I korta drag Oförändrade utsläpp av ammoniak

Transkript

1 MI 37 SM 0701 Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2005 Emissions of ammonia to air in Sweden in 2005 I korta drag Oförändrade utsläpp av ammoniak Utsläppen av ammoniak till luft i Sverige beräknas för 2005 till sammanlagt ca ton. Jämfört med 2003 är det ungefär oförändrat och jämfört med 1995 en minskning med drygt 16 %. Av de totala utsläppen kommer huvuddelen, 57 % från nötkreaturens gödsel. Jordbrukssektorn, som svarar för nästan 85 % av den totala ammoniakavgången, står för en minskning mellan 2003 och 2005 på ca 0,5 %. Jämfört med 1995 har utsläppen från jordbruket minskat med 18 %. För jordbrukssektorn har därmed målet om en 15 %-ig minskning mellan 1995 och 2010 nåtts. Vid oförändrat antal djur skulle ammoniakförlusterna under lagring och spridning av stallgödsel varit på samma nivå mellan 2003 och Ökad andel djupströgödsel motverkar dock nedgången särskilt för ventilationsförlusterna som är höga från djupströgödsel. Totalt beräknas knappt en tredjedel av kväveinnehållet i stallgödsel avgå som ammoniak. Under 2005 bidrog spillningen från djurens betesgång på sommaren med knappt 8 % av ammoniakförlusterna från jordbruket. I samband med spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak, som för 2005 uppskattas till ca ton. Utsläppen från övriga sektorer, främst från transporter och industri, är i stort sett oförändrade mellan 2003 och 2005 har ökat med 13 % mellan 1995 och Dessa siffror har reviderats jämfört med tidigare år. I beräkningarna ingår även utsläpp från trädgårds- och skogsbruk samt från transporter, industri- och energianläggningar samt enskilda avlopp. Roger Sedin, Naturvårdsverket tfn , roger.sedin@natrvardsverket.se Jonas Jonsson, SCB, tfn , jonas.jonsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård. Utkom den 20 april URN:NBN:SE:SCB-2007-MI37SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 Naturvårdsverket och SCB 2 MI 37 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Resultat 3 Oförändrade utsläpp jämfört med Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket stagnerar 3 Spridningsförlusterna minskar 4 Förändringarna i djurantal påverkar inte resultaten 5 Mer djupströgödsel motverkar minskningen 5 Andra antropogena utsläpp ökar 6 Tabeller 8 Teckenförklaring 8 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag Ammoniakavgång från betesgödsel Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal Fakta om statistiken 14 Detta omfattar statistiken 14 Statistikkällor 14 Så görs statistiken 15 Mineralgödsel 15 Stallgödsel 15 Betesgödsel 17 Statistikens tillförlitlighet 18 Tidigare redovisning 19 Bra att veta 20 Förändringar Annan statistik 20 In English 21 Summary 21 List of tables 21 List of terms 22 Referenser 24

3 Naturvårdsverket och SCB 3 MI 37 SM 0701 Statistiken med kommentarer De resultat som här redovisas har tagits fram inom SMED (Svenska MiljöEmissionsData), på uppdrag av Naturvårdsverket, med huvudsyfte att ge underlag till den internationella rapporteringen på nationell nivå. Eftersom det finns intresse även för regionala uppgifter publicerar SCB, med tillstånd från Naturvårdsverket, i detta meddelande mer differentierade uppgifter med kommentarer. Bakgrund Ammoniak är en gas som efter deposition kan verka både försurande och övergödande. Både miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och Ingen övergödning berör därför ammoniak. Det delmål för ammoniak som antagits av riksdagen är: Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Under 1990-talet infördes olika bestämmelser med syfte att minska ammoniakförlusterna vid lagring och spridning av stallgödsel. För företag i Götaland och i Svealands slättbygder med mer än 10 djurenheter gäller, fr.o.m. 1/ i de sydligaste länen och fr.o.m. 1/ i de övriga länen, att: påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare ska ske under täckning. flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning. Stallgödsel får inte spridas under tiden 1 december till 28 februari om den inte nedbrukas samma dag. Vid spridning på obevuxen mark måste i de tre sydligaste länen nedbrukning av stallgödsel och urin ske inom fyra timmar och i kustområden i Götaland och Svealand måste fasta gödselslag brukas ned samma dag. I de sydligaste länen får fr.o.m spridning i växande gröda endast ske med teknik som effektivt minskar ammoniakförlusterna, t.ex. med bandspridningsaggregat. Beräkningarna av ammoniakutsläpp syftar till att följa och utvärdera uppsatta miljömål och effekten av införda åtgärder. Ett huvudsyfte är dessutom att ge underlag till den internationella rapportering, som Naturvårdsverket ansvarar för, till CLRTAP-konventionen (Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar) samt EG-direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG). Resultat Oförändrade utsläpp jämfört med 2003 Enligt beräkningarna (tablå A) uppgick de totala ammoniakutsläppen för 2005 till ton ammoniak. Jämfört med 2003 är det ungefär oförändrat och jämfört med beräkningarna för 1995 en minskning med ca 16 procent. Den nedgång som noterats för tidigare år har planat ut, vilket beror på att minskningen i jordbruket är lägre och att övriga sektorer ökat utsläppen i samma takt som tidigare. Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket stagnerar Under 2005 avgick från jordbrukssektorn enligt beräkningarna ton ammoniak till luften. Jämfört med 2003 är det en minskning med ca 250 ton eller ungefär 0,5 procent och jämfört med 1995 en minskning med ca 18 procent. För jordbrukssektorn har alltså målet om en minskning med 15 procent uppnåtts. Ammoniakavgången från olika typer av gödsel för produktionsområden och riket redovisas i tabellerna 1-9.

