Kommunbeskrivning

213 Kommunbeskrivning 213-1-22

Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 4 Utbildning - nivå och studieresultat... 8 Sysselsättning... 12 Antal sysselsatta... 12 Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare... 14 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen... 17 Arbetsmarknad... 17 Näringsliv... 21 Kommunikationer... 25 Kommunikationsstruktur... 25 Bilanvändning... 25 Pendling... 26 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud... 29 Bostadsmarknad... 29 Serviceutbud... 3 Utbildningsutbud... 3 Kultur- och fritidsutbud... 32 Omgivande lokalmiljö... 32

Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation om aktuella förhållanden i kommunen. Tanken är att beskrivningen ska kunna utgöra ett samlat underlag för analys, planering och utveckling. En kontinuerlig uppdatering av materialet sker. En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. I rapporten presenteras faktainformation om befolkning och näringsliv i kommunen. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna (lokalt såväl som regionalt). Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektivitetsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och urtveckling på fler nivåer än den lokala. Regionförbundet Östsam har tagit fram ett gemensamt system för uppdatering av statistiken i kommunbeskrivningarna, så att det alltid ska vara enkelt att uppdatera detta dokument. Det är ur detta system föreliggande uppgifter hämtats. 2

Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering allra mest. Budgetförutsättningarna för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens åldersammansättning utvecklas, hur många barn det finns i olika åldrar och hur många äldre som är i behov av omsorg etc. En positiv befolkningsutveckling är också en viktig del i kommunens framtidsbild. Befolkningspyramid, 212 Diagram 1: Åldersstrukturen i Valdemarsvik 212 Diagrammet visar kommunens befolkning 212 i åldersklasser, ettårsklasser fördelat på män och kvinnor, en s k befolkningspyramid. Valdemarsvik har, som alla utflyttningskommuner, en getingmidja i åldersgruppen 2-3 år, då färdiga gymnasieelever flyttar ut för studier och arbete på annan ort. Det som är specifikt för Valdemarsvik är den kraftiga överrepresentationen i åldrarna 55-75 år. Den beror inte bara på en åldrande befolkning utan även inflyttning av 55+. 3

Befolkningspyramid relativa tal, 212 Diagram 2: Åldersstrukturen i Valdemarsvik jämfört med Östergötlands län och riket Jämfört med länet och riket blir getingmidjan och överrepresentationen i åldergrupperna 55-75 år väldigt tydlig. Även de låga födelsetalen syns här, som är naturligt med hänsyn till befolkningens ålderssammansättning. Befolkning efter etnisk bakgrund, 212 Diagram 3: Befolkningen i Valdemarsvik efter födelsebakgrund Andelen personer med utländsk bakgrund är ca 8 % i Valdemarsvik. Här ingår inte Migrationsverkets asylboenden som inte är skrivna i kommunen. De mindre kommunerna har en lägre andel än de större. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Som så många andra kommuner i Valdemarsviks storlek har kommunens befolkning minskat, här redovisat sedan 198 då kommunen hade över 9 invånare. Vid ingången till 213 är befolkningstalet 7 597. Minskningen beror både på lågt barnafödande och ett 4

negativt flyttningsnetto. Befolkning i 1-årsklasser i kommunen 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-9 729 72 78 71 694 682 674 648 653 637 1-19 1155 1155 1143 175 144 993 972 922 853 84 2-29 627 591 584 69 584 585 598 614 69 632 3-39 937 912 865 83 794 747 716 694 667 667 4-49 992 122 152 127 12 999 993 993 991 973 5-59 1429 1358 138 1268 1234 125 1159 179 146 113 6-69 143 114 128 132 1356 142 1437 152 157 1513 7-79 747 735 732 69 711 724 745 762 81 829 8-89 461 45 439 455 447 428 424 424 435 436 9+ 75 76 83 81 83 87 93 14 1 93 Totalt 8195 8159 8122 838 7949 7852 7811 776 7662 7597 Tabell 1: Befolkningen i tioårsklasser 23-212 Åldersgruppen upp till 4 år har kontinuerligt minskat under den senaste tioårsperioden. Notabelt är den kraftiga ökningen i åldersgruppen 6-69 år, som både beror på åldrande befolkning och inflyttning. Åldersgrupperna över 7 år minskade sammantaget fram till och med 26 varefter de har börjat stiga. Befolkningsutveckling och framskrivning Diagram 4: Befolkningsutveckling 198-212 samt framskrivning till 22 Framskrivningen från SCB baseras på hur befolkningsstrukturen ser ut idag, förväntade döds- och födelsetal, samt hur flyttmönstren har sett ut för de senaste åren. Av dessa är de förväntade döds- och födelsetalen en ganska säker framskrivning, medan framskrivningen av flyttningarna är betydligt med osäker. SCB:s framskrivning visar utvecklingen om allting fortsätter på samma sätt som det gjort de senaste åren fram till idag. 5

Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkningen i olika åldersklasser 198-212 samt framskrivning till 22 Diagrammet visar befolkningsutvecklingen från 198 samt en framskrivning av befolkningen till 22 enligt SCB, fördelat på olika åldersklasser. Diagrammet visar att gruppen över 65 år kommer att öka alltmer medan antalet barn och skolungdomar sjunker. Den samlade skaran av förvärvsarbetande minskar. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: Befolkningsutveckling efter födelseunderskott och flyttning 23-212 Diagrammet är för Valdemarsviks del missvisande när det gäller flyttningsströmmarna. Det stora immigrationsöverskottet beror på Migrationsverkets asylboenden. När de asylsökande beviljas uppehållstillstånd skrivs de i Valdemarsvik i avvaktan på kommunplacering. När den sker registreras det som inrikes utflyttad från Valdemarsvik. I diagrammet syns tydligt denna samvariation, stort immigrationsöverskott ger stort inrikes flyttningsunderskott samma år. Befolkningsminskningen beror både på totalt flyttningsunderskott och födelseunderskott. 6

In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 212 Diagram 7: Genomsnittligt antal flyttare i olika åldersgrupper 28-212 Kommunen har ett stort negativt flyttningsnetto i åldergruppen 2-24 år. Det är naturligt att många i den åldern flyttar till studier eller arbete och för att uppleva andra miljöer. Flyttningsrörelserna, både in- och ut, är också naturligt störst upp till 3 år. Valdemarsvik har en positiv nettoinflyttning i de flesta åldersgrupper från 25 till 69 år, undantag 35-44 år. Befolkningspyramid, framskrivning till 22 Diagram 8: Åldersstrukturen i Valdemarsvik, framskrivning för 22 Framskrivningen från SCB för befolkningen i Valdemarsvik år 22 redovisas i ovanstående diagram. Befolkningpyramiden antar allt tydligare formen av en upp- och nervänd pyramid. Fyrtiotalisterna har nu nått fram till sjuttioårsåldern eller mer, som ger ett brett axelparti. 7

Midjan kvarstår och barnafödandet ligger kvar på ca 5 om året. Utbildning - nivå och studieresultat Kunskap och utbildning blir allt viktigare för ett land som Sverige för att kunna konkurrera på en global marknad. Forskning visar att utbildningsnivån är en viktig variabel för ett differentierat näringsliv. Det finns också samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns studieresultat i skolan. Studietraditioner och rekryteringen till högskolan är därför viktiga frågor att försöka påverka långsiktigt. Utbildningsnivå i kommunen En stor del av Valdemarsviks kommun har präglats av en brukstradition där högre utbildning inte har varit vanligt förekommande. Stora näringsgrenar även idag är tillverknings- och byggindustri samt jord och skogsbruk. Utbildningsnivå, befolkning 2-64 år, 212 Diagram 9: Utbildningsnivån för befolkningen i Valdemarsvik 2-64 år Över hälften av befolkningen 2-64 år har gymnasial utbildning. Endast 21 % har eftergymnasial utbildning, vilket är en väsentligt lägre nivå än för både länet och riket som ligger på ca 35 %. 8

