Yttrande V och MP Kommunstyrelsen 2017-05-17 Ärende 2.2.9 Yttrande om fördelning av nya statliga ersättningar för ensamkommande barn I förslaget anges hur nya, lägre ersättningsnivåer från staten ska fördelas till de av stadens nämnder som ansvarar för någon del av omhändertagandet av ensamkommande barn. Det införs också ett köp- och säljsystem gällande boendeplatser vid placering av ensamkommande barn i de boenden som social resursnämnd tillhandahåller. Vi har tidigare varit tydliga med vår uppfattning. Göteborgs stad bör ta ett större ansvar för ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år. Det är fullt möjligt för staden att göra detta, även med de nya ersättningarna. Arbetet med att få fram fler lämpliga boendeformer behöver intensifieras, med särskilt fokus på stödboenden. Så länge Migrationsverket inte erbjuder alternativ som tillgodoser behoven av stöd och skolgång behöver kommunen ta ansvar även för dessa ungdomar, precis som vi gör med andra barn och unga upp till 21 år. I Göteborgsregionen har flera kommuner valt den vägen.
Yttrande (M)(L)(KD) Kommunstyrelsen Ärende 2.2.9 2017-05-17 Fördelning av nya statliga ersättningar för ensamkommande barn Från och med 1 juli 2017 införs nytt ersättningssystem för ensamkommande barn. Ersättningarna kommer i huvudsak att utgå från schabloner och grundas på en genomsnittskostnad per barn/ungdom och dygn oavsett boendeform. Stadsledningskontorets har tagit fram förslag till fördelning av ersättning som i huvudsak följer den statliga inriktningen med undantag för ersättning till s.k. anknytningshem. Förändringen avseende ersättning till anknytningshem gör det möjligt att omfördela medel efter behov som till socialtjänsten och vid behov arvoden till gode män. Likaså föreslås ett införande av ett köp och sälj system för de boendeplatser som social resursnämnd tillhandahåller. Vi ställer oss bakom dessa förslag. Stadsledningskontoret bedömer att de nya ersättningarna kan få kännbara ekonomiska konsekvenser särskilt under 2017. Stadsdelarnas resultat för 2016, avseende boendeplaceringar, visar att kostnaderna överstiger de statliga ersättningarna och framhåller att de nya ersättningarna ställer krav på omförhandlingar av avtal och arbete för att öka kostnadseffektiviteten. I tjänsteutlåtandet står även att omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna är svåra att prognostisera och kan inte anges. Vi menar att den ekonomiska situationen är allvarlig och i sig innebär en risk eftersom de ekonomiska konsekvenserna inte går att beräkna. I januari tog Alliansen initiativ till att få en redogörelse för de kostnader för tomma platser som har uppstått i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och andra. Till uppdraget knöts även frågan om att bedöma risken för 2017 och att ta fram en åtgärdsplan för att undvika att motsvarande situation uppstår igen. Kommunstyrelsen har till dagens sammanträde att ta ställning till redogörelsen av uppdraget där vi i Alliansen ser ett behov av att en mer konkret åtgärdsplan tas fram för att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen och för att förtydliga kommunstyrelsens roll. M, L och KD föreslår även att kommunstyrelsen beslutar om att analysera arbetet med att ta emot anvisade flyktingar, andra grupper och ensamkommande barn och unga från 2015 och framåt för att ta lärdom av det genomförda arbetet.
