Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll inom Domarnämnden

Relevanta dokument
Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank Inledning

Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Granskning av bisysslor

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning Sammanfattning

Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

Revisionsrapport. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete årsredovisning Datum Dnr

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning Tullverket Box Stockholm.

Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport 17 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Huddinge kommun. Granskning av otillåtna bisysslor

Granskning av bisysslor

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Revisionsrapport Anställdas bisysslor Linda Marklund Revisionskonsult Sundsvalls kommun Per Ståhlberg Cert.

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda

Revisionsrapport. Granskning av kommunanställdas bisysslor Bollnäs kommun. Oktober 2009 Johan Skeri

Anställdas bisysslor

Revisionsrapport Karolinska Institutet Stockholm

Olofströms kommun. Granskning av bisysslor. KPMG AB 16 oktober 2012 Lars Jönsson

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Revisionsrapport Bisysslor Strömsunds kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Februari 2014

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

Hällefors kommun. Styrning och kontroll av anställdas bisysslor. KPMG Bohlins AB Antal sidor: 6. Anställdas bisysslor

Revisionsrapport tidigarelagd granskning 2017

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av Försvarshögskolan 2010

Revisionsberättelse för Statens Skolverk 2016

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Policy om Bisysslor FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.7) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Riktlinjer. Ämnesområde Personalpolitik

Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport Årsredovisning 2017

Revisionsrapport. Löpande granskning 2009

Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor

L! arienummar. Samtliga styrelser/nämnder bör vidta åtgärder för att säkerställa rutiner angående bisyssla så att riktlinjen följs.

Revisionsrapport. Linköpings Universitets årsredovisning Sammanfattning

Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Arbetsordning med styrelsens delegationer för Tillväxtverket

Granskning av rutiner för uppföljning av de anställdas bisysslor

Revisionsrapport. Granskning av nystartsjobb. Ramtiden felaktigt beräknad. Arbetsförmedlingen STOCKHOLM

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Revisionsrapport. Revisionsrapport rörande löpande granskning av Polisen Granskning av ekonomiadministration slutsatser

Revisionsberättelse för Statens jordbruksverk 2017

Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016

Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016

Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016

Revisionsrapport. Revision vid Sveriges lantbruksuniversitet 2010

Svensk författningssamling

Revisionsrapport Kammarkollegiet Box STOCKHOLM

Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2016

Revisionsberättelse för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2016

Revisionsberättelse för Affärsverket svenska kraftnät 2017

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016

Revisionsberättelse för Statens historiska museer 2017

Naturvårdsverket Revisionsrapport Årsredovisning 2015

Arbetsordning för Högskolan i Halmstad

Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017

Det finns tre typer av otillåtna bisysslor: Förtroendeskadliga Arbetshindrande Konkurrerande

Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun.

Revisionsberättelse för Uppsala Universitetet 2017

Löpande granskning av rutin för upphandling

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2017

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Revisionsrapport. Löpande granskning av Högskolan Väst. Högskolan Väst Trollhättan Datum Dnr

Policy för bisyssla - för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun

Revisionsberättelse för Statistiska centralbyrån 2016

Riktlinjer för bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport Årsredovisning 2016

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016

Revisionsrapport Årsredovisning 2016

Revisionsberättelse för Länsstyrelsen i Kalmar län 2017

Revisionsberättelse för Försäkringskassan 2016

Institutet Mot Mutor. Org. nr

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet Sammanfattning. Linköpings universitet LINKÖPING

Uppföljning av tidigare granskning

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Efter genomförd granskning är bedömningen att kommunen inte har ändamålsenliga system och rutiner för att följa upp anställdas bisysslor.

Revisionsrapport Årsredovisning 2015

Arbetsordning för Karolinska Institutet Dnr: 1-599/2013. Besluts- och handläggningsordning för konsistoriet vid Karolinska Institutet Dnr: 1-953/2018

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Föreningen Sveriges Sändareamatörer, Box 45, Sollentuna.

