ANVISNING FÖR MILJÖ- OCH MILJÖTÅLIGHETSARBETE VID PRODUKTION AV MATERIEL OCH SYSTEM

2003-08-28 1 Utgåva 1 Upprättad vid: Av: Försvarets Materielverk, KC Ledstöd Kari Lehto ANVISNING FÖR MILJÖ- OCH MILJÖTÅLIGHETSARBETE VID PRODUKTION AV MATERIEL OCH SYSTEM Innehåller: Miljöprediktering Exempel på miljöprofil Specificering Konstruktion Verifiering

2003-08-28 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 1 Bakgrund...4 2 Inledning...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Grundläggande definitioner...5 2.3 Miljömätning...7 2.4 Beskrivning av arbetsflödet...8 3 Handledning för specificering... 10 4 Produkt/Objekt... 11 4.1 Allmänt... 11 4.2 Ny produkt/objekt... 11 4.3 Redan klassificerad produkt eller nära d:o... 11 5 Miljöprediktering... 11 5.1 Grundläggande uppgifter vid Miljöprediktering... 11 5.2 Miljöfaser... 12 5.3 Miljöprofil... 15 5.4 Miljöfaktorer... 15 5.5 Nivåer på miljöfaktorer... 17 5.6 Definition av miljökategorier... 20 KONSTRUKTION... 22 6 Dimensionering... 22 6.1 INSTALLATION AV CIVIL ELEKTRONIK-DATORUTRUSTNING... 22 6.2 Anpassning av miljön... 24 PROVNING... 26 7 Provning... 26 7.1 Provningsstandarder... 26 7.2 Provning allmänt... 26 7.3 Provning av COTS... 26 7.4 Vibrationer... 27 7.5 Verifieringsspecifikation... 29 7.6 PROVUTRUSTNING... 30 BEGREPPSORDLISTA... 32 REFERENSER... 35 8 Litteratur med kommentarer... 35 8.1 TTEM (Teknisk Taktisk Ekonomisk Målsättning)... 35 8.2 KRAVDOK... 35 8.3 Förslag till Riktlinjer för framtagandet av materielspecifikation 35 8.4 Mastrekommendationer... 35 8.5 Katalog fasta master... 35 8.6 Standarder... 36 8.7 Försvarsstandarder för anläggningsverksamheten... 36 8.8 MAA 04050... 36 8.9 FIN 9304... 36 8.10 SIS... 36 8.11 MIL-STD 810 E... 37 8.12 IEC 721... 37 8.13 IEC 68... 37

2003-08-28 3 8.14 NATO AECP-1... 37 8.15 FSD 0124... 37 8.16 DEF STAN 00-35... 37 8.17 SEES Handbok miljötålighetsteknik (1991)... 37 8.18 Rapporter... 37 8.19 Konstruktionshandbok för Mobila anläggningar... 37 8.20 FAK 17010... 38 8.21 Anvisning för krav definition, specificering och verifiering av värme- och ventilationsanläggningar för Mobila anläggningar... 38 8.22 Systemsäkerhetsverksamhet... 38 8.23 Systemsäkerhetsplan... 39 8.24 Handbok för systemsäkerhet... 39 8.25 Brandskydd... 39 8.26 Författningar... 39 8.27 Boverket... 39 8.28 Norm för konstruktionsritningar inom FMV:s anläggningsverksamhet... 40 8.29 Fortifikationshandbok... 40 9 Dokumentmatris... 41 10 Internetlänkar... 42 BILAGOR... 43 1 Mallar... 43 2 Miljöstandarder... 46 2.1 STANAG 2895... 46 2.2 IEC 721, allmänt... 46 2.3 IEC 721-3-0 Inledning... 46 2.4 IEC 721-3-2 Transport... 47 2.5 IEC 721-3-5 Ground vehicle (markfordon)... 48 3 Exempel på kravnivåer för olika miljöparametrar... 50 4 Uppmätta miljöer... 58 4.1 Några faktorer och deras nivåer för ett antal fordonstyper... 58 5 Exempel... 61 5.1 Exempel I: Specifikation för Datormateriel avsedd för fartygsoch hjulfordonsfordonsinstallation... 61 5.2 Exempel II: Miljöprofilmall 2... 64 5.3 Exempel IV: Provning av 19" stativ- och stativlådsystem... 66

Inledning 4 INLEDNING 1 Bakgrund Det har på senare tid blivit allt vanligare att anskaffa materiel från den kommersiella marknaden, så kallade COTS (Commodities Of The Shell). Speciellt datorer och annan elektronik har blivit föremål för denna trend. Ett förändrat synsätt krävs för denna typ av utrustning, vilka ofta är produkter främst avsedda för användning i statiska och klimatiskt kontrollerade innomhusmiljöer till skillnad från en ogynnsammare tänkt försvarsanvändning. Dessutom kan en avsevärt förkortad livslängd jämfört med tidigare traditionellt försvarsutvecklad utrustning kan förväntas. Samtidigt sker en utveckling av den operativa verksamheten inom försvaret vilket bland annat innebär förändrade livscykler bland annat beroende på ett framtida ökat antal mobila installationer. Även anpassningen av försvaret till internationella uppdrag påverkar i allt större grad kraven på utrustningen. Det geografiska användningsområdet kan vara i stort sett hela världen vilket betyder att miljöerna varierar betydligt mer än tidigare. Utlänska standarder ökar därför i betydelse. Detta dokument är en ihopslagning och omarbetning av framförallt tre dokument, EO997/97, EO 264/98 och Handbok Mekanik och Miljö. 2 Inledning 2.1 Allmänt Nomenklaturen i detta dokument följer i huvudsak de i SEES (Swedish Environmental Engineering Society) Handbok i miljötålighetsteknik. Denna handbok är för övrigt att rekommendera för alla som ska utför ett seriöst arbete inom området miljötålighet. Detta är en generell anvisning som ger stöd för specificering och mekanisk konstruktion av materiel för montage och installation av system för tele och data i olika typer av anläggningar. Avsikten är att den, direkt eller indirekt, skall kunna ge svar på de flesta frågor som kan dyka upp på vägen från TTEM till en färdig konstruktion. Vidare syftar anvisningen till att ge grundläggande deifinitioner av olika miljöfaktorer, för att sedan kunna verka som underlag vid bedömning, specificering, dimensionering, provning och vidare analyser av olika apparaters lämplighet att kunna verka i olika miljöer. I specifikationer är två kategorier av krav aktuella, dels krav på miljötålighet hos den upphandlade produkten, dels krav på tillhandahållen miljö. Denna skrift behandlar framför allt den första kategorin men