4 Naturvårdsverket och SCB 4 MI 37 SM 0701 Att utsläppen från jordbruket, som svarar för nästan 85 procent av de totala ammoniakutsläppen, stagnerar gör att även de totala utsläppen har samma utveckling. Utsläppen från övriga sektorer har minskat med 1 procent jämfört med 2003 men har ökat med ca 13 procent sedan 1995 (tablå D). Spridningsförlusterna minskar Djurhållningen och då främst stallgödselhanteringen bidrar med ca 95 procent av jordbrukets ammoniakutsläpp. Ammoniak avgår från stallgödseln dels som ventilationsförluster i djurstallar, dels under lagringen, dels vid spridningen på åkermark. Av tablå A framgår att minskningen mellan 2003 och 2005 skett vid lagring och spridning av stallgödseln medan avgången vid stallventilation har ökat. Minskningen beror på minskat djurantal, övergång från fastgödsel till flytgödsel samt ökad andel gödselbehållare som fylls under ytan. Tablå A Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 2005, ton 1 Huvudkälla Djurslag Summa Nötkreatur Svin Övriga ton ton ton ton % Ton Stallgödsel - stallventilation lagring spridning Summa Betesdrift Summa djurhållning Mineralgödsel Summa jordbruk Trädgårdsbruk handelsgödsel Skogsbruk handelsgödsel Övriga antropogena källor industriprocesser förbränning transporter övrigt ~ ~ 900 Totalt ~ ~ ) Uppgifterna i tablån är avrundade till 50-tal ton. Totalsummorna kan därför avvika från delsummor 2) Schablonuppskattat till 5 procent av förbrukningen inom jordbruket 3) Sällskapsdjur samt ej kommunalt anslutna avlopp 4) Reviderat jämfört med MI 37 SM 0401 Tablå B visar utsläppen från olika gödselslag i relation till arealen åker och per djurslag. Som framgår dominerar stallgödselhanteringen som ammoniakkälla.

