Skogsindustrin. En faktasamling

Transkript

1 Skogsindustrin En faktasamling 2007

2

3 Innehåll Sidan Kort om skogsindustrin 4 Skogens betydelse för koldioxidbalansen 7 Sveriges skogar 8 Råvaror 12 Pappers- och massaindustrin 14 Sågverksindustrin 20 Återvinning 24 Miljö 25 Energi och klimat 30 Transporter 32 Sociala dimensionen 36 Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 40 Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna

4 Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling. Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull; växande skogar binder koldioxid, och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Skogsindustrin är den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Flera skogsindustriföretag har engagerat sig i energiproduktion av såväl elenergi som bränsle. Returfiber har blivit en allt viktigare råvara i papperstillverkningen. Skogsindustrin 1 spelar en relativt större roll i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för procent. Andelen av den svenska varuexporten är 11 procent. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av länets industrisysselsättning. Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv. Investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustriinvesteringarna procent av de totala industriinvesteringarna. Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Sam arbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transport sektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom samarbetet genereras syssel sättning och utveckling av kunskap och kompetens i hela klustret. Varje anställd i massa-, pappers- och sågverksindustrin ger sysselsättning för ytterligare två personer hos leverantörer av varor och tjänster till industrin. 4

5 Sverige är globalt en skogsindustriell stormakt. Den svenska skogs industrin är starkt exportinriktad. Vi är världens tredje största exportör av sågade trävaror samt världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Sveriges massa- och pappersindustri är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland. Den täcker drygt en tiondel av EU-ländernas pappersbehov. Den spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Även den svenska massaexporten är avgörande för papperstillverkningen i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike. En femtedel av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror produceras i Sverige. Av den svenska exporten av massa, papper och sågade trävaror går mellan 22 och 32 procent till länder utanför EU. De nordiska skogsindustriföretagen har varit mycket aktiva i den globala omstruktureringen. De äger drygt hälften av produktionskapaciteten för 5

6 papper i västra Europa. Etablering genom förvärv och sammanslagningar har också skett utanför västra Europa. I sågverksindustrin sker en stark strukturomvandling. De tio största företagen i Sverige svarar för närmare 60 procent av produktionen. Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Den europeiska massa- och pappersindustrin är tekniskt ledande i världen. Finland och Sverige ligger främst i utvecklingen i Europa, och i det europeiska skogsindustri klustret spelar även de nordiska leverantörsföretagen och konverterarna en betydelsefull roll. Svenska forskningsinstitut spelar en avgörande roll för stora europeiska forskningsprojekt. 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 6

7 Skogen och klimatet kc Jn hc hnw `qn frq u Rjn Qdstq o`o od q Ahndmdqfh U qldudqj nbg `ue`kkrg`msdqhmf q n bg sq L`rr`aqtj+ o`oodqraqtj nbg r fudqj sq u `qn t nc oq s` m q si Ts js dq n dq oo O` bg Skogens betydelse för koldioxidbalansen Träden tar upp stora mängder koldioxid ur luften. Med solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir bygg stenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras kol i den växande skogen. Avverkat virke blir träoch pappersprodukter, men också biobränsle som kan ersätta olja och kol. Det lagrade kolet finns kvar i produkterna. Särskilt trähus är viktiga eftersom de binder kol under lång tid. När produkterna till slut bränns eller förmultnar frigörs koldioxid som tas upp av träden och återförs till kretsloppet. Den årliga avverkningen i Sverige är mindre än tillväxten och därför ökar mängden bundet kol från år till år. Skogen hjälper till att hålla koldioxidtillskottet till atmosfären i schack. 7

8 Sveriges skogar Miljoner msk msk skogskubikmeter SKA Skogliga konsekvensanalyser 2003 Källa: Skogsstyrelsen Miljoner msk/år msk skogskubikmeter Förrådsuppbyggnad Avverkning Tillväxt 8 Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen

9 Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Sveriges skogar Övriga privata ägare 6% Staten 18% Enskilda ägare 51% Övriga allmänna ägare 1% Privata aktiebolag 24% Trädslagens andel av det svenska virkesförrådet Källa: Skogsstyrelsen Övriga lövträd 6% Torra träd 3% Björk 11% Tall 38% Gran 42% Källa: Riksskogstaxeringen 9

