Skogsindustrin En faktasamling

Skogsindustrin En faktasamling 29

Skogsindustrins hållbarhetsmål Innehåll Sidan Detta är en sammanställning av de hållbarhetsmål som skogsindustrin ställt upp för sin verksamhet i Sverige. Miljö & Klimat Den årliga tillväxten i den svenska skogen ska öka med 2 miljoner kubikmeter till år 22. Uttagen av bioenergi från skogen ska öka med 2 TWh till år 22. Sågverken ska till år 21 ta fram Carbon Footprints för minst 8 procent av sina produkter. Skogsindustrins energianvändning ska effektiviseras med minst 15 procent till år 22. Skogsindustrins egen elproduktion ska öka med 2 TWh till år 22. Skogsindustrin ska fram till år 22 minska utsläppen av fossil koldioxid från transporter med 2 procent. Den svenska pappersindustrin bidrar till att uppfylla det europeiska målet för pappersåtervinning (66 procent år 21). Skogsindustrin ska utarbeta gemensamma hållbarhetskriterier vid upphandling av transporter till år 21. Socialt ansvar Högst 1, arbetsolycksfall med frånvaro per 1 anställda år 215. Sjukfrånvaro lägre än 3,5 procent till år 215. Särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Minst 3 procent av antalet tillsatta chefer under år 212 ska vara kvinnor. Minst 6 procent av de medarbetare som rekryteras år 212 ska ha en eftergymnasial utbildning. Skogsindustrins hållbarhetsmål 2 Kort om skogsindustrin 4 Klimatet 7 Sveriges skogar 1 Råvaror 14 Pappers- och massaindustrin 16 Sågverksindustrin 22 Energi 26 Miljö 28 Transporter 31 Återvinning 34 Sociala dimensionen 36 Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 4 Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna 29 56 Forskning & Framtid Branschens FoU-investeringar vid universitet, högskolor och institut ska öka med 5 procent till år 212. Forskningsinvesteringarna fördubblas på lång sikt till år 23. Förutsatt att minst lika stora statliga medel satsas samt att offentliga medel tillskapas för riskfyllda demonstrationsprojekt i en betydligt större skala än idag. 3

Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling. Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Dessutom kan skogsindustrins produkter ersätta andra fossilbaserade material. Skogsindustrin är den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Flera skogsindustriföretag har engagerat sig i energiproduktion av såväl elenergi som bränsle. Returfiber är en allt viktigare råvara i papperstillverkningen. Skogsindustrin 1 spelar en relativt större roll i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Andelen av den svenska varuexporten är 12 procent. I flera län svarar skogsindustrin för 2 procent eller mer av länets industrisysselsättning. Skogsnäringen utgör i storleksordningen tre procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv. Investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar över 15 procent av de totala industriinvesteringarna. Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens i hela klustret. Varje anställd i skogsindustrin ger sysselsättning för ytterligare två hos leverantörer av varor och tjänster till industrin. Sverige är globalt en skogsindustriell stormakt. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 85 procent, och motsvarande för sågade trävaror är omkring 7 procent. Sverige är väldens näst största exportör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Sveriges massa- och pappersindustri är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland. Den täcker knappt en tiondel av EU-ländernas pappersbehov och spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Även den svenska massaexporten är avgörande för papperstillverkningen i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike. En femtedel av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror produceras i Sverige. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror går 25 respektive 35 procent till länder utanför EU. Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 28 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Österrike Brasilien Chile 1 2 3 4 5 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade trävaror, milj m³ 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 4 5

Klimatet Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Den europeiska ld Ko id iox massa- och pappersindustrin är tekniskt ledande i världen. Finland och Sverige leder utvecklingen i Europa, och i det europeiska skogsindustrik ro sråva Skog lustret spelar även de nordiska leverantörsföretagen och konverterarna en betydelsefull roll. Svenska forskningsinstitut spelar en ledande roll för stora r Bioenergi ä ch tr Massabruk, pappersbruk och sågverk r tr äv aro u od pr ta än kt er Skogsareal Massaproduktion Massaexport Pappersproduktion Pappersexport Sågade barrträvaror produktion Sågade barrträvaror export ro tj Ut Sveriges andelar av världens: Värmeverk och avfallshantering Retur pap pe europeiska forskningsprojekt. o er pp Pa ch Skogens betydelse för koldioxidbalansen 2 4 6 8 1 12 14 % Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara t ex trä, kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produk terna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. 6 7

