Verksamhetsplan social hållbarhet

Verksamhetsplan social hållbarhet 2017-2019 Diarienummer: KS2016/1963-2 Beredande politiskt organ: Råd folkhälsa social hållbar utveckling Datum för beslut: 2016-12-14 Handläggare: Jonas Arngården och Johan Sjöholm

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 UPPDRAGET... 4 2.1 Budgetdirektiv 2017 Kungälvs kommun... 4 2.2 Mål och inriktning 2017 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden... 5 STYR- OCH LEDNING PORTFÖLJ SOCIAL HÅLLBARHET... 6 UPPFÖLJNING... 6 INRIKTNING PORTFÖLJ SOCIAL HÅLLBARHET 2017-2019... 7 5.1 Tidiga insatser... 7 5.2 Arbete/sysselsättning... 8 5.3 Trygghet... 9 5.4 Minskad segregation... 9 5.5 Hälsofrämjande... 10 BUDGET PORTFÖLJ SOCIAL HÅLLBARHET... 10 6.1 Budget rådet för folkhälsa och social hållbar utveckling 2017... 10 6.2 Sociala investeringar Kungälvs kommun... 11 6.3 Lokala Samordningsförbundet... 11 6.4 Övrig extern finansiering... 12 MATRIS INDIKATORER PORTFÖLJ SOCIAL HÅLLBARHET... 13 2

Sammanfattning Innan 2020 ska utanförskapet minska med 20 procent i Kungälvs kommun. För att uppnå detta finns en tydlig geografisk dimension, där målet innan 2020 är att minska utanförskapet med 50 procent i specifika delområden. Det tredje målet i social översiktsplan är att alla nyanlända vuxna, efter avslutad etableringsperiod (2 år), ska finnas i arbete alternativt utbildning. Åtgärderna i verksamhetsplan 2017-2019 kommer därför vara generella, men med högre dosering där behoven är som störst. I dessa specifika delområden ska, tillsammans med bostadsbolag, hyresgästförening, polis, hälsooch sjukvård civila samhället etc., områdesbaserat arbete implementeras. Särskilda satsningar planeras också i dessa områden. I Ytterby ska befintlig familjecentral till utvecklas till ett s.k. familjehus och innefatta målgruppen 0-15 år. I Komarken ska en familjecentral etableras utifrån målgruppen 0-6 år. För att minska utanförskapet är utgångspunkten i Samhällskontrakt 2020 samverkan och synergier mellan civila samhället, näringslivet samt olika myndigheter. Prioriteterat i är att, utifrån individen i centrum, utveckla metoder och arbetssätt, som ger ett effektivare stöd. Modell kring samtycke ska implementeras. Verksamhetsplan Social hållbarhet 2017-2019 sker utifrån sex prioriterade temaområden. Tidiga insatser: Utifrån det regionala pilotuppdraget ska olika åtgärder implementeras som; familjecentral 0-6 år i Kungälv, familjehus 7-15 år i Ytterby samt Ung Hälsa 13-24 år. Fortsatt fokus är utveckla och följa upp befintliga sociala investeringar. Arbete/sysselsättning: Lokala Samordningsförbundet utgör centrum för samverkan mellan myndigheterna. Ungdomens Hus ska implementeras med syfte att effektivare möta upp unga/vuxna, som står utanför arbetsmarknad och utbildning. Trygghet: Utifrån samverkansavtalet med polisen ska Medborgarlöften införas. Vidare ska handlingsplan våldbejakande extremism implementeras. Minskad segregation: Idag präglas boende situationen för nyanlända av tillfälliga lösningar, som innebär bland annat trångboddhet och social isolering. I samverkan med olika samhällsaktörer är ett långsiktigt hållbart upplägg kring boendesituationen prioriterad. Hälsofrämjande: Under 2017 ska en uppföljande LUPP-undersökning genomföras. Ett återkommande tema i det utåtriktade arbetet ska vara kulturens betydelse för hälsan. Uppföljning: I samverkan med FoU i Väst GR har en plan kring uppföljning tagits fram, som ska implementeras under 2017. 3