5 Naturvårdsverket och SCB 5 MI 37 SM 0701 Djurens spillning på marken under betesperioden bidrar även till ammoniakavgången. Totalt svarade betesgödseln för knappt 10 procent av ammoniakavgången från jordbrukssektorn. Vid spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak. Denna avgång svarar för ca fyra procent av jordbrukets utsläpp. I genomsnitt betyder avgången från mineralgödsel 0,8 kg ammoniak per hektar åker (tablå B). Tablå B Genomsnittliga utsläpp av ammoniak i jordbruket 2004/05, kg/ha åker och kg/djur Källa kg/ha Ammoniakutsläpp kg/djur åker 1 nötkreatur svin Mineralgödsel 0,8 - - Stallgödsel 17,2 16,7 3,7 därav vid lagring 6,2 5,8 1,0 Betesgång 1,7 2,0 - Totalt 19,7 18,7 3,7 1) Utnyttjad åker enligt tabell 10 Förändringarna i djurantal påverkar inte resultaten För att kunna utvärdera hur stor effekt förändringen i djurantal haft på utsläppen, jämfört med olika åtgärder för miljövänligare hantering av gödseln, har 2003 års djurantal använts i en specialbearbetning tillsammans med 2005 års gödselhantering för att uppskatta utsläppen vid oförändrat djurantal. Denna beräkning visar att vid oförändrat antal djur skulle ammoniakförlusterna under lagring och spridning av stallgödsel varit på samma nivå mellan 2003 och Mellan 2003 och 2005 har antalet mjölkkor liksom svin minskat något samtidigt som andra nötkreatur ökat i antal. Antalet fjäderfä och får har även de ökat några procent (se tabell 10). Ökningen i antal bland betande djur (får samt nötkreatur utom mjölkkor) har medfört en viss ökning i avgången från betesgödsel. Eftersom uppdatering av antal hästar saknas har samma antal som för 2001 och 2003 års beräkning använts. Mer djupströgödsel motverkar minskningen Förutom minskat djurantal beror utsläppsminskningen främst på övergång från fast- till flytgödsel, bättre lagring av gödseln samt att större andel av den gödsel som sprids på osådd mark, jämfört med tidigare år, nedbrukas omedelbart (se resultat från Gödselmedelsundersökningen 2005, SCB 2006 b). Ökad andel djupströhantering motverkar dock denna minskning eftersom både ventilationsoch lagringsförluster är högre från djupströ än från andra gödselslag. Av tablå C framgår hur förändringar vid lagring och spridning påverkat de genomsnittliga emissionsfaktorerna för olika gödselslag mellan 2003 och Effekterna av ändrat djurantal påverkar alltså inte siffrorna. Enligt tablån har den procentuella kväveförlusten ökat något både från nöt- och svingödsel mellan 2003 och 2005, vilket kan bero på en ökning i djupströhanteringen. Ammoniakavgången är lägre från flytgödsel än från andra gödselslag och högst från djupströgödsel och urin. I genomsnitt avgår något större andel av kvävet från

6 Naturvårdsverket och SCB 6 MI 37 SM 0701 nötgödsel än från svingödsel, vilket hänger samman med högre andel flytgödsel för svin än nöt. Tablå C Beräknade genomsnittliga emissionsfaktorer för stallgödsel 2005 och 2003 Lagringsförlust Totalkväve, % Spridningsförlust ammoniumkväve, % Total kväveförlust, % Nötkreatur Fastgödsel Flytgödsel Urin Totalt nötkreatur Svin Fastgödsel Flytgödsel Urin Totalt svin ) I uppgiften ingår även ammoniakförluster från djupströ- och kletgödsel 2) I uppgiften ingår även ventilationsförluster Andra antropogena utsläpp ökar Trädgårdsbrukets och skogsbrukets utsläpp härrör från handelsgödselanvändningen. För trädgårdsbrukets del har utsläppen uppskattats utifrån en antagen totalförbrukning av kväve i handelsgödsel medan de för skogsbrukets del bygger på en känd handelsgödselförbrukning. Ammoniakavgången från andra antropogena källor har för energianläggningar och transporter beräknats av SMED. Uppgifterna för industriprocesser, förbränning och transporter har reviderats bakåt, som framgår av tablå D, men är osäkra. Utsläppen från transporterna har ökat något p.g.a. större andel bilar med katalytisk avgasrening. För industriprocesser konstateras en fortsatt ökning från massa- och pappersindustrin. Utsläppen från förbränning är årsmånsberoende utifrån tillgång på vattenkraft och behov av uppvärmning.

7 Naturvårdsverket och SCB 7 MI 37 SM 0701 Tablå D Uppskattade och beräknade utsläpp av ammoniak 2005, från övriga antropogena källor samt reviderade uppgifter för 2003, 2001 och 1995 Utsläppskälla 1995 ton 2001 ton ton ton Industriprocesser Förbränning Sällskapsdjur Ej kommunalt anslutna avlopp Transporter Summa ) Reviderade uppgifter jämfört med MI 37 SM 0401

8 Naturvårdsverket och SCB 8 MI 37 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in 2005 Produktionsområde Handels- Stall- Betes- Totalt gödsel gödsel gödsel Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM 0201

9 Naturvårdsverket och SCB 9 MI 37 SM Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in 2005 Produktionsområde Nöt- Svin- Övrig Därav Totalt gödsel gödsel gödsel Fjäderfä Häst Får Mink Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statistiken) 3. Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in 2005 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken)

