Nya sätt att visa och se film
Idag kan vi se film via en mängd visningsfönster: tv, datorer, mobiltelefoner, mediaspelare mm. Trots det ligger antalet biobesök stabilt på ca 15 miljoner per år. Publikundersökningar* visar även att framtidens publik, de unga, ser mer film och är dessutom intresserade av den mötesplats, en levande biograf kan erbjuda, inte minst genom kringarrangemang. Ett teknikskifte pågår på biografer såväl i Sverige som runt om i världen. Den analoga teknik som tidigare använts vid filmvisning på biograf byts ut mot digitalteknik av så kallad DCI-standard (Digital Cinema Initiatives). Standarden är fastställd av den amerikanska filmbranschen och är det format de avser att distribuera film i. I Sverige talar vi oftast om 2K-standard (vilket syftar på antal bildpunkter på bildens bredd). Omställningen går nu fort. Under hösten 2010 minskade antalet analoga filmkopior kraftigt, till förmån för de digitala. De mindre biografer som ännu inte digitaliserats, har drabbats av bristande tillgång på analoga kopior, som t.o.m lett till inställda visningar. I februari 2011 besökte 30 procent av den svenska biopubliken föreställningar som visades med digital teknik. Inom ett par år räknar branschen med att de analoga filmkopiorna kommer vara helt borta. För de biografer som vill fortsätta visa aktuell film för en betalande publik, är det alltså nödvändigt att investera i den nya digitala 2K-tekniken. Denna information är främst riktad till den typen av verksamhet öppna biografvisningar för allmänheten. 2KDen nya tekniken * Att fånga en publik, Film i Gävleborg (2010) www.lg.se
Nya möjligheter Det finns många fördelar med digitaliseringen. Filmerna är dels mer lätthanterliga, eftersom de distribueras på en liten hårdisk som biografmaskinisten öppnar med koder från distributören, allt för att förhindra piratkopiering. Filmerna sparas som en filer på en lokal server, och hårddisken kan sedan skickas vidare, vilket innebär att fler snabbare kan få tillgång till en och samma kopia. Biografen kan lätt köra filmen igen om publiktrycket ökar eller om man vill göra specialvisningar för en specifik målgrupp som till exempel skolklasser. Ökad tillgänglighet Digitaliseringen innebär ökad tillgänglighet på aktuell film men öppnar också för annat utbud på biografen, som direktsända konserter och idrottsevenemang. Genom tekniken kan man också anpassa visningar för olika grupper, t ex för synsvaga genom särskilda ljudspår. Tolkning och textning till andra språk underlättas också. Sammantaget bidrar digitala kopior till tillgänglighet och ett bredare utbud som kommer publiken till godo och även säkrar små biografers överlevnad. Liksom i dag måste överenskommelse göras med respektive distributör av innehåll i varje enskilt fall. Investering i digital teknik garanterar inte automatiskt rätt att visa populära filmer och föreställningar.
Kostnader och finansiering Det innebär en stor investering att byta ut analog teknik mot digital. Varje salong behöver en ny projektor som idag (2011) kostar ca 750 000 kr inklusive moms. För att visa 3D-film behövs ytterligare komplettering på cirka 200 000 kr inklusive moms. För de mindre biografer som idag drivs av föreningar eller privata aktörer är det givetvis svårt, för att inte säga omöjligt att göra hela investeringen på egen hand. Den befarade biografdöden har lett till att regeringen beslutat att avsätta 60 miljoner kronor de närmaste åren för omställning till det digitala formatet. Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur stödet ska fördelas. För de stöd Svenska Filminstitutet idag förmedlar efterfrågas lokalt engagemang och lokalahandlingsplaner och det är troligt att en liknande modell skapas; det vill säga att lokalt engagemang är ett kriterium för att sökta medel ska beviljas. För mer och dagsaktuell information om de statliga stöden se www.sfi.se under biografstöd. Flera kommuner utreder idag frågan om hur de ska engagera sig i den lokala biografen som mötesplats. Några kommuner har själva gjort investeringar i digital teknik, medan andra köper tjänster av biografen. Ett par biografer har beviljats Leadermedel, EU:s landsbygdsstöd, för att utveckla biografen och i en kommun har en driftig biografförening fått loss finansiering av digital teknik via en lokal fond. Samordnad upphandling SKL, Sveriges kommuner och landsting, undersöker möjligheten till en gemensam upphandling av biografteknik. Besked om och hur upphandling kan genomföras, väntas från SKL innan sommaren 2011. -750 tkr -200 tkr + bidrag =?
www.soya.se Vi håller dig uppdaterad! Det pågående teknikskiftet och dess förutsättningar förändras hela tiden. Denna folder uppdateras därför vid behov. Den senaste versionen finns på våra webbar. Kontakta gärna ditt regionala resurscentrum för aktuell eller fördjupad information! www.filmstockholm.sll.se www.filmisormland.se www.ltv.se/film www.regionorebro.se/film Regionala resurscentrum för film har till uppdrag att främja film i sin region. Verksamheten är inriktad på tre olika verksamhetsområden: pedagogik, talangutveckling och visning/spridning.