Inledning 5 innehåller även, framförallt under Avsnittet Konstruktion, en del om miljökrav. Anvisningen är avsedd att användas om vägledning vid val av miljöparametrar, nivåer, beskrivning av miljöprofiler och verifiering för civil elektronik- och datorutrustning (COTS) installerade i olika typer av anläggningsmiljöer. Syftet med anvisningen är att med nuvarande miljökännedom definiera och beskriva möjligast relevanta miljöpåkänning för COTS avsedda för installation i dessa miljöer. Vid val av miljöklasser för, i utrustningen, ingående delar på komponentnivå hänvisas till Försvarsstandard FSD A4701:1 (Miljöklasser för komponenter). Dokumentet skall betraktas vara levande och därmed vara föremål för revideringar med ökad kunskap och erfarenhet inom området. Notera att elektromagnetisk miljö, EMC och EMP, ej behandlas i detta dokument! Elektromagnetisk miljö beskrivs t.ex. i SEES handbok del 2. 2.2 Grundläggande definitioner 2.2.1 Miljökrav respektive miljötålighetskrav. Produkter förväntas tåla de miljöpåkänningar de utsätts för under sin livstid. Detta medför att vi ställer miljötålighetskrav på dem. Ofta måste dock produkterna skyddas mot miljön på olika sätt. I och med det kan man säga att man anpassar miljön så att den inte överstiger de nivåer produkten klarar. Produkten ställer krav på miljön, miljökrav. Detta innebär att produkter som inte förväntas tåla en viss miljö ändå kan vara aktuella att använda om de kan placeras i en anpassad miljö som uppfyller produktens miljökrav. Figur 1 visar detta förhållande grafiskt.

Inledning 6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ex. 1 Ex. 2 Miljökrav Kravuppfyllnad Figur 1. Miljötålighetskrav respektive miljökrav 2.2.2 Miljöfaktor Benämns ibland miljöparameter. Utdrag ur SEES Handbok i miljötålighetsteknik: En miljöbestämmande faktor eller grupp av faktorer som påverkar vissa felmekanismer och därför vanligen kan separeras vid provning. 2.2.3 Miljöfas Benämns ibland miljötyp /-kategori eller -cykel. Enligt SEES Handbok i miljötålighetsteknik består miljöfaser av: LOGISTISK HANTERING Användning/drift Den första fasen kan delas upp i minst: LOGISTISK TRANSPORT Logistisk förvaring Logistisk hantering Fasen Användning/drift består av alla de delfaser som ingår i produktens nyttjande vilka för en och samma produkt kan spänna från så skilda miljöer som vila i rumsklimat till högt utnyttjande i sträng kyla i en mobil miljö. 2.2.4 Miljöklass Samma sak som miljöfas men där fasen beskrivs med hjälp av en standard.

Inledning 7 2.3 Miljömätning I de fall man saknar erfarenhetsdata eller inte kan bedöma storlek och förekomst av en miljöfaktor kan det vara nödvändigt att helt enkelt mäta dessa värden. 2.3.1 Miljöprediktering Ofta använd istället begreppet miljöbeskrivning. Prediktering syftar på det faktum att man inte i förväg kan vet hur en miljö ska se ut utan bara prediktera den. I SEES Handbok i miljötålighetsteknik kan man läs bland annat följande: Miljöpredikteringen omfattar samtliga aktiviteter, utom miljömätningen, vilka ligger till grund för en miljöprognos Predikteringen är en studie av de naturliga och de inducerade miljöer, samt en analys av de elmiljösituation som produkten kommer att utsättas för under sin livscykel. Miljöpredikteringen skall klarlägga vilka miljöfaser som förekommer under livscykeln, vilka miljöfaktorer som förekommer inom respektive miljöfas, samt i de fall det är möjligt, vilka strängheter som kan förväntas för respektive miljöfaktor. 2.3.2 Miljöprofil Utdrag ur SEES Handbok i miljötålighetsteknik: En beskrivning av de miljöfaktorer som ingår i en miljöfas samt dess stränghet och förekomst. I de fall miljöfaktorerna uppträder i en bestämd frekvens framgår även detta av miljöprofilen. En sammanlagring av samtliga miljöfasers miljöprofiler ger produktens totala miljöprofil. 2.3.3 COTS En engelsk akronym som kommer av Commodities Of The Shell. Som namnet anger avses varor som finns tillgängliga på den kommersiella marknaden, d.v.s. på hyllan.

Inledning 8 2.4 Beskrivning av arbetsflödet Figur 2 nedan beskriver ett arbetsflöde från kravställning på en produkt till acceptans av densamma. Flödet förutsätter att förutsättningarna i varje steg är kända (styrande dokument). Vissa av dessa förutsättningar finns tillgängliga redan från början medan andra uppstår som delresultat under arbetets gång. Styrande dokument (exempel) TTEM Driftprofil Miljöklasser Standarder Designspecifikation Testplan Verifieringsplan Acceptanskriterier Arbetsflöde Föremål? Vilken miljö? Vilka laster? Vilka nivåer? Dimensionering eller bedömning/beräkning av bef. mtrl. (COTS) Test Verifiering Acceptans Resultat/dokumentation Produktbeskrivning Miljöbeskrivning Övergripande miljökrav Kravspecifikation Kravuppfyllnad inkl. avvikelser, SOC Testrapport inkl. avvikelser Leverans/verifieringsrapport Produktklassificering Figur 1 Miljötålighet, exempel på arbetsflödet Arbetet startar med att ur TTEM exempelvis och en driftprofil beskriver produkten och den miljö den ska verka i under hela sin livscykel. Resultatet är bland annat en Miljöbeskrivning. Denna är en fortutsättning för det fortsatta arbetet med miljöpredikteringen. Miljöprediktering innebär att laster (det vill säga miljöfaktorer) och nivåer på dessa bestäms. Styrande för detta arbete kan vara till exempel olika miljöstandarder. Lasterna får man fram genom att analysera vilka miljöfaser som är aktuella och nivåerna bestäms sedan från verkliga data, standarder eller beräkningar/bedömningar. Det är viktigt att man anger

Inledning 9 hur de framkommit. Resultatet är en kravspecifikation, ofta i formen av en så kallad miljöprofil. Miljöprofilen styr sedan konstruktionsarbetet eller leverantören om det är fråga om en upphandling av exempelvis COTS. Miljöprofilen styr även arbetet med att ta fram test- och verifierinsplaner. Det är mycket viktigt att man redan från början tar hänsyn till hur verifieringen av de olika kraven ska gå till. Därför är kunskaper i provningsstandarder och metoder av största vikt vid miljötålighetsarbete. Efter det att verifieringen är avslutad kan acceptans av leverans ske. Redan här är det värdefullt om produkten kan klassas på något sätt eftersom detta möjliggör att en återkoppling av erfarenheter kan göras till framtida produkter.