10 Naturvårdsverket och SCB 10 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in 2005 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken) 5. Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in 2005 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken)

11 Naturvårdsverket och SCB 11 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in 2005 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken) 7. Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in 2005 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken)

12 Naturvårdsverket och SCB 12 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from all kind of animals in 2005 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken) 9. Ammoniakavgång från betesgödsel Emissions to air of ammonia from manure by grazing in 2005 Produktionsområde Nöt- Häst- och Totalt gödsel fårgödsel Ton Ton Ton Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 50 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statsistiken)

13 Naturvårdsverket och SCB 13 MI 37 SM Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal 2005 Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in 2005 Produktionsområde Utnyttjad Därav gödslad med Antal djur i tal Svin inkl. Fjäder- Hästar 2 Får Avels- åkerareal handels- stall- Nötgödsel gödsel kreatur små- fä 1 exkl. minkar 3 Ha % % grisar lamm Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Värphöns enl. LBR och slaktkycklingar enl. Svensk Fågel 2) Enl. SCB:s Hästinventering 2000 finns det närmare hästar i landet 3) Enl. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund

14 Naturvårdsverket och SCB 14 MI 37 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Utsläppen från jordbruket omfattar ammoniakavgång från betesgödsel och från hantering och spridning av mineral- och stallgödsel. I redovisningen ingår däremot inga naturliga ammoniakutsläpp t.ex. från den vilda faunan eller från renar och inte heller ammoniak som avgår från marken i samband med nedbrytning av växtrester av antropogent eller naturligt ursprung. Dessutom ingår beräknade och uppskattade utsläpp från transporter, energianläggningar, industriella källor samt från ej kommunalt anslutna avloppssystem och från sällskapsdjurens träck och urin. Statistikkällor Beräkningar av utsläppen från stallgödsel bygger på antal djur av olika slag och deras respektive gödselproduktion, på differentierade uppgifter om hantering och spridning av gödseln samt på aktuella emissionsfaktorer för ammoniakförluster i olika hanteringssteg. Uppgifter om vilka handelsgödselmedel som använts, förbrukade kvantiteter av dessa, hur olika typer av stallgödsel hanteras för olika djurslag (fast-, flyt-, kletgödsel eller djupströ), lagringssätt (täckta/ej täckta behållare), spridningssätt och spridningstidpunkter för stallgödseln m.m. har inhämtats genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Den genomförs vartannat år, senast 2005, som stickprovsundersökning. Undersökningen omfattade under 2005 intervjuer med lantbrukare i hela landet och utfördes av SCB:s intervjuare. Detaljerad information om gödselmedelundersökningens utformning och genomförande finns i rapporten MI 30 SM 0603 (SCB 2006 b). Uppgifter om djurantal m.m. har i först hand hämtats från Lantbruksregistret (Jordbruksverket 2006). SCB genomförde år 2000 en hästinventering på uppdrag av Jordbruksverket, vars resultat använts för 1999, och 2005 års beräkningar av ammoniakutsläpp. Djurantal för slaktkycklingar och pälsdjur har erhållits från Svensk Fågel resp. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund. Mängden kväve i träck resp. urin i stallgödsel från olika djurslag och vid olika hanteringssätt och spridningstidpunkter har erhållits från Jordbruksverkets STANK-program (Jordbruksverket 2003), utom för svin där nytt underlag tagits fram av Jordbruksverket (Jordbruksverket 2001) och som används fr.o.m års beräkningar i den internationella rapporteringen. Uppgifter om mjölkproduktion per djur och län har hämtats från Svensk Mjölks hemsida (Svensk Mjölk). Emissionsfaktorer för ammoniakavgång från stallgödsel, genom ventilation i djurstallar, under lagring av olika slags stallgödsel och vid spridning av stallgödsel m.m. har erhållits från JTI (JTI 2002) och uppgifter om ammoniakavgång från handelsgödselmedel från CORINAIR (EMEP/ CORINAIR).