Uppdraget Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål minskad segregationen gav kommunstyrelsen inför 2015 förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer är bättre än det nationella- och regionala genomsnittet. Bakom medelvärdets skugga finns en marginalisering, som till en viss del är jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen har också en geografisk dimension, där utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. I social översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som exempelvis standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 NYKO. Fokus för analysen är de NYKO, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. Av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden, där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag är koncentrerade. Utifrån de undersökta indikatorerna är det ca 300 hushåll som riskerar att marginaliseras i dessa områden. I det andra steget preciserades sju ramar kring fortsatt inriktning när det gäller; prioriterade områden, organisering och uppföljning. Det tredje steget innefattar mål, delmål och åtgärder. Övergripande målet med social översiktsplan är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. I Mål och Inriktning 2017 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden är ett av uppdragen till koncernstab hälso- och sjukvård att: Minska utanförskapet. Samverka med Kungälvs kommun i kommunens pilotverksamhet som innebär att utveckla arbetet mot utsatta områden i Kungälv för åldersgruppen upp Verksamhetsinriktning 2017. 2.1 Budgetdirektiv 2017 Kungälvs kommun Budgetdirektivet, som gäller för 2017 med utblick mot 2020, är grundförutsättningen för årsplan 2017. 4

I direktivet betonas att Kungälvs attraktivitet och sociala hållbarhet hänger ihop. Samhället ska tillsammans, redan från unga år, fånga upp varje individ, oavsett bakgrund eller livsvillkor. Utifrån arbetet med social översiktsplan och samhällskontrakt ska utanförskapet minska och människorna växa. Social Översiktsplan steg 3 har tydliga mål och verkar även mot strategiska målet ökad hushållning med Kungälvsamhällets. För att genomföra steg tre krävs en plan för att hantera kultur, organisation och resurser över såväl interna som externa gränser. Prioriterat är att under 2017 integrera, Strategi för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande (Dnr KS2016/0159-1) med social översiktsplan. För att kunna mäta värdet av sociala investeringar ska koppla en tillförlitlig metod. I budgetdirektivet preciseras följande principer för sociala investeringar: Sociala investeringar kopplas till utsatta områden och grupper som är definierade i sociala översiktsplanen Sociala investeringar samordnas i en organisation med ett uppdrag; samordning och fler projekt (ej Norrköping-modellen). Projekt som är samfinansierade med övriga samhällsaktörer prioriteras. Sociala investeringar ska vara förändringspengar, ej bidrag till löpande verksamhet. Av medel till sociala investeringar skall del av öronmärkas till ideella sektorn med samma inriktning som ovan. 2.2 Mål och inriktning 2017 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionfullmäktiges prioriterade mål kopplat till folkhälsa är att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Fokus för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden under 2017 är att: sträva efter att folkhälsoavtal tecknas med alla nämndområdets kommuner verka för fullständig studiegång inrikta satsningarna mot de största utmaningarna i varje kommun i arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet folkhälsofrågorna ska lyftas in och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. I Mål och Inriktning 2017 ges koncernstaben i uppdrag att samverka med Kungälv när det gäller att utveckla arbetet mot utsatta områden i Kungälv för åldersgruppen upp till 0-24 år. 5

Styr- och ledning portfölj social hållbarhet Social hållbarhet handlar om omställning. För att effektivt åstadkomma omställning sker processen utifrån principerna kring portföljstyrning. Portföljen social hållbarhet ska utifrån Samhällskontrakt 2020 säkerställa att strategiska mål och förändringsbehov realiseras. Portfölj social hållbarhet ska garantera att rätt åtgärder påbörjas, att påbörjade åtgärder håller sig inom sina tids- och kostnadsramar, att investeringarna levererar det förväntade värdet. Portföljen har särskilt ansvar för integrationsfrågan/nyanlända samt riktade insatser mot social oro. Styr- och ledning av social hållbarhet utgår från de tre centrala konstellationer. Framtidsgruppen, som representeras av myndigheter, hälso- och sjukvård, näringsliv, civila samhället, utgör plattformen för dialogen och den strategiska inriktningen kring Samhällskontrakt 2020. Via rådet för folkhälsa och social hållbarhet sker den politiska beredning och förankringen. Styrgrupp social hållbarhet, som leds av portföljägaren, har i uppdrag att: Prioritera specifika projekt och uppdrag som ska skapar förutsättning för omställning/effektivisering. Uppföljning och resultat mot politiska mål och brukare. Stödja linjeverksamhet och skapa strukturer för samverkan. Särskilt ansvar för integrationsfrågan/nyanlända. Säkerställa extern finansiering. Stödja linjeverksamhet och skapa strukturer för samverkan. Uppföljning Portföljen social hållbarhet har en tydlig struktur kring uppföljning, där utgångspunkten är att mäta socioekonomiska effekter på individnivå. Årligen sker redovisning till kommunfullmäktige i samband uppföljning av det strategiska målet minskad segregation. Till kommunstyrelsen sker löpande uppföljning i samband med tertialrapporter. Vidare sammanställs årlig en uppföljning och verksamhetsplan som antas av kommunstyrelsen. Insatser analyseras utifrån framtagna indikatorer. En övergripande kartläggning och omvärldsorienterad analys, sammanställts vart fjärde år. Detta arbete initieras hösten 2017 och redovisas i december 2018. Tidsplanen och den fortsatta processen innefattar att en övergripande portföljinriktning slutförs våren 2019. Med stöd av FoU i Väst i GR har förväntande effekter av social översiktsplan tydliggjorts. För befintliga och kommande sociala investeringar har dessutom specifika utvärderingsplaner gjorts. 6

