Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar -10-28

-08-12 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret /14 Program Inriktning Platser Per skola Skola Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 8 8 Sture programmet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon 90 54 Kattegatt programmet Husbyggnad 36 Praktiska Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi 88 60 Kattegatt programmet Juridik 28 Aspero El- och energi Elteknik 32 32 Kattegatt programmet Estetiska Bild och formgivning 243 122 Sture programmet Dans 16 Drottning Blanka Estetik och media 105 Ljud & bild Musik Teater Fordons- och transport Godshantering 60 42 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner 18 Praktiska Personbil Transport Handels- och administrations Handel och service 36 36 Sture programmet Hantverksprogrammet Florist 61 20 Drottning Blanka Frisör 41 Praktiska Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens 32 32 Sture programmet Turism och resor Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 15 Kattegatt programmet Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik International Baccalaureate 30 30 Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning 251 12 Kattegatt Programinriktat individuellt val 76 Sannarp Yrkesintroduktion 96 Sture Individuellt alternativ 46 Praktiska Språkintroduktion 21 Plönninge Naturbruks Djur 116 116 Plönninge programmet Skog Naturvetenskaps Naturvetenskap 160 96 Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle 64 Sannarp Restaurang- och livsmedels Kök och servering 37 37 Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap 265 185 Sannarp programmet Samhällsvetenskap 56 Aspero 24 Drottning Blanka Teknik Design och produktutveckling 134 64 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik 70 Ljud & bild Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik 44 16 Kattegatt programmet Vvs 28 Praktiska Vård- och omsorgs 81 60 Sannarp programmet 5 Sture 16 Drottning Blanka 1783

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -10-15 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum -10-28 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Škorić

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -10-15 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport 13.20 13.50 1-20 4 UAN /0312 13.50 14.00 Ändring i reglementet för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden 5 UAN /0149 14.00 14.15 Elevantal i gymnasieskolan 6 UAN /0150 14.15 14.30 Elevtalsutveckling, långtidsprognos 7 UAN /0232 14.50 15.00 FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet 8 UAN /0309 15.00 15.05 Delegation för kvalitetsinspektören för avvikelserapportering inom SoL och LSS 9 UAN /0287 15.05 15.15 Till UAN för yttrande - Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53 21-28 29-36 37-41 42-45 46-47 48-53 10 Delegationsbeslut 15.15 15.20 54 11 Kontaktpolitisk verksamhet 15.20 15.40 12 Information 15.40 16.30 55 13 Övriga frågor Anmälningsärenden 1. HUKSAM-protokoll.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala nettokostnad är cirka 3 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamheten har högre intäkter som kompenserar de högre kostnaderna för köp av verksamhet, personal och lokaler. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 29,6 mkr, 1 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt, enheten har fler deltagare vilket genererar högre lönekostnader medan intäkterna i form av bidrag minskar. Enheten karaktäriseras av en flexibel verksamhet vilket återspeglas i en motsvarande oregelbundenhet i periodresultatet, något som beaktas i prognoserna under året. Daglig verksamhet; resultatet har försämrats med 2,5 % (1,3 mkr) jämfört med föregående år. Fler resurskrävande deltagare som kräver extraordinära insatser har fått alternativa placeringar i andra kommuner, verksamhetsövergången samt högre personaltäthet påverkar utfallet. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som motsvarar resultatet för motsvarande period föregående år. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett bättre resultat. Flyktingintroduktionen upphörde 2012 medan etableringen och samhällsorienteringen startade upp sina verksamheter. Detta innebar ett år med minskade intäkter och kostnader och det är därför svårt att göra en jämförelse mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Jämfört med föregående års motsvarande period har verksamhetens lönekostnader ökat med 9 %. Detta beror delvis på ökat antal deltagare på de olika enheterna vilket innebär fler arbetsmarknadsanställning, fler timvikarier och en högre personaltäthet. Bl.a. beror detta på att fyra anställda arbetar åt Samordningsförbundet. Kostnaden belastar verksamheten men faktureras förbundet och påverkar därmed inte dess resultat. Årets löneökningar är även de en bidragande faktor till de ökade lönekostnaderna. 1

Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar en positiv ramavvikelse motsvarande 1,3 mkr. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar inte någon ramavvikelse för periodens resultat. Enheten har förlorat Region Hallands upphandling av tolktjänster vilket kan innebära såväl minskade intäkter som kostnader under hösten. Arbetsmarknadshandläggarna planerar en flytt 1 november vilket kommer att innebära två månaders dubbla hyreskostnader. Daglig verksamhet; volymförändring inför innebar ett tillskott på 2 mkr. Verksamheten har infört en ny fördelningsmodell som innebär att verksamheten får en deltagarpeng beroende på nivåbedömning och närvarotid. Med tanke på att verksamheten inte har anpassat sig efter den nya modellen fullt ut samt verksamhetsövergången så prognostiseras en ramavvikelse på totalt - 450 kkr. Verksamhetsövergången, som påbörjades i september, är svår att förutspå om det innebär några större övergångskostnader såsom kostnadsanpassande av vissa lokalutrymmen och semesterskulden som regleras mellan kommun och Carema. Ekonomiskt bistånd prognostiserar på grund av lägre personalkostnader än budgeterat, fakturering av tre tjänster till Samordningsförbundet och interimsförda medel en positiv ramavvikelse. Totalt beräknar enheten en positiv avvikelse på + 1 700 kkr mot fastställd ram. Enheten för etablering av flyktingar prognostiserar ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resursfördelning av bidragen för etablering av flyktingar är under uppbyggnad och beräknas att bli lägre än budget. Avvikelsen reduceras då en lägre andel av intäkterna från Migrationsverket beräknas betalas ut samt att personalkostnaderna beräknas bli högre. Verksamheten beräknar i dagsläget att interimsföra cirka 3 500 kkr till 2014. Interimsposterna avser bidrag för deltagare vars insatser kommer fortgå efter årsskiftet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Innebär arbetsmarknadsenhetens förlorade upphandling en minskning av tolkuppdrag minskar även kostnaden för utbetalning av arvoden. Höstens fortsatta inflöde av deltagare till projektet Prova på plats kommer generera lönekostnader först 2014. Haldahuset kommer under en övergångsperiod att ha två enhetschefer i stället för en pga en pensionsavgång. I samband med att Orkidén övertar sju enheter inom daglig verksamhet i september har enheten gjort en personalöversyn. Enheten kommer som en konsekvens av övergången få en merkostnad då semesterskulden ska regleras för dem som följer med den nya leverantören. Som ett led av försenade tillsättningar av tjänster, att personal bytt tjänster, att personal är helt eller delvis föräldralediga eller sjukskrivna, prognostiseras lönekostnaderna för ekonomiskt bistånd att bli 600 kkr lägre än vad som är budgeterat. 2

Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamhetens fastställda ram har kompletterats med drygt + 1 501 kkr, detta för att kompensera för års löneökningar. Fördelningen mellan enheterna har gjorts baserat på antal tillsvidareanställda. Tillskottet påverkar inte Arbetsmarknadsenheten, Ekonomiskt bistånd eller Flyktingetableringens resultat men däremot förbättras prognosen för Daglig verksamhet med 450 kkr och hamnar på 450 kkr. Daglig verksamhet anpassas till den nya fördelningsmodellen vilket innebär att en justering avseende prognosen för intäkter och kostnader görs för perioden. Justeringen påverkar inte verksamhetens resultat. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har på grund av utmaningen av daglig verksamhet varit återhållsam med investeringar. Periodens investeringsnetto uppgår till 1 180 kkr jämfört med 543 kkr föregående år. Arbetsmarknadsenheten har med anledning av arbetsmiljö tvingats genomföra oplanerade investeringar i form av elarbete på Haldahuset och samt ett nytt tak på Byggåtervinningen för motsvarande 960 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten planerar att hålla sig inom kommunfullmäktiges fastställda ram avseende investeringar. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 3

Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 1 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Likt föregående månad har såväl den totala kostnaden för bidrag till enskilda samt antal hushåll minskat med ca 2 % jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. 2012 betalades det i genomsnitt ut 6 983 kr till 772 st hushåll per månad medan genomsnittet har varit 756 hushåll som mottagit 7 011 kr i månaden. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse på 2,5 mkr för. Biståndet är reglerat i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. års prognos beräknas resultera i drygt 3,4 mkr mer i utbetalningar jämfört med budget. Projektet Nollplacerade har bidragit till en ökning av återbetalningar med 110 kkr. Förutom en ökning av återbetalningar beräknar verksamheten att få 90 kkr för flyktingar som etableras i kommunen samt för äldre, sjuka och funktionshindrade personer. Samordningsförbundet avgift kommer bli 270 kkr högre än vad som är budgeterat. De negativa avvikelserna reduceras något bland annat på grund av lägre kostnader för tolkar och förebyggande arbete. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar likt föregående ekonomiska rapport en avvikelse med 2,5 mkr för. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 4

Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 296,4 Mkr och årets är 274,0 Mkr. Mellanskillnaden beror bl.a. på periodiseringsskillnader mellan åren samt en minskning av elevtal vilket medfört en mindre organisation på enheterna. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader har ökat med 4,9 mkr jämfört med föregående år. I föregående års periodutfall ingår inte löneavtalet för undervisande lärare vilket gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april vilket också gav 4,2%. I utfallet ingår projekt- och produktionskostnader och löneökningar vilket gör att utfallet inte blir jämförbart. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett postiv resultat 4,8 Mkr. För en sammanställning av avvikelsen; se Excelbladet över verksamhet 651. I beloppet ingår en buffert för en fordran som en konkursdrabbad friskola har på Halmstads kommun. Beloppsmässigt ligger den på ca 4,5 mkr och det är oklart avseende utvecklingen under för denna fordran. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Gymnasieskolan prognostiseras att ha 2,8 mkr högre löneutbetalningar i år. I princip är det en löneminskning om beräkning inkluderar den lönerevision som gav lärarna 4,2 % även i år. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den interkommunala ersättningen minskar (elever från andra kommuner minskar) och de interna hyresintäkterna minskar också vilket tillsammans ger en ändrad intäktsprognos med 2,7 mkr. Volymförändringar elev, personal och tilläggsbeloppet var för högt budeterat p g a att behoven var svåra att överblicka vid budgeteringstillfället. Detta ger minskade kostnader med 7,0 mkr. 5

Lägre utbetalningar till friskolorna p g a färre elever än budgeterat för hösten vilket medför minskade kostnader med 7,7 mkr. Högre kostnader för IT med 1 mkr. Höga kostnader för taxiresor för särskolan och kostnader för projekt medför en ökning med 900 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 1,2 mkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 1,7 mkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 Mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 Mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 6

Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sannarpsgymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 63,2 Mkr och årets är 59,1 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar inom Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och gymnasieskolan har gjort förändringar i ledningsorganisationen (gymnasiechef) och ett lägre elevintag under våren som dock har stigit under hösten av anledning av JB-konkursen. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 419 kkr jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på skolhälsovården och minskning av ledningsorganisationen. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sannarpsgymnasiet prognostiserar ett underskott på 850 kkr. Det förklaras av att verksamheten köpt in Ipads för 1,6 mkr i jämförelse med föregående år på 600 kkr samt att skolan bär med sig ett underskott av en miljon kronor från föregående år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Inför nuvarande läsår 2012/ gjordes kostnadsanpassningar i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. JB-konkursen har inneburit nyanställningar för läsåret /2014. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Förändringen är -850 kkr som härleds främst av underskottet från föregående år. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 436 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 240 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) 7

Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sturegymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 64,1 Mkr och årets är 54,3 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar mellan Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och att gymnasieskolan har gjort förändring i lednings organisationen där gymnasiechefen tjänst har halverats och minskning av en rektorstjänst. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 3,7 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på organisationsförändring inom skolhälsovården, minskning i ledningsorganisationen och minskning undervisningskostnader med anledning av elevminskning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sturegymnasiet beräknar uppvisa ett positivt resultat på 2,0 mkr. Överskottet beror främst på att åk 2 och 3 elever (31 st) från fd JB skolan har placerats i redan etablerade klasser vilket har höjt budgeten medan undervisningskostnaden inte har ökat nämndvärt. Intaget i åk 1 blev lägre och koncentrerat till färre program än tidigare år. Detta har uppmärksammats av ledningsorganisationen på enheten när tjänsterna har organiserats. I åk 1 är klasserna mer fyllda än de varit på Sture tidigare år. 8

Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosen för personalkostnader är 53,6 mkr mot utfall 57,2 mkr 2012. Minskningen på 3,6 mkr är gjord i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. Även en förändring i ledningsorganisationen har genomförts inför. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. För Stures del tillkom det 1,4 mkr i lönerevisionspengar, ca 0,8 mkr i elevavstämningar och 0,7 mkr från Sannarps särskola till Stures särskola i samband med flyttning av en grupp elever och personal. Detta har totalt gett en ramökning på ca 2,5 kkr efter att underskottet på 0,4 Mkr är reglerat. Ny tjänsteorganisation är gjord inför lå /2014 där hänsyn är tagen till det lägre elevtalet. I princip är löneutbetalningarna de samma i höst som de var i våras innan lönerevisonen. Löneutbetalningarna för hösten påverkar större delen av nästa års löneutbetalningar och går i linje med det lägre elevtalet och fyllda klasser. Effekten av att vi har olika verksamhetsår och budgetår innebär att det kommer finnas en förskjutning i utbetalningarna av löner och ett överskott uppstår när elevtalet blir lägre och tvärtom när elevtalet blir högre. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 349 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 519 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Inga avvikelser Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 9

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskolan Kattegattgymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års periodresultat uppgick till 83,5 mkr och årets är 80,7 mkr. Mellanskillnaden (2,8 mkr) beror bl a på att elevhälsan och skolmåltider numera ligger centralt under Halmstad Utbildning samt att årets lönekostnader omfattar två lönerevisioner. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har ökat med 2,4 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att uppdragsutbildning för Halmstad Kompetenscentrum medfört ökade kostnader vilket vid uppdragets slut generar motsvarande intäkt. 2012/ års lönepåslag har också varit större än tidigare. Löneavtal för undervisande lärare 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april gav 4,2%. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott med 521 kkr. Elevavstämning, utfall och prognos, har gett en ramminskning men kompensationen för lönerevision jämnar ut detta. Under augusti har elever från JB antagits och detta har påverkat elevantalet i positiv riktning. Utan detta tillskott hade elevavstämningen medfört en större ramminskning. Skolledning arbetar med att minska kostnaderna för resterande del av året. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna för prognosticeras till 74,1 mkr, föregående års helårsutfall var 72,9 mkr. Att beaktas bör också löneavtalet för undervisande lärare som 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från och med april gav 4,2% samt uppdragsutbildningen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott med 521 kkr. 10

Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 795 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 415 kkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan (575 kkr) i nuläget inte får användas (flytten är inte tidssatt). 6 Mkr är avsatta för ombyggnation av Kattegattgymnasiet men får inte användas under året. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 11

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 35,7 mkr jämfört med 34,3 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet är sämre än föregående år och beror på lönerevideringen, utbetalda medel för yrkesvux platser som samt högre lokalkostnader. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till -25 1 mkr, vilket är en minskning med 1,9 mkr (7 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten utlokaliserats. Kostnaden härleds till att vi köper verksamhet från idag två leverantörer (Lernia och Movant). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. De stora avvikelserna beror på resursmodellen som bygger på en jämn utbetalningsplan men som fluktuerar under tid. Andra avvikelser är lönerevideringen som verksamheten inte har blivit kompenserad för, utbetalda medel för yrkesvux platser samt högre lokalkostnader. Trots detta så beräknar vuxenutbildningen att hålla sin budget under innevarande år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad inklusive lönerevideringen. Löneprognosen är lägre än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har gjorts på grund av verksamhetsminskning. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 12

Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har gjort investeringar för ett värde på 22 kkr jämfört med 259 kkr föregående år. Föregående år var det verksamhetsflytt som medförde stora investeringar och i år är man återhållsam i väntan på nya lokaler. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 13