15 Naturvårdsverket och SCB 15 MI 37 SM 0701 Så görs statistiken Beräkningsmetoder Beräkningarna bygger på ett differentierat dataunderlag främst insamlat genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Beräkningsmetoden har tagits fram av Naturvårdsverket och SCB i samråd med JTI och Jordbruksverket års beräkningar av ammoniakutsläppen från jordbruket har genomförts med i princip samma metodik som för Utsläppen från betesgödseln (se nedan) har dock reviderats, vilket även påverkat utsläppen från stallgödsel. För att få jämförbarhet bakåt har en omräkning för åren fr.o.m genomförts. De reviderade resultaten redovisas i tabellerna. Mineralgödsel För varje produktionsområde beräknas: A l = Σ g T gl x N g x F(H) g x 1,21 Där A l = ammoniakutsläpp, kg, inom produktionsområde = l T gl = förbrukning av gödselmedel=g, kg, i produktionsområde = l N g = kväveinnehållet, % i gödselmedel = g F(H) g = kväveutsläpp i % av kväveinnehållet för gödselmedel = g, enl. CORINAIR 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak Stallgödsel Avgången från stallgödsel skattas som tre delposter nämligen förlusterna i stallet (ventilationsförluster), lagringsförluster och spridningsförluster enligt formeln A = (V + L + S) x 1,21 Där A = ammoniakutsläpp totalt, kg V = ventilationsutsläpp av kväve, kg L = lagringsutsläpp av kväve, kg S = spridningsutsläpp av kväve, kg 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak För delförlusterna via ventilationsförluster och lagringsförluster skattar man andel djur av olika slag med resp. hanteringssätt, påfyllnings- och täckningsmetod från GU. För spridningsförlusterna skattar man hur stora andelar av olika gödselsorter som sprids på fälten, avseende spridningstidpunkt, spridningssätt och nedbrukningstidpunkt. Skattningen sker utifrån uppgifter i GU (SCB 2006 b) i ett första steg till den urvalsgrupp (stratum) som resp. gård tagits ut i varefter summering sker till produktionsområdesnivå. Skattningarna görs enligt formeln: D dhi = 1/N i Σ j 1/P ij * D dhij Där D dhij = antal djur av djurslag = d, med hanteringssätt = h, i stratum = i, gård = j P ij = urvalsannolikhet för gård = j inom stratum = i N i = antal uttagna gårdar inom stratum = i

16 Naturvårdsverket och SCB 16 MI 37 SM 0701 För att få rätt antal djur (LBR-nivå) av de olika djurslagen, utifrån andelen djur med resp. hanteringssätt, nivåjusteras djuruppgifterna för produktionsområden till LBR-nivån. För att kunna beräkna den gödsel som produceras under stallperioden behövs uppgifter om betesperiodens längd. Denna skattas för nötkreatur från uppgifter enligt GU medan för häst och får används schablontal. Ventilationsutsläppen under stallperioden: V ldh = D ldh *N ldh * Sp ld *F(V) dh Där V ldh = Ventilationsutsläpp, kg, l = produktionsområde, d = djurslag, h = hanteringssätt D ldh = skattat antal djur i produktionsområde=l, djurslag=d, hanteringssätt=h N ldh = kväveproduktionen per djurslag =d och hanteringssätt =h och produktionsområde =l enl. STANK (för mjölkkor länsuppgifter utifrån mjölkavkastningen) Fr.o.m års beräkningar har nya data för utsöndringen från svin använts (Jordbruksverket 2001) Sp ld = stallperiod för djurslag =d och produktionsområden =l F(V) dh = emissionsfaktor för ventilationsutsläpp enl. JTI (2002) från d = djurslag, h = hanteringssätt. Emissionsfaktorerna är uppdelade på olika djurslag och efter fast-, klet-, flyt- och djupströgödsel. Lagringsförlusterna beräknas för den kvävemängd som finns kvar efter det ventilationsförlusterna avgått: L ldhbf = D ldhbf *N ldh *Sp ld *[1-F(V) dh ]*F(L) dhbf L ldh = Σ bf L ldhbf Där D ldhbf = skattat antal djur inom produktionsområde =l av djurslag =d med hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f F(L) dhbf = emissionsfaktor för lagringsutsläpp enl. (JTI 2002) från djurslag = d, hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f Emissionsfaktorer för lagringsförluster varierar efter gödselslag, fast-, klet-, flytgödsel, urin och djupströ och dessutom efter om flytgödsel- och urinbehållare är täckta eller ej och om de fylls under eller över täckning samt efter typ av täckning. För nötkreatur och svin finns 19 tänkbara varianter av emissionsfaktorer för lagringsförluster. För spridningsförlusterna skattas utifrån uppgifter från GU och emissionsfaktorer för olika spridning enl. (JTI 2002) en ny emissionsfaktor för resp. produktionsområde, djurslag och hanteringssätt. Denna tillämpas sedan på den mängd ammoniumkväve som finns kvar efter ventilations- och lagringsförluster. Första steget vid beräkningen är att skatta stallgödselgivorna till olika grödor uppdelade efter djurslag och hanteringssätt per produktionsområde, dels totalt tillförd mängd gödsel, dels tillförd mängd per spridningstillfälle, nedbrukningstid och spridningsmetod enligt GU. Härigenom kan vi beräkna hur stor andel av exempelvis flytgödseln från svin i ett visst produktionsområde som ska påföras de olika spridningsförlusterna för flytgödsel enl. JTI (2002). Genom att summera (produkten av andelen gödsel med spridningsförlust enl. JTI (2002)) över olika spridningstidpunkter, -metoder och nedbrukningstidpunkter till aktuellt produktionsområde, djurslag och hanteringssätt får man en total emissionsfaktor