Utbildningsnivå efter kön, befolkning 2-64 år, 212 Diagram 1: Utbildningsnivån för män 2-64 år Utbildningsnivån för kvinnor 2-64 år Utbildningsnivån skiljer sig mellan könen. Det är vanligare med eftergymnasial utbildning hos kvinnor än hos män. Det här är en utveckling som gällt sedan decennier och som också gäller för hela riket. Andelen som saknar gymnasial utbildning är också högre hos män än hos kvinnor. Att höja utbildningsnivån och få en bättre matchning mot den lokala arbetsmarknadens behov är ett viktigt strategiskt område för kommunen. Sysselsättningen i den arbetsintensiva delen av industrin minskar och ersätts delvis av en mer kunskapsintensiv industri. Det ställer andra krav på högre utbildning. Kvinnor som är mer representerade i offentlig sektor har generellt högre utbildningsnivå än männen. I yrken där kvinnor dominerar såsom lärare och sjuksköterskor finns krav på eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen 2-64 år, 212 Diagram 11: Utbildningsnivån för personer med svensk respektive utländsk bakgrund 2-64 år En större del av personerna med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning. 9

Resultat från grundskola och gymnasieskola Alla uppgifter i avsnittet gäller elever folkbokförda i kommunen, oavsett studieort. Det är alltså inte ett direkt mått på den egna skolans resultat. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 212 Diagram 12: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun. Både andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan och övergångsfrekvens (exkl IV) var lägre i Valdemarsvik 212 än både länet och riket. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Diagram 13: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun 23-212 Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Resultatet från grundskolan har varierat över tiden och det är svårt att urskilja någon särskild trend. 1

Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 212 Diagram 14: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Andelen som slutförde sina studier i gymnasiskolan inom 4 år (exkl IV) ligger något lägre än länet och riket. Det är även en lägre andel som påbörjar höskolestudier inom tre år efter gymnasieutbildningen. Detta har säkert samband med den lägre utbildningsnivån hos hela befolkningen med därmed mindre studietraditioner. Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Diagram 15: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun 23-212 Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier ligger sedan 26 på omkring 8 %. Andelen som påbörjar högskolestudier har gått upp 212 från en mycket låg nivå de närmast tidigare åren. 11

Sysselsättning Antal sysselsatta Diagrammet nedan visar sysselsatta i kommunen, uppdelat på s k dag- och nattbefolkning. Dagbefolkningen är de personer som arbetar i kommunen och som kan bo antingen i eller utanför kommunen. Nattbefolkningen är sysselsatta personer som är folkbokförda i kommunen, oavsett var dessa arbetar. Skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen visar vilken nettopendling av sysselsatta kommunen har. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 16: Utveckling av sysselsatt befolkning 2-64 år 22-211 Nattbefolkningen är större än dagbefolkningen i Valdemarsvik, vilket innebär att pendlingen till arbete utanför kommunen är betydligt större än inpendlingen. Inpendlingen till kommunen ökade fram till 26, för att därefter sjunka i tre år. Eftersom nattbefolkningen inte har ökat (de som pendlat har bosatt sig i kommunen) beror den minskade inpendlingen på att sysselsättningstillfällena i kommunen har minskat. Från 29 har dock både dag- och nattbefolkningen ökat något. 12

Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 211 Diagram 17: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder 211 Diagrammet visar sysselsättningsgraden för olika åldersgrupper mellan 2-64 år. Högst sysselsättningsgrad återfinns i åldersgrupperna 35-54 år. Personer 2-24 år har en lägre sysselsättningsgrad, vilket delvis förklaras av en högre andel studerande. Den lägre sysselsättningsgraden i åldersgruppen 6-64 år tyder på att den faktiska pensionsåldern är lägre än 65 år. Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor i alla åldersgrupper. Sysselsättningsgrad Diagram 18: Utvecklingen av sysselsättningsgraden 22-211 Diagrammet visar samma uppgift som föregående men över en tioårsperiod och jämfört med länet och riket. Östergötlands län har en låg sysselsättningsgrad och tappade mycket vid lågkonjunkturen 29. Valdemarsvik hade mellan 26 och 28 en sysselsättningsgrad i paritet med riket, men tappade liksom Östergötland stort 29. Sysselsättningsgraden i Valdemarsvik har till skillnad mot länet och riket inte ökat 211. 13

Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetslöshet i kommunen Diagram 19: Arbetslösheten bland olika grupper i kommunen 23-212 Den kraftiga ökningen av arbetslösheten för utrikes födda beror på den ökade flyktingmottagningen på senare år. Ungdomsarbetslösheten har, i likhet med många andra kommuner, varit ett problem under många år, och har accentuerats de senaste åren. Ohälsotalet i kommunen, personer 2-64 år Diagram 2: Ohälsotalets utveckling bland kvinnor och män under 22-211 Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen 16-64 år. Skalan till vänster anger antalet ohälsodagar. Ohälsotalet för både kvinnor och män är klart högre i Valdemarsvik än i riket och Östergötland. Regelförändringar inom försäkringskassan under perioden är en förklaring till de minskande ohälsotalen de senaste åren. 14