10 Sveriges skogar 10

11 Sveriges skogar Certifierad skogsmark *FSC **PEFC Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC 11

12 Råvaror Källa: VMR/SDC 12

13 Råvaror Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde ,000 1, Returpapperssortiment: Övrigt Bättre sortiment Används vid tillverkning av: Kartong Mjukpapper Wellpapp Mjukpapper Kartong 1, , ,000 0, ,5 500 Wellpappretur Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. iner och fluting för wellpapp Kartong Mjukpapper Tidningspapper Kartong 0,

14 Pappers- och massaindustrin 14

15 Pappers- och massaindustrin Massaleveranser till vissa marknader 2007 Tyskland Sverige Italien Frankrike Österrike Storbritannien Spanien Kina Polen Belgien/uxemburg Schwei Indonesien Turkiet Thailand Indien Nederländerna Finland Norge 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Totala leveranser 4,1 miljoner ton (2006: 4,1) Export till E 2,7 miljoner ton (2006:2,6) 15

16 Pappers- och massaindustrin 16

17 Pappers- och massaindustrin Struktur tillverkning av papper De tolv största bruken svarar för 68 procent av kapaciteten Antal bruk Andel av kapacitet Struktur tillverkning av avsalumassa De sex största bruken svarar för 59 procent av kapaciteten Antal bruk Andel av kapacitet

18 Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % ton /06 Tidningspapper ,2 Trähaltigt (TH) tryckpapper ,9 Träfritt (TF) tryckpapper ,8 Mjukpapper ,6 Förpackningspapper ,0 - därav säckpapper ,5 Wellpappmaterial ,5 - därav kraftliner ,0 Kartong för förpackning ,4 Övrigt papper och kartong ,1 Totalt papper och kartong ,7 Kapacitet ,2 Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % ton / /06 Mekanisk , ,1 Halvkemisk , ,0 Sulfit och oblekt sulfat , ,7 Blekt sulfat barr , ,6 Blekt sulfat löv , ,7 Totalt massa , ,1 Kapacitet , ,6 18

19 Papper Pappers- och massaindustrin Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,3 Kapacitet per fabrik, ton Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 10,8 11,9 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 10,4 Exportvärde, miljarder kr 11,4 32,7 57,0 66,9 Största köparländer, ton Tyskland Storbritannien Frankrike Massa Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 10,5 10,9 11,7 13,1 Kapacitet per fabrik, ton Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 12,4 Export, miljoner ton 3,0 2,7 3,1 3,5 Exportvärde, miljarder kr 6,1 11,6 16,6 14,7 Största köparländer, ton Tyskland Frankrike Italien

20 Sågverksindustrin 20

21 Sågverksindustrin Exportandel av sågade trävaror till utomeuropeiska länder

22 Sågverksindustrin Setra Group SCA Timber Södra Timber Moelven Stora Enso Timber Vida Rörvik Timber Karl Hedin Norrskog-NWP Derome 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 22

23 Sågade trävaror Sågverksindustrin Antal sågverk prod > m 3 /år Produktion per sågverk, m 3 (ca) Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 11,7 16,3 17,6 18,6 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 12,2 11,3 Exportvärde, miljarder kr 5, ,4 21,7 26,7 Största köparländer, m 3 Storbritannien Tyskland Danmark Träskiveindustrin Antal anläggningar Produktion, m 3 Spånskivor, m Plywood, träfiberskivor och MDF, m Exportvolym Spånskivor, m Plywood, träfiberskivor och MDF, m Exportvärde totalt*, milj kr * inkl MDF (Medium Density Fiberboard) fr.o.m

24 Återvinning 24

25 Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper med producentansvar samt andel materialåtervinning i % av konsumtion, % 83% 66% Konsumtion Materialåtervinning i procent 0 Förpackningar Tidningar Kontorspapper Källa: Skogsindustriernas miljödatabas Återvinning* av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruk

26 Miljö Källa: SCB 26 Källa: SCB

27 Miljö Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Svavel Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Svavelutsläpp Massaproduktion