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 71 765 46 194 80 140 108 166 111 400 3 234-3 587 33 945 6 822 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -137 938-102 314-111 227-139 285-145 981-6 696-7 146-8 913 450 Lokalkostnader -13 639-8 861-11 093-14 389-15 117-728 -728-2 232 0 Kapitalkostnader -368-276 -300-447 -400 47 47-24 0 Därav avskrivningar -280-211 -249-379 -333 47 47-39 0 Därav internränta -87-65 -51-68 -68 0 0 14 0 Övriga kostnader -39 695-23 876-44 370-76 978-71 585 5 393 12 215-20 494-6 822 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -191 639-135 326-166 990-231 100-233 084-1 984 4 388-31 664-6 372 Periodens resultat / nettokostnad -119 874-89 132-86 850-122 934-121 684 1 250 800 2 282 450 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -119 874-89 132-86 850-122 934-121 684 1 250 800 2 282 450 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -695-543 -1 180-1 604-1 604 0 0-637 0 Investeringsnetto 695 543 1 180 1 604 1 604 0 0 637 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Minskade intäkter pga bla lägre bidrag, färre tolkuppdrag samt att en del av medlen för projekten inom Ökade livschanser kommer erinras 2014. Lägre personalkostnader pga färre tolkarvoden samt att en del av lönekostnaderna för projekten inom Ökade livschanser kommer uppstå senare. Bildstationen Högre lokalhyra Haldahuset samt dubbel lokalhyra vid flytt av handläggare Lägre elkostnader Haldahuset, ingår i den högre lokalhyran Övriga kostnader Avvikelser Daglig verksamhet: Resursfördelning: omställning av personalresurser Resursfördelning: fördelning av budgetmedel Verksamhetsövergång Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Personalkostnader fakturerade Samordningsförbundet Lägre personalkostnader pga nyanställningar Interimsförda medel Övriga kostnader Avvikelser Flyktingetableringen: Ersättningar flyktingetableringen Anställd för projektet KomPost Resursfördelning Övriga kostnader Att interimsföra -1 300 2 700-500 -1 082-260 442-2 850 2 600-200 1 000 600 170-70 -700-150 3 800 550-3 500 1250 n bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 14

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 2 395 894 1 559 2 100 2 200 100 100 665 0 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -967-704 -731-1 000-1 000 0 0-27 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -68 102-49 513-49 460-66 209-68 809-2 600-2 600 53 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -69 069-50 217-50 191-67 209-69 809-2 600-2 600 26 0 Periodens resultat / nettokostnad -66 673-49 322-48 632-65 109-67 609-2 500-2 500 691 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -66 673-49 322-48 632-65 109-67 609-2 500-2 500 691 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsnetto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökning av återbetalade bidrag som resultat av projekt "Nollplacerade" Del av bidrag för etablering av flyktingar 110 75 15 Bidrag för äldra, sjuka och funktionshindrade Ekonomiskt bistånd -3373 Samordningsförbundet -270 Minskade kostnader 943-2500 15

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 98 589 55 624 58 169 89 446 86 720-2 726 0 2 545-2 726 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 Lönekostnader -216 357-160 214-165 121-219 576-219 127 449 0-4 907 449 Lokalkostnader -58 328-44 674-37 536-55 131-55 131 0 0 7 138 0 Kapitalkostnader -11 469-8 604-7 302-9 790-9 790 0 0 1 302 0 Därav avskrivningar -9 090-6 820-5 793-7 778-7 778 0 0 1 027 0 Därav internränta -2 379-1 784-1 509-2 013-2 013 0 0 275 0 Övriga kostnader -190 671-138 488-122 286-177 349-170 281 7 068 0 16 202 7 068 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -476 825-351 979-332 245-461 846-454 329 7 516 0 19 734 7 515 0 Periodens resultat / nettokostnad -378 236-296 356-274 076-372 400-367 609 4 790 0 22 279 4 790 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -378 236-296 356-274 076-372 400-367 609 4 790 0 22 279 4 790 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -3 697-1 664-1 240-10 827-4 252 6 575 6 575 424 0 Investeringsnetto -3 697-1 664-1 240-10 827-4 252 6 575 6 575 424 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform De interkommunala ersättningarna ger vid fakturering för höstterminen en minskad intäkt, De interna intäkterna minskar också p g a interna hyresintäkter Minskade lönekostnader Volymförändringar elev och personal för högt budgeterat p g a behoven var okända vid budgeteringstillfället Lägre utbetalningar till friskolorna än budgeterat Högre kostnader för IT Höga kostnader för taxiresor för särskolan, resterande är kostnader för projekt Ökade kostnader för bidrag inackorderingar -2 726 449 6 989 2 978-1 000-900 -1000 4 790 16

UAN - Kattegattgymnasiet Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Verksamhetens intäkter 4 673 2 554 3 492 3 768 5 488-1 720 Därav Interna intäkter 1 734 666 1 678 0 2 248-2 248 0 0 0 0 0 0 Därav Realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 1 441 528 433 500 1 258-758 Därav övriga intäker 1 498 1 360 1 382 3 268 1 982 1 286 Lönekostnader -72 920-53 212-55 663-74 136-74 136 0 Därav Lön Undervisande personal e -42 716-31 127-33 250-44 442 Därav Servicefunktion exkl PO -9 566-7 018-6 680-9 096 Därav Övriga lönekostnader -20 638-15 068-15 733-20 598 Lokalkostnader -20 835-15 660-15 230-20 709-20 709 0 Därav Hyror -17 227-12 921-12 554-17 198-17 198 0 Därav Fastighetsservice -3 608-2 739-2 676-3 511-3 511 0 Kapitalkostnader -4 680-3 509-3 077-4 395-4 395 0 Avskrivningar -3 694-2770 -2 436-3 541-3 541 0 Därav internränta -987-740 -640-854 -854 0 Övriga kostnader -18 364-13 712-10 520-10 770-13 011-2 241 Därav Köp av verksamhet FRI & AH -24-24 0 0 0 0 Därav Konsultkostnader -570-390 -321-602 -450 152 Därav Inköp av Läromedel -6 677-5 128-4 264-6 993-5 900 1 093 Därav IT-kostnader -794-491 -475-333 -475-142 Därav Måltider -4 885-3 369-136 -160-160 0 Därav Elever resor -23-19 -20 0-26 -26 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -345-234 -245-375 -375 0 Därav Övrigt -5 046-4 057-5 061-2 307-5 625-3 318 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -116 800-86 093-84 490-110 010-112 252-2 241 Periodens resultat / nettokostnad -112 127-83 539-80 723-106 243-106 764-521 0 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -2 474-415 -795-8 569-1 994 6 575 Investeringsnetto -2 474-415 -795-8 569-1 994 6 575 17

Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sture Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Verksamhetens intäkter 3 575 1 076 1 280 3 793 1 887-1 906 Därav Interna intäkter 482 32 6 60 60 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 699 359 507 600 600 0 Därav Övriga intäkter 2 393 686 767 3 133 1 227-1 906 Lönekostnader -57 242-43 310-39 615-55 601-53 644 1 957 Därav Lön Undervisande personal exkl PO -32 033-24 202-22 623-33 343-30 635 2 708 Därav Servicefunktion exkl PO -9 015-6 848-5 765-7 182-7 807-625 Därav Övriga lönekostnader -16 194-12 260-11 227-15 077-15 203-126 Lokalkostnader -17 124-12 876-10 044-15 215-13 309 1 906 Därav Hyror -14 989-11 238-8 463-13 200-11 294 1 906 Därav Fastighetsservice -2 134-1 638-1 581-2 015-2 015 0 Kapitalkostnader -3 211-2 409-1 940-2 409-2 408 1 Därav avskrivningar -2 567-1 926-1 568-1 913-1 913 0 Därav intärnränta -644-483 -371-495 -495 0 Övriga kostnader -9 780-6 628-3 994-10 169-10 127 42 0 0 0 0 0 0 Därav Konsultkostnader -1 275-878 -526-870 -870 0 Därav Inköp av Läromedel -2 290-1 512-1 621-3 422-3 380 42 Därav IT-kostnader -165-117 -141-125 -125 0 Därav Måltider -3 560-2 450-163 -490-490 0 Därav Elever resor -96-48 -97-38 -38 0 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -57-38 -59-76 -76 0 Därav Övrigt -2 337-1 586-1 386-5 148-5 148 0 Verksamhetens kostnader -87 357-65 223-55 592-83 435-79 488 3 947 Periodens resultat / nettokostnad -83 782-64 147-54 313-79 601-77 601 2 000 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -898-519 -349-833 -833 0 Investeringsnetto -898-519 -349-833 -833 0 18

Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sannarp Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Verksamhetens intäkter 3 837 2 109 1 710 3 325 3 105-220 Därav Interna intäkter 1 756 890 85 320 100-220 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 1 311 838 999 1 730 1 730 0 Därav Övriga intäkter 770 382 626 1 275 1 275 0 Lönekostnader -58 379-43 185-42 766-56 641-58 020-1 379 Därav Lön Undervisande personal exkl PO -31 413-23 285-23 395-31 259-31 590-331 Därav Servicefunktion exkl PO -10 154-7 491-7 079-9 237-9 815-578 Därav Övriga lönekostnader -16 812-12 409-12 292-16 145-16 615-470 Lokalkostnader -16 616-12 447-11 373-15 449-15 141 308 Därav Hyror -14 073-10 531-9 472-12 863-12 639 224 Därav Fastighetsservice -2 543-1 916-1 902-2 587-2 502 85 Kapitalkostnader -3 126-2 344-2 057-2 689-2 689 0 Därav avskrivningar -2 441-1 831-1 602-2 081-2 081 0 Därav intärnränta -685-513 -456-608 -608 0 Övriga kostnader -10 606-7 372-4 629-8 336-7 896-440 Därav Köp av verksamhet FRI & AHM -1 365-627 -503-950 -1 000-50 Därav Konsultkostnader -507-282 -283-170 -350-180 Därav Inköp av Läromedel -1 172-936 -873-2 102-2 673-570 Därav IT-kostnader -104-87 -142-94 -167-73 Därav Måltider -3 984-2 743-259 -447-447 0 Därav Elever resor -114-55 -119-25 -150-125 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -114-92 -139-125 -161-36 Därav Övrigt -3 245-2 550-2 311-5 425-2 948 2 477 0 0 0 1 002 0-1 002 Verksamhetens kostnader -88 726-65 348-60 825-83 116-83 746-630 Periodens resultat / nettokostnad -84 889-63 240-59 115-79 791-80 641-850 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201209 Utfall 01-09 Budget Prognos Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter 240 240 436 1 060-1 060 0 Investeringsnetto 240 240 436 1 060-1 060 0 19

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 12 149 7 877 11 124 28 072 19 240-8 832 0 3 247-8 832 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -35 570-27 085-25 135-32 396-33 822-1 426 0 1 950-1 426 Lokalkostnader -7 252-5 324-3 689-2 892-4 851-1 959 0 1 635-1 959 Kapitalkostnader -640-480 -382-533 -509 24 0 98 24 Därav avskrivningar -509-382 -306-432 -408 24 0 76 24 Därav internränta -131-98 -76-101 -101 0 0 22 0 Övriga kostnader -19 912-9 297-17 650-40 443-28 249 12 194 0-8 353 12 194 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -63 374-42 186-46 856-76 264-67 431 8 832 0-4 670 8 832 Periodens resultat / nettokostnad -51 225-34 309-35 732-48 191-48 191 0 0-1 423 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -51 225-34 309-35 732-48 191-48 191 0 0-1 423 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-09 Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -349-249 -22-400 -400 0 0 226 0 Investeringsnetto -349-249 -22-400 -400 0 0 226 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Resursmodell som bygger på elevpeng och flödena är inte fullt utbyggda Lokalhyra, pga verksamhetsflytt Lönerevideringen som verksamheten ännu inte har blivit kompenserad för 2286-1792 -494 0 20

1(3) Tjänsteskrivelse -09-30 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF Enhet: UAFs förvaltningskansli E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: 0730 77 98 42 Ändring i reglementet för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa nytt reglemente för utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt ersättare och väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142. Med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde och en ändring i reglementet är motiverad. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa nytt reglemente för utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i enlighet med bilaga 1. 21 1

Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 som innebär att det inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa ett nytt reglemente då det med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Bakgrund Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 som innebär att det inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt ersättare och väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Analys, förslag och motivering Med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde och en ändring i reglementet är motiverad. Konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts på utbildnings - och arbetsmarknadsförvaltningens kansli i samråd med stadskontoret. Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. 22 2

Lista över bilagor 1. Nytt reglemente (-10-11) 2. Gammalt reglemente (-10-11) För utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3 23

1(2) Bilaga 1 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF -10-11 UAFs förvaltningskansli E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon:0730779842 Bilaga 1 Nytt reglemente - UAN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDENS REGLEMENTE antaget av kommunfullmäktige den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och uppgifter regleras av detta reglemente 1 För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att erhålla största möjliga kommunnytta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, 142) Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: - gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar - kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år - grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Särvux samt Svenska för invandrare (SFI) - planera, upphandla, beställa och kvalitetssäkra individuell och arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning - bedriva uppdragsutbildning - infrastrukturen för vuxnas lärande 2011-12-20 2 1 24

- de övriga verksamheter och insatser som kommunen anordnar och gör för eleverna i de utbildningsformer som nämnden är huvudman för - arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser - daglig verksamhet för funktionshindrade - ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder inom nämndens ansvarsområde - daglig verksamhet för funktionshindrade - mottagning och introduktion av flyktingar - tolkförmedling - ekonomiskt bistånd - dödsboanmälan Delegering från kommunfullmäktige 3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden 1 beslut om interkommunal ersättning för gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, särskola och folkhögskola 2 beslut om bidrag till fristående gymnasieskola och andra huvudmän 3 taxor för speciallokaler 4 beslut om ersättning till extern utbildningsanordnare. Utskott 4 Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd och introduktionsersättning till enskild, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Ersättare har inte rätt att närvara vid utskottets sammanträden om den inte inkallats till tjänstgöring. Inkallelse ska ske i den vid valet bestämda ordningen. 2 25

1(3) Bilaga 2 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF -10-11 UAFs förvaltningskansli E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: 0730779842 Bilaga 2 Gammalt reglemente UAN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDENS REGLEMENTE antaget av kommunfullmäktige den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och uppgifter regleras av detta reglemente 1 För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att erhålla största möjliga kommunnytta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, 142) Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: - gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar - kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år - grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Särvux samt Svenska för invandrare (SFI) - planera, upphandla, beställa och kvalitetssäkra individuell och arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning 1 26

- bedriva uppdragsutbildning - infrastrukturen för vuxnas lärande 2011-12-20 2 2 27

- de övriga verksamheter och insatser som kommunen anordnar och gör för eleverna i de utbildningsformer som nämnden är huvudman för - arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser - daglig verksamhet för funktionshindrade - ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder inom nämndens ansvarsområde - daglig verksamhet för funktionshindrade - mottagning och introduktion av flyktingar - tolkförmedling - ekonomiskt bistånd - dödsboanmälan Delegering från kommunfullmäktige 3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden 1 beslut om interkommunal ersättning för gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, särskola och folkhögskola 2 beslut om bidrag till fristående gymnasieskola och andra huvudmän 3 taxor för speciallokaler 4 beslut om ersättning till extern utbildningsanordnare. Utskott 4 Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Ersättare har inte rätt att närvara vid utskottets sammanträden om den inte inkallats till tjänstgöring. Inkallelse ska ske i den vid valet bestämda ordningen. 3 28

1(4) Tjänsteskrivelse -10-07 Diarienummer: UAN /0149 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Elevantal i gymnasieskolan Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna Sammanfattning Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola -09-15(HT13) är 3082 vilket är en ökning med 21 elever jämfört med VT 13. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 472 och antalet elever hos andra huvudmän är 154. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 587. I bilaga Elevantal per program 2015 Vht 651 redovisas faktiska siffror för HT 13 efter känt utfall per -09-15. Bilagan innehåller elevprognos per program fram t.o.m. HT 2015 Snitt beräknas (VT+HT/2) I de prognossiffror för elever i årskurs nio som finns tillgängliga visar att det är något fler elever än i tidigare prognoser som varje år skall påbörja sina gymnasiestudier i Halmstad. Detta tillsammans med konsekvenserna av JBkonkursen gör att det lägsta elevantalet i de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad infaller läsåret 2014/2015 och inte som tidigare prognoser visat läsåret 2015/2016. 1 29