17 Naturvårdsverket och SCB 17 MI 37 SM 0701 för spridningsförluster. Denna används enligt formeln på kvarvarande mängd ammoniumkväve i stallgödseln. För varje hanteringssätt ska en mängd emissionsfaktorer vägas samman. För flytgödsel och urin är det 29 möjliga emissionsfaktorer och för fastgödsel 14. Däremot är indelningen efter djurslag inte nödvändig för beräkningarna eftersom emissionsfaktorerna för spridning inte är uppdelade efter djurslag. Totala ammoniakförlusterna har dock hittills redovisats efter djurslag vilket förutsätter en uppdelning även av spridningsförlusterna. Beräkningarna kan sammanfattas i formeln: S ldh = (D ldh *N ldh *Sp ld - V ldh - L ldh )*Am dh *[Σ asm (And ldhasm *F(S) hasm )] där Am dh = Andel ammoniumkväve av totalkväve efter lagringsförluster för djurslag = d och hanteringssätt = h, enl. STANK And ldhasm = Skattad andel av gödsel i l = produktionsområde, från d = djurslag, med h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt. F(S) hasm = emissionsfaktorer för spridningsutsläpp från h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt, enl. (JTI 2002) Betesgödsel För varje produktionsområde och djurslag beräknas: A ld = D ld * N ld * B ld * F(B) d * 1,21 Där A ld = ammoniakutsläpp, kg, för produktionsområde = l och djurslag = d D ld = djurantal för produktionsområde = l och djurslag = d N ld = kvävemängd i träck och urin per djur och år (Jordbruksverket 2003) för produktionsområde = l och djurslag = d B ld = betesperiod för produktionsområde = l och djurslag = d F(B) d = kväveförlust för träck och urin från betesgödsel, procent JTI (2002) för djurslag = d 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak. I beräkningarna av ammoniakförluster från stallgödsel används för nötkreatur uppgifter om stallperiodens längd. Samma skattningar används vid beräkningen av betesperioden som då blir 12 månader minus stallperioden för resp. djurgrupp. För häst och får har betesperioden satts till 6 månader. En förändring jämfört med beräkningarna t.o.m är att betesgödseln antas ha samma kväveinnehåll som stallgödseln från motsvarande djurgrupp. Tidigare har betesgödseln antagits innehålla 20 procent mer kväve än gödsel producerad under en stallperiod av motsvarande längd. Detta förutsätter att betet har högre proteinhalt än vinterfodret. Under senare år har arealen lågavkastande naturbetesmarker, som inte kan antas ha högre proteinhalt än vinterfodret, ökat. Från experthåll har det därför ifrågasatts om det är rimligt att anta att betesgödsel har högre kväveinnehåll än stallgödseln. Trädgårdsbrukets utsläpp De beräknade utsläppen av ammoniak från trädgårdsbruket härrör helt från användningen av mineralgödsel. I beräkningarna har antagits att förbrukningen i hela landet utgör 5 procent av jordbrukets förbrukning av kväve i mineralgödsel eller ca ton kväve. Vidare har antagits att förbrukningen avser ammoniumhaltiga gödselmedel samt att kväveavgången från dessa uppgår till en procent av kvävemängden.