Vidare har relevanta och hållbar indikatorer tagits fram. Indikatorer för uppföljning kan kompletteras under året eller antalet indikatorer kan kompletteras under året. Detta arbete sker i samverkan med Västra Götalandsregionens avdelning för data och analys. Syftet är att finna indikatorer som mäter social hållbarhet. Under 2017 är fokus att implementera plan för uppföljning av social hållbarhet. Inriktning portfölj social hållbarhet 2017-2019 Innan 2020 ska utanförskapet minska med 20 procent i Kungälvs kommun. För att uppnå detta finns en tydlig geografisk dimension, där målet innan 2020 är att minska utanförskapet med 50 procent i specifika delområden. Åtgärderna i verksamhetsplan 2017-2019 kommer därför vara generella, men med högre dosering där behoven är som störst. I dessa specifika delområden ska, tillsammans med bostadsbolag, hyresgästförening, polis, hälsooch sjukvård civila samhället etc., områdesbaserat arbete implementeras. Särskilda satsningar planeras också i dessa områden. I Ytterby ska befintlig familjecentral till utvecklas till ett s.k. familjehus och innefatta målgruppen 0-15 år. I Komarken ska en familjecentral etableras utifrån målgruppen 0-6 år. För att minska utanförskapet är utgångspunkten i Samhällskontrakt 2020 samverkan och synergier mellan civila samhället, näringslivet samt olika myndigheter. Prioriteterat i är att, utifrån individen i centrum, utveckla metoder och arbetssätt, som ger ett effektivare stöd. Modell kring samtycke ska implementeras. Verksamhetsplan Social hållbarhet 2017-2019 sker utifrån fem prioriterade temaområden 5.1 Tidiga insatser Via steg tre social översiktsplan ska olika insatser initieras kring åldersgruppen 0-24 år som; familjecentral 0-6 år i Kungälv, familjehus 7-15 år i Ytterby och ung hälsa 13-24 år. Utifrån Kungälvs kommuns tre befintliga sociala investeringar kommer följande insatser att genomföras. Plan sociala investering Teknik stöd i skolan En uppföljningsrapport kommer att sammanställas och publiceras under försa kvartalet 2017. Under våren 2017 ska förstudien (se ovan) pågå på Ytterbyskolan och denna kommer att följas upp i juni 2017. 7

En självskattning genom användandet av manualbaserade skalor för brukare och professionella kommer att prövas. Inlett samarbete med verksamheter inom sektor Arbetsliv och Stöd, främst Arbetslivscentrum, kommer att fortsätta. Projektets arbetssätt och arbetsmetoder ska prövas av några av skolornas specialpedagoger efter genomgången utbildning i analysverktyget BAS. Plan social investering multikompetent team i förskolan En uppföljningsrapport kommer att sammanställas under första kvartalet 2017. Fortsättning av påbörjade utbildningar. En självskattning genom användandet av manualbaserade skalor för brukare och professionella kommer att prövas. Fortsatt utveckling av påbörjad samverkan med olika aktörer. Planerar för workshop med olika intressenter samt verksamheten Tummen från Karlstad Fortsatt etablering av projektet och implementering av arbetssätt och metoder till målgrupperna: förskolepersonal, föräldrar och barn. Genomföra konkreta insatser såsom stöd till enskilda familjer samt genomföra föräldrautbildning i grupp. Påbörja egen handledning. Plan social investering riktad drogprevention En uppföljningsrapport kommer att sammanställas under första kvartalet 2017. Det socialpedagogiska arbetet fortskrider utifrån de olika arenorna som projektet verkar i. Formera flera social insatsgrupper utifrån identifierade riskfaktorer, där syftet är att knyta ungdomar kring en långsiktig process. Utveckla den allmänna drogpreventionen. 5.2 Arbete/sysselsättning Lokala Samordningsförbundet utgör centrum för samverkan mellan myndigheterna; Försäkringskassan, Arbetsförmedling, Västra Götalandsregionen och Kungälvs kommun. Under 2017 är inriktning att intensifiera pågående insatser som exempelvis; Samverkans Centrum, socialt företagande och Ungdomens hus. Ungdomens Hus implementeras med syfte att effektivare möta upp unga/vuxna, som står utanför arbetsmarknad och utbildning. Detta utvecklingsarbete innefattar att socialtjänstens utförverksamhet, trygga ungdomsmiljöer, skolan, öppenvårdsmottagning unga missbruk, ungdomsmottagningen, arbetsförmedlingen, BUP/psykisk hälsa unga, ska utveckla tvärsektoriella samverkan och effektivare möta målgruppen unga-vuxna. 8