Andel av befolkningen 2-64 år som är förtidspensionerade Diagram 21: Andel med sjuk- och aktivitetsersättning (f d förtidspension) 22-211, procent av 2-64 år År 23 ersattes de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag med nya regler om sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukersättning kan beviljas den som är i åldern 3-64 år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. För personer mellan 19 och 29 år beviljas i stället aktivitetsersättning. Andelen av befolkningen 2-64 år med sjuk- eller aktivitetsersättning är högre i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. En tänkbar, åtminstone delförklaring, kan vara det stora antalet fritidshus med permanentboendestandard som finns i kommunen. När man ser att man på längre sikt inte kommer att kunna arbeta har man möjlighet att välja den goda boendemiljön som tidigare bara utnyttjades under sommaren, samtidigt som försämrad ekonomi inte tillåter både sommarstuga och annat boende. Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 22: Utvecklingen av antalet personer och hushåll med ekonomiskt bistånd 22-211 Under första halvan av 2-talet var nivån på antalet hushåll och personer som fick ekonomiskt bistånd högre än idag. Sedan 29 har antalet hushåll/personer sjunkit något. 15

Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 23: Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd 22-211 Andelen av befolkningen som någon gång fått ekonomiskt bistånd ligger idag på under 3 procent mot det dubbla i Östergötland. Under perioden 23-24 hade vi en uppgång till rikssiffror, framförallt antalet barn med ekonomiskt bistånd ökade. I statistiken för försörjningsstödskostnader är det viktigt att notera att storstädernas uppgifter får stort genomslag. Norrköpings och Linköpings siffror ger genomslag i siffrorna för Östergötland. 16

Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Näringslivet i Valdemarsvik har genomgått stora omställningsprocesser. Från att tidigare ha dominerats av två stora företag, Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik och Gusums Bruk, är nu näringslivet mer differentierat med många småföretag. Arbetsmarknad Arbetsmarknadens två största delar i Valdemarsvik är tillverkningsindustri och inom vård och omsorg. I jämförelse med riket är en stor andel av befolkningen sysselsatta inom jordoch skogsbruk, tillverknings- samt byggindustri. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 211 Diagram 24: Antalet sysselsatta i olika branscher 211 Noterbart är att handeln sysselsätter många i Valdemarsvik, det brukar vara mycket underrepresenterat i små kommuner. Det beror på turismen och de många fritidshusen som finns i kommunen. Det sistnämnda utgör också ett bra underlag för byggindustrin. Diagrammet visar också på tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Männen är huvudsakligen sysselsatta inom tillverknings- och byggindustri samt jord/skogsbruk. Vård och omsorg samt utbildningsväsendet domineras av kvinnor. Det är även ett mönster som gäller för landet i stort. 17

Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 1 åren efter näringsgren, 211 Diagram 25: Förändringar i andelen sysselsatta i olika branscher de senaste 1 åren Diagrammet visar förändringen i procent av sysselsatt dagbefolkning under en tioårsperiod. Det ger en bild över den strukturomvandling som pågått i näringslivet under decenniet. Tillverkningsindustrin minskar i hela riket, och minskningen har varit något större i Valdemarsvik. Där sysselsättningen minskar i Valdemarsvik i motsats till ökning i landet är energi och miljö, informations- och kommunikationsföretag, kreditinstitut/försäkringsbolag samt utbildningsväsendet. Det är en stor procentuell förändring men kan röra väldigt få personer, se föregående diagram. Utbildningsväsendets minskning beror på kommunens egna neddragningar på grund av de minskande elevkullarna. Byggindustri, hotell och restauranger, fastighetsbolag samt personliga och kulturella tjänster är de branscher som ökar mer i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. Mycket av detta är utslag av satsningarna inom den ökande turist- och besöksnäringen. 18

Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 211 Diagram 26: Andelen sysselsatta kvinnor och män i Valdemarsvik efter olika sektorer 211 Valdemarsviks sysselsatta är i huvudsak privatanställda, men det finns stora skillnader mellan män och kvinnors arbetsgivare. Män är i huvudsak privatanställda och kvinnor i offentlig sektor. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 27: Utvecklingen av antalet sysselsatta i näringssektorerna 22-211 En tydlig trend i Valdemarsvik är minskningen inom den offentliga förvaltningen. Det beror på minskningar inom skolväsendet på grund av de minskande elevkullarna samt för 21 Geriacare AB:s övertagande av Vammarhöjdens särskilda boende. Under andra halvan av 2-talet har det varit en nedgång av sysselsatta inom de privata aktiebolagen. De två sista åren visar dock en ökning inom privata företag. 19

Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, andel av de sysselsatt i respektive näringsgren som går i pension, 211 Diagram 28: Kommande pensionsavgångar, andel av de sysselsatta i olika branscher Diagrammet ger en bild av de kommande demografiska förutsättningarna för sysselsatta på den lokala arbetsmarknaden. Det visar förväntade pensionsavgångar hos dagbefolkningen i Valdemarsviks kommun, det vill säga de som har sin sysselsättning i kommunen. Andelen äldre i arbetskraften fördelat på olika branscher pekar på utmaningar för såväl det lokala näringslivet som för offentlig förvaltning. Totalt är mer än var femte person av arbetskraften i Valdemarsvik över 6 år, och var tredje är över 55 år, vilket medför en stor omställning när arbetskraften ska ersättas över de kommande tio åren. På grund av rationaliseringar inom både offentlig och privat sektor är det inte troligt att varje tjänst kommer att återbesättas, men det ger ändå en bild av de utmaningar sektorerna står inför. Valdemarsvik har en åldrande befolkning och även andelen äldre i arbetskraften är högre än i länet och riket. 2

Pensionsavgångar i kommunen inon 5 och 1 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 211 Antal över 6 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 18 141 243 Tillverknings- och utvinningsindustri 111 18 574 Energi och miljö 1 2 5 Byggindustri 53 84 32 Handel 36 69 27 Transportföretag 21 32 83 Hotell och restauranger 6 1 6 Informations- och kommunikationsföretag 4 4 11 Kreditinstitut och försäkringsbolag 7 1 26 Fastighetsbolag 13 17 42 Företagstjänster 67 92 252 Civila myndigheter och försvaret 21 49 111 Utbildningsväsendet 46 78 222 Vård och omsorg 85 148 499 Personliga och kulturella tjänster m.m. 29 43 125 Okänt 41 48 77 Totalt 649 17 292 Tabell 2: Pensionsavgångar inom 5 och 1 år Tabellen visar samma uppgifter som i föregående diagram, men i antal personer. Ca 1 personer kommer att lämna arbetsmarknaden i Valdemarsvik på grund av pensionsavgång inom de närmaste tio åren. Av dessa finns ca 18 inom tillverkningsindustrin, nära 15 inom vård och omsorg samt 14 inom jord/skog och fiske. Näringsliv Statistiken som redovisas i detta kapitel visar en bild av det lokala näringslivet, hur många företag som finns och hur många som är sysselsatta i dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer, men exklusive offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag, men det valigaste är att ett företag har ett arbetsställe. De arbetsställen som ingår i statistiken är de med minst en sysselsatt person i företaget. Det innebär att enmansföretag ingår, men företag där ingen person får sin huvudsakliga inkomst från företag har exkluderats. Detta innebär att det endast är levebrödsföretag som ingår i denna statistik. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 24, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. 21

Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 29: Antalet nystartade resp befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem 22-21 Diagrammet visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa fördelat på om företagen är nystartade för året eller inte. Ett företag eller arbetsställe som är nystartat kan antingen vara helt nystartat från grunden eller vara en avknoppning från ett annat arbetsställe. Antalet arbetsställen är relativt stabilt medan antalet sysselsatta har minskat under andra halvan av 2-talet. Antalet sysselsatta i företag beror framförallt på förändring av antalet anställda i redan existerande företag. Nystartade företag står för en mindre del av förändringen av antalet sysselsatta. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 3: Antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem 22-21 Även dessa diagram visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa men fördelat på branscher. Antal varuproducerande företag/arbetsställen har varit relativt intakt, medan antalet sysselsatta i branschen har minskat. Liksom i tidigare diagram syns Geriacare AB:s etablering, övergång från offentlig till privat anställning, som ingår i posten övriga tjänster 22

Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 31: Antal arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem 22-21 Diagrammet visar antal arbetsställen och antalet sysselsatta fördelat efter storlek. Det dominerande antalet arbetsställen finns i den minsta storleksklassen, 1-4 sysselsatta. Valdemarsvik har idag en ganska varierad sammansättning av antalet sysselsatta på både stora och små arbetsställen. Det här varierar stort mellan olika kommuner i Östergötland, En stor andel sysselsatta på ett fåtal större arbetsställen kan innebära en mer utsatthet och beroende till enskilda större företag. I diagrammet syns också att det är på de större arbetsställena/företagen som neddragningen i sysselsättningen har skett. Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 32: Nystartade och nedlagda arbetsställen samt antalet sysselsatta i dem 22-21 I diagrammen ovan framgår hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned under perioden 22-21, samt antalet sysselsatta i dessa. Ett företag som startas kan antingen vara helt nystartat eller ett som flyttats till kommunen, och på samma sätt kan ett företag som lagts ner antingen vara ett som lades ner för gott eller som flyttat från kommunen. Ett arbetsställe som flyttas från ett företag till ett annat exempelvis genom uppköp klassas inte som nystartat och finns alltså inte med i statistiken. Diagrammen visar på dynamiken i det lokala näringslivet. Det är oftast över åren ingen 23

större skillnad mellan sysselsatta i nystartade respektive nedlagda arbetsställen. Neddragningen i sysselsättningen sker ofta i befintliga företag som minskar arbetsstyrkan. Det stora antalet sysselsatta i nystartade företag 23 beror på etablering av telecomföretag i Sjöhuset. 24

Kommunikationer Kommunikationsstruktur Vägnät Europaväg E22 passerar genom kommunen vilket innebär mycket goda kommunikationer norrut och söderut. Vintertid passerar 2-3 fordon/dygn och sommartid 4-6 fordon/dygn. Vägen är utbyggd till två plus en fil-standard. Förbifart Söderköping är av vital betydelse för Valdemarsviks kommuns utveckling, då passeringen av Söderköping idag innebär långa köbildningar, särskilt sommartid. I riktningarna västerut och österut är vägarna mindre och kurvigare. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykellederna byggs ut kontinuerligt i tätorterna Valdemarsvik, Gryt/Fyrudden och Gusum. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken består av busslinjenät, expressbussar och länsbusstrafik. Utefter stråket Valdemarsvik - Gusum - Ringarum och vidare mot Söderköping och Norrköping är trafiken väl utbyggd och i första hand anpassad för arbets- och studiependling. Glesare trafik går ut mot Gryt/Fyrudden samt mot Åtvidaberg. Kollektivtrafik finns även till öarna i skärgården. Bilanvändning Valdemarsvik är en landsbygdskommun med stort bilberoende. Befolkningen kör i genomsnitt ca 8 mil per år och person. Detta är betydligt mer än genomsnittet för Östergötland och riket. 25

Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 33: Antal körda mil per år och invånare 23-211 I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under olika år dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilskörning, ej trafik med bussar eller lastbilar. Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Diagram 34: Förbrukning av bensin och diesel i persontrafik per invånare och år 22-211 Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken. Enligt denna beräkning förbrukar varje invånare i Valdemarsvik mer än 5 liter bensin och 12 liter diesel. Framförallt bensinförbrukningen är högre än riket och Östergötland. Pendling Valdemarsvik är en boendekommun med stor utpendling till arbetsplatser i främst Norrköping, men har även en betydande inpendling till arbetsplatser. 26

In- och utpendling Diagram 35: Utvecklingen av in- och utpendling 22-211 Efter en ökning av utpendlingen fram till 28 håller den sig ganska intakt. Det är ca 5 fler personer som pendlar ut än som pendlar in till kommunen. In- och utpendling, könsfördelad Diagram 36: Utvecklingen av in- och utpendling för män resp kvinnor 22-211 Män pendlar i större utsträckning än kvinnor. 27