18 Naturvårdsverket och SCB 18 MI 37 SM 0701 Skogsbrukets utsläpp Ammoniakutsläppen från skogsbruket avser liksom trädgårdsbruket förbrukningen av handelsgödsel. Enligt Skogsstyrelsens uppgifter förbrukades under 2005 i skogsbruket mineralgödselmedel, motsvarade ton kväve. Andra antropogena källor Till andra antropogena utsläppskällor för ammoniak har i dessa beräkningar räknats industriella källor, energianläggningar, transporter samt icke kommunalt anslutna avlopp främst i glesbygd men även från fritidshus och liknande samt dessutom träck och urin från sällskapsdjur. Statistikens tillförlitlighet Ammoniakberäkningarna för jordbruket har flera osäkerhetskällor: Modellfel Osäkerhet i emissionsfaktorerna Mätfel jordbrukaren lämnar fel uppgifter Statistisk osäkerhet (medelfel) för variabler som kommer från GU Ev. brister i urvalsramen (lantbruksregistret) Modellfelet kan bestå i att den använda formeln inte exakt beskriver ammoniakavgången från olika gödseltyper under olika betingelser. Man kan inte anta att modellen täcker in alla faktorer som påverkar ammoniakavgången. De olika emissionsfaktorer för hantering av gödseln från olika djurslag och under olika betingelser är osäkra. De grundar sig på ett begränsat antal mätningar under särskilda förhållanden (JTI 2002). Uppgifterna från GU bygger på de uppgifter om hantering, lagring och spridning som lantbrukarna lämnar vid telefonintervjuer. Dessa uppgifter har viss osäkerhet s.k. mätfel. Brukaren kan t.ex. minnas fel eller missförstå frågan. Den statistiska osäkerheten beror på att GU är en urvalsundersökning och ingen totalundersökning. Medelfel är mått på denna typ av osäkerhet. Om variationen mellan olika företag är liten för en viss variabel, t.ex. spridningstidpunkt för flytgödsel, räcker det med att undersöka ett fåtal gårdar för att få en säker uppgift. Ju större variationen är mellan olika gårdar desto fler behöver undersökas för att resultatet ska bli säkert dvs. med lågt medelfel. På uppdrag av Jordbruksverket genomförde SCB 2001 en översyn av gödselmedelundersökningen och ammoniakberäkningarna (SCB 2002). Inom denna översyn beräknades även medelfelen för 1997 års ammoniakutsläpp från nötkreatur och svin för åtta produktionsområden och med uppdelning på ventilationsförluster, lagringsförluster resp. spridningsförluster, vilka framgår av tablå E.

19 Naturvårdsverket och SCB 19 MI 37 SM 0701 Tablå E Medelfel i % för ammoniakförluster från stallgödsel från nötkreatur och svin 1997 Produktionsområde Medelfel Ventilations- Lagrings- Spridnings- Totala förluster, % förluster, % förluster, % förluster, % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Tablån ovan visar att ammoniakskattningarna med avseende på det statistiska felet har bra precision på riket, samt tillfredsställande för de flesta produktionsområden. På riksnivå ligger medelfelen på 2-3 procent för nöt- och svingödsel sammanlagt, även efter uppdelning på ventilations-, hanterings-, och spridningsförluster. För produktionsområden ligger medelfelen under 10 procent för flertalet områden. Urvalet till 2005 års gödselmedelsundersökning gjordes på samma sätt som för 1997 års undersökning liksom i princip ammoniakberäkningarna. Man kan därför anta att även medelfelen ligger på samma nivå de båda åren liksom för 1999, 2001 och 2003 års beräkningar. Om 1997 års medelfel tillämpas på resultaten för stallgödsel för 2005 och 1999 kan man konstatera att nedgången från ton ammoniak till ton (tabell 1) är signifikant. Däremot är inte minskningen för stallgödsel mellan 2003 och 2005 signifikant. Medelfel för utsläpp från betesgödsel och handelsgödsel har inte beräknats och man kan därför inte konstatera om den totala nedgången i ammoniak från jordbruket mellan 2003 och 2005 är signifikant. För att nedgången ska vara signifikant behöver medelfelet var under en procent. Medelfelsberäkningarna visar att den statistiska osäkerheten är hanterbar. Osäkerheten i de emissionsfaktorer som används kan antas vara betydligt större. Tidigare redovisning Tidigare ammoniakberäkningar har redovisats för åren 1988, 1991, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 i Statistiska meddelanden, serie NA/MI 37. Ändringar i beräkningarna för betesgödsel gör att nu publicerade resultat inte är helt jämförbara med de som publicerats i tidigare meddelanden. Revideringar bakåt har genomförts för åren fr.o.m och redovisas i tabellerna 1-9. För åren saknas jämförbara resultat. Den ändrade metod som infördes fr.o.m för utsläppen från jordbrukssektorn gör att det behövs mer omfattande omräkningar för att få jämförbara resultat för åren före För andra sektorer än jordbruket är tidigare publicerade resultat inte jämförbara med här redovisade. I tablå D finns reviderade utsläpp för 1995, 2001 och 2003.

