skador och vandalisering på träd ska som regel polisanmälas. Träd som blivit skadade vid byggnation, entreprenad eller schakt ska skaderegleras. Skadereglering görs generellt enligt metoden Koch. Vid föranmäld byggnation och entreprenad i närhet av värdefulla eller känsliga träd är det alltid entreprenör som ansvarar för att ovanjordiska som underjordiska skador inte uppkommer. Innan byggstart ska viteslista fastslås. Det kan handla om ersättningsreglering vid skador som orsakas av entreprenör. Exempel på sådan lista följer nedan: 18

Typ av skada Enhet Á-pris Skada på del av krona (%) 1 % 1000 Skada på gren/rot <5 cm st 1000 Stamskada % av omkrets % 1000 Skada gren/rot 5 cm-15 cm st 2500 Skada gren/rot >15 cm st 5000 19

Ängelholms parker och träd Många av Ängelholms träd planterades för 100 år sedan. Då såg staden annorlunda ut och förutsättningarna för träden var annorlunda. Tätare byggande och annan anläggningsteknik har gjort att många träd har fått sin livsmiljö åsidosatt till förmån för byggnation. Detta leder till att många träd stagnerar i tillväxten, blir försvagade, mer mottagliga för olika växtsjukdomar och därmed förkortad livslängd. Även trädbeståndet som helhet har utarmats. De träd och trädbestånd vi har idag är därför väl värda att bevara och utveckla. I detta avsnitt presenteras några av Ängelholms mest kända parker och platser med fokus på just träd. Här presenteras också kort men konkreta förslag på vad som behöver göras på kort och lång sikt. Stadsparken Ängelholms stadspark är en förhållandevis liten stadspark. Det större trädbeståndet domineras av sex stycken knappt 80-åriga lindar som ramar in södra sidan. Stadsparken innehåller även japanska körsbärsträd, en äkta kastanj, en stor Gingko samt en hästkastanj. En hel del återplantering har gjorts de senaste åren. Man bör beakta återplanteringsbehov av trädbeståndet inom de kommande 10-åren av de större, inramande lindarna. 20

Tullportsplatsen/Vita räck Parken har de senaste åren genomgått en stor ansiktslyftning. Flera träd har planterats och vissa gamla har fått bättre utrymme. Det dominerande trädet är en Kaukasisk vingnöt med stor utbredning. Här finns också stora bokar som troligtvis är över 100 år gamla. Fokus bör ligga på dessa träden och en återplanteringsplan bör utarbetas eftersom flera av dem kan behöva tas bort eller kronreduceras inom 5-20 år. Stortorget De cirka 60-åriga lindarna ut mot järnvägsgatan uppvisar tillväxthämningar. Träden är i behov att ersättas snarast och en återplanteringsplan bör utarbetas. Rotrestaurering kan också vara ett alternativ, men blir troligtvis för kostsamt. Tegelbruksparken Parken är en nyanlagd park som anlades 2006. Här finns nyplanterade bestånd av körsbärsträd och Ullungrönnar. Men här finns också äldre lindar mot Östra vägen och Åsbogatan. Fokus bör ligga på fortsatta skötselåtgärder för det unga trädbeståndet samtidigt som de äldre lindarna skyddas och bevaras. 21

Rönne å Rönne å är en outnyttjad resurs som rinner genom större delarna av centrala Ängelholm. Denna oas omges mest av trädbevuxna sluttningar. Sluttningarna är på många sträckor utsatta för erosion. Därför är trädbeståndet viktigt att bevara och utveckla eftersom träden med sina kraftiga rötter kan begränsa erosionens verkningar. Samtidigt är säkerheten kring farleden viktig att bibehålla och en omfattande och kontinuerlig gallring måste fortgå som en del av underhållet. Möjligheten finns också att skapa speciella planteringar utmed ån med väl anpassade trädarter, t.ex. kinesisk sekvoja, sumpcypress och olika alar. Järnvägsparken Detta är, till ytan Ängelholms största centrala park. Här finns ett omfattande trädbestånd och en stor artrikedom. Närheten till Rönne å gör också att miljön blir mycket tilltalande. Trädbeståndet har en bra balans mellan olika åldrar, men fortsatta återplanterade åtgärder bör ändå göras. Framför allt bör den öppna miljön mot ån bevaras och förstärkas. Här kan också nya träd planteras, framför allt träd som trivs bra i närheten av vatten. 22