28 Miljö 28

29 Miljö Ökad produktion och minskade utsläpp 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Massaproduktion Pappersproduktion Elförbrukning CO 2 Svavel COD AO 29

30 Energi och klimat 30 Källa: SCB

31 Förbrukning av bioenergi Massa- och pappersindustrin Totalt Returlutar Energi och klimat Exkl. bränsle för mottryckskraft, år 2007 är estimerat efter 3 kvartals Källa: SCB inrapportering. Träbränsle Källa: Naturvårdsverket, Skogsindustrierna 31

32 Transporter 32

33 Transporter Transportmedel vid export av trävaror 2006 ärnväg 3% astbil 26% Fartyg 71% 6,6 miljoner ton 33

34 Transporter 34

35 Transporter Det svenska vägnätet ägar mil Statliga Kommunala Enskilda vägar med statsbidrag Övriga enskilda skogsbilvägar ärnvägar mil Källa: Vägverket 35

36 Sociala dimensionen Faktisk veckoarbetstid exklusive övertid Källa: Svenskt Näringsliv, löneanalyser 36 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Källa: Svenskt Näringsliv, löneanalyser

37 Sociala dimensionen Arbetsskador Massa- och pappersindustrin Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Källa: AV/SCB Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar med mer än en dags sjukfrånvaro i relation till sysselsatta i branschen. Systemet för arbetsskaderapportering ändrades 2002, vilket medför att uppgifterna bakåt i tiden inte är riktigt jämförbara. Källa: AV/SCB 37

38 Forskning och utveckling FoU 38 SCB har den 15 december 2006 i Statistiskt meddelande UF14SM0601 redovisat Forskning och utveckling inom företagssektorn Meddelandet bekräftar i stort resultaten av Skogsindustriernas enkät, dock med stora skillnader i detaljer. Skogsindustrierna kommer att söka samverkan med SCB för att säkerställa statistiken. I SCB:s meddelande kan särskilt noteras att av FoU-personalen vid de skogliga och skogsindustriella företagen är 47 procent kvinnor jämfört med totalt 24 procent för alla företag.

39 Forskning och utveckling FoU Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 2005* Miljoner svenska kronor varav Skoglig och varav med vid skogsindustriell offentlig institut FoU vid UHI finansiering Skog Massa och papper Trä Övrigt * enligt enkät till FoU-utförarna 39

40 Ekonomisk betydelse Källa: SCB 40 Källa: SCB

41 Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige Ekonomisk betydelse Massa och papper Sågverk, övrig trävaruindustri 2 Papperskonvertering 0 Källa: SCB, feb 2008 Anställda i skogsnäringen Massa- och pappersindustrin Snickeri- och skivindustrin m m Sågverksindustrin Förpackningsoch annan pappersvaruindustri Skogsbruket Källa: SCB, Skogsstyrelsen 41

42 Konsumtion Källa: Växjö Universitet 2002, Skogsindustrierna 42 Källa: Skogsindustrierna, SCB

43 Konsumtion Källa: Skogsindustrierna, SCB 43

44 Internationellt Källa: FAO 44 Källa: FAO

45 Pappersproduktion i världen 2006 per region Oceanien 1% Afrika 1% atinamerika 5% Internationellt Nordamerika 28% Asien 35% Europa 30% 382 miljoner ton (2005: 367) Källa: PPI Källa: PPI 45

46 Internationellt Källa: PPI 46 Källa: PPI

47 Produktion och export av papper 2006 Miljoner ton Internationellt miljoner ton (2005: 367) 114 miljoner ton (2005: 106) Produktion Export Källa: PPI, CEPI Produktion och export av massa 2006 Miljoner ton miljoner ton (2005: 189) 44 miljoner ton (2005: 47) Produktion Export Källa: PPI 47

48 Internationellt Källa: Pöyry 48 Källa: Pöyry

49 Internationellt Förbrukning av papper i Europa 2006 leveranser från olika länder/regioner atinamerika, Övriga Europa 29% Storbritannien 6% Nordamerika 2% Sverige 10% Italien 10% 89 miljoner ton (2005: 87) Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 21% Frankrike 11% Finland 10% Källa: CEPI Förbrukning av papper i Europa 2006 per kvalitet Övrigt papper och kartong 4% Kartong för förpackning 8% Wellpappmaterial 26% Papper för förpackning 4% 89 miljoner ton (2005: 87) Tidningspapper 13% Trähaltigt tryckpapper 16% Träfritt tryckpapper 21% Mjukpapper 8% Källa: CEPI 49