Ärendet Uppdrag Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. Analys, förslag och motivering Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per -09-15(HT13) är 3082. Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet, samt gymnasiesärskolan. Analys av elevantalet för VT 13 och HT 13, tidigare prognos inom() Program VT 13 HT 13 Förän dring VT13 - HT13 Nationella program Språk introdukti on Kommentar 2836 2827(2645) -9 Främst pga JBkonkursen 72 70(74) - 2 Inom prognos Särskolan 77 80(85) + 3 Färre än prognos Introdukti ons programm et, Klara Introdukti onsprogra mmet, IMYRK Totalt vid Halmstad Gymnasi e skola 76 90(75) + 14 Fler obehöriga än tidigare prognos 15(9) Ej särredovisat tidigare 3061 3082(2888) + 21 Förkortningar: IMYRK Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Under Introduktionsprogrammet redovisas förutom obehöriga elever även de elever som läser i Aspbergerklassen(både behöriga och obehöriga elever) i bilagan benämnd IM-ASPB. De nationella programmens högre elevtal jämfört med tidigare prognoser beror på JB-koncernens konkurs. 104 elever i årskurs tre och 48 elever från årskurs 2 2 30

tillkom till befintlig organisation under sommaren. 35 elever som antagits till JB årskurs ett valde den kommunala gymnasieskolan. Detta påverkar elevtalen i egne gymnasieskolan, antalet elever från andra kommuner och hur många elever som läser hos annan huvudman. Elever utanför utbildning Antalet gymnasieelever som inte bedriver gymnasiestudier och som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, upp till dess att de fyller 20 år, var den 15 september 36. Huvuddelen av dessa elever är på väg till annan utbildning, har arbete/arbetssökande eller omfattas av annan myndighetsutövning. Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola, 3082, kommer 587 elever från andra kommuner. Tidigare prognos inom (). VT 13 HT 13 Förändring 546 587(520) + 41(-26) 17,8 % 19,0 %(18,0) Ökningen av antalet elever från andra kommuner beror från JB-konkursen. Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som -09-15 bedriver sina gymnasiala studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 626 elever fördelat på fristående gymnasieskolor och andra huvudmän. Tidigare prognos inom () VT 13 HT 13 Förändring FRI 758 472(650) -286(- 108) 22,1 % 15,1 %(20,5 %) AHM 150 154(147) + 4(-3) 4,4 % 4,9 %(4,6 %) Tot 908 626(797) - 282(-111) 26,5 % 20,0 %(25,2 %) Minskningen av antalet elever vid FRI beror på JB-konkurseren. Övriga noterbara förändringar Antalet elever som valt till Naturbruksprogrammet har ökat från tidigare ca 35 elever per år till 50 elever och antalet elever som valt Hantverksprogrammen hos Region Halland har ökat från 0 till 9 vilket tros bero på JB-konkursen. Totalt sett är det dock inte fler elever än tidigare som valt Hantverksprogramet. Elevernas förändrade sökbild påverkar dock prognoser för 2014 och framåt. 3 31

Ett 20-tal elever läser ett fjärde år med kurser utifrån tidigare gymnasiereform. Dessa läser mindre delar av termin alternativt enstaka kurser under hela läsåret. Dessa är inte med i statistikunderlag och ligger inte till grund för budget då respektive skola löser detta inom tidigare tilldelad ram. I de prognossiffror för elever i årskurs nio som finns tillgängliga visar att det är något fler elever än i tidigare prognoser som varje år skall påbörja sina gymnasiestudier i Halmstad. Detta tillsammans med konsekvenserna av JBkonkursen gör att det lägsta elevantalet i de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad infaller läsåret 2014/2015 och inte som tidigare prognoser visat läsåret 2015/2016. Sedan senaste mätning, -02-15, har antalet elever som läser vid fristående gymnasieskolor minskat, elever hos andra huvudmän samt elever från andra kommuner som läser vid de kommunala gymnasieskolorna ökat. Detta avviker från tidigare prognoser och får konsekvenser för kommande prognoser. Det ökade antalet nyanlända flyktingar i Halmstad påverkar Språkintroduktionens organisation med en ökning om ca 20 gymnasieungdomar. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet har tagits fram ur IST Extens databas som hålls uppdaterad av alla enheter inom Halmstad Gymnasieskola. Ansvarig tjänsteman för har därefter tagit fram elevutfall och prognoser. Andra grupper -- Fackliga organisationer -- Lista över bilagor 1. Elevantal per program -2015 Vht 651, daterad -10-09 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 32

