UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Relevanta dokument
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Gris. producenter nr 2

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Internationella rapporten 2010

Gris. producenter

Produktionsrapport - förklaringar

Suggorna har potential utnyttja den!

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Strategi för uppfödning av slaktsvin

100% ekologiskt foder från 2012

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Piggfor

Produktionsuppföljning och nyckeltal

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Användning av cups till smågrisar

Expertgrupp fertilitet

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Internationella rapporten 2014

i ekologisk grisproduktion - en handledning

Internationella rapporten 2011

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Djurhållning 5.4 Grisar

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering

Anett Seeman

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Vägen till lönsam lammproduktion

NÖT

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Leif Göransson

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Svensk djurhållning utan soja?

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Europeiska unionens officiella tidning L 47/5 DIREKTIV

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Rejäl Familjegård. » utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby?

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor

ExpertgruppTillväxtgrisar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION.

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Kom igång med WinPig Sugg

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utfodringspraxis Mjölby nov

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Späckmätare RENCO LEAN-MEATER

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

Internationella rapporten 2016

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

EDEL Nöt Framgång föder framgång

sto, föl och den växande unghästen

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Utfodring av slaktgrisar

Lönsam mjölkproduktion

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Transkript:

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR GYLTOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263 LT Vught, The Netherlands Telephone: +31 411 64 88 70 Fax: +31 411 64 88 03 E-mail: info@topigsnorsvin.com www.topigsnorsvin.com

Inledning Syftet med denna utfodringsmanual är att tillhandahålla riktlinjer för utfodring av rekryteringsgyltan TN70 baserat på näringsbehovet. Topigs Norsvin utför en mängd försök för att avgöra prestationspotentialen och använder denna information för att utforma aktuella och praktiska utfodringsråd för alla marknader. En korrekt uppfödning och skötsel av gyltan har en avgörande effekt på hennes livstidsproduktion. Genom att sköta gyltan rätt under uppväxten kommer hennes livstidsproduktivitet att maximeras. Den unga gyltan är grisproduktionens framtid och måste behandlas med stor noggrannhet och omsorg. Hon måste utfodras och skötas på rätt sätt för att hon ska kunna uppnå sin maximala genetiska potential. Rätt skötsel av rekryteringsgyltan börjar tidigt i gyltans liv och slutar när gyltan semineras. Gyltan TN70 TN70 är ett unikt hondjur som balanserar fruktsamhet, effektivitet och produktivitet. TN70 är en hybrid som är en korsning mellan Yorkshire Z-linje och Norsvin Lantras L-linje. TN70 är ett fruktsamt hondjur med utmärkta avvänjningsegenskaper och som bidrar på ett enastående och unikt sätt till slaktsvinets produktionsegenskaper. Unika egenskaper hos TN70 är: Utmärkt produktivitet med högt antal födda och avvanda smågrisar. Fruktsam med jämna kullar. Överlägsen juverkvalitet och avvänjningsförmåga. Hög köttprocent vid höga vikter. Kort sammanfattat så kan TN70 beskrivas som en moderlinje med ett överlägset genetisk bidrag till slaktsvinet med avseende på fodereffektivitet, tillväxt och slaktkvalitet. I kombination med goda reproduktiva egenskaper och modersegenskaper resulterar detta i stora kullar med starka och livskraftiga smågrisar. PRODUKTIONSMÅL Avvänjning till 1:a ins.: <6 dagar Grisningsprocent: >90 % Totalt antal födda: >16 Totalt antal levandefödda: >15 Dödfödda: <0.8 st Dödlighet före avvänjning: <13 % Avvanda per kull: >13 st De flesta kommersiella grisfoder är antingen baserade på majs-soja eller på vete-korn-soja. Grisar som utfodras med ett välbalanserat foder bestående av vete-korn-soja kan prestera lika bra som de som får ett foder baserat på majs-soja. Den största skillnaden är minsta tillgängliga energinivåer vid användning av dessa två olika foder. Utfodringsrekommendationerna för uppfödning av gyltor i denna manual är baserad på utfodring enligt vete-korn-soja Riktvärden betäckning Målet med utfodringsprogrammet är att utveckla gyltor på ett sådant sätt att de har rätt vikt mm. vid betäckning. TN70-gyltor utvecklas och växer fortare, och har en medelgod till god aptit jämfört med andra liknande produkter som finns på marknaden. Rekommenderade riktvärden vid betäckning anges nedan: Vikt vid betäckning, kg: 150-160 kg Ryggspäck, mm: 12-14 mm Ålder, d: 240-250 days Antal brunster: Andra eller tredje brunsten Tillväxthastighet från födsel (g/d): 600-660 g per dag Vi rekommenderar att man övervakar och mäter alla rekryteringsgyltor avseende givna parametrar (ålder, vikt och ryggspäck) för att säkerställa att gyltorna betäcks inom givna riktvärden. BETÄCKNING AV GYLTOR Konsekvenserna av att betäcka gyltor när de är utanför givna riktvärden: Underutvecklade gyltor (<150 kg, <240 dagar och <12 mm) Leder till mindre mogna och underutvecklade gyltor i grisningsstallet. Sänker den totala reproduktiva förmågan under livstiden. Sänker foderintagskapaciteten. Kommer att ha otillräckliga kroppsreserver för att föda upp större kullar. Leder till större viktförluster under den första digivningen, vilket kan leda till sämre resultat vid andra kullen eller för tidig utslaktning. Överutvecklade gyltor (>160 kg, <250 dagar och >14 mm) Ökar den totala fysiska storleken på suggorna i besättningen. Ökar suggans underhållsbehov. Ökar risken för förlamning, vilket kan förkorta livslängden. Minskar fodereffektiviteten hos suggorna i besättningen. Fler problem vid grisning. Större risk för fodervägran under digivning.

