MI 37 SM 0901 Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2007 Emissions of ammonia to air in Sweden in 2007 I korta drag Minskade utsläpp av ammoniak Utsläppen av ammoniak till luft i Sverige beräknas för 2007 till sammanlagt ca 50 380 ton. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca 4 procent och jämfört med beräkningarna för 1995 en minskning med drygt 19 %. Av de totala utsläppen kommer huvuddelen, 56 % från nötkreaturens gödsel. Jordbrukssektorn, som svarar för nästan 88 % av den totala ammoniakavgången, står för en minskning på ca 4 % mellan 2005 och 2007. Jämfört med 1995 har utsläppen från jordbruket minskat med 22 %. För jordbrukssektorn har därmed målet om en 15 %-ig minskning mellan 1995 och 2010 nåtts med god marginal. Under 2007 bidrog spillningen från djurens betesgång på sommaren med knappt 9 % av ammoniakförlusterna från jordbruket. I samband med spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak, som för 2007 uppskattas till ca 2 170 ton. I beräkningarna ingår även utsläpp från trädgårds- och skogsbruk samt från transporter, industri- och energianläggningar samt enskilda avlopp. Utsläppen från dessa sektorer, främst från transporter och industri har minskat 1 % mellan 2005 och 2007. Mellan 1995 och 2007 har utsläppen från dessa sektorer dock ökat med 12%. Håkan Staaf, Naturvårdsverket tfn 08-698 10 00, hakan.staaf@natrvardsverket.se Maria Lidén, SCB, tfn 08-506 943 05, maria.liden@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie Miljövård. Utkom den 15 maj 2009. URN:NBN:SE:SCB-2009-MI37SM0901_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.
Naturvårdsverket och SCB 2 MI 37 SM 0901 Innehåll Statistiken med kommentarer Resultat Minskade utsläpp jämfört med 2005 och 1995 Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket fortsätter Utsläpp från stallgödsel minskar Andra antropogena utsläpp ökar 3 3 3 3 4 5 Tabeller 6 Teckenförklaring 6 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel 2007 1 6 2. Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag 2007 1 7 3. Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur 2007 1 7 4. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel 2007 1 8 5. Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin 2007 1 8 6. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel 2007 1 9 7. Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag 2007 1 9 8. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag 2007 1 10 9. Ammoniakavgång från betesgödsel 2007 1 10 10. Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal 2007 11 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistikkällor Så görs statistiken Mineralgödsel Stallgödsel Betesgödsel Statistikens tillförlitlighet Höga emissionsfaktorer för djupströgödsel Tidigare redovisning Bra att veta Annan statistik 12 12 12 13 13 13 15 16 17 18 18 18 In English Summary List of tables List of terms Referenser 19 19 20 20 23
Naturvårdsverket och SCB 3 MI 37 SM 0901 Statistiken med kommentarer Bakgrund Ammoniak är en gas som efter deposition kan verka både försurande och övergödande. Miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning berörs därför av ammoniakutsläpp. Det delmål för ammoniak som antagits av riksdagen är: Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Under 1990-talet infördes olika bestämmelser med syfte att minska ammoniakförlusterna vid lagring och spridning av stallgödsel. För företag i Götaland och i Svealands slättbygder med mer än 10 djurenheter gäller, fr.o.m. 1/7 1995 i de sydligaste länen och fr.o.m. 1/7 1997 i de övriga länen, att: påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare ska ske under täckning. flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning. Stallgödsel får inte spridas under tiden 1 december till 28 februari om den inte nedbrukas samma dag. Vid spridning på obevuxen mark måste i de tre sydligaste länen nedbrukning av stallgödsel och urin ske inom fyra timmar och i kustområden i Götaland och Svealand måste fasta gödselslag brukas ned samma dag. I de sydligaste länen får fr.o.m. 1998 spridning i växande gröda endast ske med teknik som effektivt minskar ammoniakförlusterna, t.ex. med bandspridningsaggregat. Beräkningarna av ammoniakutsläpp syftar till att följa och utvärdera uppsatta miljömål och effekten av införda åtgärder. Ett huvudsyfte är dessutom att ge underlag till den internationella rapportering, som Naturvårdsverket ansvarar för, till CLRTAP-konventionen (Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar) samt EG-direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG). De resultat som här redovisas har tagits fram inom SMED (Svenska MiljöEmissionsData), på uppdrag av Naturvårdsverket, med huvudsyfte att ge underlag till den internationella rapporteringen på nationell nivå. Eftersom det finns intresse även för regionala uppgifter publicerar SCB, med tillstånd från Naturvårdsverket, i detta meddelande mer differentierade uppgifter med kommentarer. Resultat Minskade utsläpp jämfört med 2005 och 1995 Enligt beräkningarna (tablå A) uppgick de totala ammoniakutsläppen för 2005 till 50 380 ton ammoniak. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca 4 procent och jämfört med beräkningarna för 1995 en minskning med ca 19 procent. Nedgången sker främst inom jordbruket som är den dominerande sektorn. Övriga sektorer, främst förbränning, transporter och industriprocesser, visar på en minskning med 1 % sedan 2005. Mellan 1995 och 2007 har utsläppen från dessa sektorer dock ökat med 12% (tablå C). Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket fortsätter Utsläppen från jordbruket svarar för nästan 88 procent av de totala ammoniakutsläppen. Under 2007 avgick från jordbrukssektorn enligt beräkningarna 44 100 ton ammoniak till luften. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca 2 150 ton eller ungefär 4 procent och jämfört med 1995 en minskning med ca