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 1/4-10-09 Fastställd Ann-Sofie Hammargren -10-09 Elevantal -2015 i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall -09-15 *) Elever på specialutformat program, behöriga elever som har individuellt program samt obehöriga elever som läser integrerat hänförs till respektive nationellt program Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt BF 18 0 9,0 0 0 0,0 0 0 0,0 BP 63 0 31,5 0 0 0,0 0 0 0,0 EC 41 0 20,5 0 0 0,0 0 0 0,0 EN 13 0 6,5 0 0 0,0 0 0 0,0 ES 68 0 34,0 0 0 0,0 0 0 0,0 FP 49 0 24,5 0 0 0,0 0 0 0,0 HP 21 0 10,5 0 0 0,0 0 0 0,0 HR 35 0 17,5 0 0 0,0 0 0 0,0 IB 15 0 7,5 0 0 0,0 0 0 0,0 IP 11 0 5,5 0 0 0,0 0 0 0,0 MP 77 0 38,5 0 0 0,0 0 0 0,0 NV-KG 116 0 58,0 0 0 0,0 0 0 0,0 NV-SN 51 0 25,5 0 0 0,0 0 0 0,0 NV 167 0 83,5 0 0 0,0 0 0 0,0 OP 50 0 25,0 0 0 0,0 0 0 0,0 SP-KG 52 0 26,0 0 0 0,0 0 0 0,0 SP-SN 171 0 85,5 0 0 0,0 0 0 0,0 SP-SR 79 0 39,5 0 0 0,0 0 0 0,0 SP 302 0 151,0 0 0 0,0 0 0 0,0 TE 59 0 29,5 0 0 0,0 0 0 0,0 Summa 989 0 494,5 0 0 0,0 0 0 0,0 KG 404 0 202,0 40,8 % 0 0 0,0 0 0 0,0 SN 308 0 154,0 31,1 % 0 0 0,0 0 0 0,0 SR 277 0 138,5 28,0 % 0 0 0,0 0 0 0,0 Summa nat progr 989 0 494,5 100,0 % 0 0 0,0 0 0 0,0 VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 33 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal -2015 i Halmstads gymnasieskolor, ny programstruktur *) Elever som läser IM Prep, IM Pro hänförs till respektive nationellt program Elevantal per program -2015, Vht 651 2/4-10-09 Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt BF 27 55 41,0 55 28 41,5 28 38 33,0 BF lär 10 17 13,5 17 18 17,5 18 15 16,5 BA 150 188 169,0 187 165 176,0 163 159 161,0 EE 74 113 93,5 112 98 105,0 97 94 95,5 EK 117 188 152,5 186 171 178,5 169 177 173,0 ES 258 360 309,0 355 324 339,5 321 326 323,5 FT 76 104 90,0 103 106 104,5 105 107 106,0 HA 36 72 54,0 71 79 75,0 78 77 77,5 HA lär 8 14 11,0 14 13 13,5 13 10 11,5 HT 42 70 56,0 70 79 74,5 79 83 81,0 HT lär 0 2 1,0 2 4 3,0 4 6 5,0 HU 15 15 15,0 15 8 11,5 8 0 4,0 IB 35 58 46,5 58 74 66,0 73 75 74,0 IN 19 23 21,0 23 22 22,5 22 23 22,5 NA-KG 220 312 266,0 308 277 292,5 273 268 270,5 NA-SN 100 166 133,0 164 171 167,5 170 186 178,0 NA 320 478 399,0 472 448 460,0 443 454 448,5 RL 55 101 78,0 100 82 91,0 82 83 82,5 RL lär 4 10 7,0 10 12 11,0 12 13 12,5 SA-SN 266 482 374,0 476 473 474,5 468 498 483,0 SA-SR 59 60 59,5 60 58 59,0 58 57 57,5 SA 325 542 433,5 536 531 533,5 526 555 540,5 TE 134 211 172,5 209 182 195,5 180 182 181,0 TE 4 10 9 9,5 9 9 9,0 9 10 9,5 VF 32 41 36,5 41 43 42,0 43 52 47,5 VF lär 1 1 1,0 1 0 0,5 0 0 0,0 VO 96 147 121,5 146 150 148,0 149 164 156,5 VO lär 4 8 6,0 8 11 9,5 11 13 12,0 Summa 1847 2827 2337,0 2799 2657 2728,0 2633 2716 2674,5 KG 832 1189 1426,5 43,8 % 1178 1073 1125,5 41,2 % 1061 1072 1066,5 39,9 % SN 539 923 1000,5 30,7 % 914 904 909,0 33,3 % 896 961 928,5 34,7 % SR 476 715 833,5 25,6 % 708 680 694,0 25,4 % 676 683 679,5 25,4 % Summa nat progr 1847 2827 3260,5 100,0 % 2800 2657 2728,5 100,0 % 2633 2716 2674,5 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 34 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 3/4-10-09 Elevantal -2015 i Halmstads gymnasieskolor **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Aspbergerklass Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt IM 52 65 58,5 64 59 61,5 58 59 58,5 IM-ASPB 24 25 24,5 25 25 25,0 25 25 25,0 IM-KG 0 15 7,5 15 10 12,5 10 12 11,0 IM-SPR 72 70 71,0 96 96 96,0 95 96 95,5 SÄRFA 11 9 10,0 9 8 8,5 8 5 6,5 SÄR PFAB 3 1,5 3 6 4,5 6 9 7,5 SÄRIVES 13 10 11,5 10 7 8,5 7 3 5,0 SÄR IV KG 6 3,0 6 8 7,0 8 10 9,0 SÄR PHP 0 0,0 0 0 0,0 0 0 0,0 SÄRTM 6 4 5,0 4 1 2,5 1 0 0,5 SÄRKG 30 32 31,0 32 30 31,0 30 27 28,5 SÄRHOS 8 5 6,5 5 4 4,5 4 2 3,0 SÄR PHVO 4 2,0 4 7 5,5 7 10 8,5 SÄRIVSI 15 15 15,0 15 12 13,5 12 5 8,5 SÄRIVEA 7 1 4,0 1 1 1,0 1 1 1,0 SÄR IV SN 5 2,5 5 8 6,5 8 11 9,5 SÄRSN 30 30 30,0 30 32 31,0 32 29 30,5 SÄRES 11 7 9,0 7 4 5,5 4 1 2,5 SÄR PEV 4 2,0 4 4 4,0 4 4 4,0 SÄRHR 6 3 4,5 3 2 2,5 2 0 1,0 SÄR PHRB 0 0,0 0 4 2,0 4 7 5,5 SÄRIVEA 0 3 1,5 3 2 2,5 2 1 1,5 SÄR IV SR 0 1 0,5 1 1 1,0 1 1 1,0 SÄRSR 17 18 17,5 18 17 17,5 17 14 15,5 SÄR 77 80 78,5 80 79 79,5 79 70 74,5 Summa 225 255 240,0 280 269 274,5 267 262 264,5 KLARA 76 90 83,0 34,6 % 89 84 86,5 31,5 % 83 84 83,5 31,6 % KG 30 47 38,5 16,0 % 47 40 43,5 15,8 % 40 39 39,5 14,9 % SN 102 100 101,0 42,1 % 126 128 127,0 46,3 % 127 125 126,0 47,6 % SR 17 18 17,5 7,3 % 18 17 17,5 6,4 % 17 14 15,5 5,9 % Summa ej behöriga & Sär 225 255 240,0 100,0 % 280 269 274,5 100,0 % 267 262 264,5 100,0 % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KLARA 76 90 83,0 2,7 % 89 84 86,5 2,9 % 83 84 83,5 2,8 % KG 1266 1236 1251,0 40,7 % 1225 1113 1169,0 38,9 % 1101 1111 1106,0 37,6 % SN 949 1023 986,0 32,1 % 1040 1032 1036,0 34,5 % 1023 1086 1054,5 35,9 % SR 770 733 751,5 24,5 % 726 697 711,5 23,7 % 693 697 695,0 23,6 % Totalt i HST 3061 3082 3071,5 100,0 % 3080 2926 3003,0 100,0 % 2900 2978 2939,0 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 35 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 4/4-10-09 Elevantal -2015 i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt Totalt i HST 3061 3082 3071,5 3080 2926 3003,0 2900 2978 2939,0 Andel% Andel% Andel% Från HST 2515 2495 2505,0 65,3 % 2502 2400 2451,0 67,5 % 2378 2460 2419,0 67,6 % Prognos -02-15 2368 2441,5 2346 2223 2284,5 2200 2199 2199,5 Från AK (IKE) 546 587 566,5 14,8 % 578 526 552,0 15,2 % 522 518 520,0 14,5 % Prognos -02-15 520 533,0 515 485 500,0 480 453 466,5 Totalt i HST 3061 3082 3071,5 3080 2926 3003,0 2900 2978 2939,0 Prognos -02-15 2888 2974,5 2861 2708 2784,5 2680 2652 2666 Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt Fristående 758 472 615,0 16,0 % 467 446 456,5 12,6 % 443 439 441,0 12,3 % Prognos -02-15 650 704,0 644 593 618,5 588 582 585,0 AHM 150 154 152,0 4,0 % 155 191 173,0 4,8 % 189 211 200,0 5,6 % Prognos -02-15 147 148,5 146 151 148,5 149 165 157,0 Totalt i andra 908 626 767,0 622 637 629,5 632 650 641,0 Prognos -02-15 797 852,5 790 744 767,0 737 747 742 Andel % > 100,0 % 100,0 % 100,0 % Elever totalt 3969 3708 3838,5 3702 3563 3632,5-5,4 % 3532 3628 3580,0-1,4 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 36 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

1(3) Tjänsteskrivelse -10-07 Diarienummer: UAN /0150 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Elevtalsutveckling, långtidsprognos Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet 16 18 åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. Antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram är 3872 elever. Detta är jämfört med 2012 en minskning med 267 elever vilket motsvarar -6,5 %. Prognosen visar att det 2016 finns 3550 elever inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3584 år 2018. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden 2018 är ca 21 %. Antalet elever som studerar vid Halmstad gymnasieskola är 3072(VT+HT/2) och prognosen för 2016 är 2911 elever, en minskning med 161 elever. Fram till 2018 sker sedan en ökning till 2939 elever. 1 37

Ärendet Bakgrund Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos 2018 Vht 651 daterad -10-10. Analys, förslag och motivering Elevunderlag Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet 16 18 åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda 16-18 åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid intagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden 2018 är ca 21 % vilket är en minskning utifrån tidigare prognoser. Antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram är 3872 elever. Detta är jämfört med 2012 en minskning med 267 elever vilket motsvarar -6,5 %. Minskningen inför 2014 är enligt prognosen -5,9 %, 2015 är minskningen -1,5 %, 2016 är minskningen 0,3 %, 2017 är ökningen 0,9 % och 2017 är +/- 0. Prognosen visar att det 2016 finns 3550 elever inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3584 år 2018. Studerande vid den kommunala gymnasieskolan Antalet elever som studerar vid Halmstad gymnasieskola är 3072(VT+HT/2) och prognosen för 2016 är 2911 elever, en minskning med 161 elever. Fram till 2018 sker sedan en ökning till 2939 elever. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Genomslaget av gymnasiereformen, Gy-11, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, Fri sök, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. En sådan osäker faktor är de fristående gymnasieskolornas utveckling i kölvattnet av JBkonkursen. 2 38

Konsekvenser Under perioden 2016 minskar antalet elever i Halmstad Gymnasieskola enligt prognosen med 191 elever för att sedan öka med 34 elever till 2018. Denna minskning påverkar organisationen och prognosen pekar på vilka utbildningar som minskar eller vilka som helt kommer att försvinna vilket i sin tur påverkar personalförsörjningen. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet, -09-15, har tagits fram ur IST Extens. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram prognosen. Andra grupper --- Fackliga organisationer --- Lista över bilagor 1. Elevantal prognos -2017, Vht 651 daterad -10-10 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3 39

