Underlag för Målgruppsanalys barn och ungdom

1 (10) Avdelningen för energieffektivisering Enheten för samhälle och transporter Morgan Dahlman 016-544 26 06 morgan.dahlman@energimyndigheten.se Underlag för Målgruppsanalys barn och ungdom - Energi- och klimatfrågorna i Lgr 11 - Jämförelse kursplaner år 2000, år 2011 EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Box 310 632 20 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 Telefax 016-544 20 99 registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Org.nr 202100-5000

2 (10) 1. Inledning Energi- och klimatfrågorna har sedan 2000-talets inträde fått allt större utrymme i media och i den breda samhällsdebatten. Frågorna diskuteras och presenteras på arenor som tidigare dominerades av andra ämnen och där de tidigare inte heller efterfrågades i samma utsträckning. Frågornas relevans för samhället och individerna bidrar till att de söks lyftas in i sammanhang där den potentiella tillgängligheten är bred. Successivt har frågorna fyllts på med aspekter som tidigare inte förekommit i liknande utsträckning eller sammanhang. Från att initialt handlat mycket om att medvetandegöra samt upplysa har frågornas aktualitet bidragit till att begrepp som anpassning, hållbarhet, klimat- och energismart etc. fått allt större fokus. Det snabba informationsflödet och de många olika informationskanalerna gör att kravet på den kritiska förmågan markant ökar. Mot bakgrund av ovanstående är det därför av vikt att insikter och kunskaper om energi- och klimatfrågor ökar i samhället. De beslut som fattas idag där dessa frågor förekommer i olika skepnader får varierande konsekvenser för framtiden, både på individ- samt samhällelig nivå. Skolväsendet har en viktig funktion i sammanhanget som beskrivits ovan. Rollen som kunskapsförmedlare inom energi- och klimatfrågorna hos målgruppen barn och ungdom bidrar till att en gemensam kunskapsbas inom ämnesområdet kan byggas upp och säkerställas. För målgruppen barn och ungdom regleras den huvudsakliga utbildningen inom energi- och klimatfrågor utifrån nyligen införda Lgr11. Energimyndigheten har enligt regleringsbreven även i uppdrag att öka medvetenheten hos barn och ungdomar om energi- och klimatfrågor. På avdelningen för Energieffektivisering, enheten för Samhälle och Transporter pågår kontinuerligt processer vilka alla bidrar till att söka utföra uppdraget. En viktig förutsättning för vissa av de processer som bedrivs är att få klarhet vilka förutsättningar Lgr11 ger målgruppen barn och ungdom vad gäller energi- och klimatfrågorna. Har förutsättningar stärkts i jämförelse med föregående läroplan? Vilka likheter eller skillnader förekommer i framställningen av kunskapsområdet? Föregående frågors utfall blir viktiga indikatorer för Myndighetens fortsatta arbete mot målgruppen. 1.1 Bakgrund År 2009 genomförde Energimyndigheten en enkätundersökning i syfte att kartlägga kunskapsnivån som finns hos målgruppen barn och ungdom vad gäller energi- och klimatfrågorna. Undersökningen genomfördes i år 9 och syftade till att utgöra ett underlag för myndighetens uppdrag i arbetet med målgruppen. Under denna tid bedrev även Skolverket ett arbete med att revidera läro- och kursplaner och resultatet av undersökningen fanns med som ett verktyg i den processen.