Naturvårdsverket och SCB 4 MI 37 SM 0901 22 procent. För jordbrukssektorn har alltså målet om en minskning med 15 procent uppnåtts. Ammoniakavgången från olika typer av gödsel för produktionsområden och riket redovisas i tabellerna 1-9. Utsläpp från stallgödsel minskar Djurhållningen och då främst stallgödselhanteringen bidrar med ca 95 procent av jordbrukets ammoniakutsläpp. Ammoniak avgår från stallgödseln dels som ventilationsförluster i djurstallar, dels under lagringen, och dels vid spridningen på åkermark. Av tablå A framgår att minskningen mellan 2005 och 2007 skett vid både stallventilation, lagring och spridning av stallgödseln. Minskningen beror på minskat djurantal, övergång från fastgödsel till flytgödsel samt ökad andel gödselbehållare som fylls under ytan. Tablå A Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 2007, ton 1 Huvudkälla Djurslag Summa Nötkreatur Svin Övriga 2007 2005 ton Ton ton ton % Ton Stallgödsel - stallventilation 5 320 2 860.. 9 610 19 10 050 - lagring 8 390 1 340.. 13 340 26 14 650 - spridning 11 460 1 840.. 15 040 30 15 750 Summa 25 170 6 040 6 800 38 000 75 40 450 Betesdrift 3 170-760 3 930 8 3 900 Summa djurhållning 28 340 6 040 7 790 41 930 83 44 300 Mineralgödsel - - - 2 170 4 1 900 Summa jordbruk 44 100 88 46 250 Trädgårdsbruk - - - handelsgödsel 2 100 0 100 Skogsbruk - - - Handelsgödsel - - - 80 0 50 Övriga antropogena källor - - - Förbränning och diffusa utsläpp - - - 1 220 2 1 180 Transporter, inrikes - - - 1 370 3 1 420 Industriprocesser - - - 2 580 5 2 650 övrigt 3 - - - 900 2 900 Totalt - - - 50 380 100 52 400 1) Uppgifterna i tablån är avrundade till 10-tal ton. Totalsummorna kan därför avvika från delsummor 2) Schablonuppskattat till 5 procent av förbrukningen inom jordbruket 3) Sällskapsdjur samt ej kommunalt anslutna avlopp
Naturvårdsverket och SCB 5 MI 37 SM 0901 Tablå B visar utsläppen från olika gödselslag i relation till arealen åker och per djurslag. Som framgår dominerar stallgödselhanteringen som ammoniakkälla. Djurens spillning på marken under betesperioden bidrar även till ammoniakavgången. Totalt svarade betesgödseln för knappt 10 procent av ammoniakavgången från jordbrukssektorn. Vid spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak. Denna avgång svarar för ca fem procent av jordbrukets utsläpp. I genomsnitt betyder avgången från mineralgödsel 0,9 kg ammoniak per hektar åker (tablå B). Tablå B Genomsnittliga utsläpp av ammoniak i jordbruket 2006/07, kg/ha åker och kg/djur Källa Ammoniakutsläpp kg/ha kg/djur åker 1 nötkreatur svin hästar får fjäderfä mink Mineralgödsel 0,9 - - - - - - Stallgödsel 16,2 16,1 3,6 11,5 4,0 0,1 2,3 därav vid lagring 5,7 5,4 0,8........ Betesgång 1,7 2,5-1,5 - - Totalt 18,8 18,7 3,6 16,9 0,1 2,3 1) Utnyttjad åker enligt tabell 10 Andra antropogena utsläpp ökar Ammoniakavgången från andra antropogena källor har beräknats av SMED och ingår tillsammans med de jordbruksrelaterade utsläppen i Sveriges rapportering för Takdirektivet och till CLRTAP 2009, se Tablå C. Variationerna i utsläpp mellan åren är relativt små, men sedan 1995 är det ändock en ökning på 12 %. Utsläppen från förbränning är väderberoende utifrån tillgång på vattenkraft och behov av uppvärmning. Trädgårdsbrukets och skogsbrukets utsläpp härrör från handelsgödselanvändningen. För trädgårdsbrukets del har utsläppen uppskattats utifrån en antagen totalförbrukning av kväve i handelsgödsel medan de för skogsbrukets del bygger på en känd handelsgödselförbrukning. Tablå C Uppskattade och beräknade utsläpp av ammoniak 2007, från övriga antropogena källor samt uppgifter för 2005, 2003, 2001 och 1995 1 Utsläppskälla 1995 2001 2003 2005 2007 ton ton ton ton Ton Förbränning och diffusa utsläpp 1 310 1 140 1 170 1 180 1 220 Transporter, inrikes 920 1 300 1 400 1 420 1 370 Industriprocesser 2 330 2 490 2 730 2 650 2 580 Trädgårdsbruk 100 100 100 100 100 Skogsbruk 30 30 50 50 80 Sällskapsdjur 500 500 500 500 500 Ej kommunalt anslutna avlopp 400 400 400 400 400 Summa 5 590 5 960 6 350 6 310 6 260 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton
Naturvårdsverket och SCB 6 MI 37 SM 0901 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel 2007 1 Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in 2007 Produktionsområde Handels- Stall- Betes- Totalt gödsel gödsel gödsel Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder 350 3 550 280 4 180 9 Götalands mellanbygder 200 6 440 660 7 300 17 Götalands n:a slättbygder 490 5 460 420 6 370 14 Svealands slättbygder 510 4 990 540 6 040 14 Götalands skogsbygder 470 11 500 1 380 13 350 30 Mell. Sveriges skogsbygder 120 2 260 260 2 640 6 Nedre Norrland 20 2 150 250 2 430 6 Övre Norrland 0 1 660 140 1 800 4 Hela riket 2007 2 170 38 000 3 930 44 100 100 2005 1 900 40 450 3 900 46 250 2003 1 800 40 850 3 800 46 500 2001 2 1 750 42 200 3 850 47 800 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM 0201
Naturvårdsverket och SCB 7 MI 37 SM 0901 2. Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag 2007 1 Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in 2007 Produktionsområde Nöt- Svin- Övrig Därav Totalt gödsel gödsel gödsel Fjäderfä Häst Får Mink Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder 1 450 1 310 760 360 340 30 30 3 530 9 Götalands mellanbygder 3 880 1 220 1330 560 410 190 170 6 410 17 Götalands n:a slättbygder 3 190 1 340 920 410 380 80 50 5 450 14 Svealands slättbygder 2 970 960 1060 200 690 160 10 5 000 13 Götalands skogsbygder 8 850 920 1770 270 920 300 280 11 540 30 Mell. Sveriges skogsbygder 1 660 120 480 130 250 80 20 2 250 6 Nedre Norrland 1 770 60 330 50 180 70 30 2 160 6 Övre Norrland 1 390 110 160 20 100 40 0 1 660 4 Hela riket 2007 25 170 6 040 6 800 1 990 3 270 960 580 38 000 100 2005 26 850 6 700 6 850 2 100 3 250 900 600 40 450 2003 27 100 7 050 6 700 2 300 3 000 850 600 40 850 2001 28 700 6 350 7 150 2 600 3 150 850 550 42 200 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 3. Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur 2007 1 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel Gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder 260 170 20 660 350 1 450 6 Götalands mellanbygder 480 320 20 1 830 1 230 3 880 15 Götalands n:a slättbygder 600 330 120 1 270 870 3 190 13 Svealands slättbygder 590 410 90 920 960 2 970 12 Götalands skogsbygder 1 680 940 290 4 170 1 770 8 850 35 Mell. Sveriges skogsbygder 320 200 20 650 480 1 660 7 Nedre Norrland 330 200 60 770 420 1 770 7 Övre Norrland 340 170 30 700 160 1 390 6 Hela riket 2007 4 580 2 740 650 10 960 6 240 25 170 100 2005 5 550 3 600 500 11 050 6 150 26 850 2003 6 200 4 850 750 10 250 5 050 27 100 2001 7 450 5 450 850 10 250 4 650 28 700 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton
Naturvårdsverket och SCB 8 MI 37 SM 0901 4. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel 2007 1 Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder 330 6 490 6 630 5 Götalands mellanbygder 950 18 1 300 15 1 630 14 Götalands n:a slättbygder 690 13 1 100 13 1 410 12 Svealands slättbygder 680 13 1 150 14 1 140 10 Götalands skogsbygder 1 680 32 2 710 32 4 450 39 Mell. Sveriges skogsbygder 380 7 600 7 690 6 Nedre Norrland 380 7 610 7 790 7 Övre Norrland 240 5 440 5 720 6 Hela riket 2007 5 320 100 8 390 100 11 460 100 2005 5 450 9 300 12 100 2003 5 050 9 750 13 300 2001 5 100 10 400 13 200 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 5. Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin 2007 1 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder 230 120 0 880 80 1 310 22 Götalands mellanbygder 160 60 0 910 80 1 220 20 Götalands n:a slättbygder 220 40 0 1 040 30 1 340 22 Svealands slättbygder 110 20 10 660 160 960 16 Götalands skogsbygder 160 100 0 600 60 920 15 Mell. Sveriges skogsbygder 20 10 0 100 0 120 2 Nedre Norrland 20 0 0 40 0 60 1 Övre Norrland 0 0 0 100 0 110 2 Hela riket 2007 920 350 20 4330 410 6 040 100 2005 1 000 550 0 4 200 1 000 6 700 2003 1 200 850 0 3 500 600 7 050 2001 1 650 950 50 3 900 650 6 350 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton
Naturvårdsverket och SCB 9 MI 37 SM 0901 6. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel 2007 1 Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder 670 23 330 25 320 17 Götalands mellanbygder 610 21 260 19 340 18 Götalands n:a slättbygder 600 21 270 20 470 26 Svealands slättbygder 470 16 220 16 270 15 Götalands skogsbygder 370 13 200 15 350 19 Mell. Sveriges skogsbygder 50 2 20 1 40 2 Nedre Norrland 30 1 20 1 20 1 Övre Norrland 60 2 20 1 30 2 Hela riket 2007 2860 100 1340 100 1 840 100 2005 3 150 1 700 1 850 2003 3 150 1 800 2 100 2001 2 750 1 700 1 900 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 7. Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag 2007 1 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder 1 040 290 30 1 570 620 3 550 9 Götalands mellanbygder 1 520 390 30 2 720 1 790 6 440 17 Götalands n:a slättbygder 1 560 370 120 2 320 1 090 5 460 14 Svealands slättbygder 1 530 430 110 1 560 1 370 4 990 13 Götalands skogsbygder 3 200 1 040 290 4 760 2 200 11 500 30 Mell. Sveriges skogsbygder 730 210 20 730 580 2 260 6 Nedre Norrland 610 200 60 790 490 2 150 6 Övre Norrland 460 170 30 800 200 1 660 4 Hela riket 2007 10 640 3 090 680 15 250 8 330 38 000 100 2005 11 650 4 150 500 15 450 8 700 40 450 2003 12 350 5 700 750 12 350 7 250 40 850 2001 13 600 6 450 900 13 600 7 200 42 200 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton
Naturvårdsverket och SCB 10 MI 37 SM 0901 8. Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag 2007 1 Emissions to air of ammonia for different steps of the handling of manure from all kind of animals in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder 1 190 12 1 180 9 1 180 8 Götalands mellanbygder 1 900 20 2 210 17 2 330 15 Götalands n:a slättbygder 1 510 16 1 810 14 2 150 14 Svealands slättbygder 1 360 14 1 970 15 1 660 11 Götalands skogsbygder 2 350 24 3 940 30 5 210 35 Mell. Sveriges skogsbygder 530 6 880 7 850 6 Nedre Norrland 460 5 810 6 870 6 Övre Norrland 320 3 550 4 790 5 Hela riket 2007 9 610 100 13 340 100 15 040 100 2005 10 050 14 650 15 750 2003 9 600 15 100 16 150 2001 9 450 15 750 17 050 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 9. Ammoniakavgång från betesgödsel 2007 1 Emissions to air of ammonia from manure by grazing in 2007 Produktionsområde Nöt- Häst- och Totalt gödsel fårgödsel Ton Ton Ton Götalands s:a slättbygder 210 70 280 Götalands mellanbygder 560 100 660 Götalands n:a slättbygder 330 90 420 Svealands slättbygder 380 160 540 Götalands skogsbygder 1160 220 1380 Mell. Sveriges skogsbygder 200 60 260 Nedre Norrland 210 40 250 Övre Norrland 110 20 140 Hela riket 2007 3170 760 3930 2005 3 150 750 3 900 2003 3 100 750 3 800 2001 2 3 050 750 3 850 1) Uppgifterna avrundade till 10 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statistiken)
Naturvårdsverket och SCB 11 MI 37 SM 0901 10. Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal 2007 Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in 2007 Produktionsområde Utnyttjad Därav gödslad med Antal djur i 1 000-tal Svin inkl. Fjäder- Hästar 1 Får Avels- åkerareal handels- stall- Nötgödsel gödsel kreatur små- fä exkl. minkar 2 Ha % % grisar lamm Götalands s:a slättbygder 310 400 88 24 98 380.... 9.. Götalands mellanbygder 293 300 74 45 257 368.... 47.. Götalands n:a slättbygder 379 600 72 32 180 356.... 21.. Svealands slättbygder 502 400 67 20 185 259.... 40.. Götalands skogsbygder 439 700 53 56 555 213.... 76.. Mell. Sveriges skogsbygder 172 700 44 31 105 31.... 21.. Nedre Norrland 145 800 33 39 109 18.... 18.. Övre Norrland 104 500 45 47 71 31.... 11.. Hela riket 2007 2 346 300 64 36 1 560 1 676 17 790.. 242 250 2005 2 348 400 63 32 1 605 1 811 16 864 283 222 290 2003 2 352 900 72 35 1 607 1 903 16 508.. 210 290 2001 2 415 800 73 33 1 651 1 891 17 858.. 208 280 Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2008 (SCB 2008b) samt egna bearbetningar 1) Oktober 2004, uppgift enligt Hästar och anläggningar med häst 2004, SCB JO 24 SM 0501. 2) Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund
Naturvårdsverket och SCB 12 MI 37 SM 0901 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Utsläppen från jordbruket omfattar ammoniakavgång från betesgödsel och från hantering och spridning av mineral- och stallgödsel. I redovisningen ingår däremot inga naturliga ammoniakutsläpp t.ex. från den vilda faunan eller från renar och inte heller ammoniak som avgår från marken i samband med nedbrytning av växtrester av antropogent eller naturligt ursprung. Dessutom ingår beräknade och uppskattade utsläpp från transporter, energianläggningar, industriella källor samt från ej kommunalt anslutna avloppssystem och från sällskapsdjurens träck och urin. Statistikkällor Beräkningar av utsläppen från stallgödsel bygger på antal djur av olika slag och deras respektive gödselproduktion, på differentierade uppgifter om hantering och spridning av gödseln samt på aktuella emissionsfaktorer för ammoniakförluster i olika hanteringssteg. Uppgifter om vilka handelsgödselmedel som använts, förbrukade kvantiteter av dessa, hur olika typer av stallgödsel hanteras för olika djurslag (fast-, flyt-, kletgödsel eller djupströ), lagringssätt (täckta/ej täckta behållare), spridningssätt och spridningstidpunkter för stallgödseln m.m. har inhämtats genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Den genomförs vartannat år, senast 2007, som stickprovsundersökning. Undersökningen omfattade under 2007 intervjuer med 3 652 lantbrukare i hela landet och utfördes av SCB:s intervjuare. Detaljerad information om gödselmedelundersökningens utformning och genomförande finns i rapporten MI 30 SM 0803 (SCB 2008). Uppgifter om djurantal m.m. har i först hand hämtats från Lantbruksregistret (Jordbruksverket 2008). SCB genomförde år 2004 en hästinventering på uppdrag av Jordbruksverket, vars resultat använts för 2005 och 2007 års beräkningar av ammoniakutsläpp (SCB 2005). Djurantal för slaktkycklingar och pälsdjur har hämtats ur Jordbruksstatistisk årsbok (SCB 2008b). Mängden kväve i träck respektive urin i stallgödsel från olika djurslag och vid olika hanteringssätt och spridningstidpunkter har erhållits från Jordbruksverkets STANK-program (Jordbruksverket 2005), utom för svin. För svin används i den internationella rapporteringen underlag som tagits fram av Jordbruksverket (Jordbruksverket 2001) fr.o.m. 2002 års beräkningar. Uppgifter om mjölkproduktion per djur och län har hämtats från Svensk Mjölks hemsida (Svensk Mjölk). Emissionsfaktorer för ammoniakavgång från stallgödsel, genom ventilation i djurstallar, under lagring av olika slags stallgödsel och vid spridning av stallgödsel m.m. har erhållits från JTI (JTI 2002) och uppgifter om ammoniakavgång från handelsgödselmedel från CORINAIR (EMEP/ CORINAIR).