50 Internationellt Källa: CEPI 50 Källa: PPI, CEPI

51 Internationellt Källa: FAO Källa: Wood Markets 51

52 Internationellt Källa: Pöyry Källa: UNECE 52

53 Konjunktur och marknad 2007 Den globala ekonomin utvecklades starkt under 2007, men under hösten avtog tillväxten i OECD-området. Den ekonomiska tillväxten i världen beräknas till 4,8 procent. Avmattningen var delvis orsakad av kreditförluster på den amerikanska bolånemarknaden, tillsammans med sjunkande fastighetspriser och börskurser i flera länder. Nedgången dämpade hushållens konsumtion; priserna på krediter steg och investeringar hölls tillbaka. Globalt hölls nedgången emot av fortsatt stark utveckling i tillväxtekonomier i Asien och i centrala och östra Europa. I Kina växte BNP med över 11 procent. Dollarn fortsatte att försvagas, vilket bidrog till att dämpa exporten till USA. Exportefterfrågan till tillväxtekonomier var dock fortsatt stark. Tillväxten i euroområdet var fortsatt god, 2,6 procent. Också den svenska ekonomin växte med 2,6 procent, vilket emellertid innebar en stark inbromsning, främst hänförlig till dämpad exportefterfrågan. Den svenska kronan var oförändrad gentemot euron, som genomsnitt över året, medan den stärktes med omkring åtta procent mot dollarn. Efterfrågan på papper och kartong i Europa var fortsatt god för flertalet kvaliteter med högre priser 2007 än Leveranserna av trähaltiga tryckpapper till Europa steg med cirka 4 5 procent, medan leveranserna av tidningspapper låg på samma nivå som Europeiska tillverkare ökade exporten av tidningspapper till Asien, samtidigt som importen från Nordamerika ökade, bland annat till följd av minskad efterfrågan i USA och den svaga dollarn. Efterfrågan på finpapper i Europa steg med cirka 2 procent -- delvis fylld av ökad import. Marknaden för kraftpapper, liner och kartong utvecklades positivt. I den europeiska pappersindustrin sammantaget ökade tillverkningen av papper marginellt och uppgick till 102 miljoner ton. Kapacitetsneddragningar är en förklaring till den blygsamma ökningen. I USA minskade pappersproduktionen med 1 procent och i Kanada med 4,5 procent. Marknaden för avsalumassa var mycket stark under året. Leveranserna av 53

54 kemisk massa på världsmarknaden steg med 3,4 procent till över 40 miljoner ton. Efterfrågan ökade särskilt starkt i Kina, östra Europa och Latinamerika. Störst var ökningen för leveranser av kortfibermassa, bland annat som en följd av ny kapacitet. Massapriserna kunde höjas flera gånger under året. Marknaden för sågade trävaror var mycket stark, men mattades mot slutet av året till följd av ökat utbud i Europa och minskad efterfrågan i USA och Japan. Särskilt starkt har produktionen i Tyskland stigit. I USA sjönk husbyggandet, vilket reducerade produktion och konsumtion av sågade trävaror. Exporten från Europa till USA minskade, vilket bidrog till överutbudet i Europa. Priserna på trävaror sjönk mot slutet av året. Produktionen av papper och papp i Sverige sjönk med 2 procent till 11,9 miljoner ton. En procentenhet av minskningen beror på nedläggningar av bruk. Exporten sjönk marginellt och uppgick till 10,4 miljoner ton. Till EU skogsindustrins största marknad sjönk leveranserna med 0,6 procent. Leveranserna ökade dock kraftigt till länderna i östra och centrala Europa med 12 procent, liksom till flera länder i Asien. Sveriges tillverkning av massa för försäljning var i stort oförändrad jämfört med 2006, 4,1 miljoner ton. Exporten steg marginellt. Produktionen av sågade barrträvaror i Sverige nådde ny rekordnivå under 2007 med 18,6 miljoner kubikmeter. Exporten vände neråt och minskade till 11,3 miljoner kubikmeter, eller med 14 procent. Av den totala trävaruexporten levererades 21 procent till utomeuropeiska marknader -- länderna i norra Afrika samt Japan var de största mottagarna. Exporten till USA och till Japan sjönk till följd av minskat byggande. Lagren hos sågverken ökade. Kostnadsläget skärptes under året med kraftiga prisökningar på virkesråvara, returfiber och energi. Ett starkt orosmoment under året var Rysslands beslut att lägga tull på sin export av virke. Det första steget 54

