Historiska institutionen, Uppsala universitet TIDIGMODERN KULTURHISTORIA vt 2018 MOMENTBESKRIVNING TIDIGMODERN KULTURHISTORIA Tidigmodern kulturhistoria är ett fördjupande delmoment (moment 2) på Historia fortsättningskurs B. Tidigmodern kulturhistoria läses av alla studenter på B-kursen, även lärarstudenter. Syfte Syftet med momentet är att studenterna ska tillägna sig kunskap om kulturella förhållanden i Europa under tidigmodern tid och få en djupare inblick i hur det tidigmoderna vardagslivet gestaltade sig. Kursen kombinerar läsning av aktuell kulturhistorisk litteratur med att deltagarna läser, analyserar och diskuterar olika sorters källmaterial. Detta ger möjligheter för deltagarna att redan på B-nivån öva förmågan att själva göra kulturhistoriska analyser. Litteraturen är vald så att den speglar redovisning av forskningsarbete snarare än att den presenterar kulturhistoriska översikter. Vid sidan av sakinnehållet är det historiska hantverket så som frågeställning, argumentation och resultatmarkering och i förlängningen produktionen av kunskap centralt. Detta ger möjlighet för deltagarna att självständigt bedöma vad som är historisk kunskap och hur den produceras. Innehåll Med exempel från Sverige, Frankrike och England belyser kurslitteraturen och det utvalda källmaterialet fyra centrala kulturhistoriska teman: politik, konsumtion, ekonomi och rättsliga förhållanden. POLITIK (första seminariet): Politisk kultur har varit ett av kärnområdena för den nya kulturhistoriens framväxt och en omfattande forskning har sedan 1980-talet förändrat och fördjupat förståelsen för politiska konflikter och processer, exempelvis den franska revolutionen. Den politiska kulturen i frihetstidens Sverige tas upp med hjälp av Karin Sennefelts bok Politikens hjärta från 2011. Genom en mångfald av källor berättar hon en historia bortom den gängse bilden av hattar och mössor, politiska strider och händelser som satt tydliga spår i historieskrivningen. I anslutning till temat analyseras en källa, Stockholmslif. Detta är ett utdrag ur amiral Carl Tersmedens memoarer som utspelar sig i december 1740. KONSUMTION (andra seminariet): Den tidigmoderna perioden var fylld av sociala spänningar och under 1700-talet kopplades dessa bland annat till förändrade konsumtionsmönster. Hur sociala och kulturella föreställningar uttrycktes genom konsumtion av statusföremål åskådliggörs i Amanda Vickerys bok Behind Closed Doors från 2009. Genom att ställa det georgianska (1714 1830) hemmet i centrum diskuterar hon vilken roll kön, social ställning och familjerelationer spelade i det tidigmoderna engelska samhället. Vi öppnar också dörren in till ett par mer eller mindre välbärgade hem i Sverige genom att studera bouppteckningar från svenskt borgerskap. Senast reviderad dec. 2017/GA
RÄTTEN (tredje seminariet): De tidigmoderna domstolarna protokollförde ofta noggrant sina rättsfall, vilket senare tiders historiker kommit att utnyttja. I protokollen redovisas vittnesmål och berättelser från enkla människor som annars sällan syns i de historiska källorna och deras argumentation ger en inblick i tidens mentaliteter och tankestrukturer. I boken Crime, Gender and Social Order i Early Modern England från 2003 analyserar Garthine Walker mäns och kvinnors våldsbrott, mord och stölder och fördjupar kunskapen om det tidigmoderna England. Med utgångspunkt i Walkers bok om England analyserar vi sedan ett rättsprotokoll från 1700- talets Uppland. EKONOMI (fjärde och femte seminariet): Arbete upptog större delen av de flesta människors liv under den tidigmoderna perioden. Men vad gjorde folk för att försörja sig? Hur såg vardagens ekonomiska bekymmer ut? Temat är uppdelat på två seminarier, med fokus på källor respektive