Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Relevanta dokument
Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Digital- och datorteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

IE1204/IE1205 Digital Design

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2

Exempel på LAX-uppgifter

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.

IE1204/5 Digital Design typtenta

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

IE1204/5 Digital Design typtenta

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Digital- och datorteknik

DIGITALTEKNIK. Laboration D172

Tenta i Digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

F5 Introduktion till digitalteknik

Tentamen i Digitalteknik 5p

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Sekvensnät i VHDL del 2

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Omtentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 14/

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Tentamen i Digital Design

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Tenta i Digitalteknik

Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Introduktion till digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laborationshandledning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Digital- och datorteknik

Tenta i Digitalteknik

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. Laboration 3 Speciella sekvenskretsar

Sekvensnät vippor, register och bussar

Laboration i digitalteknik

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Transkript:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, IY 1(4) Tentamen i Digitalteknik, TEA22 Datum för tentamen 120529 al T1, T2, KÅRA Tid 14.00-18.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning Institution TEA22 TEN1 Digitalteknik IY Antal uppgifter som 7 ingår i tentamen Antal sidor på tentamen 4 (inkl. försättsbladet) Jour/Kursansvarig Lennart Bengtsson Telefon under skrivtid 281367/ 157609 Besöker salen ca kl. 15.30 Kursadministratör Ylva Jernling/2648/ylva@isy.liu.se (namn/ tfnnr/mailadress) Tillåtna hjälpmedel Inga Övrigt För betyg 3 krävs 21 poäng (eempel när resultat kan ses För betyg 4 krävs 31 poäng på webben, betygsgränser, För betyg 5 krävs 41 poäng visning, övriga salar tentan går i m.m.)

1. ynkrona sekvensnät kan konstrueras enligt Mealy eller enligt Moore. Hur bildas utsignaler respektive nästa inre tillstånd i de två modellerna? (2 p) 2 2. u Ett binärt tal,, inkommer synkront med klockan till det synkrona sekvensnätet. På nätets utgång, u, vill man återfinna pariteten av alla hittills inkomna bitar räknat från spänningstillslag. Eempel: σ : 011001001110101 σ u : 010001110100110 Konstruera med en D-vippa och ett minimalt kombinatoriskt nät av valfria grindar. (3 p) 3. Ett kombinatoriskt nät N realiserar funktionen f = w (y z). w y z N f Visa att man med enbart N-nät kan realisera funktionerna AND, OR, NOT, EXOR och EXNOR. Varje funktion ska utnyttja ett minimalt antal N-nät. Rita kopplingsschema. (5p) 4. 1 2 3 4 K u 4 u 2 u 1 Det kombinatoriska nätet K ska på sina utgångar, U = <u 4, u 2, u 1 >, visa antalet sammanhängande ettor som ett binärt heltal. ammanhängande definieras enligt figur (således är bl.a. 1 och 4 sammanhängande): forts.

Forts uppg 4 1 3 4 2 Om ettorna inte är sammanhängande eller om ettor saknas ska U = <0, 0, 0>. Eempel: 1 2 3 4 1 0 0 0 1 sammanhängande etta 1 0 0 1 2 sammanhängande ettor 1 0 1 0 ettorna är inte sammanhängande 3 Konstruera K med 4/1-multiplerar, NOR-grindar och inverterare. För varje ingång överstigande 28 ges 1 poängs avdrag. 5. 1 2 3 IKN n s b Vid en brädsorteringsanläggning kan det på ett löpande band komma bräder med bredderna b (= bred) respektive s (= smal). Man önskar i ett första steg registrera vilken typ av bräda som kommer och har därför monterat en rad av n st fotoceller över vilka brädorna passerar vinkelrätt. Täckt fotocell ger logiskt ett och ej täckt logiskt noll. Avståndet mellan fotocellerna är valt så, att en smal bräda vid passagen alltid täcker en eller två fotoceller och en bred bräda alltid tre eller fyra. Tack vare anläggningens mekaniska utformning kan endast en bräda i taget passera raden av fotoceller. Passagen kan dock ske var som helst utmed raden. Registreringen ska göras med ett iterativt kombinatoriskt nät, IKN, som med fotocellerna som insignaler ger utsignalerna sb = <1, 0> under en smal brädas passage och sb = <0, 1> under en bred brädas passage. När ingen bräda befinner sig över fotocellerna ska sb = <0, 0>. Konstruera IKN med AND-, OR-grindar och inverterare. amtliga celler ska vara minimala. Det får förutsättas att n 4. (10p)