Inledning 10 Specifikation 3 Handledning för specificering Målet med detta dokument är att skapa ett sådant faktaunderlag att relevanta miljötålighetskrav kan ställas på en produkt. För att kunna göra det behövs en produktbeskrivning och en miljöbeskrivning i form av en miljöprofil. Produktbeskrivningen kan delvis hämtas från TTEM men värdefull information kan även hämtas från designspecifikationer, leverantörens produktinformation eller dylikt. All information är av intresse. Kapitel 4 Produkt/Objekt behandlar detta översiktligt. 1. Grundspecificering Grundspecificering utgör av en miljöbeskrivning för aktuell utrustning med hjälp av en miljöprofil enligt kapitel 6 Miljöprofil. Principen är att bestämma vilka miljöfaser, kapitel 5 Miljö, som produkten utsätts för under hela sin livscykel. Resultatet utgör miljöprofilen. Därefter avgörs vilka miljöfaktorer som ska beaktas för respektive fas och slutligen bestäms kravnivåerna för dessa faktorer innefattande både förekomst och storlek. Detta görs i 5.4 respektive 5.5. 2. Omfattning och exponeringstid Omfattning och exponeringstid för respektive miljöparameter anges uppträdande för utrustningens hela tänkta livslängd. (Kan kombineras i matris enligt exempel II.) Notera: Mekaniska miljöparametrars förekomst och omfattning angivet i t.ex. tabell 8, bilaga 3, skall därmed viktas för aktuell utrustnings, ex dator, livslängd 2 år vilket innebär att exponering blir 10% av angivna värden. 3. Nivåer Nivåer för respektive parameter, listade i kapitel 5.4, anges i bilaga 3, tillsammans med eventuella kompletteringar enligt IEC 721. Notera: IEC 721 skall anges som referens i specifikationen. 4. Verifiering Verifieringskrav i form av en verifieringsplan från leverantör anges visande provmetoder,nivåer, acceptanskriterier etc med utgång från specificerad miljöbeskrivning. Verifiering avhandlas under avsnittet Provning.

Inledning 11 4 Produkt/Objekt 4.1 Allmänt För att underlätta arbetet med att ta fram underlaget för miljötålighetskraven är det mycket värdefullt att beskriva objektet för kraven. Vet man hur en produkt ser ut, är utformad och vad den ska användas till är det betydligt lättare att ha en uppfattning om vilken sorts miljö den kan tänkas utsättas för men också vilka miljöfaktorer som kan vara kritiska för dess funktion etc. 4.2 Ny produkt/objekt Det är viktigt att ta tillvara erfarenheter från befintliga produkter när man utvärderar nya. Till exempel kan man utnyttja det faktum att den nya utrustningen ska nyttjas på samma sätt som den gamla och att man därmed kan bedöma miljötåligheten helt enkelt genom att jämföra de olika produkternas utförande. Har den gamla produkten klarat miljön är detta mycket värdefullt trots att man egentligen kanske saknar möjlighet att beskriva denna miljö och därmed ställa relevanta miljötålighetskrav. 4.3 Redan klassificerad produkt eller nära d:o Här kan man istället för som i avsnittet ovan, där ny och gammal produkt jämförs, jämföra olika miljöer. Om en produkt redan utnyttjas och fungerar i en viss miljö är det ju troligt att den kommer att gör detsamma i en liknande eller snällare miljö. 5 Miljöprediktering 5.1 Grundläggande uppgifter vid Miljöprediktering 5.1.1 Geografisk placering I takt med att utrustning kan komma att användas även i internationella sammanhang kan en och samma miljöfas (till exempel transport) se helt olika ut beroende på var i världen den äger rum. Dessutom kommer de olika miljöfaserna under produktens hela livscykel inte nödvändigtvis att utsättas för alla olika geografiska placeringar. En produkt kan exempelvis förrådsställas och ingå i grundutbildning i Sverige, transporteras runt om i världen, vara i drift i en tropisk miljö etcetera. Med andra ord måste varje miljöfas behandlas för sig vad det gäller geografisk placering och varje placering blir då en delfas. 5.1.2 Livslängd Normalt är kravet på livslängd tjugo år för militär materiel. Många kravnivåer tar hänsyn till denna livslängd. Om produkten inte förväntas ha en så lång livslängd är det viktigt att på något sätt anpassa kravnivåerna. Exempelvis kan kravet på livslängd för viss elektronik idag vara så kort som två år.

Inledning 12 5.2 Miljöfaser Andra benämningar som förekommer är t.ex. miljötyper. 5.2.1 Förrådsställning Materiel kan förrådsställas på olika sätt, vilket medför olika påverkan från miljön: Varmförråd - klimatkontrollerat utrymme. Avluftat Kallförråd/Under tak- temperaturen varierar, luftfuktigheten regleras, skyddat från regn, snö och direkt solbestrålning. Kallförråd och Under tak- skyddat från regn, snö och direkt solbestrålning. Avfuktat oskyddat- reglerad luftfuktighet, annars oskyddad. Oskyddat Avluftat kan betyda att hela förrådet är avluftat, eller att insidan på t ex ett fordon är avluftat. Exempel på värden finns i Tabell 7. 5.2.2 Fältlagring 5.2.3 Transport Under transport, antingen självgående eller lastat på transportmedel, förekommer påfrestningar från miljön. Påfrestningarna varierar med transportsätt enligt Tabell 7. 5.2.4 Fälttransport 5.2.5 Driftsättning I driftsättningsfasen ändras de klimatologiska förutsättningarna drastiskt, då utrustning såsom apparater, värmare och klimatanläggningar tas i drift. Detta medför stora variationer i temperatur, luftfuktighet och liknande under en relativt kort tid. De mekaniska och kemiska påfrestningarna ökar också i denna fas då personal för med sig damm och smuts samt materiel och system flyttas. 5.2.6 Fältanvändning 5.2.7 Drift I drift anses materielen/systemet vara tillslagen och arbeta i miljö den är specificerad att fungera i. Det finns olika faser inräknade i drift: Grund- och repetitionsutbildning Ofred Internationell tjänst De olika faserna medför olika nyttjande av materielen/systemet. I Grund- och repetitionsutbildningsfasen finns en ungefärlig nyttjandebeskrivning nedan. 5.2.7.1 Grund- och repetitionsutbildning

Inledning 13 När materielen/systemet brukas i grund- och repetitionsutbildning kan en cykel beskrivas i följande skeden: Befattningsutbildningsskede Kompaniövningsskede Bataljonsövningsskede Slutövningsskede Under utbildningsperionen kan materielen/systemet vid övningsuppehåll ha en varierande förvaringsmiljö, påfrestningarna från förvaringsmiljön är desamma som vid förrådsställning Nedan ges ett exempel på omfattningen av ett systems nyttjande under ett utbildningsår, vars start- och slutpunkt varierar över årets månader beroende av förbandets utbildningsrytm. Här nedan är ett exempel på nyttjande av ett system under ett grundutbildningsår. Befattningsutbildningsskede Genomförs under storleksordningen 3 månader med ca xx timmars utbildningstid fördelad i perioder om 12 timmar/dag med varierande uppehåll mellan perioderna. Kompaniövningsskede Genomförs under storleksordningen 2 månader med 2-4 övningar om 2-3 dygns varaktighet med 2-3 veckors uppehåll mellan övningarna. Bataljonsövningsskede Genomförs under storleksordningen 2 månader med 2-3 övningar om upptill 5 dygns varaktighet med någon veckas uppehåll mellan övningarna. Slutövningsskede Genomförs under storleksordningen 1 månad med 1-2 övningar om upptill 15 dygns varaktighet med några dygns uppehåll mellan övningarna. 5.2.7.2 Internationell tjänst I internationell tjänst utnyttjas materiel och system oftast kontinuerligt under en längre tid än vad vi är vana med från Sverige. Det kan också vara så att förutsättningarna ändras efterhand som en mission fortgår, så att mobil utrustning blir statisk. Detta styrs i grunden av mandatet från beslutande politiska organ t ex. FN, NATO eller Sveriges regering. Hur driftprofilen vid internationell tjänst ser ut går inte att säga generellt utan måste övervägas från fall till fall. 5.2.7.3 Ofred Nedan är ett exempel på faser vid ofred Förrådsställning