Ärendet. Beslut BESLUT Dnr /20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden Katrineholm

Migrationsverket årsredovisning 2013

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM TIBRO KOMMUN

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

Revisionsrapport. Skogsstyrelsens delårsrapport Sammanfattning Skogsstyrelsen Jönköping.

1, Fax Org nr BESLUT Dnr /20141(6)

Landstinget i Kalmar Län

Revisionsrapport Rutiner och intern styrning och kontroll 2018

LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret Johan Magnusson. Bisysslor förstudie. Rapport 10-16

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA

REGLER U 2012/47. Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå

Policy för bisysslor Kommunstyrelseförvaltningen. Policy för bisysslor. Antagen av Kommunfullmäktige

Högskolan Dalarnas samarbete med Folkuniversitetet

8qje!&? Kontroll av Jävsförhallanden. Landstingets revisorer Revisionschef Lennart Ledin Certifierad revisor Ulf Rubensson,

Transkript:

Revisionsrapport Domarnämnden Box 2330 103 18 Stockholm Datum Dnr 2011-11-29 32-2011-0244 Intern styrning och kontroll inom Domarnämnden Som ett led i den årliga revisionen av Domarnämnden har Riksrevisionen granskat beredningen av anställningsärenden avseende ordinarie domare m.fl. samt nämndens handhavande och prövning av bisysslor. Information i denna rapport har inhämtats genom intervjuer och granskning av befintliga dokument. Som ett led i Riksrevisionens kvalitetssäkring har Domarnämnden fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till rapporten. Granskningen avser perioden 2011-01-01 till och med 2011-05-31. Granskningen har resulterat i iakttagelser som Riksrevisionen vill fästa Domarnämndens uppmärksamhet på i denna revisionsrapport. Riksrevisionen önskar information senast 2011-12-30 med anledning av våra iakttagelser i denna rapport. 1. Sammanfattning Domarnämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämndens protokoll ger inte någon tydlig bild av hur meritutvärderingen gått till. Motiveringen för en viss kandidat är ofta resonerande och generell. Liknande iakttagelser har tidigare rapporterats i en revisionsrapport daterad 2010-03-30, dnr 32-2009- 0611. Enligt Riksrevisionens bedömning bör Domarnämnden göra dokumenterade bedömningar utefter de kriterier som nämnden har fastställt. Nämndens bedömningar och förslag till utnämningar skulle därmed bli mer transparanta. Bland nämndens övriga uppgifter ingår att handha och pröva frågor om lagmäns och hyresråds bisysslor. Att anmälda bisysslor är tillåtna framgår genom en signering av nämndens ordförande på respektive blankett. Det saknas dock en motivering som förklarar respektive ställningstagande. Granskningen har även visat att det finns personer som inte har anmält bisyssla som enligt Domarnämndens utgivna dokument kan anses utgöra en förtroendeskadlig bisyssla. Riksrevisionen 114 90 Stockholm [Nybrogatan 55] Tel 08-5171 40 00 Fax 08-5171 41 00 www.riksrevisionen.se 1 [ 7 ]