litteratur. Vid det första söker vi, med hjälp av databasen GaW (Gender and Work), efter belägg i källor som berättar om människors konkreta arbete. Inför denna övning läses två kapitel ur boken Levebröd. Vid det andra diskuteras Julie Hardwicks bok Family Business. I den ställs hushållets vardagsliv i centrum för en historia om samhällets politiska stabilitet, ekonomiska utveckling och kulturella föreställningar. Kursens upplägg Introduktionsföreläsningar Momentet inleds med två introduktionsföreläsningar. Den första ägnas åt att presentera kulturhistoria som en gren av historieämnet. Vad är kulturhistoria? Hur liknar respektive skiljer det sig från till exempel socialhistoria och politisk historia? Kulturhistoriens källor och hur historiker hanterar källmaterial står i centrum för den andra föreläsningen. Här går vi igenom grunderna för de källanalyser som du ska göra under kursen. Seminarier Efter introduktionsföreläsningarna följer fem seminarier, som behandlar vart och ett av kursens teman. Inför varje seminarium ska du läsa litteraturen (d.v.s. i princip en bok i veckan) och källan som hör till det aktuella seminariet. Källorna hittar du på Studentportalen medan litteraturen får köpas eller lånas på bibliotek. Du ska även lämna in en individuell läslogg och förbereda seminariet i en basgrupp. Vid seminarierna går vi igenom och diskuterar källan och litteraturen med utgångspunkt i era förberedelser. Enstaka frånvaro från ett seminarium kan kompletteras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Vid upprepad frånvaro kan studenten komplettera genom att delta i missade seminarier nästa gång kursen ges (se vidare nedan). Individuell läslogg Inför fyra av seminarierna ska du lämna in en läslogg. Läsloggen ska vara en reflektion över litteraturen till seminariet. Reflektionen ska inte vara en sammanfattning av litteraturens innehåll, utan en diskussion av någonting som du anser är speciellt viktigt eller uppseende- 2
väckande. Du ska identifiera ett tema, en tolkning, ett resultat eller liknande, beskriva det och diskutera varför du uppfattar det som speciellt svårt, anmärkningsvärt, viktigt, felaktigt, eller varför det på annat sätt har fångat din uppmärksamhet. Du kan också ta in källmaterialet i reflektionen och, allteftersom kursen fortskrider, även relatera till de böcker/källor du redan läst. Loggen ska vara 300 400 ord lång, och lämnas in på Studentportalen i inlämningslådan under respektive tema senast 12.00 vardagen före det aktuella seminariet (se schemat). Utebliven läslogg medför en rest i form av en något längre skriftlig redovisning av seminariets texter. Kompletteringen ska vara en reflektion (som beskrivs ovan) och en kort redogörelse för texternas innehåll samt formulering av 1 2 kulturhistoriskt relevanta frågor som källan skulle kunna besvara, sammanlagt 900 1300 ord. Kompletteringar ska vara inlämnade före kursens slut. Aktuell information om kompletteringar kommer att finnas på Studentportalen. Basgruppsmöten Seminariegrupperna kommer att delas in i mindre basgrupper om ca 4 personer. Inför varje seminarium läggs frågor till litteratur och källor ut på Studentportalen, och varje basgrupp tilldelas särskilda frågor. Frågorna är dels av övergripande karaktär, liknande dem som finns i kursbeskrivningen (se nedan), dels av mer detaljerad karaktär. Basgruppsarbetet ska bedrivas minst en timme inför varje seminarium. Det sker utan lärare i valfri lokal. Basgruppen ska ta fram svaren på frågorna och presentera dessa vid seminariet. Avslutande uppgift Den avslutande uppgiften består av att ni i par ska presentera och diskutera en tidigmodern källa och hur den skulle kunna användas i en historisk undersökning (till exempel en b-uppsats). Arbetet med slutuppgiften