Klimatet Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel kolavgivning kolupptag avverkning Princip på hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. Det grönstreckade området indikerar att skogen tar upp mer kol än den avger. I det orangestreckade området är förhållandena de motsatta. Plantskog Ungskog Sluten skog Källa: SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) Sveriges utsläpp av växthusgaser per sektor 28 64 milj ton CO 2 -ekv. Jordbruk 13% Bostäder och lokaler m.m. 7% El- och värmeproduktion 12% Inrikes transporter 32% Avfall 3% Övriga sektorer 6% Industri 27% Klimatet Övrig industri 24% Skogsindustri 3% Källa: Naturvårdsverket, IVL Förändringar i kollager, Sverige (minus = kolupptag) CO 2 ekv, miljoner ton/år 5-5 -1-15 -2-25 -3-35 -4 2 21 22 23 24 25 26 27 Levande biomassa Dött organiskt material Organiskt markkol CO 2 -utsläpp* per ton avsalumassa och papper kg 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År 29 är estimerat efter tre kvartals inrapportering Källa: Naturvårdsverket * baserat på skogsindustrins bränsleförbrukning, exkl fossila bränslen för mottrycksproduktion. Källa: SCB bränslestat. 8 9

Sveriges skogar Det svenska virkesförrådets utveckling Miljoner m³sk * 35 3 25 2 15 1 5 193 195 197 199 21 23 * m³sk = skogskubikmeter ** SKA = Skogliga konsekvensanalyser Tillväxten är större än avverkningen Miljoner m³sk/år * 12 1 8 6 4 2 * m³sk = skogskubikmeter Tillväxt Förrådsuppbyggnad Avverkning SKA8** Prognos Källa: Skogsstyrelsen Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Statsägda aktiebolag 14% Privata aktiebolag 25% Stat* 3% Övriga privata ägare*** 6% *Statliga fonder, stiftelser, etc. **Kommuner, landsting, stiftelser, fonder, etc. ***Allmänningar, besparingsskogar, kyrkan. Sveriges skogar Övriga allmänna ägare** 2 % Enskilda ägare 5% Trädslagens andel av det svenska virkesförrådet Övriga lövträd 6% Björk 12% Gran 4% Torra träd 3% Tall 39% Källa: Skogsstyrelsen Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen Källa: Riksskogstaxeringen 1 11

Sveriges skogar Certifierad skogsmark 29 Miljoner ha 12 1 8 6 4 2 FSC* PEFC** * Forest Stewardship Council ** Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Observera att viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC. Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC Produktion av trädbränsle 28 Spån och bark Uppvärmning av småhus Flis från energiskog (Salix) Pellets och briketter Flis från rundved Returträ Brännved, rundved* Övrig flis/kross Grot (grenar och toppar, ej flisat) Skogsflis/skogskross 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 *industriduglig ved som eldas upp TWh Naturvårdsavsättningar Brukad produktiv skog 21,5 miljoner hektar Skogliga impediment som inte får brukas 4, miljoner hektar Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Produktiv skog avsatt för naturvård 2, miljoner hektar Frivilligt avsatt Sveriges skogar Källa: Skogsstyrelsen Källa: Svenska trädbränsleföreningen 12 13

Råvaror Skogsindustrins virkesförsörjning 28 Miljoner m³fub * Export 2,5 Från skogen 74,8 Import 5,8 71,9 Sågtimmer 35,9 Flis 11,1 Sågverk & plywoodind. 24,8 Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde 29 1 ton 18 16 Returpapperssortiment: Övrigt Bättre sortiment Används vid tillverkning av: Kartong Mjukpapper Råvaror Wellpapp Mjukpapper Kartong Brännved o dyl 6,2 * Fasta kubikmeter under bark Från lager Massaved 36, Träfiberind. 47,1 Källa: VMR, SDC 14 12 Wellpappretur Liner och fluting för wellpapp Råvaruanvändning vid papperstillverkning 29 Fyllnads- och bestrykningsmedel 12% 1 Kartong Mjukpapper Kartong Returpappersmassa 14% Halvkemisk massa 3% Kemisk massa 45% 8 6 Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. Tidningspapper Mekanisk massa 26% 4 Total pappersproduktion: 1,9 miljoner ton 2 14 15

Pappers- och massaindustrin Papper produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 1 8 6 4 2 Produktion Export Inhemska leveranser 198 1985 199 1995 2 25 29 Avsalumassa produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 3 2 1 Produktion Export Inhemska leveranser 198 1985 199 1995 2 25 29 Pappers- och massaindustrin Pappersleveranser till vissa marknader 29 Tyskland Asien Storbritannien Sverige Italien Nederländerna Frankrike Danmark Spanien Afrika Norge Kina Polen Finland Nordamerika,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Miljoner ton Totala leveranser: 1,9 miljoner ton (28: 11,5) Export till EU: 6,9 miljoner ton (28: 7,5) Massaleveranser till vissa marknader 29 Tyskland Sverige Italien Kina Frankrike Storbritannien Österrike Spanien Belgien/Luxemburg Indonesien Schweiz Polen Indien Ungern Norge Turkiet Thailand Nederländerna Finland,1,2,3,4,5,6,7,8,9 1, Miljoner ton Totala leveranser: 4, miljoner ton (28: 4,) Export till EU: 2,4 miljoner ton (28:2,6) 16 17