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2017-04-19 Ärende 2.2.15 Yttrande gällande Fördelning av nya statliga ersättningar för ensamkommande barn Ännu en gång ser vi hur höga invandringens kostnader är för de svenska skattebetalarna. 530 miljoner kr är statens kostnad för Göteborgs andel av att ta emot så kallade ensamkommande barn för år 2018. Göteborg anvisas en andel av 5,234 % av rikets asylsökande ensamkommande barn så den sammanlagda kostnaden för den svenska staten för dessa kommer att bli över 10 miljarder kr för år 2018. En kostnad på över 10 miljarder kr om året enbart för ensamkommande barn är någonting helt annat än den tomma retorik som S, Mp, V och Alliansen i tidigare valrörelser har haft om att invandringen inte kostar Sverige någonting. Hösten 2016 var statens skuld till kommunerna för flyktingkostnader cirka 20 Miljarder kronor. Nu är den högst sannolikt ännu högre. Sverigedemokraterna bedömer att staten även i framtiden kommer att vara långsamma med det särskilda ansökningsförfarandet. Detta medför att Göteborg får vänta lång tid på pengarna från Migrationsverket som avser Placering enligt LVU och SoL samt Ersättning för försörjningsstöd. Och på den stora skuld som staten har till kommunerna för invandringens kostnader utgår det som bekant inte en endaste krona i ränta.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-26 Diarienummer 0731/17 Välfärd och Utbildning Individ- och Familjeomsorg, Funktionshinder Pia Borg Telefon 031-368 02 50 E-post: pia.borg@stadshuset.goteborg.se Fördelning av nya statliga ersättningar för ensamkommande barn Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Förslag till fördelning av statlig ersättning för ensamkommande barn till stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt överförmyndarnämnden godkänns i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontoret tjänsteutlåtande. 2. Ny hanteringsordning införs mellan stadsdelsnämnderna och social resursnämnd som innebär införande av ett köp/säljsystem vid placering av ensamkommande barn i boenden som social resursnämnd tillhandahåller. Sammanfattning Nya ersättningar för ensamkommande barn införs fr.o.m. 1 juli 2017. Det nya ersättningssystemet utgår i huvudsak från schabloner och är beträffande placeringar grundat på en genomsnittskostnad per barn/ungdom och dygn oavsett boendeform. Stadsledningskontoret lämnar i detta tjänsteutlåtande förslag till hur de statliga medlen ska fördelas. I huvudsak följer förslaget den statliga inriktningen med undantag av ersättning till s.k. anknytningshem. När det gäller det senare föreslår stadsledningskontoret en lägre ersättningsnivå om 900 kr per barn och dygn, istället för den generella ersättningen om 1 350 kr per barn och dygn. Skälet är att ersättningsnivån för anknytningshem är generellt lägre jämfört med placeringar i HVB och konsultstödda familjehem. Stadsledningskontorets bedömning är att den föreslagna nivån om 900 kr per barn och dygn väl tillgodoser de rekommendationer SKL har beträffande familjehemsvården. Sänkningen innebär en möjlighet att omfördela medel till socialtjänstens utredningsoch uppföljningskostnader, samt vid behov tillskjuta medel för arvode till god man. Den schablon om 52 000 kr per barn bedöms inte vara tillräcklig för såväl arvoden till god man som ersättning för socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader. I tjänsteutlåtandet ges en översikt av samtliga ersättningar och förslag till fördelning. Ersättningen föreslås fördelas till SDN, social resursnämnd och överförmyndarnämnden. Ett utryckligt önskemål från såväl stadsdelar som social resursförvaltning är införande av ett köp/säljsystem för de boendeplatser som social resursnämnd tillhandahåller. Stadsledningskontoret rekommenderar att köp/säljsystemet införs. Det tydliggör rolloch ansvarsfördelningen mellan SDN och social resursnämnd när det gäller boende och 1(10)