Inledning 14 Huvuddelen av utrustningen är förrådsställda med upp till fyra års lagringstid. Övriga fordon kan befinna sig i godtyckligt vald driftfas vid grund- och repetitionsutbildning. Mobilisering Genomförs under 0,5-1 dygn inklusive funktionskontroll under högst 6 timmar. Uppmarsch Genomförs under ett dygn med en beräknad transportsträcka av 15-20 mil. Gruppering/förflyttning Genomförs 20 gånger under 14 dygn med transport 1-30 km och driftuttag 18 timmar per dygn. Smärre reparationer och kompletteringar kan komma att utföras på materiel som tillfälligt tagits ur drift. Reorganisation Genomförs under 2 dygn varunder materielen genomgår bl a större reparationer eller utbyte. Efter reorganisation erhålls ny uppgift varefter ny cykel enligt punkterna uppmarsch, gruppering/förflyttning och reorganisation genomförs. 5.2.8 Stridsläge

Inledning 15 5.3 Miljöprofil Miljöprofiler förklarar vilken miljöpåverkan som kan förväntas uppkomma under materielens/systemets livslängd. Ibland står motsvarande information i en så kallad driftprofil. Det rekommenderas därför att man aktivt söker denna information. Under materielens/systemets livslängd kommer sannolikt flera faser, såsom förrådsställning, drift och transport att uppkomma. Dessa faser skiljer sig åt och här beskrivs vilka faser som finns och hur påverkan från omgivande miljö ser ut. För att utforma en miljöprofil måste alla faser i materielens/systemets livslängd övervägas, eftersom de omgivande miljöerna skiljer sig åt. Man behöver veta: Hur skall utrustningen förrådsställas Vilken typ av bärare skall utrustningen ha (hjulfordon, container osv.) Hur skall fordonet transporteras (lastbil, sjö, flyg osv.) I vilket geografiskt område skall utrustningen finnas Hur skall utrustningen nyttjas När dessa uppgifter finns går man igenom alla cykler för sig, det kan ju t ex vara olika typer av förrådsställning, transport osv. Dessa cykler förs in i tabell x under respektive fas Vill man göra en förenklad miljöprofil tas de högsta dimensionerande värdena från respektive fas och skrivs som en cykel, då finns det bara en cykel för varje fas. För utrustning bör en predikterad miljöprofil utarbetas för utrustningens livslängd för att kunna ställa och identifiera relevanta nivå- och exponeringskrav. Miljöprofilen beskriver utrustningens/systemets predikterade användningscykler med avseende på verkande miljöparametrar, sekvenser, exponeringstider och för utrustningen viktiga samverkande miljöparametrar. I bilaga 5 återfinns två enkla miljöprofilmallar med ett resonemang om hur de ska användas. 5.4 Miljöfaktorer 5.4.1 Allmänt För utrustning skall dess, under en livscykel uppträdande, miljöfaktorer identifieras (standarder, erfarenhet, miljömätningar mm) och definieras för att sedan kunna ställa relevanta miljökrav på produkten vid specificering och verifiering. Här redogjörs endast för namnen på faktorer för de vanligaste miljögrupperna klimatisk (eller naturlig) miljö, mekanisk miljö etcetera. För mer detaljer hänvisas till SEES Handbok i miljötålighet. Observera att elektromagnetisk miljö ej behandlas här. Behöver hänsyn till denna miljö tas hänvisas till SEES Handbok i miljötålighet, del 2.

Inledning 16 5.4.2 Klimatisk miljö Lufttemperatur låg Lufttemperatur hög Yttemperatur Lokal värmeutveckling Relativ fuktighet (absolut) låg Relativ fuktighet (absolut) hög Fuktväxling Kondensation Nederbörd Regn intensitet Regntemperatur Snölast Isbark Temperaturgradient vid temperaturväxling (medelvärde under 5 min) Temperaturväxling luft/luft Temperaturväxling luft/vatten Temperaturväxling luft/snö Luftrörelse Lufttryck låg Lufttryck hög Solbestrålning Övrig värmestrålning Luftrörelse 5.4.3 Mekanisk miljö Luftstötvåg Markskakning Sinusvibration Brusljud Brusvibration Stötspektrum, stöt peak Stöt (toppvärde) halvsinus, varaktighet Chock (toppvärde) halvsinus, varaktighet Fritt fall 5.4.4 Mekanisk aktiv substans Sandpartiklar Dammpartiklar 5.4.5 Kemisk aktiv substans Saltdimma Svaveldioxid Vätesulfid Väteklorid Klorid Vätefluorid

Inledning 17 Ammoniak Ozon Kväveoxid 5.4.6 Biologisk miljö Se SEES Handbok i miljötålighetsteknik, del 1. 5.4.7 Kontaminerande ämnen Se SEES Handbok i miljötålighetsteknik, del 1. 5.5 Nivåer på miljöfaktorer 5.5.1 Allmänt I princip bör varje krav delas upp i följande tre nivåer: Funktionssäkerhet Vid denna nivå ska produkten fortfarande fungera på avsett sätt. Prestanda Upp till denna nivå ska produkten bibehålla sin prestanda, det vill säga sin förmåga att vid normal drift uppfylla funktionskrvaen. Med andra ord kan funktionen hos produkten tillåtas bortfalla vid denna kravnivå. Produktsäkerhet Den nivå där produkten fortfarande inte utgör någon fara för person- eller egendomsskada. 5.5.2 Val av kravnivåer I tabellen nedan finns ett enkelt formulär där man på ett tydligt sätt kan beskriva hur man tagit fram kravnivåerna. För varje grupp av miljöfaktorer (klimatiska, mekaniska etc.) anger man om nivåerna ska grundas på: egna bedömningar, beräkningar eller uppmätta värden, någon standard miiljöstandarden STANAG (vid internationell användning) eller förenklad miljöprediktering för COTS Ska man ställa egna krav krävs naturligtvis stor erfarenhet eller kännedom om de aktuella miljöfaserna. Ett sätt är att använda värden från mätningar. I bilaga 4 finns uppmätta värden på en del mekaniska miljöfaktorer för några typiska fordon. Miljöpåverkan under transport och förrådsställning finns det lite exempel på i tabell 7, bilaga 3.