Pappers- och massaindustrin Export av papper, fördelad på produktslag Tidningspapper Träfritt tryckpapper Trähaltigt tryckpapper Mjukpapper Förpackningspapper Kartong för förpackning Wellpappmaterial Övrigt papper och kartong,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 Miljoner ton Total export: 9,7 miljoner ton 29 1,1 miljoner ton 28 1,4 miljoner ton 27 Export av massa, fördelad på produktslag Blekt sulfat av barrved Blekt sulfat av lövved 29 28 27 Pappers- och massaindustrin Struktur tillverkning av papper De tolv största bruken svarar för 7 procent av kapaciteten Antal/procent 7 6 5 4 3 2 1 1 Antal bruk 1 2 2 3 3 4 Andel av kapacitet 4 5 Struktur tillverkning av avsalumassa De sex största bruken svarar för 65 procent av kapaciteten Antal/procent 5 4 Sulfit och oblekt sulfat Mekanisk 3 2 1,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 2,8 Miljoner ton Total export: 3,4 miljoner ton 29 3,4 miljoner ton 28 3,5 miljoner ton 27 29 28 27 18 19-1 Antal bruk 1-2 2-3 3-4 Andel av kapacitet 4-5 5-1 ton i kapacitet 5-1 ton i kapacitet

Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % 1 ton 27 28 29 9/8 Tidningspapper 2 547 2 56 2 45-6,1 Trähaltigt (TH) tryckpapper 1 788 1 881 1 533-18,5 Träfritt (TF) tryckpapper 1 546 1 383 1 273-8, Mjukpapper 319 33 338 2,3 Förpackningspapper 1 32 925 999 8, -därav säckpapper 579 499 56 12,4 Wellpappmaterial 2 58 2 7 1 892-5,7 -därav kraftliner 1 536 1 55 1 414-6, Kartong för förpackning 2 464 2 469 2 376-3,8 Övrigt papper och kartong 12 121 117-3,4 Totalt papper och kartong 11 874 11 676 1 933-6,4 Papper Pappers- och massaindustrin 198 199 2 29 Antal fabriker 62 51 48 41 Total kapacitet, miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12, Kapacitet per fabrik, 1 ton 115 185 232 294 Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 1,8 1,9 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 9,7 Exportvärde, miljarder kr 11,4 32,7 57, 69,5 Största köparländer, 1 ton Tyskland 8 1 3 1 785 1 94 Storbritannien 75 1 4 1 53 1 286 Italien 234 454 564 628 Frankrike 5 65 758 495 Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % 1 ton 27 28 29 9/8 27 28 29 9/8 Mekanisk 3 672 3 57 3 322-6,9 558 455 344-24,4 Halvkemisk 266 263 279 6,1, Sulfit och oblekt sulfat 2 95 2 85 2 723-2,9 315 314 336 7, Blekt sulfat barr 4 17 4 7 3 797-6,7 2 878 2 914 2 624-1, Blekt sulfat löv 1 389 1 363 1 352 -,8 357 417 436 4,6 Totalt massa 12 42 12 71 11 473-5, 4 18 4 1 3 74-8,8 Massa 198 199 2 29 Antal fabriker 72 48 45 41 Total kapacitet, miljoner ton 1,5 1,9 11,7 13, Kapacitet per fabrik, 1 ton 145 225 253 317 Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 11,5 Export, miljoner ton 3, 2,7 3,1 3,4 Exportvärde, miljarder kr 6,1 11,6 16,6 13,5 Största köparländer, 1 ton Tyskland 6 9 946 839 Italien 3 3 312 321 Kina 24 11 4 315 Frankrike 4 3 35 292 2 21

Sågverksindustrin Produktion och export av sågade barrträvaror Miljoner m³ 18 15 12 9 6 3 198 Produktion 199 Leveranser till Sverige 2 Produktion 29: 16 miljoner m³ (28: 17,5) Export 29: 12,3 miljoner m³ (28: 12,1) Export 29 Källa: SCB, Skogsindustrierna Export av sågade och hyvlade barrträvaror Miljoner m³ Sågverksindustrin 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 29 Sågad furu Sågad gran Hyvlat virke Källa: SCB Export av sågade barrträvaror till vissa marknader 29 Storbritannien Egypten Tyskland Nederländerna Danmark Norge Japan Frankrike Marocko Algeriet Belgien Spanien Saudiarabien Tunisien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, Miljoner m³ Total export 29: 12,3 miljoner m³ (28: 12,1) Källa: SCB Utomeuropeiska marknaders andel av den svenska barrträvaruexporten 22 23 Procent 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 25 29 Källa: SCB