Riksrevisionen bedömer att nuvarande rutin för anmälning av bisysslor inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. För att skapa transparens bör rutiner och dokumentation avseende prövning av bisysslor förbättras. 2. Om nämnden Domarnämnden inrättades den 1 juli 2008 och ersatte då Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Från och med 1 januari 2011 är Domarnämnden en fristående myndighet. Enligt 1 kap. 3 förordning (2000:605) om årsredovisning, ska Domarnämnden lämna en fullständig årsredovisning. Riksrevisionen kommer därmed att lämna en revisionsberättelse avseende Domarnämndens årsredovisning. 1 Tidigare var Domstolsverket värdmyndighet åt Domarnämnden, vilket innebar att Domarnämnden i sig var en självständig myndighet men administrerades och finansierades från Domstolsverkets förvaltningsanslag. Därmed ingick Domarnämndens verksamhet i Domstolsverkets årsredovisning. Detta förhållande innebar att Riksrevisionens föregående rapportering avseende Domarnämndens uppgifter tillställdes Domstolsverkets generaldirektör. 3. Beredningen av anställningsärenden avseende ordinarie domare m.fl. 3.1 Beskrivning av processen Domarnämnden främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare och hyresråd. 2 Enligt 6-9 samma lagrum stadgas det bestämmelser om hur Domarnämndens handläggning ska gå till. Nämnden ska på ett lämpligt sätt upplysa om en ledig anställning som ordinarie domare. En skriftlig ansökan ska inskickas till Domarnämnden. Nämndens förslag till regeringen 3 ska motiveras. Domarnämnden tillsammans med berörd domstol utformar en annons om den lediga tjänsten. Blanketten för att söka en tjänst samt kravprofil för ordinarie domare och särskild chefsprofil (se nedanstående kriterier) finns på Sveriges Domstolars hemsida. Enligt 4 kap. 1 rättegångsbalken (1942:740), ska en lagfaren domare vara svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbetet föreskrivna kunskapsprov. Den som utövar domarämbetet får inte heller vara försatt i konkurs eller ha förvaltare. 4 1 Se 10 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. 2 Se 3 st. 1 lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. 3 Enligt 11 kap. 6 st. 2 regeringsformen (1974:152), utnämns ordinarie domare av regeringen (RF). 4 Se 11 kap. 7 föräldrabalken (1949:381). 2 [ 7 ]

Förutom dessa formella krav har Domarnämnden fastställt ytterligare kriterier som de ska överväga. 5 juridiska kunskaper analytisk förmåga omdöme och personlig mognad självständighet och integritet förmåga att uttrycka sig i tal och skrift uppträdande arbets- och stresshanteringsförmåga övriga förmågor som ska beaktas vid skicklighetsbedömning För chefsprofil ska ytterligare fem kriterier övervägas: administrativ förmåga social förmåga kommunikativ förmåga målmedvetenhet och drivkraft stresshanteringsförmåga och emotionell stabilitet Utöver vad den sökande anger i sin ansökan inhämtas yttranden från de referenser som den sökande har lämnat. Dessutom får som ett led i referenstagningen även andra berörda myndigheter och organisationer möjlighet att yttra sig. När en domstolschef söker annan anställning som domstolschef inhämtas t.ex. underlag från Domstolsverket avseende ledning och styrning. Avser ärendet utnämning av exempelvis lagman i hovrätt, intervjuar domstolschef och en inom Domarnämnden utsedd person de utvalda sökandena, varefter domstolschefen lämnar yttrande till nämnden. Vid anställning som domstolschef genomförs intervjuerna av en person som nämnden utser inom sig. På nämndens möte tar ledamöterna beslut om en viss rangordning av kandidaterna. Protokollet tillsammans med akterna skickas därefter till regeringen. 3.2 Kvalitet i protokoll och bedömningsunderlag Granskningen har omfattat samtliga av nämndens protokoll samt referensmaterial för 66 sökande under perioden januari till och med maj 2011. I de fall ärendena avser en anställning har underlag för den person som rangordnats som nummer ett ingått i granskningen. I de fall ärendena omfattar två eller flera anställningar har granskningen omfattat referensmaterial som motsvarar antalet anställningar, dvs. har fyra anställningar behandlats inom ett ärende har referensmaterialet för de fyra högst rangordnade inom det ärendet ingått i granskningen. 5 Dessa kriterier antogs ursprungligen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Domarnämnden beslutade i augusti 2008 att tillämpa dessa även framöver. 3 [ 7 ]

