Försörjningskrav vid anhörigmigration Grupp 1
Vilka villkor tillåter direktivet rörande försörjningskrav? Artikel 7 1. När ansökan om familjeåterförening lämnas in får den berörda medlemsstaten kräva att den person som har lämnat in ansökan lägger fram bevis för att referenspersonen har a) en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek i samma område och som uppfyller medlemsstatens gällande allmänna bestämmelser om säkerhet och sanitära förhållanden, b) en sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av, och som omfattar referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar, c) stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och får beakta nivån för minimilöner och pensioner samt antalet familjemedlemmar.
Artikel 12 1. Med avvikelse från artikel 7 får medlemsstaterna i samband med ansökningar som rör sådana familjemedlemmar som avses i artikel 4.1 inte kräva att flyktingen och/eller dennes familjemedlemmar skall styrka att flyktingen uppfyller villkoren i artikel 7. Utan att internationella åtaganden åsidosätts, får medlemsstaterna, om familjeåterförening är möjlig i ett tredje land med vilket referenspersonen och/eller familjemedlemmen har särskild anknytning, kräva de uppgifter som avses i första stycket. Medlemsstaterna får kräva att flyktingen uppfyller villkoren i artikel 7.1 om ansökan om familjeåterförening inte lämnas in inom tre månader efter det att flyktingstatus har beviljats.
Artikel 10.3 a) Om en flykting är underårig utan medföljande vuxen så skall inte villkoren i 4.2 (a) direktivet gälla. 4.2 (a) säger att anhöriga till en flykting får resa in i medlemsstaten förutsatt att de är beroende av dennes försörjning. Således ställs inget krav på barn att dessa ska kunna försörja sina föräldrar för att de skall få resa in och vistas i en medlemsstat.
Varför infördes försörjningskrav vid anhörigmigration i svensk rätt? Prop. 2009/10:77: - Alla medlemsstater i EU (2008) uppställde någon form av försörjningskrav som villkor för anhöriginvandring - Fördjupat europeiskt samarbete: - En harmonisering av reglerna inom EU bedöms viktig. Detta gäller även i fråga om försörjningskrav. - Integrationsöverväganden: - Minska utanförskapet - Om anknytningspersonen redan är integrerad främjar den sökandes integration - Det är regeringens uppfattning att det föreslagna försörjningskravet kommer att påverka anknytningspersoner i Sverige att bosätta sig i regioner med goda förutsättningar för arbete och bostad. Fler personer kommer därmed att kunna försörja sig genom arbete och inte vara beroende av olika slag av bidrag. Detta medverkar till delaktighet i samhället vilket främjar integrationen.
Vad innebär försörjningskravet som uppställs i svensk rätt? (5 kap. 3b UtlL) - Huvudregel: försörjningskrav - Anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv och ha en bostad av en viss storlek och standard för sig och för den som ansöker om uppehållstillstånd. - Utgångspunkten: arbetsrelaterad inkomst - Ej krav på fast anställning, dock regelbunden inkomst - Bostad ska ej nödvändigtvis finnas vid prövningstillfället - Ej prövning av försörjningskrav vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd
Undantag från försörjningskravet (5 kap. 3c-e UtlL) - Barn/föräldrar - Medborgare i EES och Schweiz - Flyktingar - Alternativt skyddsbehövande - PUT och vistats i Sverige med UT i minst fyra år - Särskilda skäl Vilka omfattas av försörjningskravet? - Övriga skyddsbehövande - Synnerligen ömmande omständigheter - Anknytning - Arbete - Studier.. om de inte har PUT och har vistats i Sverige med UT i mer än fyra år eller har särskilda skäl
Gällande rätt jämfört med direktivet - Utlänningslagen uppställer inget krav på att anknytningspersonen kan försörja sin anhörige. - Inget försäkringskrav i utlänningslagen. - Fler undantag från försörjningskravet i utlänningslagen.
Utkast till lagrådsremiss - utvidgat försörjningskrav Huvudregel: försörjningskrav - Anknytningspersonen ska kunna försörja både sig själv och den anhörige och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige Undantag från försörjningskrav: - Anknytningspersonen är ett barn. - Anknytningsperson är en flykting. Undantaget gäller dock endast om: - anhörig ansöker om UT inom tre månader efter att anknytningspersonen beviljats UT, - familjeåterförening inte är möjlig i ett tredje land som familjen har särskild anknytning till, - anknytningspersonen och den sökande har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (se art. 9.2 i direktivet!)
OBS! Bestämmelserna om försörjningskrav i lagen ska inte tillämpas om en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har lämnats in senast den 31 maj 2016. OBS! Om anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande och har lämnat in sin ansökan om UT före den 24 november 2015, ska denne behandlas som flykting beträffande försörjningskrav vid anhörigmigration. Alternativt skyddsbehövande som fått sin ansökan om UT registrerad efter 24 november har ö.h.t. ej rätt till familjeåterförening. Exempel!
Regeringens skäl för lagförslaget De svenska reglerna om försörjningskrav är i flera avseenden mer förmånliga än vad EU-rätten kräver. De svenska reglerna bör därför anpassas till miniminivån enligt EU-rätten. (s. 32)
Lagförslaget jämfört med gällande rätt - Anpassas till direktivets miniminivå - Lagförslaget uppställer krav på att anknytningspersonen kan försörja sig själv och sin anhörige. - Mycket begränsade undantag från försörjningskravet i lagförslaget.
Konsekvenser - Går inte att som student, arbetslös eller trångbodd få hit sin nära anhöriga. - Svårare för kvinnor att få hit sina anhöriga. - Bostadskravet inte anpassat till bostadsmarknaden. - Försörjningskravet inte anpassat till arbetsmarknaden. - Sänker den faktiska EU-nivån istället för att höja den. - Olika bedömningar beroende på ansökningsdatum.