( b. Para ihop de markerade orden i texten med följande förklaringar:

Transkript

1 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 4 LEKTION 4: 13 mars Promemoria: Försörjningskravsutredningen Ju 2008:05 ( Före: a. Anhöriginvandring Vad är anhöriginvandring tror du? b. Para ihop de markerade orden i texten med följande förklaringar: att inte vara en del av samhället att vara en del av samhället befrämja, bidra till en invandrare som bor i Sverige som vill ta dit en släkting en invandrare som just kommit till sitt nya land familjemedlem inte beröras av någon förut bott på ett av UNHCR:s flyktingläger någon som behöver skydd som kan arbeta Utredningen föreslår i sitt betänkande Försörjningskrav vid anhöriginvandring (SOU 2008:114) att ett försörjningskrav ställs som villkor för anhöriginvandring. 1. Vad innebär försörjningskravet? Försörjningskravet ställs som villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige, den s.k. anknytningspersonen (1). Försörjningskravet kopplas till bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i utlänningslagen (5 kap. 3 eller 3 a utlänningslagen (2005:716), UtlL). I övrigt ändras inte reglerna om anhöriginvandring. Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Anknytningspersonen ska dessutom förfoga över lämplig bostad för sig själv och för den anhörige (2). Vad menas med tillräckliga inkomster? Inkomsterna för en anknytningsperson i arbetsför (3) ålder ska i första hand vara inkomster från eget arbete. En anknytningsperson måste ha inkomster som motsvarar förbehållsbeloppet vid utmätning av lön, för närvarande kr, samt medel för att bekosta den egna bostaden. Vad menas med bostadskravet? En person i Sverige ska förfoga över lämplig bostad för sig själv och för den anhörige. Personen ska exempelvis äga eller hyra en bostad. Vid bedömningen av om bostaden är lämplig ska Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd tjäna som utgångspunkt. Promemoria

2 2 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 1 Måste en person i Sverige kunna försörja den anhörige för att uppfylla försörjningskravet? Nej. Försörjningskravet innebär att den person som bor i Sverige ska ha tillräckliga medel för sitt eget livsuppehälle och bostadskostnad. Anknytningspersonen måste dock ha ordnad bostad för sig själv och för den anhörige. Personen behöver således inte försörja den anhörige för att uppfylla försörjningskravet. 2. Vad är syftet med försörjningskravet? Huvudsyftet med försörjningskravet är att främja integrationen, både för den person som finns i Sverige och för hans eller hennes nyanlända familjemedlemmar. Nyanlända (4) ska komma till innanförskap (5) i stället för till utanförskap (6). Försörjningskravet syftar till att skapa ytterligare incitament för arbete och egenförsörjning och för bosättning i regioner med bättre förutsättningar för arbete och bostäder. Genom försörjningskravet säkerställs bl.a. att nyanlända får ett ordnat boende direkt vid ankomsten, vilket gynnar (7) integrationen. 3. Vilka personer omfattas av försörjningskravet? Försörjningskravet omfattar anhöriga till tredjelandsmedborgare (dvs. medborgare i land utanför EU, EES och Schweiz) och statslösa. Av olika skäl, bl.a. EG-rättsliga, ska även följande anknytningspersoner undantas (8) från försörjningskravet. Anknytningspersoner som beviljats uppehållstillstånd som - Flykting (eller beviljats flyktingförklaring) - Kvotflykting (9) - Skyddsbehövande (10) i övrigt som känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning(4 kap. 2 första stycket 1 UtlL) - Skyddsbehövande i övrigt som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt (Första ledet i 4 kap. första stycket 2 UtlL) Undantag från försörjningskravet görs även för - anknytningspersoner som är barn, - anknytningspersoner som vistats med permanent uppehållstillstånd i Sverige i fyra år. I den fyraåriga vistelsetiden tillgodoräknas även tid under vilken anknytningspersonen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för bosättning. Vidare får undantag göras om det föreligger synnerliga skäl. Vad gäller för barn? Genom försörjningskravet säkerställs bl.a. att de nyanlända barnen får en ordnad bostad direkt vid ankomsten till landet. Utredningen anser att det inte kategoriskt kan sägas att det alltid är förenligt med barnets bästa att göra undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring som berör ett barn. Om anknytningspersonen är ett barn ska något försörjningskrav inte gälla. I situationer där den anhörige är ett barn kan undantag från försörjningskravet göras om det b. Sant eller falskt? Förslaget innebär att personer som kommit till Sverige som flyktingar måste ha jobb innan de kan ta hit sin familj. Den som tar hit en familjemedlem måste kunna försörja sig själv och sin familjemedlem. Försörjningskravet gäller inte om det är ett barn som ska komma till Sverige genom anhöriginvandring. Kravet är tänkt att uppmuntra invandrare att flytta dit jobben finns.