4 6. 1 2 CE U/D Räknare En s.k. pulsgivare består av en vridbar skiva med omvälande svarta och vita sektorer, se figur. Två fotoceller har placerats med ett sådant inbördes avstånd, att när den ena fotocellen befinner sig i övergångsområdet mellan svart och vitt så befinner sig den andra antingen mitt för en svart eller mitt för en vit sektor. Fotocellerna lämnar de studsfria men osynkroniserade signalerna 1 och 2, vilka är logiskt ett när motsvarande fotocell befinner sig framför en svart sektor och logiskt noll när den befinner sig framför en vit. kivans läge ska registreras med ett synkront sekvensnät,, och en reversibel räknare. För varje detekterbar medurs förändring av skivans läge ska räknaren räkna upp med ett och för varje detekterbar moturs förändring räkna ner med ett. Konstruera nätet med ett minimalt antal D-vippor samt ett minimalt kombinatoriskt nät av NAND-grindar och inverterare. Klockfrekvensen är hög jämfört med välingsfrekvensen hos 1 och 2. Vid spänningstillslag befinner sig båda fotocellerna framför en vit sektor. 7. Vid seriell dataöverföring används ibland s.k. självklockande koder. En viss sådan kod fungerar enligt principen: Om det uppträder 6 bitar i följd med samma värde så inverteras den sjätte biten. För övrigt ska data inte påverkas. u Konstruera ett synkront sekvensnät, som genererar denna självklockande kod, u, utifrån den synkroniserade datasignalen. Tillåtna komponenter är en 4-bits binärräknare av valfri typ samt valfria grindar och vippor. Avdrag för alltför komplicerade lösningar. Asynkrona nät ger obönhörligen noll poäng.

1. e lärobok 2. start 0 0(0) 1(0) 1(1) q + = u = q 3. f = w 1 0 = w' f = 0 0 yz = yz f = w w = w + f = w 0 = w f = w 1 = (w )' 1 0(1) 6. ynkronisera insignalerna Moturs: 1 2 : 00-10-11-01-00 Medurs: 1 2 : 00-01-11-10-00 Q start = 00 00(10) 00(0-) 00 10(11) 10(0-) 10 00(11) 01(10) 10(10) 11(11) 01(0-) 01 11(10) 01(11) 11 11(0-) 4. u 4 = ( 1 '+ 2 '+ 3 '+ 4 ')' u 2 = (( 1 ' + 2 ' + 3 ' + 4 ')' + ( 1 + 3 )' + ( 2 + 4 )')' Mu: 1 2 u 1 00 (( 3 ' + 4 ')' + ( 3 + 4 )')' 01 ( 3 ' + 4 ')' + ( 3 + 4 )' 10 ( 3 ' + 4 ')' + ( 3 + 4 )' 11 (( 3 ' + 4 ')' + ( 3 + 4 )')' 5. 0(00) 0(10) 0(10) -(01) 1(10 1(10) 1(01) 00 01 11 10 D 1 = 1 D 2 = 2 CE = q 1 ' 1 + q 1 1 ' + q 2 ' 2 + q 2 2 ' U'/D = q 1 ' 2 ' + q 1 2 Liknande lösning: Lärobok E 10.2 7. Detektera välingar på och nollställ då räknaren. Räkna upp f.ö. Vid 6:e lika bit (räknaren = 4 och ingen väling) nollställ räknaren och invertera. start cell 1: q 1 = q 2 = 0 cell 2: q 1 = 0 q + 1 = 0 q + 1 = q 2 q + 2 = q + 2 = q 2 + cell 3 tom n-1: cell n: q + 1 = q 1 + q 2 s = q 1 ' + q 2 ' q + 2 = q 1 ' + q 2 ' b = q 1 q 2 ' + q 1 1 D =1 CLR & =1 u