In- och utpendling efter näringsgren, 211 Diagram 37: In- och utpendling efter näringsgren 211 Tillverkningsindustrin har en stor del av både in- och utpendlingen. Många pendlar också ut från kommunen för arbete inom handel samt vård och omsorg. Så gott som samtliga näringsgrenar har en större utpendling än inpendling. In- och utpendling efter ålder, 211 Diagram 38: In- och utpendling efter ålder 211 Även i pendlingsstatistiken syns kommunens åldersstruktur och näringslivets kommande problem med äldre arbetskraft och pensionsavgångar. 28

Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Valdemarsviks kommun bjuder på många fina boendemiljöer. Att skapa fortsatt attraktiva förutsättningar för boende och verksamheter är viktigt för att befästa och förstärka kommunens roll i Östergötland. Vår planering syftar till att kunna erbjuda ett brett urval av boendeformer med olika geografiska lägen samt goda möjligheter för etablering av verksamheter. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Lägenheter i flerbostadshus 152 152 152 152 152 152 1544 1544 138 1383 Lägenheter i småhus 2665 2672 268 269 2695 27 2717 2721 2749 2737 Totalt antal lägenheter 4185 4192 42 421 4215 422 4261 4265 4129 412 Tabell 3: Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus 22-211 Bostadsmarknaden i Valdemarsvik domineras av småhus. Prisutveckling för småhus Diagram 39: Prisutveckling för småhus 22-211 Till skillnad från många andra kommuner är det fritidshusen (ofta med permanentstandard) som har de högsta priserna. Det är stor skillnad på prisnivåerna, där havsnära läge har en mycket stor betydelse. Prisnivån varierar över tiden, delvis beroende på ett mindre antal försäljningar med enstaka toppriser, men visar en stigande trend. 29

Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 4: Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Av Valdemarsviks småhus är 48 procent taxerade som fritidshus, vilket är en av de största andelarna i Sverige. Detta gör att kommunen lever upp och fördubblar sin befolkning under sommarmånaderna. Serviceutbud Översiktlig beskrivning av serviceutbudet enligt nedan. Syftet med beskrivningen är inte att ge en exakt bild av orternas serviceutbud, utan att ge en någorlunda god bild av vilken typ av servicefunktioner som är tillgängliga för medborgaren. Kommunens huvudort Handel och restauranger har ett stort utbud i förhållande till centralortens storlek. Detaljhandeln är koncentrerad till Storgatan och Vammarområdet. Valdemarsvik har också ett brett utbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer samt de delar som landsting och stat står för. Räddningstjänst, bibliotek, musik- och dansskola, vårdcentral, äldreboende, arbetsförmedling med mera. Förskola och grundskola finns på orten, medan möjlighet till gymnasie- och universitetsutbildning finns bl a i Norrköping och Linköping. Närmaste lasarett finns i Norrköping. Övriga orter i kommunen I Gusum, Ringarum och Fyrudden finns dagligvaruhandel. I Gusum, Ringarum och Gryt finns bra utbud av offentlig samhällsservice med förskola, grundskola (t o m mellanstadium), äldreboenden och bibliotek. I Gryt sköts biblioteket av en ideell förening. Utbildningsutbud I tätorterna Valdemarsvik, Gusum, Ringarum och Gryt finns kommunal grundskola upp till och med åk 6, samt i Tryserum motsvarande i friskoleform. Grundskolans högstadium är koncentrerad till centralorten. Elevprognoserna i grundskolan visar på sjunkande 3

elevunderlag. Gymnasieskola Gymnasieskola erbjuds genom samverkansavtal i främst Norrköping och Söderköping. Nyströmska skolan i Söderköping bedriver lärlingsutbildning i lokaler i centrala Valdemarsvik. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Diagram 41: Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman 22-211 Från och med hösten 212 bedriver Valdemarsvik ingen egen gymnasieskola. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen bedrivs grundläggande och gymnasial utbildning samt uppdragsutbildning med satsning mot näringslivets och kommunens anställda. 31

Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 211 Högskoleort Studerande på campus Distansstudier och nätuniversitet Totalt Linköping 12 1 13 Norrköping 27 27 Motala Övriga Östergötland Jönköping 1 1 Kalmar 4 4 8 Örebro Stor-Stockholm 2 2 4 Uppsala 6 1 7 Malmö-Lund 3 3 Göteborg Övriga landet 6 26 32 Utlandet Okänd högskoleort 2 2 Totalt 63 34 97 Tabell 4: Högskolestuderande boende i kommunen Tabellen visar antalet Valdemarsviksbor som studerar på universitet och högskola 211 efter studieort. Universitetet i Linköping med Campus Norrköping är naturligt de studieorter där den studerande fortfarande bor och är skriven i Valdemarsvik. Hälften av högskolestudierna sker på distans. Kultur- och fritidsutbud Valdemarsvik erbjuder ett brett utbud av olika typer av kultur och rekreationsmöjligheter. I detta inkluderas såväl möjligheter till eget kultur- fritids- idrotts- och övrigt engagemang/utövande som möjlighet till åskådande/konsumerande av kultur och rekreationsupplevelser i vid bemärkelse. Fysiska strukturer för åskådande utövande På fritidssidan finns inom kommunen tillgång till simhall, sporthallar, ishall, ridstall, tennisplaner och ett flertal fotbollsplaner. Vidare finns elljusspår, golfbana samt många etapper av vandringsleden Östgötaleden. Organisatoriska strukturer för utövande Det finns ett stort antal aktiva föreningar inom kommunen, såväl idrotts- som kulturföreningar. Omgivande lokalmiljö Hela kustområdet är av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden och betydelse för det rörliga friluftslivet och inom kommunen finns fastställda Natura 2-områden. 32

Yxningen är av riksintresse med hänsyn till naturvärdet. Byggd miljö - kulturhistorisk och funktionell Ser man på utvecklingen i kronologiskt perspektiv så sträcker sig kulturlämningarna ända från stenåldern och fram till idag. Förutom bondebygd finns även bruksbygd med flera industrihistoriskt intressanta platser. Ringarums kyrkomiljö med kyrka, prästgård och skola ligger på en flack höjd i öppen odlingsmark. Kyrkan från slutet av 17-talet är i gustaviansk stil. Natur och kulturmiljön i Gusum omfattar miljön kring bruksherrgården och kyrkan vid Gusumsån. Herrgårdens huvudbyggnad är numera brunnen men flyglarna från 173-talet finns kvar. Kyrkan, byggd som brukskyrka. är från samma tid. Ett flertal tidstypiska arbetarbostäder ingår också i miljön. Gryts kyrkby är av intresse för kulturminnesvården. Kyrkan från 184, tre skolor från 1847, 186-tal resp 1929 och ett tidstypiskt kommunalhus från 1936 ingår i kulturmiljön. Inom miljön ligger också en av Gryts äldsta byggnader: Jungfru Lovisas stuga. Åbäcksnäs med timrad herrgårdsbyggnad från 177-talet och en lång ladugård med loge från 1892 är också av kulturhistoriskt intresse. Naturmiljö Valdemarsviks kommun tillhör naturgeografiskt två regioner, den södra skogsbygden och skärgården. Den södra skogsbygden är en utlöpare av det sydsvenska höglandet. Landskapet präglas av de i NV - SO riktning genomkorsande sprickdalarna. I dessa finns långsträckta havsvikar i skärgården och flera sjöar i inlandet. I dalgångarna ligger också den odlade jorden, framförallt i den västra delen av kommunen. Söder om Ringarum finns ett mindre slättområde som utvecklats till kommunens största sammanhängande jordbruksområde. Varje skärgård har sin egen karaktär. Valdemarsviks kommuns skärgård benämnda Gryts och Tjusts skärgård, utmärks av barrskogsbevuxna öar och holmar. Men vi finner även hagmarker med ädellövträd och kala skär ut mot det öppna havet. Kommunen har 14 naturreservat som i huvudsak är lokaliserade till skärgårdsområdet. Social och kulturell värdemiljö Kommunens nutidshistoria är intimt förknippad med industrialismen, med Gusums Bruk och i slutet av 18-talet Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik. Valdemarsvik utvecklades till en handelshamn och vid hamnen uppstod en marknadsplats redan under 16-talet. Besöksmål av betydelse Kommunens största besöksmål och sevärdheter är skärgården med bl a Harstena samt Bokö, Kvädöfjärdens, Torrö, Ämtö och Eköns naturreservat. 33

I Gusum finns bruksmuséet som visar brukets historia med utrustning, produkter och dokument från gångna tider. 34