Sågverksindustrin Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror, produktion 28 Setra Trävaror Södra Timber SCA Timber Vida Moelven Stora Enso Timber Rörvik Timber Karl Hedin Norrskog-NWP Derome,,5 1, 1,5 2, 2,5 Total produktion 28: 17,5 miljoner m³ (27: 18,6) Miljoner m³ Källa: SDC De största exportländernas leveranser till europamarknaden Miljoner m³ 1 8 6 4 2 Exportländer 1999 24 29 Sverige Finland Ryssland Kanada Baltstaterna Tyskland Sågade trävaror Sågverksindustrin 198 199 2 25 29 Antal sågverk prod >1 m 3 /år 283 26 27 175 165 Produktion per sågverk, 1 m 3 (ca) 35 4 75 1 95 Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 12, 16,4 17,8 16,1 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 12,2 12,3 Exportvärde, miljarder kr 5,4 11 19,4 21,7 23,1 Största köparländer, 1 m 3 Storbritannien 1 1 24 2 46 2 835 2 865 Egypten 25 38 64 33 1 11 Tyskland 9 1 22 1 17 8 1 9 Danmark 6 74 1 3 1 425 9 7 Träskiveindustrin 198 199 2 25 29 Antal anläggningar 32 18 12 8 8 Produktion, m 3 Spånskivor, 1 m 3 1 193 843 64 487 587 Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 293 243 193 Exportvolym Spånskivor, 1 m 3 463 183 98 72 28 Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 122 72 5 Exportvärde totalt*, milj kr 937 539 622 355 241 * inkl MDF (Medium Density Fiberboard) f r. o. m 22 Tysklands, Rysslands och Baltstaternas volymer avser endast exporten till de största europeiska importmarknaderna. Källa: SCB 24 25

Energi Energi Elförbrukning Massa- och pappersindustrin TWh 25 2 15 Total elförbrukning Specifik elförbrukning kwh per ton papper 25 2 15 1-1 % 1 5 Därav mottryck 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: SCB Källa: SCB och Skogsindustriernas miljödatabas Förbrukning av biobränsle och olja Massa- och pappersindustrin 1 toe 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Biobränsle Olja 198 1984 1988 1992 1996 2 24 29 Exkl. bränsle för mottryckskraft År 29 är estimerat efter 3 kvartals inrapportering Källa: SCB Skogsindustrins fjärrvärmeleveranser 26 27 TWh värme 2,5 2, 1,5 1,,5, 21 22 23 24 25 26 27 28 Källa: Skogsindustriernas miljödatabas

Miljö Miljö Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 2 15 1 5 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 *Sågverk och övrig trävaruindustri Massa och papper Trävaror Källa: SCB Lösta organiska ämnen (COD) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton COD Miljoner ton massa 1,6 16 1,4 14 Massaproduktion 1,2 12 1, 1,8 8,6 6 COD-utsläpp,4 4,2 2, År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 9 Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Procent 1 Klorerad organisk substans (AOX) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton AOX AOX kg/ton blekt kemisk massa 35 14 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Massa Papper Sågade trävaror 3 25 2 15 1 AOX-utsläpp 5 AOX kg/ton blekt 2 kemisk massa År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 9 12 1 8 6 4 28 29

Miljö Svavel Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton svavel Miljoner ton massa 12 1 8 Massaproduktion 12 1 8 Transporter Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 28 Export 54% Inrikes 39% 26% 26% 26% 6 6 Svavelutsläpp 4 4 2 2 År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 9 * exklusive malmbanan **lastade varor Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) 6% Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) Källa: SIKA, Banverket Ökad produktion och minskade utsläpp Index 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 9 92 94 96 98 2 4 6 9 Massaproduktion Pappersproduktion Elförbrukning Fossil CO 2 Svavel COD AOX NO x P N Transportmedel via landtransporter i Sverige 28 (tonkm) 3 31 % 1 8 6 4 2 Rundvirke Flis Trävaror Massa* Papper * Tidigare var denna stapel både för massa och returpapper, men nu endast massa vilket betyder att siffrorna inte är helt jämförbara med tidigare år. Järnväg Lastbil Källa: SIKA

Transporter Transporter Transportmedel vid export av massa och papper 28 Järnväg 16% Lastbil 25% trävaror 28 Järnväg 1% Lastbil 29% Virkesråvara på järnväg har ökat med 75 % under perioden 21-28 Fartyg 59% Fartyg 7% Totalt: 13,5 miljoner ton Totalt: 6,3 miljoner ton Källa: SIKA, Banverket Data omfattar företagens transportsystem. Skogsindustrins landtransporter 28 Järnväg 67 milj.ton Lastbil 93 milj.ton Det svenska vägnätet <1 6 9% Skogsprodukter Järnmalm Metaller Övrigt 26% 23% 1-149 16 45% 15-299 14 >3 4 396 km 95 km Medeltransportavstånd skogsprodukter Källa: SIKA Statliga Kommunala Enskilda vägar med statsbidrag Övriga enskilda skogsbilvägar Vägar 42 5 mil 9 8 4 1 7 6 21 Järnvägar 1 1 mil Källa: Transportstyrelsen 32 33

Återvinning Förbrukning, insamling, import och export av returpapper i Sverige Miljoner ton 2, 1,5 1,,5, 198 1985 199 1995 2 Förbrukning Insamling Import Export 25 29 Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper med producentansvar samt andel materialåtervinning i % av konsumtion, 28 1 ton 8 6 4 2 Förpackningar 74% 89% Tidningar 68% Kontorspapper Konsumtion Materialåtervinning i procent Källa: Materialbolagen, Skogsindustrierna Inblandningsgrad av returpapper i olika papperskvaliteter 29 Kraftpapper, träfrittoch trähaltigt tryckpapper % Kartong 11% Wellpappmaterial 25% Tidningspapper 36% Mjukpapper 76% 2 4 6 8 1 12 Total produktion: 1,9 miljoner ton Produktion i miljoner ton Återvinning* av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruk % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 34 35 23 24 *Andel material- och energiåtervinning samt övrigt nyttiggörande av totala mängden avfall. 25 26 27 28 Källa: Skogsindustriernas miljödatabas