5.3 Trygghet Utifrån analys social översiktsplan är inriktning, att under 2017, intensifiera områdesbaserat arbete i ett av de geografiskt bestämda områdena (se ovan). Modell kring samtycke ska implementeras på pilot i detta område. Utifrån samverkansavtalet med polisen ska Medborgarlöften införas. Vidare ska handlingsplan våldbejakande extremism implementeras. 5.4 Minskad segregation Utifrån skolans kompensatoriska uppdrag fortsätter under 2017 genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Vidare sker centrala satsningar kring att utarbeta rutiner och riktlinjer i syfte att öka närvaron i skolan. Beträffande sammanhållen förstudie inleds en fördjupad förstudie under 2017. Strategiska dokument för att minska segregationen i Kungälvs kommun är Handlingsplan för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande. I planen betonas att flyktingmottagandet ställer krav på snabbare processer och beslut kring boenden och bostäder. Kungälvs kommun har under 2016 tagit emot 100 barn och ungdomar (från förskola till gymnasium), som har uppehållstillstånd och ska stanna i Kungälv. Under 2017 är prognosen 150 barn och ungdomar. Idag präglas boende situationen för nyanlända av tillfälliga lösningar, som innebär bland annat trångboddhet och social isolering. I samverkan med olika samhällsaktörer är ett långsiktigt hållbart upplägg kring boendesituationen prioriterad. Under 2017 är inriktningen att vidareutveckla satsningar som Flykting- och föreningsguide. Vid nyproduktion, förtätning eller ändrade upplåtelseformer av bostäder ska det finnas ett tydligt socialt ansvarstagande. I samband med markexploatering sätter Kungälvs kommun ett krav på engagemang i sociala hållbarhetsfrågor. Inledd dialog med bostadsbolag och markexploatörer ska intensifieras under 2017. Prioriterat är att formalisera synergier mellan portföljerna tillväxt och social hållbarhet. Föreningslivet utgör en främjande arena för minskad segregation. Prioriterat är att utveckla inledda satsningar med civila samhället, med syfte att säkerställa kvalitén i befintlig insatser, samt utveckla nya former kring föreningslivet som resurs för ökad integration. Kulturens betydelse för hälsan ska beaktas vid genomförande av olika insatser. 9

5.5 Hälsofrämjande Kungälvs kommun har en upparbetad struktur kring ordinarie folkhälsoarbete med pågående insatser kring exempelvis våld i nära relationer, anhörigstöd, äldre säkerhet, fysisk aktivitet, drogförebyggande etc. Fokus under 2017 är att skapa synergier med övriga insatser i social översiktsplan, dels genom att koppla tobakspreventionen till social investering riktad drogprevention, dels genom att samordnar olika generella föräldrastödjande insatser i samverkan med social investering multikompetent team i förskolan. Ett återkommande tema i det utåtriktade arbetet ska vara kulturens betydelse för hälsan. Under 2017 ska en uppföljande lokal LUPP-undersökning genomföras. Budget portfölj social hållbarhet Portfölj social hållbarhet ska säkerställa möjligheter till externa finansiering. Utgångspunkten är att olika insatser ska växlas ut med extern finansiering via regionala- och nationella medel. Fokus är även att formulera avtal med samverkansaktörer (ex, bostadsbolag, näringsliv, arbetsförmedling etc.) Nedan följer en redovisning av olika avsatta medel för portföljen social hållbarhet under 2017. Totalt, via intern och extern finansiering, finns 12 246 000 kr avsatta. 6.1 Budget rådet för folkhälsa och social hållbar utveckling 2017 Folkhälsobudgeten innefattar en fördelningsprincip mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen, där vardera parten svarar för hälften av budgeten, inklusive folkhälsosamordnartjänsten och dess kringkostnader. Under 2017 avsätter Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden 450 000 kr för en riktad satsning kring social översiktsplan. Västra Götalandsregionen avsätter, mellan 2017-2019, 8 miljoner för social investering Familjehuset i Ytterby. Investeringen sker i samverkan mellan Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral. Intäkter 2017 Kungälvs kommun 1 200 000 Västra Nämnden 1 200 000 Utökat anslag VGR social översiktsplan 2017 450 000 Totalt 2 850 000 Kostnader Utvecklingsledare folkhälsa 590 000 Folkhälsoutvecklare 535 000 10