omvårdnad för ensamkommande barn. Det innebär att hanteringsordningen är densamma som för övriga sociala boenden som social resursnämnd tillhandahåller. I beredning av ärendet har stadsledningskontoret haft avstämningar med samtliga SDF och social resursförvaltning. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär ett generellt införande av schabloniserade ersättningar och endast när det gäller placering enligt LVU och SoL har kommunen möjlighet att ansöka om faktiska kostnader. Dessutom kan kommunen ansöka om faktiska kostnader för försörjningsstöd i de fall ensamkommande ungdomar (18-21 år) med uppehållstillstånd inte uppbär studiestöd. Det nya ersättningssystemet innebär att kommunen erhåller 1 350 kr per barn och dygn för boende och omvårdnad oavsett placeringsform för barn/unga upp till 18 år. Kommunens nuvarande genomsnittskostnad för placering i HVB är ca 1 700 kr per barn och dygn, och beträffande konsultstödda familjehem uppskattar stadsledningskontoret att genomsnittskostnaden för närvarande är ca 1 500 kr per barn och dygn. Däremot är kostnaden per barn i anknytningshem betydligt lägre. En schablon om 52 000 kr per barn införs för ersättning till transporter, socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, tolkar och arvoden till god man Den aktuella schablonen kommer inte att täcka kommunens kostnader och därför föreslår stadsledningskontoret en prioritering som innebär att schablonen om 52 000 kr per barn enbart används till att täcka kostnader för god man, samt en omfördelning av medel inom ramen för den totala statliga ersättning som kommunen erhåller för boenden och omvårdnad till ensamkommande barn. Stadsledningskontorets bedömning är att ett sådant utrymme finns när det gäller ersättning till anknytningshem och föreslår att medel omfördelas till framförallt socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, och vid behov komplettera ersättningen för arvode till god man. Kostnader för transporter och tolk bedöms vara av mindre omfattning. Stadsledningskontorets förslag är att ingen särskild statlig ersättning utgår för sådana kostnader. För närvarande pågår ett omfattande omställningsarbete för anpassning till såväl de nya ersättningarna som förändrad volym och behovsbild. Stadsledningskontorets bedömning är att de nya ersättningarna kan få kännbara ekonomiska konsekvenser för kommunen med anledning av de nya ersättningsnivåerna för boendeplaceringar, särskilt under 2017. Redan under 2016 visar stadsdelarnas resultat att kostnaderna för boendeplaceringar överstiger de statliga ersättningarna. De nya ersättningarna ställer krav på omförhandlingar av avtal och arbete för att öka kostnadseffektiviteten hos såväl stadsdelarna som social resursnämnd. Omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna är svåra att prognostisera och kan inte anges för närvarande. På längre sikt förväntas effektiviseringspotentialen öka. Stadsledningskontoret avser att i samverkan med stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning arbeta vidare med att ta fram en samlad bild av de ekonomiska konsekvenserna m.a.a. det nya statliga ersättningssystemet. Stadsledningskontorets prognos över statsbidragsintäkterna för ensamkommande barn uppgår totalt till ca 300 mnkr 2017 och 530 mnkr 2018. Av de samlade statsbidragsintäkterna 2017 är förslaget att ca 20 mnkr fördelas till SDN för socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader och 1-2 mkr till överförmyndarnämnden för god man, utöver schablon om 52 000 kr per barn, vilken beräknas till totalt ca 4 mnkr (halvårseffekt). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(10)
Av de samlade statsbidragsintäkterna 2018 som föreslås är stadsledningskontorets preliminära bedömning att ca 30 mnkr kan fördelas till SDN för socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader. Utöver vad som anges ovan har staten avsatt 40 mnkr per år för 2017 och 2018 till kommuner som har särskilt svåra anpassningssvårigheter i samband med övergång till det nya ersättningssystemet. Vad stadsledningskontoret känner till riktas medlen framförallt till mindre kommuner som i förhållande till sin folkmängd haft särskilt omfattande mottagande av ensamkommande barn. Fördelning av medel sker genom särskilt ansökningsförfarande. Staden avser att lämna in en ansökan för omställningskostnader som uppstått hos social resursnämnd. Barnperspektivet När asylsökande ensamkommande unga som fyllt 18 år i större utsträckning kommer att bo på anläggningsboende ställer det krav på Migrationsverket att säkerställa tillgång till boenden som är anpassade till målgruppens behov. Det nya ersättningssystemet kommer