55 genomfördes med en tull på 10 euro per kubikmeter. Osäkerheten om ytterligare tullhöjningar och effekterna på framtida virkesförsörjning bidrog till prishöjningarna på virkesråvara. Flera företag meddelade att de ser över sin produktionsstruktur, drar ner personal och lägger ner maskiner, bruk eller sågverk för att möta kostnadsökningarna och förbättra lönsamheten och fiberförsörjningen. Trots kostnadshöjningar förbättrades flera skogsindustriföretags resultat, som följd av ökade leveranser och priser men också genomförda besparings- och effektiviseringsprogram. Utvecklingen av omsättning och Omsättning och resultat för börsnoterade skogsindustriföretag Omsättning Årets resultat 3 Företag Stora Enso 1 123,71 119,85 0,66 6,48 SCA 105,91 101,44 7,16 5,47 Holmen 19,16 18,59 1,51 1,46 Billerud 7,77 7,38 0,34 0,31 Rottneros 2,93 2,69 neg neg Rörvik Timber 2,64 2,11 0,17 0,07 Bergs Timber 2 0,74 0,59 0,10 0,03 1 Omräkningskurs SEK/EUR 9,25 år 2006 och 2007 miljarder kr 2 Räkenskapsår resp Resultat efter skatt Källa: Företagens bokslutsrapporter resultat för företag noterade på Stockholmsbörsen visas i följande tabell. Värdet av den svenska skogsindustriexporten steg med 4 procent till 128 miljarder kronor. Exportutvecklingen skiljer sig starkt mellan de olika varugrupperna: trävaror 11 procent, massa 7 procent och papper 1 procent. Investeringarna i skogsindustrin steg till drygt 11 miljarder kronor, en uppgång med 18 procent. Betydande investeringar gjordes i olika former av energisatsningar och effektiviseringar. Sågverkens investeringar steg till 2,3 miljarder, bland annat för tork- och hyvlerikapacitet. (Jämförelserna avser 2006.) 55

56 SKOGSINDUSTRIERNA 2007 * Trä- och Möbelindustriförbundet ** Skogs- och antarbetsgivareförbundet 56

57 Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med svensk och övrig europeisk näringspolitik, marknadsfrågor för trämekaniska produkter samt arbetsgivarfrågor. Skogsindustrierna företräder ett 60-tal massa- och papperstillverkare i sam manlagt 29 företag/koncerner och cirka 150 sågverk i cirka 80 företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävaru tillverkning. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Christer Ågren, Stora Enso. Verkställande direktör är Marie S. Arwidson. Verksamheten är organiserad i en arbetsgivaravdelning med tre kommittéer, en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt en avdelning för träpromotion. Ordföranden i kommittéerna är: Avtal papper/massa: Leif Brodén, Södra Avtal sågverk: Lars Martinson, Martinsons Kompetensförsörjning: Karin Eliasson, SCA Forskning: Karin Emilsson, Södra Miljö och Energi: Roland Löfblad, Södra Cell / Johanna Svanberg, Nordic Paper Produkter: Göran Nilsson, SCA Produkter trä: Mats Wernersson, Södra Timber Skog: Björn Andrén, Holmen Skog Transport: Stig Wiklund, Stora Enso Transport and Distribution Träpromotion: Ulf Larsson, SCA Timber 57

58 Skogsindustrin En faktasamling Skogsindustrierna Produktion: RGB Grafisk produktion AB Tryck: Brommatryck & Brolins april 2008 ISSN:

59

60 Box 55525, Stockholm Tel Fax