En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket
Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till väga (metoder) Utveckling och tillstånd i stora drag Resultat Förslag på åtgärder (övergripande)
Varför behövs en strategi? 1. Fortsatt dåligt trots långvarigt arbete med stöd, rådgivning, lagstiftning och områdesskydd 2. Miljömålsrådet: Samverkan mellan flera myndigheter Tydligare samordning och helhetssyn Samband och avvägningar produktion och miljö Gemensam långsiktig plan för mål, arbetssätt, kunskapsspridning etc. Gemensam prioritering 3. Underlag för nästa jordbrukspolitik, områdesskydd m.m.
Mål Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Utgångspunkt Ska vara möjligt att producera livsmedel, biologisk mångfald och andra samhällsnyttor utan att dessa hamnar i konflikt med varandra.
Hur har vi gått tillväga? Vetenskaplig litteratur Analys av data (t ex RIS, blockdata, jordbruksstatistik, betesdjurspotential) Enkät för att identifiera utmaningar och lösningar Enkät till djurhållande lantbrukare Artdatabanken: Identifiera värdefulla områden Ekonomiska beräkningar, SASM
Strategins fokusområden
Biologisk mångfald - ingen isolerad ö Landsbygdsutveckling och samhällsutvecklingen i stort Lönsamt brukande (ekonomisk verklighet) Biologisk mångfald
Markanvändningen har ändrats Hektar 1927 2010 Betesmarker 1 500 000 500 000 - Varav skogsbete 752 000 13 000 Slåttermark 526 000 10 000 Åkermark 3 715 000 2 630 000 Summa 5 740 000 3 140 000
Förändringarna fortsätter Varav 30 % planterat Varav 6 % planterat
Vissa förändringar är svåra att se 2011 1982 Foto: Tore Hagman Foto: Tore Hagman Mulens marker: http://www.mulensmarker.se/index.html
1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Trim index Många rödlistade arter i odlingslandskapet Cirka 50 % av Sveriges rödlistade arter förekommer i odlingslandskapet Källa: ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Vanliga jordbruksfåglar 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
RESULTAT Utvecklingen till 2030 Prognos* till 2030 (utgångsår 2015): lnget gårdsstöd: Betesmarksarealen minskar med knappt 50 % Åkerarealen ner 40 % (främst i sämre jordbruksbygder) Inga miljöersättningar till betesmarker: Betesmarksarealen minskar med drygt 80 % * Modellberäkningar med SASM, företagsekonomisk modell
Hur kan vi vända nedåtgående trender för fågelpopulationer, enligt forskarna? Stoppa förlusten av jordbruksmark! Öka landskapets variation inklusive mängden temporära småbiotoper (trädor, kantzoner, ruderatmarker) Fyra jordbruksfåglar, storspov, stare, buskskvätta och sånglärka, som minskat signifikant i antal sedan 2002.
Var finns de mest värdefulla områdena?
Svårt att klara hävden
Varför betar inte alla djur betesmark?
Vad krävs för att få fler djur på bete?
Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Mål: Behålla jordbruksmark i hävd och öka variationen i landskapet Gårdsstöd: Behålla gårdsstöd i mindre produktiva områden Förgröningen- ekologiska fokusarealer (EFA)
Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Landsbygdsprogrammet: Mer ekologisk produktion i slättbygd Aktiva åtgärder (bl.a. miljöersättningar, skapa småbiotoper, våtmarker) Rådgivning: Mångfald på slätten (ekosystemtjänster som argument för satsningar på biologisk mångfald) Gemensam målbild: Vad ingår i miljöhänsyn i jordbruket?
Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Mål: Behålla och utöka marker i hävd samt sköta dem på lämpligt sätt Landsbygdsprogrammet: Betesmarksersättning, höjda nivåer, resultatbaserade ersättningar Effektiva och riktade åtagandeplaner Investeringsstöd till stallplatser Restaureringsstöd Formellt skydd: Som komplement till landsbygdsprogrammet
Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Nya arbetssätt: Uppsökande verksamhet och skapa lokala nätverk Utveckla, utvärdera och tillämpa alternativa skötselmetoder Regional samordning
Tack!