Sociala dimensionen Arbetstid Massa- och pappersindustrin Timmar 35 3 25 2 15 Arbetsskador Massa-, pappers- och pappindustrin SNI 17.1 Sociala dimensionen Antal olyckor respektive sjukdomar per 1 anställda med minst en dags frånvaro 25 2 15 1 5 1 Arbetare 27 Tjänstemän 28 Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid exkl övertid för heltidsanställda 29 Källa: Hewitt Löneanalyser 23 24 Arbetsolyckor 25 26 27 Arbetssjukdomar 28 29 Källa: AV, SCB Sjukfrånvaro Massa- och pappersindustrin Arbetsskador Sågverk, hyvlerier och träimpregneringsverk SNI 16.1 % 8 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 Antal olyckor respektive sjukdomar per 1 anställda minst en dags frånvaro 3 25 2 15 1 5 23 24 Arbetsolyckor 25 26 Arbetssjukdomar 27 28 29 Samtliga Arbetare Tjänstemän Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar med mer än en dags sjukfrånvaro i relation till antalet anställda i branschen. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Källa: Hewitt Löneanalyser Källa: AV, SCB 36 37

Forskning och utveckling FoU Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 28* Forskning och utveckling FoU Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 28* Bioenergi 1 Mkr Övrigt 11 Mkr Miljoner svenska kronor 12 Trä 156 Mkr Skog 296 Mkr 1 1 13 8 6 4 486 588 2 Massa och papper 45 Mkr *enligt enkät till FoU-utförarna, totalt 1 13 Mkr varav Skoglig och varav med vid skogsindustriell offentlig institut FoU vid UHI finansiering Skog Massa och papper Trä Bioenergi Övrigt Omfattningen av skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och insitut har, jämfört med undersökningen 25, ökat med cirka 2 miljoner kronor per år. Ökningen beror på att i årets undersökning ingår även bioenergi samt av att antalet skogliga institutioner som redovisas har ökat. *enligt enkät till FoU-utförarna 38 39

Ekonomisk betydelse Export och import av några varugrupper 29 Skogsindustriprodukter Vägfordon Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkstadsprod. Energivaror Mineralvaror Läkemedel Export Import Övr. kemiska produkter 5 1 15 2 25 Miljarder kronor Total export: 998 miljarder kronor (28: 1 194 miljarder kronor) Total import: 911 miljarder kronor (28: 1 98 miljarder kronor) Källa: SCB Handel med skogsindustriprodukter 29 Papper och papp Varor av papper och papp Pappersmassa, returpapper Sågade trävaror Rundvirke, Export Import flis, spån Fanér, skivor, trävaror m m 1 2 3 4 5 6 7 Miljarder kronor Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige 198 21 Miljarder kronor 14 12 1 8 6 4 2 Ekonomisk betydelse 199 1994 1998 22 26 28 21 Massa och papper Sågverk Papperskonvertering Övrig trävaruindustri Löpande penningvärde; år 21 prognos Källa: SCB, februarienkät 21 Anställda i skogsnäringen Massa- och pappersindustrin Snickeri- och skivindustrin m m Skogsbruket Förpacknings- och annan pappersvaruindustri Sågverksindustrin 5 1 15 2 25 1 -tal Totalt antal anställda: 85 Källa: SCB Källa: SCB Företagens ekonomi och CFAR 4 41

Konsumtion Uppskattad trävaruanvändning i Sverige Övrigt 25% Förpackningar 19% Papperskonsumtionen i Sverige 1 ton 25 2 15 Konsumtion Lister 1% Fönster/dörrar 3% Limträ 4% Möbler 6% Golv 6% ROT* 8% *Renovering och tillbyggnad Impregnerat 16% Nyproduktion 12% Källa: Växjö Universitet 22, Skogsindustrierna 1 5 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 29 Inhemska leveranser Import Källa: Skogsindustrierna, SCB Papperskonsumtion i Sverige per kvalitet Övrigt papper & kartong 1% Kartong för förpackning 15% Tidningspapper 22% Wellpappmaterial 2% Papper för förpackning 8% Papperskonsumtion 29: 1,9 miljoner ton Trähaltigt tryckpapper 7% Träfritt tryckpapper 15% Mjukpapper 12% Källa: Skogsindustrierna, SCB 42 43

