Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 2(8) Repetition Lagerkurva Säkerhetslager Kapitalbindning/Kapitalomsättning Flexibilitet Prognostisering, intro 2 1
Lagerspelet Lagerspelet Teori Beställningspunkt Prognos = 25 st Ledtid = 2 veckor 50 Vi har 51 i lager skall vi beställa? NEJ! Vi har 26 i lager skall vi beställa? JA! BP = 25 x 2 = 50 När kommer materialet in? 25 Materialet kommer en vecka för sent! LT 3 veckor BP = 25 x (2 + 1) = 75 Vi får lägga till en vecka på ledtiden för att vi endast beställer en gång i veckan Det finns alltså en administrativ ledtid som beror på hur ofta vi beställer 4 2
Lagerspelet Teori Lagerkurvan Inköpsvolym: 2000 st Försäljning: 500 st/vecka Ledtid: 3 veckor 5 Lagerspelet Säkerhetslager? 6 3
Lagerspelet Teori Ekonomisk partistorlek 7 Lagerspelet Säkerhetslager Artiklar förbrukas efter beställningsögonblicket. De kan förbrukas exakt i den takt man förväntar sig (A) eller de kan förbrukas fortare (B) eller långsammare (C) 8 4
Lagerspelet Säkerhetslager Det finns flera metoder för bedömning av säkerhetslagrets storlek, varvid den vanligaste metoden bygger på att logistikern gör en statistisk analys av spridningen i efterfrågan. Denna spridning kan definieras med begreppet standardavvikelse, σ 9 Lagerspelet Standardavvikelse är medelvärdet av avstånden mellan observationerna och medelvärdet * tid (sek) 8 7 6 5 4 3 2 1 5,7 1,3 4,4-1,2-1,4 3,5 3,2-2,3 3,0 2,1 7,1 6,8 6,0 2,7 2,4 5,4 1,6 1,0-0,9 4,0-0,4-2,4 2,0 Medelvärde x observation Standardavvikelsen är i samma dimension som mätningarna (t.ex. mm, sekunder, kg, antal) 10 5
Lagerspelet Standardavvikelse μ Ex. 1) 1, 2, 3, 4, 5 μ = 3, σ = 1,58 σ μ Ex. 2) 1, 1, 3, 4, 6 μ = 3, σ = 2,12 σ 11 Lagerspelet Standardavvikelse μ = ( x 1 x) 2 ( x 2 2 x)... ( x n 1 n x) 2 σ Där x = medelvärde x 1, x 2 = respektive enskilt värde i gruppen med data n = antalet värden i gruppen av data 12 6
Lagerspelet Normalfördelning Point of inflection Standardavvikelse σ = 2,6 mm Point of inflection Standardavvikelse σ = 1,6 mm 4 σ 3 σ 2 σ σ σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ 1990 mm 1994 mm 2000 mm 2006 mm 2010 mm 13 Lagerspelet Säkerhetslager Antalet standardavvikelser mellan 0 och medelefterfrågan är kritisk när man bedömer hur väl en normalfördelning kan anses representera en verklig efterfrågefördelning. Ett lämpligt kriterium för när normalfördelning kan användas är om avståndet mellan noll och medelefterfrågan kan sättas till minst 2 ggr standardavvikelsen (Mattsson) 14 7
Lagerspelet Säkerhetslager Säkerhetsfaktorn = (k) eller (Z) avgör vilken sannolikheten blir att vi inte får en lagerbrist under ledtiden 15 Lagerspelet Servicenivå (k) eller (Z) kan erhållas på två olika sätt. Vilket man väljer beror på vilken typ av service man mäter 16 8
Orsaker till variation Lagerteori Tre orsaker till varför vi har säkerhetslager Ledtid Ledtidsvariation Lagernivå Förbrukning under ledtiden Säkerhetslager Registerfel Beställningspunkt, BP Prognosfel Tid Ledtidsfel Registerfel Prognosfel Säkerhetslager = Service x Osäkerhet x Ledtid 9
LOGISTIK - SÄKERHETSLAGER Medellager = minimilager + (hemtagningskvantitet / 2) Där minilager = säkerhetslager Maximilager = minimilager + hemtagningskvantitet vid varje tillfälle LOGISTIK - KAPITALBINDNING Säkerhetslager binder kapital 10