Nya Torg Nya torg är idag en yta som består av hälften park och hälften bilparkering. Tidigare har hela torget inramats av pyramidalmar som 2009 fälldes pga almsjukan. Torgets öde är i skrivande stund osäkert och det finns risk att ytan bebyggs. Om parken får vara kvar finns möjlighet att kraftigt utveckla miljön och trädbeståndet. Exakt hur detta ska ske är svårt att säga idag eftersom funktionen för torget inte är klarlagd. Men klart är att träden kan spela stor roll för den rumsliga uppfattningen av torget. Träd av gatutyp bör väljas i en framtida plantering och stora markbyggande åtgärder måste göras för att säkra rottillväxten. Kronotorpsparken Området bakom polishuset har under de senaste 10 åren konsekvent planterats med nya träd av olika arter. Bland annat finns här turkisk ek, tulpanträd och grå valnöt. Detta kommer med tiden att bli en mäktig park med fokus på just träden. Under de närmsta 10-20 åren bör hänsyn tas till skötsel, kompletteringsplantering och uppbyggnadsbeskärning. 23

Bilaga 1 Träd lämpliga för Ängelholms kommun Vetenskapligt namn Svenskt namn Anv. S.H S.B Kommentar Ailanthus altissima Gudaträd P, G 10-15 6-8 Torrt och varmt Alnus cordata Italiensk al P, G 11-14 6-8 Bra gatuträd Betula ermanii Kamtjatkabjörk P 10-12 8-10 Corylus colurna Turkhassel P, G 15-18 10-14 Crataegus lavallei Glanshagtorn P, G 5-7 4-5 Tål torka och industrimiljö Fraxinus americana Mannaask P, G 12-15 10-12 Gingko biloba Gingko P, G 12-15 8-10 Endast hanklon. Stadsmiljö Liquidambar styraciflua Ambraträd G, P 8-10 6-8 Torra ståndorter! Metasequoia glyptostroboides Kinesisk sekvoja P, G, Å 12-15 8-10 Mångsidig Ostya carpinifolia Humlebok P, G 12-15 8-10 Pinus sylvestris Fastigiata Pelartall G 8-10 2-4 Smalkronig! Platanus x hispanica Hybridplatan P 18-22 12-15 Tål torka! Quercus palustris Kärrek P, G, Å 15-20 10-12 Mångsidig Salix alba var. chermesina Vinterglöd E Korallpil Å, P 15-20 8-10 Sophora japonica Pagodträd G 10-15 8-10 Torra ståndorter! Sorbus aria Giganthea Jättevitoxel P, G 12-15 6-8 Taxodium distichum Sumpcypress Å, P 12-15 10-12 Tilia cordata Linn Smalkronig skogslind G 10-12 4-5 Utmärkt lind för gatumiljö Träden har valts för sina egenskaper att klara varmare och torra miljöer. De är också valda som komplement till ett redan etablerat och befintligt trädsortiment. De flesta är lätta att få tag på plantskolemarknaden. Förklaringar: Anv. = Användingsområde P = Parkträd G = Gatuträd S.H = Sluthöjd (m) S.B = Slutbredd (m) Å= Åträd, träd lämpligt att plantera utmed vattendrag

Bilaga 2 Ansökan av trädfällning För privatpersoner som önskar fälla träd på kommunens park- natur- eller trafikmark Ängelholms kommun får ofta in önskemål från allmänheten om att få fälla träd som står på kommunens park- och naturmark. För att kunna göra en enhetlig bedömning i varje enskilt fall vill vi att du som har sådana önskemål fyller i och skickar in blanketten. Observera att blanketten endast gäller för träd som står på kommunal park-, natur eller trafikmark och som förvaltas av Tekniska kontorets parkavdelning, Ängelholms kommun. Ansökan gäller inte mark som förvaltas av kommunens fastighetsavdelning. Om du misstänker att ett träd riskerar att falla och att någon eller något då kan komma till skada ring då direkt till kommunens växel på tel. 0431-87 000 och sök parkavdelningen. Efter att du fyllt i och skickat in blanketten görs en bedömning utifrån kriterierna nedan: Kriterier för bedömning av träd Kommunens policy är att inte fälla friska träd och generellt är vi väldigt restriktiva. Varje fall och träd bedöms dock enskilt utifrån följande kriterier: Trädets värde med avseende på ålder, art och biologiskt värde. Trädets värde för den omgivande miljön med tanke på områdets karaktär och estetik. Parkavdelningen på tekniska kontoret meddelar sitt beslut så snart som möjlighet ges. En godkänd ansökan fungerar som ett avtal mellan Ängelholms kommun och den sökande. Se villkor för avtalet på sidan 4. Trädfällningen och dess omkostnader bekostas av den sökande. Ansökan skickas till: Parkavdelningen Tekniska kontoret 262 80 Ängelholm