Internationellt Världens skogar: 3,95 miljarder hektar 29 Pappersproduktion i världen 28 per region Internationellt Europa 25% 1 1 milj ha Sydamerika 21% 832 milj ha Oceanien 1% Afrika 1% Latinamerika 5% Oceanien 5% 26 milj ha Afrika 16% 635 milj ha Nordamerika 25% Asien 4% Nord- och Centralamerika 18% 76 milj ha Asien 15% 572 milj ha Europa 28% Källa: FAO Total produktion: 391 miljoner ton (27: 394) Källa: PPI Virkesanvändning i världen Pappersproduktion i världen 28 per kvalitet Industrived u-länder 15% Brännved i-länder 7% Kartong för förpackningar 13% Övrigt papper 8% Tidningspapper 9% Brännved u-länder 45% Skriv- och tryckpapper 3% Industrived i-länder 33% Wellpappmaterial 33% Mjukpapper 7% Total virkesanvändning: 3,5 miljarder m 3 Total produktion: 391 miljoner ton (27: 394) Källa: FAO 44 45 Källa: PPI

Internationellt Massaproduktion i världen 28 per region Produktion och export av papper 28 Internationellt Oceanien 1% Latinamerika 11% Asien 24% Europa 26% Afrika 1% Total produktion: 192 miljoner ton (27: 195) Nordamerika 37% Källa: PPI Japan Brasilien Rep. Korea Ryssland Italien Indonesien Kina Frankrike Sverige Tyskland USA Finland Kanada 15 3 45 6 75 9 Total världsproduktion: 391 miljoner ton (27:394) Total världsexport: 115 miljoner ton (27:116) Miljoner ton Produktion Export Källa: PPI Massaproduktion i världen 28 per kvalitet Övrig massa 9% Mekanisk massa 22% Kemisk massa 69% Total produktion: 192 miljoner ton (27: 195) Produktion och export av massa 28 Kina Japan Norge Spanien Tyskland Ryssland Finland Indonesien Sverige Chile USA Brasilien Kanada 1 2 3 4 5 6 Total världsproduktion: 192 miljoner ton (27:194) Total världsexport: 43 miljoner ton (27:44) Miljoner ton Produktion Export Källa: PPI 46 47 Källa: PPI

Internationellt Världens största papperstillverkare International Paper Stora Enso UPM Nine Dragons APP/Sinar Mas Georgia-Pacific Nippon Paper Group Oji Smurfit Kappa SCA Sappi AbitibiBowater Mondi Smurfit-Stone Norske Skog Västeuropa Nordamerika Region där tillverkningen är belägen Västra Europa Östra Europa Latinamerika Asien Oceanien & Afrika 5 1 15 2 Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget första kvartalet 21. Källa: Pöyry Förbrukning av papper i Europa 28 leveranser från olika länder/regioner Latinamerika, Övriga Europa 28% Nordamerika 3% Storbritannien 6% Italien 9% Sverige 1% Total förbrukning: 88 miljoner ton (27: 91) Internationellt Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 22% Frankrike 11% Finland 1% Källa: CEPI Världens största tillverkare av marknadsmassa, blekt sulfat Fibria* Arauco RGM/APRIL International Paper* CMPC Södra Suzano Domtar* Weyerhaeuser Stora Enso* UPM* Georgia-Pacific Mercer International ENCE APP/Sinar Mas* 1 2 3 4 5 6 Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget första kvartalet 21. * Inklusive export till egna bruk (captive pulp) Barrmassa Lövmassa Källa: Pöyry Förbrukning av papper i Europa 28 per kvalitet Övrigt papper och kartong 4% Kartong för förpackning 7% Wellpappmaterial 25% Papper för förpackning 8% Total förbrukning: 88 miljoner ton (27: 91) Tidningspapper 12% Trähaltigt tryckpapper 16% Träfritt tryckpapper 2% Mjukpapper 8% 48 49 Källa: CEPI

Internationellt Råvaruanvändning vid pappersproduktion i Europa 28 Fyllmedel och bestrykningsmedel 14% DIP 1% Kemisk massa 32% Produktion och export av sågade barrträvaror 28 Miljoner m³ 6 4 Internationellt Produktion Export Returpappersmassa 41% Mekanisk och halvkemisk massa 12% 2 Kanada Ryssland Sverige Tyskland Chile Österrike Finland USA Brasilien Frankrike Kina Indien Japan Total pappersproduktion: 99 miljoner ton (27: 13) Källa: CEPI Total världsproduktion: 288 miljoner m³ (27: 318) Total världsexport: 95 miljoner m³ (27: 11) Källa: FAO Återvinning av pappersprodukter Procent av konsumtionen 28 Schweiz Sverige Tyskland Japan Europa* Finland USA Italien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 % Världens tio största producenter av sågade barrträvaror 28 (baserat på produktionsvolym) West Fraser Weyerhaeuser Canfor Stora Enso Timber Klausner Group Tolko Sierra-Pacific Arauco AbitibiBowater Hampton Affiliates 2 4 6 8 Miljoner m³ (netto) Världen 54 * med Europa avses EU27, Norge och Schweiz. Källa: PPI, CEPI Källa: Wood Markets 5 51