Servicegrad (%) LOGISTIK - SÄKERHETSLAGER Balansering mellan Servicegrad och Kapitalbindning (mängd varor på lager) 99 95 90 Kapitalbindning (SEK) Kapitalbindning Lageromsättningshastighet 11
Ekonomi Andersson et al, 1992 redogör för avkastningspyramiden, vilken visar hur avkastningen på investerat kapital byggs upp av dels kapitalet och dels av vinsten. En högre vinst samt mindre bundet kapital medför högre räntabilitet. Den liggande pyramiden, som även kallas Du Pont-modellen, ger idéer om alternativa vägar för att uppnå en önskvärd kapitalavkastning. Ekonomi Andersson et al, 1992 redogör för avkastningspyramiden, vilken visar hur avkastningen på investerat kapital byggs upp av dels kapitalet och dels av vinsten. En högre vinst samt mindre bundet kapital medför högre räntabilitet. Den liggande pyramiden, som även kallas Du Pont-modellen, ger idéer om alternativa vägar för att uppnå en önskvärd kapitalavkastning. 12
Ekonomi Resultat Eget kapital = Avkastning LOGISTIK - LAGEROMSÄTTNING 800 tkr 400 tkr Genomsnittlig kapitalbindning ½ år Ett år Lageromsättningshastighet = omsättning/kapitalbindning 13
LOGISTIK - LAGEROMSÄTTNING 800 tkr 400 tkr Genomsnittlig kapitalbindning ¼ år ½ år ¾ år Ett år Lageromsättningshastighet = omsättning/kapitalbindning Ekonomi Hur handlar ni i er familj tex bensin till er bil? + Jättebra literpris - Tar plats (hyra extra?) - Måste ha massor av pengar (Alla går åt) - Inte bra om jag byter till Diesel (risk) - Sämre literpris + Får plats var som helst + Behöver inte mycket pengar + Liten risk (byte till Diesel) 14
Flexibilitet Ledtidsanalys Behovssvängningar Utjämnat flöde Flexibilitet Leverans tid Materialledtids analys 6 veckor 1 månad/ 4 veckor 2 veckor Art nr 15
Flexibilitet Svängningsanalys Flexibilitet Övningsuppgift Jobba 2-3 st per grupp Ange: Kommer komponent leverantören att klara kundens behov av svängningar? Varför? Hur många komponenter gäller det? Vad skulle skillnaden vara om kunden behövde göra motsvarande svängning efter 2 veckor istället? Hur kan vi göra för att klara svängningsbehovet? 16
Flexibilitet Flexibilitet 17
Flexibilitet Övningsuppgift Jobba 2-3 st per grupp Ange: Hur många måste vi ha på säkerhetslagret av den rödmarkerade komponenten med 6 v ledtid Antag att orderna efter några veckor snarare ligger på ett basbehovet 75 enheter istället för 65. Hur många måste då finnas i säkerhetslagret av vår artikel? Flexibilitet Materialledtids analys Leverans tid 6 veckor 1 månad/ 4 veckor 2 veckor Art nr 18
Flexibilitet Svängningsanalys 19
Utjämnat flöde Svängningar i behov Antal per dag 2600 2400 2200 2000 1920 1800 1600 1400 Förstärkining +/- 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% Forrester Effect 20
Svängningar i behov Antal per dag 2600 2400 2200 2000 1920 1800 1600 1400 Förstärkining +/- 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% DATUM Forrester Effect Prognostisering intro 21
Prognos Prod.plan långsikt Resursplan Sälj- o verksamhetsplanering Kund order Produktionsplan - grov Kapacitetsplan - grov Huvudplanering Materialplan - fin Kapacitetsbehov - fin Orderplanering Inköp Körplan. Arbetsorderutlägg Verkstadsplanering 43 Prognostisering Prognostisering Långsiktig produktionsplanering Resursplanering Sälj och Verksamhetsplanering Kundorder Produktionsplanering Grov kapacitetsplanering Huvudplanering Materialplanering Kapacitetsbehovsplanering Orderplanering Materialanskaffning Körplanering Styrning av orderutsläpp Verkstadsplanering 22