Dokumentet fylls i och skickas in till parkavdelningen, Ängelholms kommun. Om ansökan bifalles kommer det aktuella dokumentet att fungera som ett avtal mellan kommunen och den sökande. Avtalet blir bindande när kommunen skriftligen undertecknat handlingen. Namn: Adress: AVTAL OM TRÄDFÄLLNING PÅ KOMMUNENS MARK Mellan markägare Ängelholms kommun och fastighetsägare (sökande) Telefonnummer: E-post: Har det träffats följande avtal om trädfällning på kommunens mark Antal träd som ska fällas: st Beskrivning av önskemål och motiv för trädfällning etc. Plan över området med trädets/trädens placering: 26

Godkännande av berörda grannar Ansökan skall vara godkänd av berörda grannar för att vara giltig. (Med berörd granne avses person som från sin fastighet har trädet/träden inom synhåll eller som i övrigt särskilt berörs av ett eventuellt beslut). Namn: Adress: E-post: Underskrift: Namn: Adress: E-post: Underskrift: Namn: Adress: E-post: Underskrift: Namn: Adress: E-post: Underskrift: Namn: Adress: E-post: Underskrift: Namn: Adress: E-post: Underskrift: 27

Villkor för avtalet 1 Tillståndet gäller under tre månader från den dag Ängelholms kommun undertecknar avtalet. Detta avtal förfaller om fällning av träd ej är vidtagen under den tid som tillståndet gäller. 2 Berörda grannar skall informeras om när åtgärden påbörjas. 3 Åtgärden skall utföras med stor försiktighet och med hänsyn till närboende och allmänhet 4 Fastighetsägaren förbinder sig att uppdraga åt ett företag med erfarenhet av trädfällning, F-skattsedel och gällande ansvarsförsäkring för att utföra uppdraget. Åtgärden utförs på fastighetsägarens bekostnad. 5 Åtgärden utförs på fastighetsägarens ansvar och risk. Fastighetsägaren svarar för eventuella skador eller kostnader som orsakas på grund av åtgärden, även innefattande skador på tredje man. Kommunen skall hållas skadeståndslös. 6 Fastighetsägaren ansvarar för att åtgärden skall vara avslutad, virke bortforslad, trädstubbe fräst, marken återställd senast det datum som i 1. Om borttransport, städning och återställning inte utförs inom den överenskomna tiden har kommunen rätt att utföra arbetet på fastighetsägarens bekostnad. Härmed intygas att ovanstående villkor accepteras Datum Fastighetsägarens underskrift Namnförtydligande Ängelholms kommuns godkännande Datum Underskrift Namnförtydligande 28

Bilaga 3 Källor Litteratur: Stadsträd A-Z, 1998. Vägledning för bättre trädvård Träd i stadsmiljö Bengtsson, Rune Svensk byggtjänst Jansson, Arne Svenska kommunförbundet Internet: www.skud.se Kulturväxtdatabas POM, JBV Trycksaker: Plantning af træer Anslaget 1/2009 Tema Träd Förslag till trädetablering i Ängelholm -Examensarbete SLU Gröna fakta 7/2009 Stadsträd för framtiden Ek. Gröna fakta 4/2010 Stadsträd för framtiden Björk. Gröna fakta - Trädgropar i stadsmiljö Gröna fakta 5/2010 Träd och VA-ledningar Lyckade försök med rotvänlig vägbyggnad Utemiljö 8/1998 Perenner som marktäckare Trädplan för Malmö stad. 2005 Trädpolicy - Göteborgs stad 2005 Niels Hvass, Dansk træplejeforening. Malmö stad Jonas Rönnerholm Movium SLU. P. Kristoffersson, K. Nilsson Vegtech Malmö stad Göteborgs stad