medföra krav på nya förhållnings- och arbetssätt inom socialtjänsten. Även om de nya ersättningsnivåerna inledningsvis bedöms vara för låga i förhållande till dagens genomsnittliga kostnad för boende och omvårdnad, kan det framöver också leda till att insatser och stöd blir bättre utformat för den unge genom ett större fokus på de individuella styrkorna som varje person har, istället för ett mer generellt omhändertagande. Det kommer att ställa krav på att utveckla nya system bland annat när det gäller bemanningskrav. Till exempel införs nu i flera kommuner mobila bemanningsteam. Jämställdhetsperspektivet Majoriteten av de asylsökande ensamkommande barnen är pojkar och andelen pojkar har på senare år ökat. Under perioden 2000 2015 var i genomsnitt 34 procent av de ensamkommande barnen som sökte asyl i Sverige flickor. Under 2016 sökte 2 199 ensamkommande barn asyl i Sverige, varav 435 var flickor vilket motsvarar cirka 20 procent. Det nya ersättningssystemet innebär inga skillnader i mottagningssystemet för pojkar respektive flickor. Utgångspunkten är fortsatt individens behov. Mångfaldsperspektivet Det nya ersättningssystemet syftar till att uppnå ett långsiktigt och hållbart mottagande av ensamkommande barn och som även bidrar till ensamkommande barns och ungas integration i det svenska samhället. Det nya ersättningssystemet medför att kommunen behöver aktivt arbeta för att få fram fler boendealternativ, bland annat stödboenden. För ett långsiktigt hållbart system behövs en fungerande boendekedja som också omfattar utflyttning till ett eget boende. Det senare behöver uppmärksammas mer och en planering för det behöver inledas. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I Migrationsverkets senaste prognos, som presenterades den 7 februari 2017, uppskattas antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl under 2017 till 2400. För 2018 uppskattas antalet till 2 900. Fram till och med 20 februari har 180 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under 2017. Av dessa var 33 flickor vilket motsvarar cirka 18 procent. Under samma period har åtta ensamkommande barn anvisats till Göteborg varav sju har anknytning till någon närstående. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(10)
Under 2017: har 663 ensamkommande barn och ungdomar beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket, vilket är 76 procent av de fattade besluten. Den 20 februari var 21 150 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Handläggningstiden för de beslut som fattats 2017 vad gäller ensamkommande barn är i genomsnitt 457 dagar. Under 2017 har138 barn/ungdomar fått beslut om ändrad ålder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(10)
Ärendet Från och med 1 juli 2017 införs nya statliga ersättningar för stadens mottagande av ensamkommande barn. I detta ärende lämnar stadsledningskontoret förslag till fördelning av de nya statliga ersättningarna till berörda nämnder. Bakgrund Den stora ökningen av antal ensamkommande barn och unga under 2015 har medfört stora utmaningar för såväl staten som kommunerna och det är viktigt att säkerställa kvalitet och säkerhet i mottagandet av barn och unga. Samtidigt behöver regelverken ta hänsyn till kommunernas förutsättningar att bidra till en effektiv användning av skattemedel. Regeringen aviserade i budgetpropositionen 2016 att man avsåg att återkomma med förslag för att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska administrationen och öka kostnadseffektiviteten. Staten ansvarar för finansieringen av mottagandet för ensamkommande barn och unga. Genom de statliga ersättningarna ska kommunerna ges ekonomisk ersättning för mottagande av ensamkommande barn och unga så att trygghet och kvalitet i mottagandet kan upprätthållas. Den snabba och kraftiga ökningen av antalet asylsökande ensamkommande barn framförallt under 2015 har medfört att behovet av olika boendealternativ ökat kraftigt. Kommunernas ansträngda situation och behov av att snabbt hitta boende vid den tidpunkten bidrog till att efterfrågan på boenden ökade kraftigt. Utbudet av boenden ökade och många privata aktörer såg en expanderande marknad. Regelverkets utformning och kommunernas ansträngda situation ledde till att orimligt höga priser kunde tas ut av aktörer på