I nämndens protokoll, framgår det inte hur bedömningen av den sökandes meriter har gjorts utifrån ovanstående kriterier. Motiveringen för en viss kandidat är ofta resonerande och generell. 6 Det finns ärenden där nämndens utfall har blivit ett annat än myndighetschefens förslag. Det framgår dock inte i dokumentationen till berörda ärenden varför nämnden har frångått myndighetschefens förslag. Liknande iakttagelser kring en otydlig meritutvärdering, har tidigare rapporterats om i en revisionsrapport daterad 2010-03-30, dnr 32-2009-0611. 3.3 Oberoende handläggning Granskningen har påvisat att det är fler män än kvinnor som söker chefstjänsterna på Sveriges Domstolar. Andelen kvinnor som utnämnts är dock större än andelen män (se tabell 1 nedan). Tabell 1. Översikt över chefstillsättningar mellan 2011-01-01 t o m 2011-05-31 Chefstillsättningar Antal sökande män Antal sökande kvinnor utfall man utfall kvinna Justitsieråd tillika avdelningsordförande i HD (1 tjänst) 2 0 1 0 President i hovrätten (1 tjänst) 1 1 1 0 Lagman i hovrätt/tingsrätt (8 tjänster) 16 5 5 3 Hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelningen (3 tjänster) 10 7 1 2 Chefsrådman i tingsrätt (2 tjänst) 6 4 1 1 Kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelningen (1 tjänst) 4 4 0 1 Summa 39 21 9 7 % andel män/kvinnor av andel sökanden 23% 33% Flertalet av nämndens ledamöter engagerar sig i nätverk vars mål är att öka antalet kvinnliga chefer och delägare. Ett sådant förhållande kan betraktas som en särskild omständighet, vilken skulle kunna rubba förtroendet till opartiskhet i handläggning av ett ärende. 7 Enligt 11 kap. 6 st. 2 RF, ska tillsättning av domare endast fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. I ett fall noterades att den sökandens referens var en av ledamöterna i nämnden som behandlade ärendet. Enligt nämndens rekommendation utsåg sedan regeringen denna sökande till lagman. Enligt Riksrevisionens bedömning är detta en omständighet som enligt 11 FL kan utgöra jäv. Om sådant förhållande föreligger får denne inte handlägga ärendet enligt 12 st. 2 FL. Som beskrivits ovan ger nämndens protokoll inte någon tydlig bild av hur meritutvärderingen gått till. 6 Enligt 9 lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare, ska nämndens förslag till regeringen motiveras. 7 Se 11 förvaltningslagen (1986:223) (FL). 4 [ 7 ]

3.4 Rekommendation Riksrevisionen rekommenderar att Domarnämnden gör dokumenterade bedömningar utefter de kriterier som nämnden har fastställt. Nämndens bedömningar och förslag till utnämningar skulle därmed bli mer transparanta. Domarnämndens uppdrag ställer mycket höga krav på en opartisk och transparent handläggning och att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för rättsväsendet. Det bör därför prövas om de omständigheter som framkommit i granskningen är förenliga med gällande regelverk samt om de kan vara förtroendeskadliga. 4. Prövning av bisysslor 4.1 Regelverk m.m. Bland Domarnämndens övriga uppgifter ingår att handha och pröva frågor om bisyssla när det gäller lagmän och hyresråd som är chef för hyresnämnd. 8 Enligt 7 LOA, får en arbetstagare inte ha en anställning, något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbete eller som kan skada myndighetens anseende. Bisyssla ska av berörd lagman/chef för hyresråd anmälas till nämnden. Domarnämnden har delegerat till nämndens ordförande att ensam pröva en anmälan om bisyssla i de fall det framstår som klart att anmälan inte bör föranleda något beslut enligt 7 c LOA. I de fall ordföranden bedömer att det inte framstår som klart att anmälan inte bör föranleda något beslut enligt 7 c LOA ska anmälan hänskjutas till nämnden för prövning. En sådan prövning kan leda till att nämnden konstaterar att bisysslan inte är förenlig med anställningen. 4.2 Prövning av bisyssla Utav 62 anställda (lagmän och chefer för en hyresnämnd) har 23 personer under perioden 2009-01-01 2011-05-31 anmält att de har någon bisyssla. Att anmälda bisysslor är tillåtna framgår genom en signering av ordföranden på respektive blankett. Det saknas dock en motivering som förklarar respektive ställningstagande. 8 Se 1 st. 1 p. 2 och 3 förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden. Domarnämnden ska pröva frågor om bisysslor som avses i 7a-7d lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) när det gäller lagmän i tingsrätt och förvaltningsrätt. Likaså gäller prövning av bisysslor som avses i 7a-7c LOA när det gäller hyresråd som är chefer för en hyresnämnd. 5 [ 7 ]