Inledning 18 Tabell 1 Klimatisk miljö Förenklad miljöprediktering för COTS Exempel på formulär för vilka kravnivåer som ska väljas. Egna värden Ja Nej Standard Ja Ange vilken Nej Internationell tjänst? Nej Ja Typ 1 Ja Nej Specificera alla parametrar. Parametrar som ej är tillämpliga skall så anges. STANAG 2895 klass 1A, 1B eller 1C Globalt Nej Europa och dess närhet Nej Ja Ja Typ 2 Ja 2B eller 2C Närområdet Ja Kategori A1, B2, C2, M1, M2, M3 A2, C2, M2, M3 (B e.t. 1 ) A3, C2, M3 (B e.t.) Mekanisk aktiv substans Kemisk aktiv substans Biologisk miljö Kontaminerande ämnen Förenklad miljöprediktering för COTS Egna värden Ja Specificera alla parametrar. Parametrar som ej är tillämpliga skall så anges. Nej Standard Ja Ange vilken Nej Internationell tjänst? Ja? Nej Typ 1 Ja klass 1A, 1B eller 1C Nej Typ 2 Ja 2B eller 2C Mekanisk miljö Förenklad miljöprediktering för COTS Typ 2 Ja Egna värden Ja Specificera alla parametrar. Parametrar som ej är tillämpliga skall så anges. Nej Standard Ja Ange vilken Nej Internationell tjänst? Ja? Nej Typ 1 Ja klass 0 Nej Klass I, II eller III 5.5.3 Förenklad miljöprediktering för COTS Genom att skapa en gruppering av anläggningsmiljöer har ett förenklat arbetssätt för framtagandet av kravnivåer skapats. Metoden är 1 e.t. = ej tillämpligt

Inledning 19 systematisk och ska upprepas för varje aktuell miljöfas. Vid miljökravställningen går till så att för utrustningen avsedd miljöfas och klassindelning härledas genom att man först väljer typ av miljö och sedan en klass för klimatiska parametrar samt en för mekaniska. I figur 3 framgår arbetssättet och ur tabellerna 4 och 5 i bilaga 3 erhålls parametervärden för metoden. I tabellerna beskrivs sammansättning av miljöparametrar och rekommendation på lämpliga nivåer för miljötyperna 1 respektive 2. Parametrar och nivåer baseras på standard IEC 721 respektive IEC 731.

Inledning 20 Val av miljökategori Provföremål Typ 1 Typ 2 Planerad användning Stationär Mekanisk: 0 Klimatisk: A/B/C Dynamisk Mekanisk: I / II / III Klimatisk: A/B/C Upprättande av miljöprofil enligt anvisning Val av erforderliga miljöparametrar enligt anvisning Fastställande av kravnivåer Specificering enligt, första hand, standard Specifikationstext enligt anvisning Värdering av tidigare känd miljöuppfyllnad (leverantörsuppgifter, tidigare erfarenheter mm) Erforderlig Provning/ Verifiering Provplan Metoder Acceptanskriterier Produktklassificering Leverantörsansva Figur 2Schematisk beskrivning för systematiskt miljöarbete 5.6 Definition av miljökategorier 5.6.1 Typ 1 Stationär miljö, fasta anläggningar 5.6.2 Typ 2 Dynamisk miljö, mobila anläggningar och portabel utrustning

Inledning 21 (A) (B) (C) 5.6.3 Klassindelning, klimatiska miljöparametrar Väderskyddad (kontrollerad innomhusmiljö) Delvis väderskyddad (okontrollerad innomhusmiljö) Oskyddad 5.6.4 Klassindelning, mekaniska miljöparametrar 0 Statisk miljö, sekundärpåkänning I II III Dynamisk miljö, hjulfordon (även terränggående). Dynamisk miljö, bandfordon. Portabel utrustning

Konstruktion 22 KONSTRUKTION 6 Dimensionering 6.1 INSTALLATION AV CIVIL ELEKTRONIK- DATORUTRUSTNING 6.1.1 Inledning Kraven på att införa civil elektronik-och datorutrustning i större utsträckning än tidigare i miltära applikationer ställer stora krav på miljökännedom om den tänkta miljön samt goda kunskaper om civila utrustningars miljötålighet. 6.1.2 Miljökrav, uppfyllnad av standarder Civil elektronik-och datorutrustning kan grovt sett mekaniskt miljöklassas i två klasser, industristandard och kontors/hemdatorutförande. Produkter uppfyllande en industristandard (IEC 721 el likn) har en bättre mekanisk tålighet än kontorsutrustning. Produkt uppfyllande industristandard kan exempelvis vara avsedd för industriellt bruk med tufft handhavande under svåra användarförhållanden. Typexempel på produkter uppfyllande denna typ av standard är bärbara datorer och mobiltelefoner. Utrustningar avsedda för stationärt kontors-och hemmiljö är sällan verifierade motproduktstandarder, varken elmijö eller mekaniskt, i likhet med dem avsedda för industribruk. Därmed skall det inte uteslutas att vissa utrustningar kan klara en given miljö utan att uppfylla en standard. Det kan vara stora skillnader mellan olika fabrikat, vilket för en erfaren bedömare kan vara möjligt att avgöra exempelvis en utrustnings mekaniska miljötålighet, dock bör utrustning provas för avsedd miljö. 6.1.3 Dimensionering allmänt Vid dimensionering av utrustningar och installationer är faktorer såsom föremålets styvhet, massa och inbyggnadsstruktur av stor betydelse. Dimensionering sker olika beroende på ingångsparameter. I sitt enklaste fall utförs dimensionering mot brotthållfasthet vid en given statisk last, vilket i dessa sammanhang oftast inte är tillräckligt. Det som är intressant är dimensionering mot uppträdande dynamiska laster i form av vibration och upprepade stötförlopp.

Konstruktion 23 I dessa sammanhang sker en dimensionering med avseende på en utrustnings utmattningsegenskaper och samverkanseffekter mellan ingående komponenter. 6.1.4 Statisk dimensionering För statisk dimensionering av utrustning mot en enstaka stöt varierar responsen med föremålets massa och pulslängd. En stor massa ger en lägre respons på en kortvarig puls än en mindre massa för motsvarande puls (translationströghet). Av denna anledning är det inte alltid relevant att dimensionera statiskt mot en hög accelerationsnivå med kort pulslängd (< 20 ms), en omvandling av nivå-pulslängd för att motsvara samma energiinnehåll bör ske. 6.1.5 Dynamisk dimensionering Varje konstruktion - enskild komponent, likväl som sammansatta element har kritiska egenfrekvenser med varierande frekvensområden och styrka. För sammansatta, komplexa, konstruktioner är egenfrekvenser svårare att härleda teoretiskt. En bra metod för att identifiera/verifiera teorin är laboratorieprov i vibrator med sinussvep Gäller det hela anläggningar kan praktiska körprov utföras för kartläggning av miljön med barlastade stativsystem om apparater saknas. Dimensionering av enskilda konstruktioner avseende att verka i en viss miljö bör i första hand riktas mot att undvika att resonans uppstår. I andra hand skall exponeringstiden vid eventuell resonans í möjligaste mån begränsas för att minska risken för utmattningsbrott. 6.1.6 Konstruktion Uppbyggnaden på civil utrustning är oftast inte i grunden anpassad för att tåla en kraftig mekanisk miljöpåkänning. Bland portabel utrustning (mobiltelefon, bärbara datorer mm) har marknaden drivit fram en utveckling mot mer miljötålig utrustning. Bordsdatorer, bildskärmar, telefax, skrivare mm används oftast i en skyddad hem/kontorsmiljö, där dessa i undantagsfall kan utsättas för mekaniska påkäningar. Den påkänning som förekommer är under hantering och transport av en väl emballerad produkt när den lämnar tillverkning och packas upp av kund. Av dessa anledningar är utrustningen oftast inte konstruerade för långvariga mekaniska påkänningar.