marknaden. För att förbättra drivkrafterna för kostnadseffektiva boenden har regeringen tagit initiativ till att justera i regelverk för mottagandet av ensamkommande barn samt infört nya statliga ersättningar som träder i kraft 1 juli 2017. Mottagandet av ensamkommande barn och unga är ett obligatoriskt åtagande för kommunerna enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Utgångspunkten för de förändringar av ersättningssystemet som nu införs innebär inte bindande förändringar i form av ändrade regler för kommunens verksamhet, utan kraven på kommunernas verksamhet är fortsatt oförändrade. Den s.k. kommunala finansieringsprincipen beträffande ersättning för nya åtaganden eller åtaganden som tas bort från kommunerna blir därför inte tillämplig. Utformningen av de nya ersättningarna till kommunerna förväntas täcka kostnaderna för de uppgifter som kommunerna sedan tidigare har ansvarat för. Mottagande av ensamkommande barn i Göteborg Ett barn som kommer ensamt till Sverige behöver vid ankomsten stöd från samhället, och lagstiftaren har ålagt socialnämnden att ansvara för det. I praktiken innebär detta att när socialtjänsten får en anmälan om att ett ensamkommande barn vistas i kommunen, är huvudregeln att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Då barnet saknar boende måste socialtjänsten omgående tillhandahålla ett lämpligt sådant. Boendet kan vara antingen ett särskilt boende för ensamkommande barn som drivs av kommunen, eller någon annan form av boende som anses lämpligt t.ex. ett annat hem för vård och boende, ett familjehem eller jourhem i den egna kommunen. Det ingår i SDN s ansvar att även ta fram prognoser och ha en planering för att tillgodose behovet av boendeplatser till målgruppen i nära samverkan med social resursnämnd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(10)
Social resursnämnd har sedan 1 oktober 2010 haft uppdrag att driva särskilda boenden för ensamkommande barn och unga i enlighet med Göteborgs stads överenskommelser med Migrationsverket. Avtalen med Migrationsverket har omfattat såväl anvisade asylsökande ensamkommande barn som asylsökande ensamkommande barn i ankomstboende. Enligt kommunstyrelsens beslut 2015-10-07, 513 (dnr 1378/15) har social resursnämnd ansvaret för att samordna placeringarna. Beslutet föranleddes av det stora antalet anvisningar av asylsökande ensamkommande barn till Göteborg under hösten 2015. Beslutet innebar ett avsteg från ordinarie roll- och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämnderna och social resursnämnd, genom att social resursnämnd tog ett stadengemensamt ansvar för samordning av platsbehovet. I beslutet angavs även att när mottagande av ensamkommande barn väsentligt förändras bör även nuvarande organisering på nytt värderas och eventuellt omprövas. Överförmyndarnämnden ansvarar för att utse god man och utbetalning av arvode till gode män. Vidare har överförmyndarnämnden enligt kommunstyrelsens beslut 2010-12-08 784 (dnr 1084/10) att administrera utbetalning av arvode till särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn som får uppehållstillstånd. Det är socialtjänstens ansvar att ansöka hos tingsrätten om särskild förordnad vårdnadshavare. Prognos ensamkommande barn Första mars 2017 var totala antalet ensamkommande barn knappt 1 600, varav 1 100 asylsökande ensamkommande barn och 450 barn/unga med uppehållstillstånd. Hälften av barnen kommer under 2017 fylla 18 år. Vid årsskiftet 2017/2018 är prognosen knappt 1 000 ensamkommande barn. Även här kommer ca hälften fylla 18 år under året. I beräkningarna har inte beaktats åldersuppskrivningar och ensamkommande unga som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd eller förslaget om att uppehållstillstånd för att fullfölja gymnasiestudier. En kraftig minskning av antalet ensamkommande barn under 18 år är således att vänta under den angivna perioden. Med utgångspunkt från Migrationsverkets senaste prognos i februari 2017 förväntas antalet anvisningar av nya asylsökande ensamkommande barn för Göteborgs del uppgå till i genomsnitt ca.150 barn per år 2017-2020. Omkring hälften av alla ensamkommande barn är placerade i familjehem. Stadsdelarna Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen svarar för merparten av placeringarna som