Naturvårdsverket och SCB 13 MI 37 SM 0901 Så görs statistiken Beräkningsmetoder Beräkningarna bygger på ett differentierat dataunderlag främst insamlat genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Beräkningsmetoden har tagits fram av Naturvårdsverket och SCB i samråd med JTI och Jordbruksverket. 2007 års beräkningar av ammoniakutsläppen från jordbruket har genomförts med samma metodik som för 2005. Mineralgödsel För varje produktionsområde beräknas: A l = Σ g T gl x N g x F(H) g x 1,21 Där A l = ammoniakutsläpp, kg, inom produktionsområde = l T gl = förbrukning av gödselmedel=g, kg, i produktionsområde = l N g = kväveinnehållet, % i gödselmedel = g F(H) g = kväveutsläpp i % av kväveinnehållet för gödselmedel = g, enl. CORINAIR 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak Stallgödsel Avgången från stallgödsel skattas som tre delposter nämligen förlusterna i stallet (ventilationsförluster), lagringsförluster och spridningsförluster enligt formeln A = (V + L + S) x 1,21 Där A = ammoniakutsläpp totalt, kg V = ventilationsutsläpp av kväve, kg L = lagringsutsläpp av kväve, kg S = spridningsutsläpp av kväve, kg 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak För delförlusterna via ventilationsförluster och lagringsförluster skattar man andel djur av olika slag med respektive hanteringssätt, påfyllnings- och täckningsmetod från GU. För spridningsförlusterna skattar man hur stora andelar av olika gödselsorter som sprids på fälten, avseende spridningstidpunkt, spridningssätt och nedbrukningstidpunkt. Skattningen sker utifrån uppgifter i GU (SCB 2008) i ett första steg till den urvalsgrupp (stratum) som respektive gård tagits ut i varefter summering sker till produktionsområdesnivå. Skattningarna görs enligt formeln: D dhi = 1/N i Σ j 1/P ij * D dhij Där D dhij = antal djur av djurslag = d, med hanteringssätt = h, i stratum = i, gård = j P ij = urvalsannolikhet för gård = j inom stratum = i N i = antal uttagna gårdar inom stratum = i För att få rätt antal djur (LBR-nivå) av de olika djurslagen, utifrån andelen djur med respektive hanteringssätt, nivåjusteras djuruppgifterna för produktionsområden till LBR-nivån.
Naturvårdsverket och SCB 14 MI 37 SM 0901 För att kunna beräkna den gödsel som produceras under stallperioden behövs uppgifter om betesperiodens längd. Denna skattas för nötkreatur från uppgifter enligt GU medan schablontal används för häst och får. Ventilationsutsläppen under stallperioden: V ldh = D ldh *N ldh * Sp ld *F(V) dh Där V ldh = Ventilationsutsläpp, kg, l = produktionsområde, d = djurslag, h = hanteringssätt D ldh = skattat antal djur i produktionsområde=l, djurslag=d, hanteringssätt=h N ldh = kväveproduktionen per djurslag =d och hanteringssätt =h och produktionsområde =l enl. STANK (för mjölkkor länsuppgifter utifrån mjölkavkastningen) Fr.o.m. 2003 års beräkningar har särskilda data för utsöndringen från svin använts (Jordbruksverket 2001). Sp ld = stallperiod för djurslag =d och produktionsområden =l F(V) dh = emissionsfaktor för ventilationsutsläpp enl. JTI (2002) från d = djurslag, h = hanteringssätt. Emissionsfaktorerna är uppdelade på olika djurslag och efter fast-, klet-, flyt- och djupströgödsel. Lagringsförlusterna beräknas för den kvävemängd som finns kvar efter att ventilationsförlusterna avgått: L ldhbf = D ldhbf *N ldh *Sp ld *[1-F(V) dh ]*F(L) dhbf L ldh = Σ bf L ldhbf Där D ldhbf = skattat antal djur inom produktionsområde =l av djurslag =d med hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f F(L) dhbf = emissionsfaktor för lagringsutsläpp enl. (JTI 2002) från djurslag = d, hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f Emissionsfaktorer för lagringsförluster varierar efter gödselslag, fast-, klet-, flytgödsel, urin och djupströ och dessutom efter om flytgödsel- och urinbehållare är täckta eller ej och om de fylls under eller över täckning samt efter typ av täckning. För nötkreatur och svin finns 19 tänkbara varianter av emissionsfaktorer för lagringsförluster. För spridningsförlusterna skattas utifrån uppgifter från GU och emissionsfaktorer för olika spridning enl. (JTI 2002) en ny emissionsfaktor för respektive produktionsområde, djurslag och hanteringssätt. Denna tillämpas sedan på den mängd ammoniumkväve som finns kvar efter ventilations- och lagringsförluster. Första steget vid beräkningen är att skatta stallgödselgivorna till olika grödor uppdelade efter djurslag och hanteringssätt per produktionsområde, dels totalt tillförd mängd gödsel och dels tillförd mängd per spridningstillfälle, nedbrukningstid och spridningsmetod enligt GU. Härigenom kan vi beräkna hur stor andel av exempelvis flytgödseln från svin i ett visst produktionsområde som ska påföras de olika spridningsförlusterna för flytgödsel enl. JTI (2002). Genom att summera (produkten av andelen gödsel med spridningsförlust enl. JTI (2002)) över olika spridningstidpunkter, -metoder och nedbrukningstidpunkter till aktuellt produktionsområde, djurslag och hanteringssätt får man en total emissionsfaktor för spridningsförluster. Denna används enligt formeln på kvarvarande mängd ammoniumkväve i stallgödseln. För varje hanteringssätt ska en mängd emissionsfaktorer vägas samman. För flytgödsel och urin är det 29 möjliga emissionsfaktorer och för fastgödsel 14.