bör inledas senast i mitten av kursen. Lärarna ansvarar för att gruppindelningen görs i god tid. Ni letar upp en lämplig källa i ett digitaliserat arkiv (exempel finns på Studentportalen), på vanligt arkiv eller bibliotek, och formulerar en kulturhistoriskt och historievetenskapligt relevant fråga som ni ställer till källan. Ni ska kort presentera källan och frågan, förklara varför frågan är relevant, varför källan är bra att använda för att besvara frågan samt hur ni skulle kunna komplettera materialet för att få ett så tillförlitligt svar på frågan som möjligt. Uppgiften ska presenteras både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen (max 3 4 sidor) ska laddas upp på Studentportalen i inlämningslådan för slutuppgiften senast den tid som anges i schemat. Inför slutredovisningen ska alla läsa de inlämnade uppgifterna i respektive seminariegrupp, och vara väl förberedda inför att delta i diskussionerna vid seminariet. Den muntliga redovisningen ska vara ca 10 minuter lång och inkludera någon form av visuell redovisning (t.ex. powerpoint). I slutuppgiften ingår också att ge återkoppling på andra gruppers arbeten. Återkopplingen 3
ska fokusera på uppgiftens innehåll, såsom motivering av frågan och diskussion av källans värde, men även beakta det muntliga framförandet, såsom redovisningens struktur och säkerhet vid framförandet. Vem som ger återkoppling på vem meddelas senare i ett separat detaljschema. Rutiner för enstaka seminariefrånvaro: 1. Närvaro i en annan grupp (om det är möjligt). Det ska meddelas både den ordinarie läraren och läraren i den andra gruppen. 2. Inlämning av skriftlig kompletteringsuppgift vid given tidpunkt (innan betyg för momentet sätts). För VT 18 gäller inlämning senast 9 april (2018) för att få betyg i ordinarie tid för kursen. 3. Inlämning av skriftlig kompletteringsuppgift före sista inlämningsdag vid terminens slut. VT 18 är terminens sista inlämningsdag för kompletteringar 5 juni (2018). 4. Närvaro nästa gång motsvarande moment ges (meddela studierektor så att det kan föras in i framsteg och om det är aktuellt leda till att betyg sätts). 5. Inlämning av kompletteringsuppgift vid given tidpunkt nästa gång motsvarande moment ges. Förberedelser inför varje seminarium (av litteratur och källor) Individuell läsning av litteraturen Till varje tema hör en monografi, det vill säga en ingående redovisning av ett stort forskningsarbete. Övergripande forskningsfrågor analyseras med hjälp av omfattande källmaterial, vilket gör att texterna ofta innehåller många detaljer och komplexa resonemang. För att inte fastna alltför mycket i detaljerna bör böckerna läsas extensivt, med fokus på författarens frågor, utgångspunkter och resultat. Nedanstående frågor tar fasta på det mer övergripande innehållet. Med vägledning av dem är det lättare att sedan diskutera de mer detaljerade frågorna ni får inför basgruppsmötena: 1. Vilka frågor söker författaren besvara? 2. I vilket sammanhang sätts frågorna in? Varför är de relevanta? 3. Vilka utgångspunkter har författaren? Vilka antaganden görs? 4. Vilket källmaterial används? 5. Hur går författaren tillväga i sin analys av materialet (metod)? 6. Vilka resultat kommer författaren fram till? 7. Är författaren övertygande i sina resonemang? Finns det brister? 8. Skulle undersökningen ha kunnat få andra resultat om författaren använt andra 4