ofta är placeringar i anknytningshem. I övriga stadsdelar dominerar placeringar i HVB. Askim-Frölunda-Högsbo har i stort sett lika många placeringar i familjehem som i HVB. Mönstret förklaras av en hanteringsordning som stadsdelarna kommit överens om och som innebär att Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen varit undantagna från anvisningar som inte avser ensamkommande barn med anknytning. De tre nämnda stadsdelarna svarar för ca 40 procent av samtliga mottagna ensamkommande barn i Göteborg. Aktuella pågående ärenden beträffande ensamkommande barn är t.o.m. 31 mars 2017 visar att Angered har ca 250 och Östra Göteborg 210 ärenden. Övriga stadsdelar har genomsnitt 175 aktuella ärenden per stadsdel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(10)
Behov av olika boendeformer Sammanfattningsvis är bedömningen att behovet av familjehem kommer successivt att minska eftersom antalet nya ensamkommande barn kommer vara betydligt färre än tidigare år. Även behovet av HVB kommer att minska medan behovet av stödboenden ökar betydligt under 2017 och 2018. Social resursnämnd kommer att erbjuda ett visst antal stödboenden men har inte möjlighet att täcka hela behovet. En stadengemensam upphandling av olika boendeformer bl.a. stödboenden har inletts. Det finns en risk för att brist på stödboenden kommer uppstå under 2017. Utgångspunkt för stadens samlade boenden för målgruppen är en mix av boenden där social resursförvaltning framförallt erbjuder stödboenden och ett mindre antal platser i HVB, samt platser i ankomstboende. Stadens platser kommer att vara både i kommunal regi och upphandlade platser samt platser genom idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det nya ersättningssystemet samt stadsledningskontorets förslag till fördelning Det framgår tydligt av den statliga promemorian om det nya statliga ersättningssystemet för ensamkommande barn att intentionen är att ensamkommande barn ska kunna bo och få anpassad omvårdnad till en lägre kostnadsnivå än vad som varit fallet tidigare. Statens modell med införande av schabloner utgår ifrån att det är en socialnämnd som hanterar särskilt ordnat boende för ensamkommande barn och kan omfördela de statliga ersättningarna inom sin organisation, utifrån att prisbilden skiljer sig mellan de olika placeringsformerna. För Göteborgs del är det 11 nämnder som har ansvar och roller i mottagande av ensamkommande barn, vilket motiverar en kommuncentral hantering av hur de statliga ersättningarna ska fördelas. Stadsledningskontorets förslag till fördelning av den statliga ersättningen för ensamkommande barn följer i stort den inriktning som staten anger, med undantag av ersättning för plats i anknytningshem. När det gäller anknytningshem föreslår stadsledningskontoret en ersättningsnivå om 900 kr per barn och dygn istället för 1 350 kr per barn och dygn. Det återstående beloppet om 450 kr per barn och dygn omfördelas framförallt till socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, samt en mindre del för att vid behov förstärka schablonen om 52 000 kr per barn för arvode till god man. Kostnader för transporter och tolk bedöms vara av mindre omfattning. Stadsledningskontorets förslag är att ingen särskild statlig ersättning utgår för sådana kostnader. Den föreslagna omfördelningen motiveras av att kostnaden för barn i anknytningshem är väsentligt lägre än konsultstödda familjehem. Dessutom finns stora skillnader i fördelning av barn i anknytningshem mellan stadsdelar. Stadsledningskontorets prognos över statsbidragsintäkterna för ensamkommande barn uppgår totalt till ca 300 mnkr för 2017 och 530 mnkr 2018. Av de samlade statsbidragsintäkterna 2017 är förslaget att c.a.20 mnkr fördelas till SDN för socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader och 1-2 mnkr till överförmyndarnämnden för god man utöver schablon om 52 000 kr per barn, vilket beräknas till totalt ca 4 mnkr (halvårseffekt). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(10)