Konstruktion 24 I och med att utrustningarna inte är konstruerade för en militär mekanisk miljö är det svårt att från en tillverkare få uppgifter om en specifik produkts mekaniska miljötålighet. Provning i realistiska miljöer samt labprov ger oftast svar på frågan. Det som kan ställa till det när det gäller civila utrustningar är modell/utförandebyten som kan vara svåra att kontrollera vid serieanskaffning. 6.1.7 Hybridkonstruktioner I dag finns det leverantörer som "skräddarsyr" exempelvis datorer bestående av komponenter från olika datorleverantörer som integreras i ett standard eller specialutvecklat apparatchassi. Vid dessa applikationer kan uppbyggnad av en enhet ske med standardkomponenter som kan byggas in i nytt chassi eller på ett mekaniskt tåligare sätt i ett standardchassi. En konstruktion av detta slag blir ekonomiskt ett mellanting mellan standard och mil- specificerad utrustning och kräver god marknads-och komponentkännedom av leverantören. 6.2 Anpassning av miljön 6.2.1 Syfte Vid användning av civila elektronik-och datorutrustningar är dessa svåra att påverka beträffande konstruktionsutformning för att anpassas till en mobil militär miljö. Att skapa en lokalt gynnsam miljö för denna typ av utrustning kan ske på olika sätt, beroende på utrustning, tillgång på utrymme och ekonomi. Nedan ges några exempel på metoder som kan tillämpas. 6.2.2 Metoder Stativ/hyllmontage på stående- och/eller stödjande dämpare: Vid val av dämparelement är det viktigt att känna till den grundmiljö som skall förändras för att välja rätt dämpartyp och erhålla bästa möjliga resultat. I vissa applikationer kan det vara utrymmesbrist och därmed svårt att installera en optimal dämpare. Vid sådana applikationer bör en avvägning av de olika miljöfaktorernas nivåer och förekomst utgöra grund för att kunna prioritera dämparegenskaper. Viskoelastiska element: Polymerer i form av termoplaster verkar dämpande vid periodisk belastning, dvs energin omvandlas till värme.

Konstruktion 25 Med dessa element kan till exempel en sandwichkonstruktion byggas upp som en platta på vilken en känslig utrustning kan monteras. Uppbyggnaden kan även formas som ett komplett apparatchassi och innesluta känsliga delar. Upphängning: Olika typer av upphängningsanordningar för att skydda utrustningar tillämpas i Fasta miljöer och fordonsmiljöer...

Provning 26 PROVNING 7 Provning 7.1 Provningsstandarder Lämpliga provmetoder anges i IEC standarder och MIL standard, där MIL standard är mer omfattande (bla för provning av smalbandig brusvibration), båda dessa är väl inarbetade standarder hos provningsinstanser. 7.2 Provning allmänt Val av provmetod skall vara relaterad till provobjektets livscykelprofil, syfte med prov och provföremålets komplexitet. Vid laboratorieprovning är det viktigt att provobjektet har infästningsanordningar, dämpsystem mm som efterliknar den verkliga miljön. För produkter som utsätts för kombinerade miljöer (se synergieffekter) skall dessa, om möjligt, provas under dessa omständigheter i ett enskilt prov. Det är även viktigt att beakta provningsföljd för samtliga prov med hänsyn till möjliga synergieffekter. Vid val av provmetoder och kravnivåsättning är miljöprediktering, miljömätningar, lagrade miljödata och tidigare erfarenheter till värdefull hjälp. Planerad provning bör vara dokumenterad i en verifieringsplan på systemnivå. Inför varje prov skall en provplan upprättas och resultat dokumenteras i ett provprotokoll. 7.3 Provning av COTS 7.3.1 Allmänt Den traditionella konstruktionsgången av militär elektronik har baserats på användningen av komponenter som speciellt testats och klassats för detta. Detta har medfört att man kunnat lita på att komponenterna klarar vissa bestämda miljöpåkänningar med en specificerad felfrekvens. Detta förhållande finns inte vid användning av civil utrustning.. Eftersom provningen är dyr och tidsödande finns det en tendens hos såväl leverantörer som kunder att specificera mycket god miljötålighet men att

Provning 27 sedan inte verifiera att denna nås. Detta är mycket riskfyllt, utgör en grov avvikelse från etablerade kvalitets rutiner och bör inte accepteras. 7.3.2 Provurval Provning av civil datorutrustning kan medföra svårigheter att få identiska produkter i en serieproduktion utspridd över längre tid. Målsättning skall vara ett provurval på prov ur varje delserie med provning av samtliga, eller åtminstone kritiska parametrar, skall utföras. 7.3.3 Livslängdsprovning För att prova en COTS livslängd kan detta göras genom accelererad provning där de skade-orsakande och oftast dimensionerande provningsnivåerna koncentreras, dvs att provningen utförs mot specificerad verklig miljö utan nivåforcering. Provnivåforcering tillämpas endast vid provning av materiel med lång livslängd där provtider skulle bli orimligt långa utan nivåforcering. Nivåforcering skall tillämpas restriktivt för COTS pga risk för ej relevanta påkänningar. 7.3.4 Avvikelser Det är acceptabelt att avvikelser från specifikationen upptäcks utan att någon åtgärd vidtages under förutsättning att de är av sådan natur att de inte äventyrar syftet med utrustningen. Avvikelsen måste dock noga dokumenteras och tas med i en reviderad specifikation. Avvikelsen måste också återspeglas i utbildning etc. Detta är nödvändigt så att inte utrustningen senare används i andra sammanhang där avvikelsen inte kan accepteras. 7.3.5 Labprov De flesta miljöparametrar kan simuleras i laboratoriemiljö, dock inte alltid hos ett och samma provlab. Begränsningar hos provlab kan vara möjligheter att vibrationsprova tunga förmål och att prova samverkande miljöparametrar. 7.3.6 Praktiska miljöprov Praktiska miljöprov utföres som kompletterande prov till labprov för COTS, vilket oftast utföres som delkomponentprov av ett system. För provning av kompletta system med ett flertal komponenter ihopkopplade med ingående montagedetaljer, anslutningar, kablage mm installerade i dess rätta miljö är ett praktiskt prov bra att utföra. 7.4 Vibrationer Vid vibrationsprovning förekommer det ofta att brusmiljö för enklare konstruktioner, med endast en egenresonansfrekvens, simuleras genom provning där konstruktionens egenfrekvens detekteras med påföljande sinususexcitering under en viss tid.