Administrativa omkostnader 132 000 Prioriterade områden 1 143 000 Totalt: 2 850 000 Prioriterade områden 2017 Minskad segregation Områdesbaserat arbete 45 000 Arbete/sysselsättning Ungdomens hus 250 000 Tidiga insatser Familjecentral Familjehus Summa Hälsofrämjande Hittut.nu Fysisk aktivitet/far Senior Hälsa Hygienvecka LUPP Summa 200 000 350 000 600 000 30 000 38 000 80 000 20 000 50 000 218 000 Trygghet Tema våld 80 000 Totalt 1 143 000 Social investering Årligt bidrag VGR Totalt 2017-2019 Familjehuset Ytterby 2, 7 miljoner 8 miljoner 6.2 Sociala investeringar Kungälvs kommun Nedan redovisas Kungälvs kommuns internt avsatta medel för sociala investeringar. Social investering 2017 Totalt Teknikstöd i skolan 1 miljon årligen under 3 år 3 miljoner Multikompetent team i förskolan 2,2 miljoner årligen under 8 år 17, 6 miljoner Riktad drogprevention 2,1 miljoner årligen under 5 år 10,5 miljoner Årliga projektkostnader 5,3 miljoner exklusive indexuppräkning Totala projektkostnader 31,1 miljoner exklusive indexuppräkning 6.3 Lokala Samordningsförbundet Nedan redovisas för 2017 avsatta medel till lokala samordningsförbundet. 11

Delfinansiering 2017 Samordningsförbundet 537 000 kr (växlas ut med medel från region, försäkringskassa och arbetsförmedling) 6.4 Övrig extern finansiering Kungälvs kommun har inför beviljats 859 000 kr från Myndigheten för ungdoms och civil samhälles frågor (MUCF). Beviljade bidrag avser utveckling av Ungdomens Hus. Social investering 2017 Ungdomens Hus 859 000 kr. 12

Matris indikatorer portfölj social hållbarhet Område Indikator Källa Minskad segregation Tidiga insatser Arbete, sysselsättning och försörjning Hälsofrämjande Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år. Indikator mäts från 2017. Andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende. Indikator mäts från 2017. Studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Andel 16-24 åringar som varken studerar eller arbetar, svensk och utlandsfödd Antal barn i familjer som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd under 2016. Jämförelse med 2015. *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden. Andel utbetalt långvarigt ekonomiskt bistånd (minst 10 månader under en 12 månaders period). *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden. Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde, lägeskommun. Meritvärde årskurs 9 läsår 2015/2016 Jämförelse med 2014/2015 Gymnasieelever med examen inom fyra år, läsår 2015/2016. Jämförelse med 2014/2015. Antal aktuella ärenden barn- och unga under 2016. Jämförelse med 2015. Jämförelse med 2014/2015. Antal aktuella insatser barn- och unga under 2016. Jämförelse med 2015. Andel elever som provat narkotika Andel helårsekvivalenter, försörjda med någon form sociala ersättningar och bidrag Andel utbetalt långvarigt ekonomiskt bistånd (minst 10 månader under en 12 månaders period) Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år, samt uppdelat på 18-24 år och 25-64 år. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18 24 år. Andelen gymnasielever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning Arbetsförmedlingen/Arbetsliv och Stöd Arbetsliv och Stöd Sektor skola Ung i dag Arbetsliv och Stöd Arbetsförmedling Skolverket/SCB Skolverket/SCB Skolverket/SCB Arbetsliv och Stöd Arbetsliv och Stöd CAN Källa SCB Källa Socialstyrelsen Arbetsförmedling Arbetsförmedling Kolada SCB 13

Trygghet Antal missbruksärende under 2016. Jämförelse med 2015. Andel elever som röker Ohälsotal män och kvinnor, svensk och utlandsfödd Indikatorer hälsosamtal Antal anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare Antal anmälda misshandels brott i hemmet av känd gärningsman per 100 000 invånare Arbetsliv och Stöd CAN Försäkringskassan Skolhälsovården BRÅ BRÅ 14