Naturvårdsverket och SCB 15 MI 37 SM 0901 Däremot är indelningen efter djurslag inte nödvändig för beräkningarna eftersom emissionsfaktorerna för spridning inte är uppdelade efter djurslag. De totala ammoniakförlusterna har dock hittills redovisats efter djurslag vilket förutsätter en uppdelning även av spridningsförlusterna. Beräkningarna kan sammanfattas i formeln: S ldh = (D ldh *N ldh *Sp ld - V ldh - L ldh )*Am dh *[Σ asm (And ldhasm *F(S) hasm )] där Am dh = Andel ammoniumkväve av totalkväve efter lagringsförluster för djurslag = d och hanteringssätt = h, enl. STANK And ldhasm = Skattad andel av gödsel i l = produktionsområde, från d = djurslag, med h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt. F(S) hasm = emissionsfaktorer för spridningsutsläpp från h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt, enl. (JTI 2002) Betesgödsel För varje produktionsområde och djurslag beräknas: A ld = D ld * N ld * B ld * F(B) d * 1,21 Där A ld = ammoniakutsläpp, kg, för produktionsområde = l och djurslag = d D ld = djurantal för produktionsområde = l och djurslag = d N ld = kvävemängd i träck och urin per djur och år (Jordbruksverket 2005) för produktionsområde = l och djurslag = d B ld = betesperiod för produktionsområde = l och djurslag = d F(B) d = kväveförlust för träck och urin från betesgödsel, procent JTI (2002) för djurslag = d 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak. I beräkningarna av ammoniakförluster från stallgödsel används för nötkreatur uppgifter om stallperiodens längd. Samma skattningar används vid beräkningen av betesperioden som då blir 12 månader minus stallperioden för respektive djurgrupp. För häst och får har betesperioden satts till 6 månader. En förändring jämfört med beräkningarna t.o.m. 2001 är att betesgödseln antas ha samma kväveinnehåll som stallgödseln från motsvarande djurgrupp. Tidigare har betesgödseln antagits innehålla 20 procent mer kväve än gödsel producerad under en stallperiod av motsvarande längd. Detta förutsätter att betet har högre proteinhalt än vinterfodret. Under senare år har arealen lågavkastande naturbetesmarker, som inte kan antas ha högre proteinhalt än vinterfodret, ökat. Från experthåll har det därför ifrågasatts om det är rimligt att anta att betesgödsel har högre kväveinnehåll än stallgödseln. Trädgårdsbrukets utsläpp De beräknade utsläppen av ammoniak från trädgårdsbruket härrör helt från användningen av mineralgödsel. I beräkningarna har antagits att förbrukningen i hela landet utgör 5 procent av jordbrukets förbrukning av kväve i mineralgödsel eller ca 8 000 ton kväve. Vidare har antagits att förbrukningen avser ammoniumhaltiga gödselmedel samt att kväveavgången från dessa uppgår till en procent av kvävemängden. Skogsbrukets utsläpp Ammoniakutsläppen från skogsbruket avser liksom trädgårdsbruket förbrukningen av handelsgödsel. Enligt Skogsstyrelsens uppgifter förbrukades under 2007 i skogsbruket mineralgödselmedel motsvarade 6 733 ton kväve.
Naturvårdsverket och SCB 16 MI 37 SM 0901 Andra antropogena källor Till andra antropogena utsläppskällor för ammoniak har i dessa beräkningar räknats industriella källor, energianläggningar, transporter samt icke kommunalt anslutna avlopp främst i glesbygd men även från fritidshus och liknande samt dessutom träck och urin från sällskapsdjur. Statistikens tillförlitlighet Ammoniakberäkningarna för jordbruket har flera osäkerhetskällor: Modellfel Osäkerhet i emissionsfaktorerna Mätfel jordbrukaren lämnar fel uppgifter Statistisk osäkerhet (medelfel) för variabler som kommer från GU Ev. brister i urvalsramen (lantbruksregistret) Modellfelet kan bestå i att den använda formeln inte exakt beskriver ammoniakavgången från olika gödseltyper under olika betingelser. Man kan inte anta att modellen täcker in alla faktorer som påverkar ammoniakavgången. De olika emissionsfaktorerna för hantering av gödseln från olika djurslag och under olika betingelser är osäkra. De grundar sig på ett begränsat antal mätningar under särskilda förhållanden (JTI 2002). Uppgifterna från GU bygger på de uppgifter om hantering, lagring och spridning som lantbrukarna lämnar vid telefonintervjuer. Dessa uppgifter har viss osäkerhet s.k. mätfel. Lantbrukaren kan t.ex. minnas fel eller missförstå frågan. Den statistiska osäkerheten beror på att GU är en urvalsundersökning och ingen totalundersökning. Medelfelet är ett mått på denna typ av osäkerhet. Om variationen mellan olika företag är liten för en viss variabel, t.ex. spridningstidpunkt för flytgödsel, räcker det med att undersöka ett fåtal gårdar för att få en säker uppgift. Ju större variationen är mellan olika gårdar desto fler behöver undersökas för att resultatet ska bli säkert dvs. med lågt medelfel. På uppdrag av Jordbruksverket genomförde SCB 2001 en översyn av gödselmedelundersökningen och ammoniakberäkningarna (SCB 2002). Inom denna översyn beräknades även medelfelen för 1997 års ammoniakutsläpp från nötkreatur och svin för åtta produktionsområden och med uppdelning på ventilationsförluster, lagringsförluster respektive spridningsförluster, vilka framgår av tablå D.