Viktutveckling Viktutvecklingen för rekryteringsgyltan TN70 måste kontrolleras regelbundet, och vid behov måste foder och utfodringsstrategier justeras för att säkerställa att gyltorna utvecklas inom givna viktutvecklingsintervall. Man kan säkerställa en sund strukturerad utveckling av gyltan under uppfödningen genom att begränsa fodermängden, men det är att föredra att styra tillväxten genom att begränsa fodrets energiinnehåll och fasutfodring. Målsättningen är att gyltorna utvecklas mellan den nedre och övre gränsen för tillväxt enligt rekommendationerna. Regelbunden vägning av gyltorna säkerställer att de utvecklas enligt rekommendationerna. Utfodringen måste sedan justeras utifrån resultaten. Oavsett hur gyltornas tillväxt är under uppfödningen, så måste betäckningsmålen som satts för TN70 uppnås innan betäckning. Vecka Dag Topigs Norsvin rekommendation (kg) Långsamväxande (kg) Snabbväxande (kg) 9 63 25 24 26 10 70 29 28 30 11 77 34 33 35 12 84 39 38 40 13 91 44 43 45 14 98 49 48 51 15 105 55 53 57 16 112 61 59 63 17 119 67 65 69 18 126 73 71 75 19 133 79 76 81 20 140 85 82 87 21 147 91 88 94 22 154 97 94 100 23 161 102 99 106 24 168 108 105 111 25 175 114 110 117 26 182 119 115 123 27 189 124 121 128 28 196 129 125 133 29 203 134 130 138 30 210 139 135 143 31 217 143 139 147 32 224 147 143 152 33 231 151 147 156 34* 238* 155* 150* 160* 35* 245* 159* 154* 163 36* 252* 162* 157* 167 *Inom betäckningsmålen

180 180 Rearing Fas 1 1 Rearing Fas 2 2 Rearing Fas 3 3 Flushing 160 160 140 140 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 Weight Vikt (Kg) 20 20 0 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Ålder Age (weeks) (veckor) Age (weeks) Foder- och vattenintagskurvor För många grisproducenter är det en utmaning att genom foderstyrning förhindra att gyltorna blir för tunga före betäckning. Vi vet att en styrd utfodring av gyltor är ett effektivt sätt att förhindra att gyltorna blir för feta, men det kräver ett större management. TN70 löper mindre risk att bli för fet jämfört med andra moderlinjer som har en större potential för fettdeposition och blir för tunga. Därför kan TN70-gyltan utfodras ad lib under uppfödningsperioden så länge som följande villkor uppfylls: Minst tre specialutvecklade gyltfoder (tre-fas-utfodring). Om inte ett specialutvecklat gyltfoder används är det viktigt att tillsätta extra mineraler och vitaminer för att stödja muskeltillväxt och skelettets utveckling. Kontinuerlig kontroll av viktutvecklingen för att säkerställa att betäckningsmålen uppfylls. Utfodringsprogram för ad lib utfodring Det utfodringsprogram som rekommenderas i denna manual förhåller sig till de rekommenderade utfodringskurvorna och viktutvecklingskurvan. När gyltor utfodras ad lib är det mycket viktigt att övervaka deras viktutveckling. I vissa fall kan man behöva justera näringsnivåerna för fodret för att säkerställa att gyltorna utvecklas inom givna riktlinjer för vikt. Livslängden kan förbättras om gyltor utfodras restriktivt med lågenergifoder under uppfödningen. Foderbegränsning genom sänkning av energinivåerna är metoden att föredra för att styra deras tillväxt eftersom det är viktigt att hålla de unga gyltorna mätta och nöjda. Att hålla gyltorna mätta och nöjda är också en förebyggande metod för att undvika stereotypiskt beteende, slagsmål och svansbitning. Vecka Dag Foderintag (NE MJ) Vattenintag (L) 9 63 10.6 3.2 10 70 12.1 3.9 11 77 14.0 4.5 12 84 15.8 5.2 13 91 17.4 5.8 14 98 18.9 6.3 15 105 20.2 6.9 16 112 20.7 7.4 17 119 21.7 7.8 18 126 22.5 8.3 19 133 23.2 8.7 20 140 23.8 9.1 21 147 24.2 9.5 22 154 24.8 9.8 23 161 25.1 10.1 24 168 24.3 10.4 25 175 24.9 10.6 26 182 25.1 10.8 27 189 25.3 11.0 28 196 25.4 11.2 29 203 25.5 11.3 30 210 25.6 11.4 31 217 25.7 11.5 32 224 25.8 11.5 33 231 25.8 11.6 34 238 25.9 11.6 35 245 25.9 11.7 36 252 25.9 11.7