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos -2018 Vht 651 1/1-10-10 Elevantal prognos -2018 Vht 651 Elevantal prognos -2018 Fastställd av Ann-Sofie Hammargren -10-09 Elevantal är snitt = VT + HT / 2 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2505,0 65,3 2451,0-2,2 67,5 2419,0-1,3 67,6 2447 1,2 67,6 2437-0,4 67,6 2463 1,1 67,6 * Från andra kommuner (IKE) 566,5 14,8 552,0-2,6 15,2 520,0-5,8 14,5 526 1,2 14,5 524-0,4 14,5 529 1,1 14,5 Summa i Halmstads skolor > 3071,5 3003,0-2,2 2939-2,1 2973 1,2 2960-0,4 2992 1,1 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 615,0 16,0 456,5-25,8 12,6 441,0-3,4 12,3 446 1,2 12,3 444-0,4 12,3 449 1,1 12,3 * Andra huvudmän (AHM) 152,0 4,0 173,0 13,8 4,8 200,0 15,6 5,6 202 1,2 5,6 201-0,4 5,6 204 1,1 5,6 Summa i andra skolor > 767,0 629,5 641,0 648 646 653 Totalt antal elever > 3839 100,0 3633-5,4 100 3580-1,4 100 3621 1,2 100 3606-0,4 100 3645 1,1 100 Diff personer/elever från HST > 1) 119 40 37 37 37 38 Underlag Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad 16-18 år > 3153 85,7 3041-3,6 3023-0,6 3058 1,2 3045-0,4 3078 1,1 (enligt GPF 2010-2030) Elever från andra kommuner > 527 14,3 508-3,6 505-0,6 511 1,2 509-0,4 514 1,1 (ca 17 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > 3680 100,0 3549-3,6 3528-0,6 3569 1,2 3554-0,4 3592 1,1 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) 159 84 52 53 53 53 Befolkningsutveckling ålder 16-18 år enligt kommunens prognoser, GPF 2010-2030 (uppdaterad -10) 1) Differensen förklaras i huvudsak av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är 15-19 år. Dessa kommer både från Halmstad och från andra kommuner. 40

UAF Elevantal, utfall 2012, prognos - 2017-10-11 4500 4000 3500 3000 2500 157 781 569 152 615 567 173 200 202 201 204 457 441 446 444 449 552 520 526 524 529 Hos andra huvudmän från Halmstad Hos fristående skolor från Halmstad 2000 1500 1000 500 2599 2505 2451 2419 2447 2437 2463 I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad 0 2012 2014 2015 2016 2017 2018 41

1(2) Tjänsteskrivelse -10-07 Diarienummer: UAN /0232 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150) Förslag till beslut Utbildnings- och arbetamarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1, daterad -10-07. Sammanfattning Fastighetsnämnden(FN 2012/0169) har föreslagit Kommunfullmäktige att tillföra 22,1 Mkr till projektet Förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Ärendet Uppdrag Fastighetsnämnden(FN 2012/0169) har föreslagit Kommunfullmäktige att tillföra 22,1 Mkr till projektet Förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Kommunstyrelsens ledningsutskott har remitterat fastighetsnämndens förslag till utbildnings- och arbetsmarknasnämnden. 1 42

Bakgrund 2009-08-25(KBU 206) fick fastighetsnämnden i uppdrag att i nära samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta fram förslag på förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Personal från verksamheten har varit delaktiga i arbete med att ta fram verksamhets- och funktionsprogram som legat till grund för de verksamhetsanpassningar som är nödvändiga för att kunna bedriva gymnasieutbildningar över tid. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1 Konsekvenser Se bilaga 1 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av verksamhetsutvecklare inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM -10-23 Lista över bilagor 1. FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150), daterad -10-07 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 43

1(2) Bilaga 1 Yttrande -10-07 Diarienummer: UAN /0232 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att de verksamhetsförändringar som är planerade möter det behov som verksamheten har. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens synpunkter: a. Projektet motsvarar verksamhetens vision om ett framtida modernt utbildningscentrum på Kattegattgymnasiet. Följande funktioner kommer att bli verklighet, centralt infocenter, central matsal, miniaulor, respektive programs hemvist vilket tillsammans med sammanhållna arbetslag ger möjlighet till en helhet och sammanhang i undervisningen. b. I projektet förutsätts att funktionerna för Bygg- och anläggningsprogrammets inriktning Anläggningsmaskinförare och Fordon- och transportprogrammets inriktningar Godshantering, Lastbil och mobila maskiner samt Transport(samtliga inriktningar årskurs 2 och 3) kan genomföras på Plönningegymnasiet i samverkan med Region Halland. De uteblivna verksamhetsförändringarna för dessa utbildningar motsvarar 15-20 Mkr. Skulle dessa utbildningar inte kunna genomföras i samverkan med Plönningegymnasiet/Region Halland behöver Halmstads kommun planera för dessa utbildningar på annan plats inom kommunen till motsvarande kostnader. 44 1

c. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden uttalar sig inte om Fastighetsnämndens begäran hos kommunfullmäktige om att tillskjuta 22, 1 Mkr är tillräcklig eller ej för att fullfölja projektet men förutsätter att Kattegattgymnasiet verksamhetsanpassas enligt gällande tidsplan. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 45 2

1(2) Tjänsteskrivelse -10-09 Diarienummer: UAN /0309 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Ermin Skoric E-post: ermin.skoric@halmstad.se Telefon: 0706-99 29 71 Delegation för kvalitetsinspektören för avvikelserapportering inom SoL och LSS Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att kvalitetsinspektören, vid Slussen, ges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Sammanfattning Bakgrunden till varför det behövs en delegation för avvikelserapportering enligt SoL och LSS är lex Sarah. Förslaget är att kvalitetsinspektören ska delges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Benämningen lex Sarah omfattar de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Ärendet Uppdrag Se avsnitt bakgrund. Bakgrund Bakgrunden till varför det behövs en delegation för avvikelserapportering enligt SoL och LSS är lex Sarah. Benämningen lex Sarah omfattar de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker 46 1

för missförhållanden. I lex Sarah ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter en mottagen rapport utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållande. Vidare ingår skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt vid Statens institutionsstyrelse. För att kunna hantera en eventuell lex Sara ska det enligt Socialstyrelsens handbok för lex Sarah finnas en delegat som utreder och ansvarar för att IVO får anmälan om lex Sarah. Analys, förslag och motivering Förslaget är att kvalitetsinspektören ska delges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Ansvarsområdet för kvalitetsinspektören är Daglig verksamhet samt Ekonomiskt bistånd inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Konsekvenser Delegationen möjliggör en snabb hantering av uppkomna avikelserapporteringar samt inom ramen för SoL och LSS på daglig verksamhet samt Ekonomiskt bistånd. Som delegat får kvalitetsinspektören möjlighet att systematisera processen vilket ökar rättsäkerheten. I övrigt föreligger inga ekonomiska konsekvenser. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av utredare vid UAFs förvaltningskansli i samråd med verksamhetschefen för Daglig verksamhet samt kvalitetsinspektören vid Slussen på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 47

1(4) Tjänsteskrivelse -10-01 Diarienummer: UAN /0287 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Lars-Åke Mattsson/Klas Jacobsson E-post: lars-ake.mattsson@halmstad.se, klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0702-00 88 67, 035-13 75 37 Yttrande: Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslaget i bilaga 1 (-10-01). Sammanfattning Sedan 2011 bedrivs en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Kattgattgymnasiet har som en av 18 skolor deltagit i denna försöksverksamhet. Nu föreslås detta bli en permanent verksamhet och Halmstad kommun har givits möjlighet att yttra sig över Utbildningsdepartementets förslag. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är i grunden positiva till förslaget. Det är bra att det föreslås som ett fristående år, att det ska finanseras genom statsbidrag och att de nationella profilerna i utbildningens ska bygga på de nationella profilerna inom teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill dock framföra att det är av stor vikt att ärendet bereds tillsammans med det förslag som lagts fram om att det industritekniska programmet ska läggas ner och ersättas med en ny inriktning inom teknikprogrammet. Detta då dessa två hör nära samman och direkt påverkar varandras upplägg och teknikprogrammet som helhet. 48 1