Tabell: Översikt Nya ersättningar från 1 juli 2017 och stadsledningskontorets förslag till fördelning till berörda nämnder Nya statliga ersättningar från 1 juli 2017 1. Plats i ankomstboende: 3 000 kr per plats och dygn. I beloppet ingår ersättning för beredskap. 2. Planering och beredskap för boende och omvårdnad till asylsökande ensamkommande barn samt barn med uppehållstillstånd En fast och en rörlig del 500 000 kr/per år samt 1 350 kr per barn x 7 dygn x kommunens årstal för anvisade ensamkommande barn 3. Plats i boende för asylsökande ensamkommande barn och barn med uppehållstillstånd: 1 350 kr per barn och dygn 4. Plats i boende för asylsökande ensamkommande barn samt barn med uppehållstillstånd 1 350* kr per barn och dygn i anknytningshem Av ersättningen 1 350 kr per barn och dygn omfördelas 450 kr per barn och dygn enligt punkt 8 nedan. 5. Placering enligt LVU och SoL Ersättning för faktiska kostnader. 6 Stödboende för barn/unga med uppehållstillstånd (18-21 år) 750 kr per ungdom och dygn 7. Schablonersättning som avser transportkostnader, socialtjänstens utredningsoch uppföljningskostnader, tolkkostnader samt kostnader för god man och andra relaterade kostnader. 52 000 kr per barn (engångsbelopp) 8. Omfördelning av medel. Se punkt 5. 450 kr per barn och dygn Stadsledningskontorets förslag till fördelning Plats i ankomstboende 3 000 kr/plats och dygn. Fördelas till social resursnämnd Planering och beredskap för boende och omvårdnad till asylsökande ensamkommande barn samt barn med uppehållstillstånd 500 000 kr/år samt 1 350 kr per barn x 7 dygn x kommunens årstal för anvisade ensamkommande barn Fördelas till Social resursnämnd Plats i boende för asylsökande och barn med uppehållstillstånd 1 350 kr per barn och dygn för HVB. egna och konsultstödda familjehem Fördelas till SDN Plats i boende för asylsökande ensamkommande barn samt barn med uppehållstillstånd 900 kr per barn och dygn för placering i anknytningshem Fördelas till SDN Placering enligt LVU och SoL Ersättning för faktiska kostnader Särskilt ansökningsförfarande Stödboende för barn/unga med uppehållstillstånd (18-21 år) 750 kr per ungdom och dygn. Fördelas till SDN Arvode till god man Schablonersättning om 52 000 kr per barn (engångsbelopp) Fördelas till Överförmyndarnämnden. Socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader 15 000 kr/barn halvårseffekt, 30 000 kr/barn helårseffekt (engångsbelopp) Fördelas till SDN Vid behov kompletterande ersättning för arvode till god man. Fördelas till Överförmyndarnämnden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(10)
Nya statliga ersättningar från 1 juli 2017 9. Ersättning för försörjningsstöd avser ensamkommande ungdomar med uppehållstillstånd (18-21 år) och som inte har studiehjälp. Ersättning för faktiska kostnader.. Stadsledningskontorets förslag till fördelning Ersättning för faktiska kostnader Särskilt ansökningsförfarande. Ny hanteringsordning mellan SDN och social resursnämnd Tidigare system med överenskommelser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och kommunen om platser i särskilt ordnat boende för ensamkommande barn upphör under 2017. Istället renodlas anvisningsmodellen genom att staten tar fram årstal för respektive kommun. Det är social resursnämnd som ansvarat för kommunens åtagande enligt överenskommelsen med staten. Enligt kommunstyrelsens beslut 2010-05-26 316 (dnr 0699/10) har statliga medel för kommunens särskilda boenden utbetalats direkt till social resursnämnd. Det har inneburit att stadsdelarna inte betalat för platsen vid placering av ensamkommande barn i de särskilda boenden som social resursnämnd tillhandahållit. Ett uttryckligt önskemål från såväl stadsdelarna som social resursförvaltning är att införa ett köp/säljsystem mellan stadsdelarna och social resursförvaltning när det gäller boenden för ensamkommande barn, på motsvarande sätt som gäller i staden för sociala boenden i övrigt. Ytterligare en förändring, som resultat av ett väsentligt minskat mottagande av ensamkommande barn, är att det inte längre föreligger något behov av att social resursförvaltning samordnar placeringar av ensamkommande barn som är i behov av HVB-placeringar och stödboenden. Stadsledningskontorets överväganden Stadsledningskontorets förslag till fördelning av nya ersättningar till ensamkommande barn följer i stort den inriktning som staten angett. Som tidigare nämnts i tjänsteutlåtandet föreslår stadsledningskontoret en sänkning av ersättningen till anknytningshem då kostnaden är lägre för denna placeringsform än genomsnittskostnaden på 1 