Prognostisering Prognostisering Prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Ordet härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap. Det här är en förgreningssida, som består av en lista på olika betydelser hos artikelnamnet. 23
Prognostisering Prognos används till: - Långsiktig planering av - Resurser och kapacitet - Inköp av material - Som beslutsstöd vid tex: - Investeringar - Nyanställningar/neddragningar - Budgetering Prognostisering För att kunna göra en prognos måste man ha stor förståelse för marknaden. 24
Prognosmetoder Det finns flera sätt att skapa prognoser: Matematiska metoder (kvantitativa) Bedömningsmetoder (kvalitativa) Tidsserieanalyser Förklarande metoder 49 Prognosmetoder 25
Prognosmetoder Matematiska metoder Matematiska metoder (kvantitativa) Tidsserieanalyser Förklarande metoder Flytande medelvärde Exponentiell utjämning Holts linjärmetod Extrapolering Trenduppskattning ARIMA X11ARIMA / X12ARIMA Regressionsanalys Variansanalys Diskriminantanalys Multipel regression Artificiella neurala nätverk Fuzzy- Net 51 Prognosmetoder Flytande/glidande medelvärde 52 26
Prognosmetoder Flytande/glidande medelvärde 53 Prognostisering Ett sätt att arbeta med prognoser är att man använder sig av en matematiskt beräknad och systemgenererad prognos som grund. Denna prognos kan sedan vid behov justeras av exempelvis inköpare eller säljare om de har ytterligare information som inte finns i systemet. Fördelarna med att arbeta på detta sätt är att vi får: En enhetlig metod för att skapa prognoser. Möjlighet att skapa prognoser för tusentals artiklar. Tid att fokusera på viktiga artiklar och avvikelser. Minskat beroende av kunskap som sitter i huvudet. En prognos baserad på historisk data, det som faktiskt har hänt. Låter man sitt affärssystem sköta prognostiseringen har man dessutom fördelen att den är helt integrerad med all annan funktionalitet kopplad till inköp, planering och lager. 54 27
Prognostisering Hitta rätt prognosmodell! Gemensamt för alla matematiska prognosmodeller är att de försöker efterlikna verkligheten och fånga upp de viktigaste egenskaperna hos efterfrågan av en artikel. Vanliga sådana egenskaper är säsonger, trender och olika sorters efterfrågemönster. 55 Prognostisering Säsong och trend En säsong är en regelbundet återkommande efterfrågeökning, eller minskning, exempelvis jul eller påsk. En trend är en gradvis ökning, eller minskning, av efterfrågan oberoende av säsong. 56 28
Prognostisering Säsong och trend Man kan använda en vanlig linjal och måtta in linjen med ögonmått i diagrammet så att den följer punkterna. En mer exakt linje får man om man använder en matematisk beräkning. Beräkningen som används för att göra en trendlinje heter regressionsanalys. 57 Prognosmetoder Det finns flera sätt att skapa prognoser: Matematiska metoder (kvantitativa) Bedömningsmetoder (kvalitativa) Tidsserieanalyser Förklarande metoder 58 29
Prognosmetoder Bedömnings metoder Bedömningsmetoder (kvalitativa) Enkätundersökning Delphimetoden Scenariemetoden Simulerad interaktion Expertsystem 59 Övning 1.1 Vilka faktorer tror du påverkar kemikalieförbrukningen i en biltvätt? Arbeta i grupper. 60 30
31