Ärendet Uppdrag I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet föreslår nu att försöksverksamheten ska bli en permanent verksamhet och har skickat ut förslaget på upplägg på remiss, bland annat till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen har lämnat ärendet för yttrande till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Yttrandet ska vara inkommit till kommunstyrelsen senast den 30 oktober. Bakgrund Sedan 2011 bedrivs en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Halmstad kommun har via Kattegattgymnasiet deltagit som 1 av 10 kommuner i denna försöksverksamhet. Skolverket har utvärderat denna försöksverksamhet och kommit fram till att den överlag uppfattas som positiv av skolhuvudmän och näringsliv. Utbildningsdepartementet föreslår att verksamheten ska permanentas och har tagit fram ett förslag till hur detta ska gå till. Det fjärde tekniska året har inom försöksverksamheten riktat sig till elever som har gått på Teknikprogrammet. Året har syftat till att ge en gymnasieingenjörsexamen där eleverna får en djupare utbildning än de som endast går de tre åren på Teknikprogrammet, men mindre än att läsa vidare på högskolan. Näringslivet har efterfrågat denne typ av utbildning, som också har funnits tidigare. Analys, förslag och motivering Förslaget till vidareutbildning i form av ett permanent fjärde tekniskt år i gymnasieskolan kan sammanfattas i följande punkter: Vidareutbildningen ska bygga på teknikprogrammet men organiseras som ett fristående år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Vidareutbildningen ska omfatta 900 gymnasiepoäng och är indelad i nationella profiler. Profilernas innehåll kan vara riktat mot olika teknikområden (branschutgångar). Kommunala skolhuvudmän och huvudmän för fristående gymnasieskolor som anordnar teknikprogrammet får anordna vidareutbildningen. Utbildningen ska finansieras genom riktade statsbidrag till anordnande huvudman. Alla behöriga elever, oavsett bostadsort, ska ha lika tillgång till utbildningen genom att utbildningen är riksrekryterande. Behörig att söka till vidareutbildningen ska den vara som har erhållit gymnasieexamen från teknikprogrammet (eller motsvarande utbildning efter komplettering) och antingen påbörja utbildningen terminen efter det att han eller hon avslutat teknikprogrammet eller senast det kalenderår som han eller hon fyller 22 år. De nationella profilerna i vidareutbildningen bygger på de nationella 2 49

inriktningarna i teknikprogrammet. Krav på godkänt betyg i specificerade kurser kan förekomma. Vid fler sökande än tillgängliga elevplatser ska urvalet normalt göras utifrån betyg från det avslutade nationella teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är i grunden positiva till det fjärde tekniska året och ställer sig i huvudsak bakom förslagen i departementskrivelsen. Försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet har varit bra och såväl skola som näringsliv är nöjda med utbildning och ser gärna att den fortsätter. Det är bra finanseringen föreslås ske genom stasbidrag. Det undviker ekonomiska diskussioner mellan kommuner som inte själva anordnar utbildningen och anordnarkommuner. Summan av statbidraget bedöms också var adekvat för att kunna upprätthålla en utbildning av hög kvalité. Detta gäller dock under förutsättning att antalet elever per utbildning överstiger 15-20 st. En erfarenhet av försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet är att elever som sökt till det fjärde tekniska året har en haft spretande bas med sig in i utbildningen. Vissa har haft fördjupningar i mer praktiskt inriktade kurser, medan andra haft mer teoretiska kurser med sig in i utbildningen. Det är därför positivt att vidareutbildningen i förslaget ska bygga på de nationella inriktningarna på teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill även understryka vikten av att det ska ställas krav på godkänt betyg i vissa specificerade kurser för att främja att eleverna har med sig en viss gemensam grund in i det fjärde året. Naturligtvis måste det då säkerställas att alla som anordnar teknikprogrammet ger dessa kurser, antingen inom ramen för programfördjupningen eller det individuella valet. Detta ökar sammantaget förutsättningarna att ge en mer enhetlig kvalitativ utbildning som bygger vidare på de kunskaper som eleverna fått med sig från sina olika inriktningar på teknikprogrammet. Det är också positivt att det krävs en ansökan om att få starta det fjärde tekniska skolåret hos Skolverket för att säkerställa att det inte blir en överetablering av platser. Något som inte nämns i departementsskrivelsen är utbildningsminister Jan Björklunds förslag att lägga ner det industritekniska programmet och införliva detta som en ny inriktning inom teknikprogrammet. Detta förslag kommer ha långtgående effekter på teknikprogrammet som helhet och även det fjärde tekniska året. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill understryka att det är av största vikt att förslaget på en ny industriteknisk inriktning på teknikprogrammet och förslaget om ett fjärde tekniskt år inte behandlas som två separata förslag, utan bereds tillsammans. Om så inte sker finns det en klar risk att förändringar måste göras senare gällande det fjärde tekniska skolåret. Ett exempel på frågeställning som kan vara av vikt: Ska eleverna på den nya industritekniska inriktningen läsa samma programgemensamma kurser (som t.ex. Matematik 1c, 2c och 3c) som resterande teknikelever så leder det till att de får en mindre fördjupning i karaktärsämnena som idag läses inom industritekniska programmet (där man t.ex. endast läser matematik 1a). Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen upplever det dock som att näringslivet även fortsättningsvis efterfrågar de fördjupade kompetenser som idag fås hos eleverna på industritekniska programmet. Ska dessa kompetenser i så fall ges i form av det fjärde skolåret? I så fall påverkar det dess utformning i hög grad. Om mer tid behövs för att möjliggöra att bereda dessa två stora ärenden tillsammans föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen istället att försöksverksamheten förlängs under ett år. 50 3

Konsekvenser Konsekvenserna av att införa ett fjärde tekniskt år är att skolan på ett bättre sätt kan matcha näringslivets behov av arbetskraft. Det ger också ungdomar möjlighet att fördjupa sig inom teknikområdet utan att för den skulle behöva läsa vidare till högskolan. Om förslaget om ett fjärde tekniskt år inte bereds tillsammans med förslaget om att införliva industritekniska programmet som en inriktning i teknikprogrammet finns dock en risk att förlaget kommer att behöva revideras inom en snar framtid. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av ansvarig rektor för teknikprogrammet och försöksverksamheten för det fjärde tekniska året på Kattagattgymnasiet, Lars-Åke Mattsson, samt kvalitetsutvecklare Klas Jacobsson. Andra grupper Inom försöksverksamheten för det fjärde tekniska året finns det nätverk för de 18 deltagande skolorna där ansvarig rektor diskuterat flera av dessa frågor med rektorerna för de andra skolorna. En samsyn finns här gällande att det är positivt med ett fjärde tekniskt år, men att det måste planeras och beredas tillsammans med förslaget om att industritekniska programmet ska införlivas som en inriktning inom teknikprogrammet. Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Yttrande - Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 4 51

1(2) Yttrande -10-01 Diarienummer: UAN /0287 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Lars-Åke Mattsson/Klas Jacobsson E-post: lars-ake.mattsson@halmstad.se, klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0702-00 88 67, 035-13 75 37 Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53(KS /0502) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är i grunden positiva till det fjärde tekniska året och ställer sig i huvudsak bakom förslagen i departementskrivelsen. Försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet har varit bra och såväl skola som näringsliv är nöjda med utbildning och ser gärna att den fortsätter. Det är bra finanseringen föreslås ske genom stasbidrag. Det undviker ekonomiska diskussioner mellan kommuner som inte själva anordnar utbildningen och anordnarkommuner. Summan av statbidraget bedöms också var adekvat för att kunna upprätthålla en utbildning av hög kvalité. Detta gäller dock under förutsättning att antalet elever per utbildning överstiger 15-20 st. En erfarenhet av försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet är att elever som sökt till det fjärde tekniska året har en haft spretande bas med sig in i utbildningen. Vissa har haft fördjupningar i mer praktiskt inriktade kurser, medan andra haft mer teoretiska kurser med sig in i utbildningen. Det är därför positivt att vidareutbildningen i förslaget ska bygga på de nationella inriktningarna på teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill även understryka vikten av att det ska ställas krav på godkänt betyg i vissa specificerade kurser för att främja att eleverna har med sig en viss gemensam grund in i det fjärde året. Naturligtvis måste det då säkerställas att alla som anordnar teknikprogrammet ger dessa kurser, antingen inom ramen för programfördjupningen eller det individuella valet. Detta ökar sammantaget förutsättningarna att ge en mer enhetlig kvalitativ utbildning som bygger vidare på de kunskaper som eleverna fått med sig från sina olika inriktningar på teknikprogrammet. Det är också positivt att det krävs en ansökan om att få starta det fjärde tekniska skolåret hos Skolverket för att säkerställa att det inte blir en överetablering av platser. Något som inte nämns i departementsskrivelsen är utbildningsminister Jan Björklunds förslag att lägga ner det industritekniska programmet och införliva detta som en ny 52 1