350 kr per barn och dygn. De medel som frigörs föreslås omfördelas och utgå till SDN som ersättning för socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader. På så sätt får samtliga stadsdelar kompensation för socialtjänstens insatser i detta avseende. Ett bibehållande av ersättningen om 1350 kr per barn och dygn innebär att merparten av SDN inte skulle ha utrymme att omfördela resurser till socialtjänstens utrednings- och uppföljningsarbete. Ersättningen utgår för de barn som anvisas efter 1 juli 2017. Schablonen om 52 000 kr per barn föreslås kompensera för ersättning till god man. Stadsledningskontorets beräkningar är att arvoden till god man (halvårseffekt) uppgår till ca 6 mnkr och förväntat statsbidrag (52 000 kr per barn) till ca 4 mnkr. Stadsledningskontorets bedömning är att en förstärkning av ersättningen om 52 000 kr per barn behövas under 2017. Förstärkning kan ske genom omfördelning av medel (450 kr per barn och dygn). Stadsledningskontoret bedömer att det behövs en förstärkning med ca 1-2 mnkr under 2017. Den föreslagna ersättningen om 900 kr per barn och dygn i anknytningshem bedöms med god marginal inkludera Sveriges kommuner och landstings (SKL). SKL har tagit fram rekommendationer för kommunernas ersättningsnivåer, men anger inte någon Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(10)
rekommenderad genomsnittskostnad då det är så olika individuella behov som avgör vilken omsorg barnet behöver. Stadsledningskontorets förslag omfattar inte ekonomisk kompensation för transportkostnader och tolk. Kostnaderna förväntas var förhållandevis blygsamma jämfört med övriga kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Stadsledningskontorets förslag är att ingen särskild statlig ersättning utgår för sådana kostnader. Stadsledningskontoret är positiv till att hanteringsordningen mellan SDN och social resursnämnd övergår till ett köp/säljsystem på motsvarande sätt som gäller i kommunen för socialt boende i övrigt. Framöver kommer social resursnämnd vara en bland flera leverantörer. Införande av ett köp/säljsystem tydliggör roll- och ansvarsfördelning mellan berörda nämnder. De tidigare förutsättningarna med överenskommelse mellan staten och kommunen upphör under våren 2017. Det innebär att förutsättningarna för att slussa medel direkt till social resursnämnd upphör. Ytterligare en förändring, som resultat av ett väsentligt minskat mottagande av ensamkommande barn, är som tidigare nämnts att det idag inte föreligger något behov av att social resursförvaltning samordnar placeringar av ensamkommande barn som är i behov av HVB-placeringar och stödboenden. En återgång till att respektive SDN svarar för sina placeringar av ensamkommande barn och social resursnämnd är en utförare bland flera att tillhandahålla boenden och omvårdnad för ensamkommande barn. Att ställa om till det nya statliga ersättningssystemet ställer krav på omförhandlingar av avtal och arbete för att öka kostnadseffektiviteten hos såväl stadsdelarna som social resursnämnd. Det ställer också krav på att kvalitetssäkra arbetsprocesserna vid bl.a. upphandling av boenden. Ett aktivt omställningsarbete arbete pågår både i SDN som social resursnämnd. Men det måste också konstateras att det kommer vara en utmaning för staden verksamheter den närmaste tiden. I beredning av ärendet har stadsledningskontoret haft avstämningar med samtliga SDF och social resursförvaltning. En arbetsgrupp med representanter för berörda förvaltningar har varit kopplad till arbetet med framtagande av förslaget. I remissvaret för promemorian om det nya ersättningssystemet framförde staden att de föreslagna ersättningsnivåerna var för låga och borde ligga på en nivå om ca. 1700 kr per barn och dygn för boendeplaceringar. Det var också vad SKL framförde i sitt remissvar. Effekterna av de nya ersättningarna kan inte fullt ut värderas i detta skede men ett fortsatt arbete i samverkan med stadsdelarna och social resursförvaltning kommer att bedrivas för att närmare bedöma de ekonomiska effekterna av de nya statliga ersättningarna. Justeringar av stadsledningskontorets förslag till fördelning av ersättningarna enligt detta tjänsteutlåtande kan behöva ske framöver. Stadsledningskontoret Pia Borg Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(10)