Internationellt Konjunktur och marknad 29 Förbrukning av sågade barrträvaror 29 m³ per capita Estland Finland Sverige Österrike Kanada Norge Lettland Danmark Tyskland USA Frankrike Belgien England Litauen Europa Italien Spanien Ryssland Prel. uppgifter,,1,2,3,4,5,6,7,8,9 Källa: UNECE År 29 blev exceptionellt med den globala ekonomin i den djupaste lågkonjunkturen sedan 193-talet. Den finansiella krisen som tog sin början 28 med stora effekter på den reala ekonomin fortsatte in i 29. Globalt föll BNP (bruttonationalprodukten) med nära en procent; svagare utveckling i västliga avancerade ekonomier och starkare i utvecklingsekonomier. I USA gick BNP tillbaka med 2,5 procent och i Euro-området, som är viktig exportmarknad för den svenska skogsindustrin, med nära fyra procent. I Kina dämpades den ekonomiska tillväxten men var ändå på hög nivå. Världshandeln med varor och tjänster minskade med hela tolv procent. Regeringar och centralbanker vidtog kraftfulla åtgärder för att stabilisera de finansiella systemen, underlätta kreditgivningen och stimulera efterfrågan. Styrräntorna var på rekordlåga nivåer. Inflationstrycket var lågt, och vissa länder eller regioner hade negativ inflation. Under loppet av året bromsades dock fallet i efterfrågan och BNP upp i många länder. I Sverige föll BNP med nära fem procent. Den svenska kronan, som försvagats kraftigt under andra halvåret 28 och några månader in på 29 började därefter förstärkas. Genomsnittligt under året var kronan tio procent lägre värderad mor euron och 16 procent mot dollarn. Den ekonomiska inbromsningen med minskad industriproduktion och handel och minskat byggande fick stora effekter på marknaderna för papper, massa och sågade trävaror. Som svar på den lägre efterfrågan genomförde industrin i stora delar av världen produktionsinskränkningar och nedläggningar av fabriker och maskiner, vilket resulterade i minskat utbud. Pappersproduktionen sjönk för andra året vissa länder för tredje året i rad; i USA och Europa med tio procent, i Canada med 19 procent. Sveriges papperstillverkning gick tillbaka med sex procent, medan Finlands minskade med 22 procent. Efterfrågan i Europa av grafiska papper sjönk med mellan nio och 22 procent beroende på kvalitet, och begränsade möjligheter för de svenska och europeiska tillverkarna att exportera utanför Europa ledde till produktionsinskränkningar men även överkapacitet för vissa kvaliteter. Denna hänger 52 53

också samman med strukturellt ändrade medievanor med ökad användning av elektroniska media till nackdel för främst tidningspapper. Marknaden för färskfiberbaserad kartong i Europa minskade med nio procent. Efterfrågan på wellmaterial i Europa var svag men stärktes under året. Flera kraftpapperskvaliteter noterade successivt förbättrat orderläge. Efterfrågan på hygienpapper hölls uppe under året. Den svenska pappersexporten sjönk med fem procent. Marknaden för avsalumassa var svag i början av året med produktionsstopp och prisfall. Under andra halvåret hade lagernivåerna hos både producenter och köpare reducerats väsentligt, och sedan halvårsskiftet 29 kunde successiva prishöjningar genomföras. Leveranserna globalt av blekt sulfatmassa ökade med en procent, med en minskning av barrsulfatleveranser och ökning av lövsulfat. Det globala genomsnittet döljer stora obalanser: leveranserna till Europa, USA och Japan minskade starkt medan de ökade med över 4 procent till Kina, som med växande pappersproduktion kräver ökande mängder råvara. Sveriges produktion av avsalumassa sjönk med nio procent, medan exporten steg marginellt. Marknaden för sågade trävaror präglades under inledningen av 29 av lågkonjunkturen och minskat byggande. Kraftiga produktionsinskränkningar i Finland och i Centraleuropa, delvis också till följd av minskad tillgång på råvara, hjälpte till att balansera marknaden, och prishöjningar kunde genomföras under andra halvåret. Stimulanser av typen ROT-avdrag (renovering, om- och tillbyggnad) i flera länder har hjälpt till att öka efterfrågan på trävaror. Sveriges produktion minskade med åtta procent, medan den i Finland gick tillbaka med 22 procent. Sveriges export steg med två procent, med starka exportökningar till länderna i Nordafrika och Mellanöstern. Till huvudmarknaden EU gick leveranserna tillbaka. Värdet av den svenska skogsindustriexporten sjönk med fyra procent till 123 miljarder kronor. Exportvärdet för papper gick tillbaka med två procent, för massa med 18 procent medan för trävaror steg exportvärdet med två procent. Volymer, priser och valutakurser förklarar i varierande grad exportvärdes- utvecklingen beroende på marknad och produktmix. Investeringarna i skogsindustrin i Sverige sjönk med nära 2 procent. I massa- och pappersindustrin, där stora delar av investeringarna är energirelaterade, sjönk investeringarna till drygt fem miljarder kronor, och i sågverksindustrin till knappt två miljarder. Trots den djupa lågkonjunkturen och minskade efterfrågan planade lönsamheten ut. Till detta bidrog företagens effektiviserings- och besparingsinsatser. Utvecklingen av omsättning och resultat för företag noterade på Stockholmsbörsen visas i följande tabell. Omsättning och resultat för börsnoterade skogsindustriföretag Omsättning Årets resultat 3 Företag 29 28 29 28 SCA 11,86 11,45 5,91 5,6 Stora Enso 1 95, 15,99-9,33-6,53 Holmen 18,7 19,33 1,1,64 Billerud 7,76 7,81,17,15 Rottneros 1,51 2,66 -,7 -,33 Rörvik Timber 1,28 2,39 -,23 -,21 Bergs Timber 2,78,86 -,3, 1 Omräkningskurs SEK/EUR 9,61 år 28 och 1,62 år 29 miljarder kr 2 Räkenskapsår 28 29 resp 27-28 3 Resultat efter skatt Källa: Företagens bokslutsrapporter Aviseringar om personalneddragningar fortsatte under 29; sammanlagt berördes uppemot 15 personer. Vid några sågverk togs under årets lopp varsel om neddragningar tillbaka till följd av den bättre marknadsbalansen. Tre sågverk och ett pappersbruk lades ner under året. (Jämförelserna avser 28.) 54 55