3 (10) Energimyndigheten har för avsikt att utveckla arbetet mot målgruppen barn och ungdom nu och framöver. Intresset och engagemanget för energi- och klimatrelaterade frågor växer hos målgrupen vilket är positivt och myndigheten vill utgöra ett viktigt stöd i pågående utveckling. En enkätundersökning likt tidigare avser att göras under 2013 som ett led i detta. Eftersom införandet av Lgr 11 högst troligt medför något form av genomslag på det kunskapsinnehåll som skall erbjudas målgruppen syftar denna promemoria främst till att kartlägga kursplanerna där kunskapsinnehållet konkretiseras. Detta skapar kännedom om vad som skall erbjudas målgruppen i dess skolgång vad gäller insikter och kunskaper i de för myndigheten relevanta frågorna vilket blir en viktig förutsättning i det totala arbetet mot målgruppen. Målgruppen fångar även upp kunskaper och insikter utanför skolvärlden, i det omgivande samhället, i dess omvärld. Det snabba informationsflödet som beskrivits inledningsvis och den pågående teknikutvecklingen bidrar till potentiell föränderlighet i energi- och klimatrelaterade frågor. Detta kan aldrig förutspås då kursplaner skrivs. Inte heller omvälvande tekniska lösningar kan tas i beaktande. Skolans ambition att efterlikna en spegel av den samhälleliga utvecklingen bidrar dock till att en anpassning till vad som ligger i tiden görs, om så krävs på bekostnad av vad som står i kursplanerna. Detta underlag ger dock inte någon precisering av hur mycket som skall läsas inom energi- och klimatrelaterade frågor i relation till övriga kunskapsområden. Varje skolämne får dess tilldelade timmar enligt läroplanen. Det centrala innehållets disposition inom varje ämne kan därför variera. Det som finns att utläsa ur kursplanens centrala innehåll skall dock uppmärksammas inom undervisningen på ett eller annat sätt. Mot bakgrund av ovanstående skall denna granskning tolkas som ett påvisande av en minsta gemensam nämnare hos målgruppen vad gäller insikter och kunskaper om energi- och klimatfrågor. I följande synliggörs grundskolans nuvarande (2011) samt föregående (2000) ämnesrelevanta kursplaner. Undervisningsämnen vilka innehåller begrepp, uttryck, sakinnehåll samt sammanhang vilka är av intresse i syfte att öka målgruppens insikter och kunskaper om energi- och klimatrelaterade frågor kommer belysas. Ett jämförande perspektiv kommer att anläggas då det finns ett värde för att andra processer att ta del av eventuella skillnader mellan de olika kursplaneåren. 1.2 Relevans för Myndigheten, Avdelningen för Energieffektivisering, enheten Samhälle och transporter Att stimulera till ökade kunskaper och insikter i energi- och klimatfrågorna hos målgruppen barn och ungdom är av stort intresse för Avdelningen för Energieffektivisering, enheten samhälle och transporter. Processer såsom denna granskning av kursplanerna har dess förankring samt stöd i de olika mål vilka styr avdelningens strategiska arbete. Myndigheten strävar efter att bedriva arbetsprocesser vilka alla på sitt sätt utgör ett led i dess övergripande mål samt uppdrag. Målgruppen barn och ungdom är av yttersta vikt ur flera olika perspektiv, inte minst ett framtidsperspektiv. Med en ökad kunskap kan målgruppen komma spela en viktig konstruktiv roll i dagens samt framtidens förhållningssätt till energi och klimat.

4 (10) Ett konstruktivt utvecklingsscenario enligt nedan är för myndigheten önskvärt; - Medvetenhet Målgruppens (barn och ungdom) kunskap om effekterna av energianvändning (i huvudsak miljö, klimat, hållbarhet och ekonomi) ökar. Om målgruppens kunskap om effekterna av energianvändning (i huvudsak miljö, klimat, hållbarhet och ekonomi) ökar så ökar kraven på ett breddat marknadsutbud av energieffektiva produkter, tjänster och processer. (Målgruppernas krav ökar med ökad kunskap). - Beteendeförändring Målgruppens beteendeförändring gällande produktionsmönster och konsumtionsvanor inom energi och klimat ökar och väljer att agera energismartare. Om marknadsutbudet av energieffektiva produkter, tjänster och processer ökar så ökar användning och efterfrågan, av tvång eller fri vilja. (Målgruppen agerar utifrån egennytta, inte ideella motiv, tex tvingande styrmedel eller önskan att ligga i den tekniska framkanten). Om användningen av och efterfrågan på energieffektiva produkter, tjänster och processer ökar så minskar användningen av energi och de nationella 2020/2050-målen kan nås. 2. Kursplaner 2.1 År 2000 Utformningen av kursplanerna i samtliga ämnen är övergripande och konkretiserar inte tydligt vilka sakområden som skall läsas. Kursplanerna lämnar därför ett tolkningsutrymme och indikerar allmänt vilka ämnesområden, perspektiv samt frågeställningar vilka kan kopplas till olika ämnen. De samhälls-och naturorienterande ämnena slås ihop till olika block, SO- och NO-block. Detta medför att ett holistiskt synsätt främjas. De delar som skall ingå för att skapa en helhetsförståelse finns inte specificerade utan bestäms lokalt på varje enhet (lokala kursplaner/arbetsplaner rekommenderades från Skolverket i samband med införandet av kursplanerna). Detta medför att variationer i arbetssätt, kompetens, traditioner, kunskapssyner etc. är sannolika variabler vilka styr urvalet av sakinnehållet. 2.2 Teknik Teknikämnet har en tradition av att i skolans värld ha en nära sammankoppling med energikunskaper samt dess begreppsapparat. Många projekt där energifrågor ingått har haft sin utgångspunkt i teknikämnet/tekniksalen. Den direkta förankringen av dessa frågor i den kursplan som ligger till grund för teknikämnet är dock relativt diffus. Det som har den tydligaste kopplingen återfinns under avsnittet vilket tituleras Tekniken, naturen och samhället. Här beskrivs att ett av de perspektiv som teknikämnet skall beakta är växelspelet mellan tekniken, samhället samt naturen. Centralt är även att olika konsekvenser för de olika delarna tas upp i samband med olika typer av teknikanvändning. En slutsats av detta är att olika energikällors för- och nackdelar kan lyftas fram i ett sammanhang likt ovan. 2.3 Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi)