Provning 28 Denna typ av provning ger en hög dynamisk förstärkning med risk för överprovning. En annan metod för sinusprovning är är provning med sinussvepande excitation. Frekvensen varierar då med ett lägsta och ett högsta värde med en viss svephastighet. Vid denna provning är det inte nödvändigt att bestämma egenfrekvenser hos provföremålet. Styrkan med provet är att det går att prova "dolda" lokala resonanser i konstruktionen. Objekt som har ett antal resonansfrekvenser kan utsättas för skada vid sinusprov till följd av samverkanseffekter mellan dessa. Sinusvibrationsprovning är användbar vid accelererande provningar vid exempelvis jämförande av ett antal prototyper. En mera realistisk provningsmetod för komplicerade strukturer med flera resonansfrekvenser är fleraxligt brusprov. Vid utpräglade konstanta sinusvibrationer (ex vis helikopter, herkulesflygplan, turbinmotorförsedda markfordon) kan det vara relevant med kombinerad vibrationsprovning dvs att man utför ett brusöverlagt sinusprov. Ett sådant prov ger kombinationseffekter som kan vara svåra att identifiera med separerade prov. Val av sinus eller brus(random) vibrationsprov Styrande för val av provmetod för vibrationsprovning är primärt användningsmiljön, produktens komplexitet och syfte med provet. För komplexa produkter såsom elektronik- och datorutrustning finns en enig uppfattning om att dessa bör provas med brusprov för att detektera svagheter på kretskortskomponenters lödningar, kortslutningar, kontaktstörningar i reläer mm. Generellt ger sinusprov ger en högre mekanisk påkänning än ett brusprov och kan därmed vara bra som komplement för att täcka in eventuella smalbandiga brusnivåer. Vid sinussvep finns möjlighet att söka resonanser hos provföremålet för detektering av utmattningsbrottendenser. Sinusprov är en bra metod för jämförande utmattningsprovning av konstruktioner.

Provning 29 7.5 Verifieringsspecifikation 7.5.1 Vibrationsprov Vid specificering av vibrationstålighetskrav för provning med brusvibration anges accelerationstäthet uttryckt i m 2 / s 3 alternativt g 2 /Hz med angivande av aktuella frekvensområden. Om funktion under vibration krävs skall vibrationsnivå och frekvens anges för funktionsprovtillfället. Provets varaktighet och vibrationsriktningar skall anges. Vid sinusvibrationprovning (excitering) specificeras accelerationsnivå i m/s 2 för aktuella frekvensområden och amplitud i mm upp till önskad brytfrekvens 9 eller 60 Hz (IEC-standard), dvs den frekvens där man övergår från en konstant förskjutning till konstant acceleration. Detta utförs pga att konstruktionen utsätts för orimliga påkänningar vid låga frekvenser vid provning med specificerad accelerationsnivå. Sinusprov kan utföras som svept med angivande av lägst och högst frekvens eller konstant frekvens med angivande av frekvens (kan vara dominerande frekvenser i verklig miljö eller resonans hos provobjektet) Om resonanssökning utförs skall detta specificeras och med var på objektet mätning skall ske. Antal provriktningar skall anges. Funktionskrav under/efter provning anges 7.5.2 Stöt/skakprov Vid stötprovning specificeras accelerationsnivå m/s 2 (fallhöjd) och stötens varaktighet i ms (underlagets styvhet). Antal stötar och riktning skall specificeras. Skakprov anges accelerationsnivå och varaktighet i likhet med stötprov, dock oftast med lägre påkänningsnivå. Provobjektets orientering, infästning och antal skakningar per riktning Funktionskrav under/efter provning anges Övriga förekommande prov som inte behandlas här är: fall, vältning, trumling, rätlinjig- och vinkelacceleration mm 7.5.3 Synergieffekter Stöt- och vibrationsmiljö vid olika temperaturer påverkar en konstruktions egenskaper.

Provning 30 Ökad temperatur medför sämre hållfasthet för vissa elastomerer, emedan en minskad temperatur ökar risken för sprödbrott samt ger ändrade dynamiska egenskaper för gummidämpare. Kombinationer av stöt och vibrationsmiljö kan ge upphov till att sprickor initieras vid en stötbelastning med tillväxt under fortsatt vibrationspåverkan. 7.5.4 Tidsforcering För att simulera en produkts hela livslängd tidsforceras prov, hänsyn tagen till: - Miljömätningar viktat mot aktuellt fordons körkollektiv, visande fördelning av mekaniska påkänningars förekomst. Exempelvis kan det förekomma en hög påkänningsnivå vid acceleration mellan två specifika hastigheter, vilka ka uppträda under totalt sett en kort period och bör därför viktas därefter. - Provobjektets livscykelprofil, t e x kan materielen vara tänkt att avinstalleras för att användas periodvis i andra miljötyper. För tidsforcering av vibrationsprovning rekommenderas olika tidsforceringsfaktorer beroende på standard, exempelvis anger MIL-STD 810E en vibrationsprovningstid på 45 min per 1600 km transport per axel. Rekommenderad tidsforcering är högst 100 ggr och accelerationstäthetsnivån med högst 3 ggr av predikterad/uppmätt drifttid och nivå. 7.6 PROVUTRUSTNING 7.6.1 Vibration Vid de flesta vibrationsprov användes elektrohydrauliskt eller elektrodynamiskt vibratorbord. Vibrationskaraktärer skapas genom att olika växelströmskaraktärer passerar spolar som alstrar olika magnetfält vari vibratorbordet rör sig. Provningen styrs av ett digitalt styrsystem där nivåer och provningstider ställs in. Elektrodynamisk utrustning medger provning över ett stort frekvensområde 5-3000Hz, dock begränsas vibratorns slaglängd till ±25 mm vid låga frekvenser. Elektrohydraulisk utrustning medger provning inom 0-200 Hz, men i denna går det att prova upp till ±200 mm slaglängd vid låga frekvenser.

Provning 31 7.6.2 Stöt Den enklaste formen på stötprovmaskin bestående av ett fallbord på vilket provobjektet monteras som får falla fritt mot ett underlag. Toppacceleration bestäms av fallhöjd och stötens varaktighet bestäms av underlagets styvhet. Det vanliga är att stötprov kan utföras på vibrator med lämplig styrutrustning. Fördelen är att en serie stötat enligt ett stötresponsspektrum kan simuleras. Alternativ till en serie stötar kan vara provning av mer långvarig skakprovning, vilket utförs på speciella skakprovmaskiner. Skakprovning utföres vanligtvis som halvsinuspulser som kan vara svåra att åstadkomma i en skakmaskin varvid dessa måste utföras i vibrator. 7.6.3 Provning av civil utrustning Tidsforcering vid provning av civila datorutrustningar bör utföras så att hänsyn tas till att det idag är en avsevärd kortare livstid på utrustningen mot tidigare.