utgångspunkter, annat källmaterial eller andra metoder? 9. Hur skulle man kunna gå vidare med författarens arbete och göra fortsatta undersökningar? Individuellt arbete med källmaterialet Du ska göra följande: 1. Läs källan med följande frågor i bakhuvudet: a. VAD? Vad står det i källan? Finns det ord och/eller begrepp du inte förstår? Ta reda på vad de betyder! b. VEM? Vem har skrivit källan? Vem är författaren? Har författaren skrivit den i tjänsten? c. HUR? Hur är texten uppbyggd? Vilken genre tillhör texten? d. VARFÖR? I vilken situation har den tillkommit? Vad är textens syfte/syften? 2. Formulera 1 2 kulturhistoriskt relevanta frågor som källan skulle kunna besvara! 3. Värdera källan utifrån de frågor du skrivit! 4. Är källan tillräcklig för att besvara dina frågor? Vilket material skulle du kunna komplettera denna källa med för att få bättre/säkrare svar på dina frågor? 5
Litteratur och källor POLITIK Sennefelt, Karin, Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm, Stockholmia förlag 2011. Stockholmslif (utdrag ur amiral Carl Tersmedens memoarer, december 1740) KONSUMTION Vickery, Amanda, Behind Closed Doors. At Home in Georgian England, Yale University Press 2009. Bouppteckningar (svenskt borgerskap, 1700- och 1800-tal) RÄTTEN Walker, Garthine, Crime, Gender and Social Order in Early Modern England, Cambridge University Press 2003. (Finns att låna som e-bok via universitetsbiblioteket.) Rättsprotokoll (Uppland, 1700-tal) EKONOMI Litteraturseminariet Hardwick, Julie, Family Business. Litigation and the Political Economies of Daily Life in Early Modern France, Oxford University Press 2009. (Finns att låna som e-bok via universitets-biblioteket.) Källseminariet Jansson, Karin Hassan, Föreställningar om kön och arbete några forskningsteman, i Levebröd: Vad vet vi om tidigmodern könsarbetsdelning?, Uppsala 2011. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:455576/fulltext01.pdf Ågren, Maria, Genus och arbete under tidigmodern tid, i Levebröd: Vad vet vi om tidigmodern könsarbetsdelning?, Uppsala 2011. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:472554/fulltext01.pdf Gender and work databas Totalt antal sidor: ca 1300 6
Examination och betygskriterier Betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd ges på grundval av en bedömning av kvaliteten på läsloggarna, seminariedeltagandet och den avslutande uppgiften. All undervisning är obligatorisk. För betyget godkänd krävs aktivt deltagande i seminarierna, godkända läsloggar och en godkänd avslutningsuppgift. För betyget godkänt krävs att studenten För betyget väl godkänt krävs att studenten fullgjort alla skriftliga och muntliga uppgifter på kursen, dvs. läsloggarna, eventuella kompletteringsuppgifter samt slutuppgiften. fullgjort alla skriftliga och muntliga uppgifter på kursen, dvs. läsloggarna, eventuella kompletteringsuppgifter samt slutuppgiften. uppfyllt närvarokraven för seminarierna. uppfyllt närvarokraven för seminarierna. i läsloggar, slutuppgift och seminariediskussioner visat att hen förstår vad kulturhistoria är och kan ge exempel på tidigmoderna kulturella fenomen och förändringsprocesser i Europa. i läsloggar, slutuppgift och seminariediskussioner visat att hen kan identifiera empiriska belägg och förstår hur de används i relation till en övergripande kulturhistorisk fråga. i läsloggar, slutuppgift och seminariediskussioner visat att hen har en grundläggande källkritisk kompetens och kan värdera och diskutera källors användbarhet i relation till specifika kulturhistoriska frågor. uppfyller kraven för betyget godkänt samt därutöver visat att hen med hjälp av konkreta exempel kan diskutera och analysera kulturhistoria i relation till vidare historiska perspektiv. uppfyller kraven för betyget godkänt samt visar att hen kan problematisera och fördjupa diskussionen om hur empiriska belägg används i relation till övergripande frågor. uppfyller kraven för betyget godkänt samt därutöver kan fördjupa resonemangen kring källornas användbarhet för specifika kulturhistoriska frågor och identifiera och analysera relationen mellan källorna och deras kontext. 7