5 (10) En gemensam kursplanetext ligger till grund för de olika ämnena inom ramen för NO-blocket. För granskningen relevanta företeelser återfinns inte isolerat eller relaterat till några specifika kunskapsområden i denna kursplanetext. Istället kan de förekomma i varierande grad beroende på urvalet som görs vid planerandet av ämnesstoffet. Genomsyrande i kursplanetexten är att eleverna skall läsa de naturvetenskapliga ämnena utifrån tre centrala aspekter; 1. Kunskap om natur och människa 2. Kunskap om naturvetenskaplig verksamhet 3. Tillämpning av kunskaperna enligt 1 och 2 för att ta ställning i värdefrågor, exempelvis miljö- och hälsofrågor. Därför kan energi- och klimatrelaterade frågor endast utläsas mellan raderna likt nedan; Eleven skall genom undervisning inom ramen för de naturorienterande ämnena ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden. 2.4 Samhällsorienterande ämnen(samhällskunskap, Historia, Geografi, Religionskunskap) De olika ämnenas delar skall stödja samt komplettera varandra, därigenom skapas en helhetsförståelse av olika samhällsorienterande frågeställningar. Ett viktigt uppdrag i dessa ämnen är att få eleverna att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Utrycket lämnar tolkningsutrymme, men företeelser som energi- och klimatfrågor går att relatera till detta. Ett annat mål för ämnet är att eleven utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser. Vidare skall eleven förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö- livs och samhällsfrågor. Det går att urskönja tydliga kopplingar till upplägget av föregående (NO-blockets) kursplan. En möjlig slutsats är att detta motiverar ett tematiskt, tvärvetenskapligt förhållningssätt till kunskapsområdet energi- och klimatfrågor där NO- och SO-blocket samverkar. 2.1.1 År 2011 Dessa kursplaner innefattar fastslagna specificerade sakområden, ämnesområden vilka sedan placeras in under olika ämnens centrala innehåll. Omfattnings- och konkretiseringsnivån är i jämförelse med dess föregångare stor. Friheten att tolka är nu mer begränsad då ramarna är mer styrda. 2.1.2 Teknik Ämnet har ett avsnitt i dess centrala innehåll som benämns Teknik, människa, samhälle och miljö i jämförelse med tidigare Tekniken, naturen och samhället. Här återfinns enligt nedan följande som undervisningen i ämnet skall belysa; - Olika sätt att hushålla med energi i hemmet - Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. - Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmaterial.

6 (10) 2.1.3 Slöjd I slöjdämnet återfinns till skillnad från tidigare även sakinnehåll som relaterar till energi- och klimatfrågor. Ett avsnitt i det centrala innehållet kallas för Slöjden i samhället. Här återfinns att undervisningen i ämnet skall behandla följande; - Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material. - Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 2.1.4 Samhällskunskap I ämnet föreligger en separat kursplan och det behandlas inte längre i något övergripande sammanhang med andra samhällsorienterande ämnen (gäller även för de naturorienterande ämnena kemi, biologi samt fysik). Undervisningen i ämnet skall b.la ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv samt utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Det centrala innehållet är indelat i ett flertal olika avsnitt, i ett av dem Att leva i närområdet ingår att studera; - Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. I avsnittet som heter Att leva i världen skall b.la följande behandlas; - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. 2.1.5 Religionskunskap I ämnet religionskunskap finns ett avsnitt som benämns Etik. Här skall undervisning bedrivas som b.la tar upp; - Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. 2.1.6 Kemi Ämnet Kemi syftar b.la till följande; Undervisningen skall ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper om kemi har betydelse. Därigenom skall eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle

7 (10) I det centrala innehållet återfinns avsnittet Kemin i vardagen och samhället. Här skall b.la uppmärksamhet ägnas åt följande; - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. - Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. - Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter. I avsnittet Kemin i naturen skall nedanstående uppmärksammas i undervisningen; - Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. 2.1.7 Fysik I ämnet Fysik betonas det att; kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare återfinns följande; eleverna skall ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. I det centrala innehållet finns avsnittet Fysiken i naturen och samhället. Här skall undervisningen behandla följande; - Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. - Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. - Elproduktion, eldistrubition och elanvändning i samhället. - Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. I avsnittet Fysiken och vardagslivet återfinns nedanstående studieinnehåll; - Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. 2.1.8 Biologi Ämnet Biologi innefattar b.la avsnittet, Natur och samhälle. I detta skall nedan belysas; - Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

8 (10) 2.1.9 Hem- och konsumentkunskap Här skall undervisning b.la ge eleverna möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Centrala innehållet har ett avsnitt som heter Miljö och livsstil. Här skall b.la uppmärksamhet ägnas åt; - Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. 2.1.10 Geografi Geografiämnet har en tydlig tvärvetenskaplig karaktär i kursplanen för år 2011. Nedan återfinns sakinnehåll som relaterar till klimat- och energifrågor; - Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. - Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. - Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. - Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.- - Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. - Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. - Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. - Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället. - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. - Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. - Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. - På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. - Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. - Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. - Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

9 (10) 3. Konklusion Mot bakgrund av vad undersökningen påvisat går det att konstatera att de energi- och klimatrelaterade frågorna har stärkt sin ställning i och med införandet av kursplaner enligt Lgr11. Eleverna erbjuds ett brett spektra av såväl enkla som fördjupande kunskaper inom detta komplexa samt i viss mån föränderliga sakområde. Fler ämnen än tidigare involveras i arbetet med energioch klimatfrågorna och på så sätt tar skolan en större gemensam ansats till att främja en hållbar utveckling. De tre naturorienterande ämnena Fysik, Kemi samt Biologi har tilldelats ett stort ansvar vad gäller de energirelaterade frågorna medan tvärvetenskapliga ämnet Geografi spelar en central roll inom klimatfrågorna. I jämförelse med tidigare förekommer ämnen som Slöjd samt Hem- och konsumentkunskap i sammanhanget vilket breddar karaktären på de frågor som behandlas inom området. Det holistiska synsättet främjas fortfarande då möjligheten till ett tematiskt, tvärvetenskapligt förhållningssätt till frågorna kvarstår, skillnaden är att det nu finns specificerade ingångar i de olika ämnena till potentiella tematiska projekt. Förändringen med konkretiserande kursplaner och ett tydligt redovisande av undervisningens innehåll underlättar kännedomen om vad målgruppen barn och ungdom erbjuds inom ramen för skolans verksamhet. Detta leder även till att synliggörandet av potentiella utvecklingsområden främjas. Målgruppen barn och ungdom samt de unga vuxna som idag nyligen gått vidare genom utbildningsväsendet har även fått sin kunskapssfär inom energi- och klimatfrågor i varierande utsträckning präglad av kursplanerna från år 2000. Detta kan bidra till differentiering samt heterogenitet vilket är utmanande i arbetet med målgruppen. För Energimyndigheten är det av stort intresse att veta hur ambitionshöjningen inom energi- och klimatfrågorna faller ut i praktiken. Som påvisats är det en relativt stor volymökning av kunskaper inom energi- och klimatområdet som Lgr 11 innebär i jämförelse med dess föregångare. Tolkningsutrymmet har ersatts av ett fastslaget sakinnehåll vilket skall garantera en rättsäker samt likvärdig nationell skolutbildning oavsett var i landet den bedrivs. De många parametrar som tidigare påverkat urvalet av ämnesstoffet skall nu sökas reduceras i dess verkningsgrad. För verksamma i skolan innefattar nya reformer ofta en viss period av övergångsfasande från det gamla till det nya. Kanske kommer tiden utvisa att lärarutbildningen inom energi- och klimatrelaterade frågor bör stärkas upp, kanske inte. Oavsett vilket är det av intresse från myndighetens sida att samarbeta med verksamma lärare för att kunna utgöra en aktiv samt viktig del i ett konstruktivt framtidsarbete likt ovan. Myndighetens samlade kompetens inom energi- och klimatfrågor och dess framtida insatser inom målgruppen barn och ungdom bidrar sammantaget sett till att anpassningsprocessen till Lgr 11 kan underlättas på bred front. Avslutningsvis känner myndigheten stor tillfredställelse över det faktum att energi- och klimatrelaterade frågor fått en framskjuten roll i och med införandet av Lgr11. Detta motiverar och stimulerar verksamma att föra ett konstruktivt samt framtidsinriktat arbete- allt i syfte att öka medvetenheten om energi- och klimatfrågor hos målgruppen barn och ungdom!

10 (10)