Naturvårdsverket och SCB 17 MI 37 SM 0901 Tablå D Medelfel i % för ammoniakförluster från stallgödsel från nötkreatur och svin 1997 Produktionsområde Medelfel Ventilations- Lagrings- Spridnings- Totala förluster, % förluster, % förluster, % förluster, % Götalands s:a slättbygder 7 8 7 6 Götalands mellanbygder 7 5 6 5 Götalands n:a slättbygder 6 6 6 5 Svealands slättbygder 6 5 5 4 Götalands skogsbygder 8 7 5 6 Mell. Sveriges skogsbygder 9 9 8 8 Nedre Norrland 6 6 6 4 Övre Norrland 8 5 7 5 Hela riket 1997 3 3 2 2 Tablån ovan visar att ammoniakskattningarna med avseende på det statistiska felet har bra precision på riket, samt tillfredsställande för de flesta produktionsområden. På riksnivå ligger medelfelen på 2-3 procent för nöt- och svingödsel sammanlagt, även efter uppdelning på ventilations-, hanterings-, och spridningsförluster. För produktionsområden ligger medelfelen under 10 procent för flertalet områden. Urvalet till 2007 års gödselmedelsundersökning gjordes på samma sätt som för 1997 års undersökning liksom i princip ammoniakberäkningarna. Man kan därför anta att även medelfelen ligger på samma nivå de båda åren liksom för 1999, 2001, 2003 och 2005 års beräkningar. Om 1997 års medelfel tillämpas på resultaten för stallgödsel för 2005 och 2007 kan man konstatera att nedgången från 40 450 ton ammoniak till 38 000 ton (tabell 1) är signifikant. Däremot är inte minskningen för stallgödsel mellan 2003 och 2005 signifikant. Medelfel för utsläpp från betesgödsel och handelsgödsel har inte beräknats, men på grund av den kraftiga nedgången för den dominerande stallgödseln kan man trots det konstatera att den totala nedgången i ammoniak från jordbruket mellan 2005 och 2007 är signifikant. Medelfelsberäkningarna visar att den statistiska osäkerheten är hanterbar. Osäkerheten i de emissionsfaktorer som används kan antas vara betydligt större. Höga emissionsfaktorer för djupströgödsel Förutom minskat djurantal beror utsläppsminskningen främst på övergång till flytgödsel och bättre lagring av gödseln. Ökad andel djupströhantering motverkar dock denna minskning eftersom både ventilations- och lagringsförluster är högre från djupströ än från andra gödselslag. Av tablå E framgår genomsnittliga emissionsfaktorerna för olika gödselslag 2007. Ammoniakavgången är högst från djupströgödsel. I genomsnitt avgår något större andel av kvävet från nötgödsel än från svingödsel, vilket hänger samman med högre andel flytgödsel för svin än nöt.