3 3 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 4 föreligger synnerliga skäl. Undantag av hänsyn till ett barn kan göras även om omständigheterna inte har lika stort allvar och tyngd som för vuxna personer. (...) c. Sambandsord Sambandsorden i texten är understrukna. Vissa av dem är formella och skriftspråkliga eftersom detta är en juridisk text. Vilka synonymer hittar du bland textens sambandsord till följande enklare sambandsord? också (3): men: därför: Försök också att hitta sambandsord och fraser (bland de understrukna orden och uttrycken!) som har följande funktioner: exempel definition motsättning orsak d. Ordförråd: fasta fraser 1. En person b... uppehållstillstånd. 2. En person o... av ett krav. 3. En person u... ett krav. 4. Försörjningskrav s... som villkor. Efter: Tycker du att det är ett bra förslag? Varför (inte)? Tänk på moraliska och praktiska aspekter. ( Lyssna på intervjun med moderaternas talesperson i integrationsfrågor Elisabet Svantesson. Vad sägs om hur det förra förslaget (jfr. PM:et ovan) nu fungerar? Vad är det nya förslaget? Vad tycker du om det?

4 4 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion Huggsexa om Hollands emigranter (DN ) Holländarna har blivit ett folk som vantrivs. Hela 38 procent vill flytta från tätbebyggelse och rasism. Helst av allt vill de till vidderna i norr. Po Tidholm har besökt emigrantmässan i Utrecht där Sverige är en verklig veteran. Ett gigantiskt rutmönster breder ut sig över plattlandet. Det ser ut som ett schackbräde. Där det inte bor folk är det odlingsmark, kanaler och transportleder. Och industriområden. Hela geografin vittnar om en långvarig mänsklig närvaro. Det är raka linjer, kraftledningar, parallella linjer. Tåget går längs en kanal. På motorvägen bredvid segar sig fordonen fram på rad. Att ta sig genom landet går på ett ögonblick. Överallt ägnar man sig åt logistik, överallt står stora terminaler. Utrecht, med knappt invånare, har en stationshall större än Stockholms centralstation. Det går spårvagn till mässhallen. Bebyggelsen blir alltmer modern. Arkitekturen är hänsynslös, befriad som den är från svenska idéer om trivsel. Lådor med postmodernistiskt uppbrutna linjer, betong, svart glas och en blygrå himmel som fond. Och så bostadsområdena: snörräta rader av dystra men dyra tegelhus, kantade av minutiöst utplacerade träd och de obligatoriska kanalerna med en och annan vilsen anka i. Någon natur i vanlig bemärkelse finns inte. I Sverige bor det 21 personer per kvadratkilometer. I Hollands tättbefolkade del bor det personer per kvadratkilometer. Holland är också ett land som lider av postkoloniala problem. Integrationen av invandrare har gått dåligt och de senaste åren har ökad främlingsfientlighet framkallat en öppen konflikt mellan holländare och muslimer som kulminerat i de två morden på filmaren Theo van Gogh och politikern Pim Fortuyn. Nu hotas återigen lugnet av populistpolitikern Geert Wilders islamkritiska film "Fitna". Många muslimska länder har hotat med omfattande bojkotter och hemkallande av diplomater om filmen visas. Holländarna har blivit ett folk som vantrivs. Sedan 2006 har företaget Buysse undersökt holländarnas vilja att emigrera och på bara två år har andelen som säger sig fundera seriöst på att flytta ökat från 26 procent till 38 procent. Det motsvarar ungefär sex miljoner människor. Så många immigranter brukar innebära problem. Men här handlar det om sex miljoner utbildade västerlänningar med goda språkkunskaper och god entreprenörsanda. Då blir det huggsexa.

5 5 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 4 Till den årliga emigrantmässan i Utrecht kommer delegationer från alla glesbefolkade västländer i världen. "Kom till oss", säger de. "Vi vill ha er." Nu sker första mötet, i en låda utan dagsljus i förorten Nieuweigen. Här finns radhus, möbelbutiker och en stor blåsig parkeringsplats med fladdrande banderoller: "Vägen till ditt nya liv." (...) Po Tidholm, kultur@dn.se a. Svara på frågorna! 1. Har du någon gång besökt en emigrantmässa? Var? Varför? 2. Hur avspeglar texten författarens attityder? Ge exempel! 3. Ge exempel på statistiskt ordförråd (jfr. förra lektionen lektion 3)! 4. Vilka möjligheter och risker ser du med denna utvandring? b. Svåra ord och uttryck Kombinera! 1 en huggsexa bakgrund 2 en mässa jätterak 3 fond större utställning med viss typ av varor eller tjänster från flera olika försäljare 4 främlingsfientlighet uppdelning (av något värdefullt) som utmärks av att var och en hänsynslöst försöker komma åt så mycket som möjligt. 5 snörrät xenofobi Efter: Titta på följande inslag från en emigrantmässa i Utrecht. ( Pricka för de ord som du hör (se baksidan).

6 6 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 1