Begreppsordlista 32 BEGREPPSORDLISTA Atö Brusljud Brusvibration COTS Fall/vältning Fritt fall Funktionssäkerhet Körkollektiv Markskakning Miljöcykel Miljöfaktor Atmosfärers övertryck Lufttrycksvariationer i ljudfältet som orsakar vibrationer hos lätt utrustning. Storhet vars ögonblicksvärde inte är predikterbart, dock möjlig att beskriva med statistiska metoder. Brusvibration karakteriseras som en bred- eller smalbandig signal. Exempel på miljöer där brusvibrationer förekommer är aerodynamiska krafter på flygplan, akustisk excitering av jetmotorer, vågrörelser på fartyg, ojämnheter i vägbanan vid fordonstransport och typiskt för banddrivna stridsfordon, krafter vid vändhjul orsakade av bandplattor som fortplantar sig i vagnmiljön. Enhet för brusvibration anges med enhet g 2 /Hz (internationellt vanlig) eller i m 2 /s 3 Förhållandet mellan enheterna är: 1 g 2 /Hz = 100 x m 2 /s 3 Commodities Of The Shell, benämning på materiel som finns tillgänglig på den kommersiella marknaden. Provföremål får falla från ett läge stående på ett hörn eller kant tillbaka mot sin bottenyta. Vid vältning får provföremålet välta över till angränsande yta. Provföremål fälls från en viss höjd för att träffa en anslagsyta i vissa föreskrivna attityder (hörn, kant, sida ). Vanligtvis avses ett begränsat antal fall, vanligtvis två stycken. För fordon som brukas inom försvaret finns en driftprofil angiven sammanfattad i ett s.k. körkollektiv. Detta anger fordonets specifika användning i olika miljöer avseende procentuell tidfördelning av terrängkörning, dålig väg och bra väg med definierade medelhastigheter under fordonets planerade livslängd. Accelerationer orsakade av markförskjutning uppkomna främst vid detonationer av sprängmedel och vid jordbävning. Period med bestämt händelseförlopp som upprepar sig med jämna mellanrum Omständighet i miljön som bidrar till visst resultat

Begreppsordlista 33 Miljöfas Miljökategori Miljöklass Miljöparameter Miljöprediktering Miljöprofil Miljöprognos Miljötyp Oktav Prestanda Produktsäkerhet Provningsstränghet Resonans Delperiod inom en miljöcykel Uprättad klass av miljöer med likartade egenskaper Grupp av miljöer som kan avgränsas genom likartad grad av väsentliga egenskaper Storhet som kan betraktas som konstant men som i olika sammanhang kan anta olika värden En särpräglad uppsättning miljötyper som ett objekt upplever under sin totala livslängd Uppsättning karaktäristiska egenskaper som är gemensamma för och naturligt avgränsar ett antal miljöer Intervall mellan två frekvenser med förhållandet två. T.ex. vid provning anges svephastighet 1 oktav/min, d.v.s. 1 min på 10 Hz, 20Hz, 40Hz... Vald nivå på värden där hänsyn är tagen till tidsforcering och objektets livscykelprofil (viktat mot fordonets körkollektiv el liknande). Vid vissa frekvenser (beroende på hastighet, typ av underlag mm) genererar ett fordon och/eller hytt förstärkta vibrationsnivåer, som vid sammanfallande med en i fordonet monterad utrustnings kritiska frekvensområde, erhåller en kraftig förstärkning (resonans) med mekaniska utmattningsbrott som följd. Som exempel på förstärkta vibrationsnivåer kan nämnas: olika typer av bandfordon där högsta vibrationsnivåerna erhålls vid banddelningsfrekvens, vilken varierar med bandplattdelning och hastighet (vanligen ca 100-150 Hz) samt en dominant 1:a överton vid ca 500-800 Hz Formel för uppskattning av lägsta egenfrekvensen för en konstruktion f = 1/2π k/m där k = konstruktionens styvhet (N/m) M= massa (kg)

Begreppsordlista 34 Sinusvibration Skak Stöt Stötvågor Systemsäkerhet Trumling Uppdragsplan Verifiering Storhet som beskriver rörelsen hos ett mekaniskt system och som varierar med tiden kring ett medelvärde. Vibrationen kallas stationär om amplitud och frekvens inte varierar med tiden. Rörelsen kan beskrivas i form av acceleration, hastighet eller förskjutning. Exempel på sinusformig excitering är motorer som går på konstanta varvtal Upprepade stötförlopp. Kortvariga transienta rörelser som en variation i tiden av någon av storheterna acceleration, hastighet eller förskjutning. Särskiljes som luft-, vatten- och markstötvåg. Ur skadesynpunkt är första över- och undertrycksfasen intressant pga dess relativt höga styrka, vilken i efterföljande faser är mycket snabbt avtagande. Ett stort antal fritt fall med en viss fallfrekvens och orientering. Verifiering av ställda krav kan utföras med praktiska prov, laboratorieprov, granskning och/eller teoretiska beräkningar.

Referenser 35 REFERENSER 8 Litteratur med kommentarer 8.1 TTEM (Teknisk Taktisk Ekonomisk Målsättning) Kravspecificeringen föregås av TTEM-studier och aktiviteter där användarnas krav och önskemål analyseras. Ur TTEM hämtas uppgifter om: Skyddsnivåer. Mekaniskt skydd respektive brandskydd. 8.2 KRAVDOK Som hjälp vid specificering finns sedan en generell handbok: KRAVDOK. Den är i sin helhet speciellt lämpad för upphandling av mer komplexa mekaniska system. För enklare system kan den utnyttjas i tillämpliga delar. Förutom att den innehåller råd och anvisningar om hur olika krav kan eller bör formuleras för att bl.a. vara verifierbara är den uppställd med samma redigering som en färdig spec. Den innehåller således uppgifter om: Vilka huvuddelar, krav, dokument som skall ingå i specifikationen Vilka rubrikstrukturer som skall användas i respektive kravdokument Vilka krav/kravtyper som normalt skall specificeras och kan användas som dokumentmall. 8.3 Förslag till Riktlinjer för framtagandet av materielspecifikation I samband med utarbetandet av en kravspecifikation för en serie av hytt 2611 togs ett dokument fram som heter Förslag till Riktlinjer för framtagandet av materielspecifikation, som innehåller en något förenklad rubrikstruktur. Den kan vara väl värd att studera. 8.4 Mastrekommendationer Uppgifter för kravdefinitioner återfinns på många ställen, bl a i Mastrekommendationer, och vidare i denna handbok. Se också Mastrekommendationer, speciellt kapitel 18. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER OCH SKYDDSUTRUSTNING. Mastmateriel framgår av Mastrekommendationer och Katalog fasta master. 8.5 Katalog fasta master Mastmateriel framgår av Mastrekommendationer och Katalog fasta master.