Rekommendationer avseende näringsämnen Rekommendationer för uppfödning av TN70-gyltan: Uppfödningsprogrammet ska starta vid 25 kg och sluta vid första betäckningen. Använd minst tre faser under uppfödningsperioden. Säkerställ en mjuk övergång mellan de olika faserna. Börja flusha gyltorna minst 10 till 14 dagar före första betäckning. Utfodringsrekommendationerna utgår från givna riktvärden för vikt och foderintag. Vikt Näringsämnen Enhet Nivå Fas 1 25-55 kg (Ålder 9-15 v) Netto energi MJ/kg 9.6 Lysine Sis g/kg 9.6 Sis Lys/NE g/mj 1.0 Calcium g/kg 8.0 Tillgänglig fosfor1 g/kg 3.8 Smältbar fosfor1 g/kg 2.9 Fas 2 56-100 kg (Ålder 15-23 v) Netto energi MJ/kg 9.3 Lysine Sis g/kg 7.9 Sis Lys/NE g/mj 0.85 Calcium g/kg 7.5 Tillgänglig fosfor1 g/kg 3.6 Smältbar fosfor1 g/kg 2.7 Fas 3 100 kg - bet (Ålder 23-34 v) Netto energi MJ/kg 9.0 Lysine Sis g/kg 6.3 Sis Lys/NE g/mj 0.7 Calcium g/kg 7.0 Tillgänglig fosfor1 g/kg 3.3 Smältbar fosfor1 g/kg 2.5 Flushing Flushing (10-14 dagar före betäckning) Netto energi MJ/kg 9.6 Lysine Sis g/kg 6.05 Sis Lys/NE g/mj 0.63 Calcium g/kg 7.0 Tillgänglig fosfor1 g/kg 3.4 Smältbar fosfor1 g/kg 2.5 1Rekommenderade tillgängliga och smältbara fosfornivåer baseras på foder sammansatta utan användning av fytas. Om fytas används måste fosfornivåerna justeras.

Utrymmeskrav Gyltorna behöver tillräckligt med plats för att kunna stimulera varandra när de kommer i brunst. Det perfekta antalet gyltor per box är mellan 6-10 stycken. Detta kommer även att säkerställa optimal kontakt mellan gylta och galt under brunstpassningsprocessen. Tillräckligt med utrymme är även viktigt för skelettets utveckling. Nödvändig yta per gylta beror på typen av utfodringssystem, gruppens storlek och boxens utseende. Den största/äldsta gyltan ska användas som standard när man beräknar utrymmeskrav. Minsta golv- och utfodringsyta anges nedan: Otillräcklig golvyta och trånga ätutrymmen kan öka förekomsten av aggressivt beteende bland gyltor. Golvutrymme inklusive ätyta 25-100 kg levandevikt =1.1 m² 100-120 kg levandevikt =1.3 m² 100-140 kg levandevikt =1.5 m² Gör så här för att hitta position för P2 för att mäta ryggspäcket: Sök den bakre kanten av sista revbenet på grisens vänstra sida. Sätt ett märke rakt ovanför mittlinjen (ryggraden). Utgå från märket och mät upp 50 mm nedåt åt vänster från mittlinjen. Placera sonden direkt ovanför P2-punkten enligt tillverkarens anvisningar och registrera späckmåttet (en kontaktlösning (gel eller dyl.) behövs vanligtvis för att få en korrekt mätning). Det är viktigt att registrera två skikt ryggfett. Det finns flera varianter av dessa apparater på marknaden och därför är det mycket viktigt att mäta ryggspäcket enligt tillverkarens anvisningar. MÄTNING AV RYGGSPÄCK Kontrollera tillväxtkurvan enligt riktvärdet för betäckning på 245 dagar och 155 kg. Brunstpassningen ska genomföras när gyltorna fortfarande går tillsammans i grupper för att säkerställa att de betäcks vid andra eller tredje brunsten. Börja flusha gyltorna 10-14 dagar före förväntad betäckning. Vinkelrät linje till sista revbenet Stimulering med galt 2 gånger per dag i 10 minuter. Mittlinje rygg 5 dagar före betäckning ska ljusstyrkan vara högre än 100 LUX vid gyltans ögonhöjd. Sista revbenet