Naturvårdsverket och SCB 18 MI 37 SM 0901 Tablå E Beräknade genomsnittliga emissionsfaktorer för stallgödsel 2007 Lagringsförlust Spridningsförlust Total förlust 2 % % % Nötkreatur Fastgödsel 16 42 27 Flytgödsel 3 34 28 Urin 14 35 36 Djupströgödsel 30 43 47 Totalt nötkreatur 1 11 35 32 Svin Fastgödsel 18 31 32 Flytgödsel 4 16 29 Urin 12 23 27 Djupströgödsel 17 43 31 Totalt svin 1 7 17 29 1) I uppgiften ingår även ammoniakförluster från kletgödsel 2) I uppgiften ingår även ventilationsförluster Tidigare redovisning Tidigare ammoniakberäkningar har redovisats för åren 1988, 1991, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 i Statistiska meddelanden, serie NA/MI 37. Den ändrade metod som infördes fr.o.m. 1997 för utsläppen från jordbrukssektorn gör att det behövs mer omfattande omräkningar för att få jämförbara resultat för åren före 1995. För andra sektorer än jordbruket är tidigare publicerade resultat inte jämförbara med här redovisade. I tablå C finns reviderade utsläpp för 1995, 2001, 2003 och 2005. Bra att veta Enligt planerna kommer gödselmedelundersökningen att upprepas vartannat år och närmast 2009. Beräkningsunderlaget för ammoniakutsläppen från jordbruket kan därmed uppdateras och en fortlöpande uppföljning av ammoniakutsläppens storlek och förändring över tiden blir möjlig. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
Naturvårdsverket och SCB 19 MI 37 SM 0901 In English Summary In this report the emissions to air of ammonia in Sweden in 2007 are presented. Data include emissions in agriculture from the use of mineral fertilizers and the production, storing and spreading of animal manure as well as emissions in horticulture and forestry from the use of fertilizers. Emissions from power plants, transports, industrial and other antropogenic sources, mostly local sewages not connected to the municipal system, and manure from pet animals are also included. Data are given as total emissions for the whole country in table A. The agricultural emissions however are also presented for 8 production-areas in tables 1-9. The total emission of ammonia in Sweden in 2007 amounted to 50 380 tonnes. Compared to 2005 this is a reduction with about 4 per cent and compared to 1995 a reduction with slightly more than 19 per cent. The main part of the emissions, 56%, derives from cattle manure. Agriculture, which causes almost 88 per cent of the total emission of ammonia in Sweden, accounts for a decrease of about 4 per cent between 2005 and 2007. Compared to 1995, emissions from the agricultural sector have decreased with 22 per cent. The environmental target of 15 per cent reduction in ammonia emission between 1995 and 2010 is thus reached for the agricultural sector. In 2007, manure from animals grazing during the summer accounted for just under 9 per cent of the loss of ammonia in the agricultural sector. Spreading of certain mineral fertilizers causes emissions of ammonia, which are estimated to about 2 170 tonnes in 2007. Emissions from horticulture and forestry are included in the calculations, as are emissions from transports, industrial plants, power plants and local sewages. The emissions from these sectors, mainly from transports and industrial plants, have decreased with one per cent between 2005 and 2007. Between 1995 and 2007, however, the emissions from these sectors have increased with 12 per cent.
Naturvårdsverket och SCB 20 MI 37 SM 0901 List of tables Explanation of symbols 6 Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in 2007 6 Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in 2007 7 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in 2007 7 Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in 2007 8 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in 2007 8 Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in 2007 9 Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in 2007 9 Emissions to air of ammonia for different steps of the handling of manure from all kind of animals in 2007 10 Emissions to air of ammonia from manure by grazing in 2007 10 Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in 2007 11 List of terms ammoniakutsläpp ammoniumkväve antal avlopp avrundad bakgrund beräkningsmetod beräkningsunderlag betesdjur betesdrift betesperiod betesutsläpp djur djurantal djurslag därav efter emissionsfaktor enkla gödselmedel fastgödsel ammonia emission ammonium nitrogen number sewage rounded background calculation method data grazing animal grazing grazing period emission during grazing animal number of animals type of animal there of after emission fertilizers containing only nitrogen solid manure
Naturvårdsverket och SCB 21 MI 37 SM 0901 fjäderfä fjäderfägödsel flytgödsel från får fårgödsel för förbränning förändring galt gödselmedel gödselslag gödslad mark ha (hektar) hantering hela riket husdjur hästar hästgödsel industriprocesser inklusive innehåll kletgödsel kommunal kväve köttdjur lagring lagringstid lagringsutsläpp med mineralgödsel minkar minkgödsel mjölkavkastning mjölkko månader nöt/nötkreatur nötgödsel produktionsområde poultry poultry manure liquid manure from sheep sheep manure for combustion change boar fertilizer/manure type of manure fertilized/manured land hectare handling whole country domestic animal horses horse manure industrial processes inclusive content semi-liquid manure municipal nitrogen beef cattle storing/stocking storing period emission during storing with commercial fertilizer minks mink manure milk production dairy cow months cattle cattle manure production area
Naturvårdsverket och SCB 22 MI 37 SM 0901 redovisade data reviderade data riktvärde sammanfattning sammansatta gödselmedel sen höst skogsbruk slaktkyckling slaktsvin sommar spridning spridningstid spridningsutsläpp stallgödsel stallperiod stallventilation storleksgrupp sugga svin svingödsel sällskapsdjur tidig höst totalförbrukning transporter trädgårdsskötsel, trädgårdsbruk uppgift urin urinbrunn utan utnyttjad utsläpp ventilationsutsläpp vårbruk vårvinter åkerareal år övr(iga) presented data revised data approximate mean value summary fertilizers containing N, P, K late autumn forestry chicken for slaughter fattening pig summer spreading spreading time emission during spreading (of manure) stable manure stable period stable ventilation size group sow pig pig manure pet early autumn total consumption road transport horticulture data urine liquid manure tank/urine pit without used emission emission through stable ventilation spring farming late winter arable land year others
Naturvårdsverket och SCB 23 MI 37 SM 0901 Referenser EMEP/CORINAIR: Atmospheric Emission Inventory Guidebook, sept 1999 JTI (2002): Översyn av Statistiska centralbyråns beräkningar av ammoniakavgången i jordbruket, Institutet för jordbruk- och miljöteknik, 2002 Jordbruksverket (2001): Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar, Rapport 2001:13 Jordbruksverket (2005): Dataprogrammet STANK Jordbruksverket (2008): Antal husdjur i juni 2007, JO 20 SM 0801 SCB( 2002):Översyn av SCB:s gödselmedelsundersökning och beräkningar av ammoniak från jordbruket, Statistik rapport, Avdelningen för miljö- och regionalstatistik, SCB 2002 SCB (2005): Hästar och anläggningar med häst 2004, JO 24 SM 0501 SCB (2008): Gödselmedel i jordbruket 2006/07, Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel, MI 30 SM 0803 SCB (2008b): Jordbruksstatistisk årsbok 2008 Svensk Mjölk: www.svenskmjolk.se