SKOGSINDUSTRIERNA 29 kommunikation bransch- /marknadsanalys styrelse vd administration* arbetsgivarfrågor näringspolitik träpromotion Arbetsrätt/avtal Arbetsmiljö Kompetensfrågor * Administrationen delas av: Skogsindustrierna Trä- och Möbelindustriförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet FoU Miljö Energi Produkter Produkter trä Skog Transporter Svenska träprogrammet Internationella träprogrammet FoU Europeiskt samarbete Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med arbetsgivarfrågor, svensk och övrig europeisk näringspolitik, marknadsfrågor för trämekaniska produkter samt branschanalys och kommunikation. Skogsindustrierna företräder drygt 5 massa- och papperstillverkare i sammanlagt 25 koncerner/företag och ca 14 sågverk i ca 7 koncerner/företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Medlemsföretagen har nästan 4 medarbetare. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Leif Brodén, Södra. Verkställande direktör är Marie S. Arwidson. Verksamheten är organiserad i en arbetsgivaravdelning med tre kommittéer, en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt en avdelning för träpromotion. Ordföranden i kommittéerna är: Avtal papper/massa: Magnus Hall, Holmen Avtal sågverk: Lars Martinson, Martinsons Kompetensförsörjning: Tommy Haglund, Holmen Forskning: Karin Emilsson, Södra Miljö och Energi: Göran Lindqvist, Arctic Paper Produkter: Göran Nilsson, SCA Produkter trä: Mats Wernersson, Södra Timber Skog: Björn Andrén, Holmen Skog Transport: Stig Wiklund, Stora Enso Transport and Distribution Träpromotion: Johan Padel, Moelven Timber 56 57

Samverkan med andra organisationer Skogsindustrierna samverkar i frågor med ett stort antal andra branschföreningar och näringslivsorganisationer. CEI-Bois, Confédération Européenne des Industries de Bois, är den europeiska paraplyorganisationen för sågverk och annan trämekanisk industri. www.cei-bois.org CEPI, Confederation of European Paper Industries, representerar europeisk massa- och pappersindustri i 19 länder (17 EU-länder plus Norge och Schweiz). www.cepi.org, www.paperonline.org ICFPA, International Council of Forest and Paper Associations, är ett forum för den globala skogsindustrin. www.icfpa.org Industrikommittén, består av ledande företrädare för svenska arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. www.industrikommitten.se, www.industriavtalet.com LRF Skogsägarna, är en riksorganisation för de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna. Skogsägar före ning arnas medlemmar består av 89 företag som ägs av nästan 15 skogsägare. www.lrf.se Näringslivets Transportråd för transportköpare är ett samarbete på tran sportområdet mellan branschföreningarna Skogsindustrierna, Teknikföretagen, Svenskt Handel, Plast- & Kemiföretagen, SveMin, Jernkontoret. www.transportrad.se SKGS (Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet), är ett samarbete på energiområdet mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. www.skgs.org SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, företräder ca 4 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen. Vår uppgift är att tillvarata medlemsföretagens- och arbetsgivarnas intressen. www.sla-arbetsgivarna.org Svenskt Näringsliv, företräder drygt 55 små, medelstora och stora företag. Skogsindustrierna är tillsammans med 5 andra bransch- och arbetsgivarförbund medlemmar i Svenskt Näringsliv. www.svensktnaringsliv.se TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet är en bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som verkar i den träförädlande industrin. www.tmf.se Om du är intresserad av att få tillgång till materialet digitalt i denna faktasamling hittar du flertalet bilder på vår webbplats, www.skogsindustrierna.org/presentationer. Skogsindustrin En faktasamling 21 Skogsindustrierna Produktion: Ready Steady production AB Tryck: Brommatryck & Brolins april 21 ISSN: 142-674

Box 55525, 12 4 Stockholm Tel 8-762 72 6 Fax 8-611 71 22 www.skogsindustrierna.org