4.3 Handhavande av bisysslor Utav de resterande 39 personerna har 13 personer (33 %) bisysslor som de inte har anmält till Domarnämnden. 9 Bland dessa 13 personer finns det de som har en eller flera bisysslor som enligt Domarnämndens utgivna dokument kan anses utgöra en förtroendeskadlig bisyssla (se tabell 2 nedan). 10 Tabell 2. Översikt över oanmälda bisysslor mellan 2011-01-01 t o m 2011-05-31 Ledamot/suppleant i bostadsrättsförening Person 1 ett uppdrag Person 2 ett uppdrag Person 3 ett uppdrag Person 4 ett uppdrag Person 5 ett uppdrag Person 6 Ledamot i bolag etc. Innehavare/bolagsman i verksamhet inom området juridik två uppdrag Person 7 ett uppdrag ett uppdrag Person 8 två uppdrag* Person 9 ett uppdrag Person 10 ett uppdrag* Person 11 ett uppdag Person 12 ett uppdrag ett uppdrag Person 13¹ ett uppdrag ett uppdrag * Person 8, varav ledamot i en ekonomisk förening * Person 10, ledamot i en stiftelse ¹ Efter utkast av denna revisionsrapport (2011-10-10), framkom det att denna person har fått sina bisysslor prövade av Svea hovrätt 1991. Exempel på bisysslor som kan vara otillåtna enligt 7 LOA är att ha styrelseuppdrag hos vinstdrivande företag, att vara innehavare/bolagsman eller att ha ledande position i verksamhet inom området juridik. Information om anmälningar och prövningar sparas i akter som arkiveras årsvis. Detta innebär att det saknas en samlad förteckning över vilka som har anmält respektive fått sina bisysslor prövade. Riksrevisionen bedömer att nuvarande rutin för anmälning av bisysslor inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. 4.4 Skiljeuppdrag Utöver ovanstående bisysslor förekommer även att lagmän åtar sig uppdrag som skiljeman. Antalet anmälda skiljeuppdrag har minskat mellan åren 2009-2011. Under 2009 har det inkommit sex anmälningar om skiljeuppdrag och under 2010 har det inkommit en anmälan. Under den granskade perioden har det inte inkommit någon sådan anmälan. Enligt dokumentet information om bisysslor 11 bör en stor försiktighet iakttas när det gäller att motta uppdraget av enskild part att ingå skiljenämnd. 9 Efter Riksrevisionens presentation av utkast till denna rapport har Domarnämnden erhållit ytterligare information om berörda personers bisysslor. 10 Se Information om bisysslor, februari 2002, uppdaterad maj 2008. 11 Se Information om bisysslor, februari 2002, uppdaterad maj 2008, s. 22-25. 6 [ 7 ]

Exempel på uppdrag som inte är förenligt med domartjänsten är när skiljemannen utses av den ena parten. Ett sådant uppdrag kan vara förtroendeskadligt enligt 1 kap. 9 RF då en domare ska iaktta saklighet och opartiskhet. 4.5 Rekommendation Domarnämnden bör inrätta rutiner för att kunna säkerställa att prövning av bisysslor sker i enlighet med gällande regelverk. För att skapa en transparent prövning av bisysslor bör det i dokumentationen framgå utifrån vilka aspekter bedömningarna har gjorts. Det bör finnas en förteckning över samtliga anmälda och prövade bisysslor. En sådan förteckning underlättar en eventuell uppföljning av vad som har bedömts och när respektive bedömning har gjorts. Domarnämnden ska enligt sin instruktion handha och pröva frågor om bisysslor. Domarnämnden bör därmed i den kommande årsredovisningen tydligt redogöra för vilket typ av handhavande och prövning som faktiskt har utförts samt resultatet av detta. Ansvarig revisor Kent Gustafsson har beslutat i detta ärende. Uppdragsledare Homa Ghajar har varit föredragande. Kent Gustafsson Homa Ghajar Kopia för kännedom: Regeringen 7 [ 7 ]