20 Naturvårdsverket och SCB 20 MI 37 SM 0701 Bra att veta Enligt planerna kommer gödselmedelundersökningen att upprepas vartannat år och närmast Beräkningsunderlaget för ammoniakutsläppen från jordbruket kan därmed uppdateras och en fortlöpande uppföljning av ammoniakutsläppens storlek och förändring över tiden blir möjlig. Förändringar 2003 I 2003 års beräkningar har en del antaganden beträffande betesgödseln ändrats. I tidigare beräkningar har antagits att betesgödseln haft 20 procent högre kväveinnehåll än gödseln producerad under en stallperiod av motsvarande längd. I 2001 års beräkningar ändrades detta antagande till att endast omfatta den betesgödsel som härrörde från högproducerande betes- och slåttervallar. I 2003 års beräkningar antas att kväveinnehållet är detsamma i stall- och betesgödsel. För att få jämförbarhet med tidigare år har en revidering bakåt gjorts för åren fr.o.m I tidigare års beräkningar har inte tagits hänsyn till att en viss del av mjölkkornas gödsel under betesperioden faller i stallet. I beräkningarna för 2003 har 45 procent av gödseln från mjölkkorna under betesperioden antagits falla i stallet (Jordbruksverket 2003), vilket i praktiken innebär att en del av det som tidigare fördes till betesgödsel nu räknas som stallgödsel. Eftersom emissionen är högre från stallgödsel än från betesgödsel ökar därmed totala ammoniakavgången. De i tabellerna redovisade uppgifterna för tidigare år har reviderats utifrån denna förändring. För kväveutsöndring i gödseln från svin har nya data använts för 2003 års beräkningar (se avsnittet Ökad produktion av svingödsel ). Eftersom de nya talen speglar en verklig förändring i produktionen har ingen revidering för tidigare år gjorts i denna publikation. I beräkningarna för den internationella rapporteringen har nya data för svin använts fr.o.m års beräkningar både för ammoniak (CLRTAP-konventionen) och klimatgaser. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

21 Naturvårdsverket och SCB 21 MI 37 SM 0701 In English Summary In this report the emissions to air of ammonia in Sweden in 2005 are presented. Data include emissions in agriculture from the use of mineral fertilizers and the production, storing and spreading of animal manure as well as emissions in horticulture and forestry from the use of fertilizers. Emissions from powerplants, transports, industrial and other antropogenic sources, mostly local discharges not connected to the municipal system, and manure from pet animals are also included. Data are given as total emissions for the whole country in table A. The agricultural emissions however are also presented for 8 productionareas in tables 1-9. The total emission of ammonia in Sweden in 2005 amounted to tons. Compared with 2003 this is almost the same and compared with 1995 a reduction with 6 per cent. The emission from agriculture, which is about 85 per cent of the total emission in Sweden, was tons in That is a reduction with about 0,5 per cent compared with Changes from solid to liquid manure and shorter period between spreading and mulching of manure also contributed to the decrease. Compared with 1995 the emission from agricultural sector has decreased with 18 per cent. The environmental target of 15 per cent reduction in ammonia emission between 1995 and 2010 is thus reached for the agricultural sector, but not for total ammonia emission. The emissions from other sectors than agriculture, mainly from transports and industries, have an unchanged level between 2003 and 2005 but has increased with 13 per cent between 1995 and These figures have been revised recently. The contribution from road transport (catalytic converters) was about tons or 3 per cent of the total emission and from combustion about tons. Industrial processes, e.g. chemicals, pulp- and paper industry, fertilizer manufacturing and other antropogenic sources contributed with tons which means about 5 per cent of the total emission. The emission from horticulture and forestry was rather limited, about 150 tons, and was exclusively related to the use of fertilizers. List of tables Explanation of symbols 8 Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in

22 Naturvårdsverket och SCB 22 MI 37 SM 0701 Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from all kind of animals in Emissions to air of ammonia from manure by grazing in Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in List of terms ammoniakutsläpp ammoniumkväve antal avlopp avrundad bakgrund beräkningsmetod beräkningsunderlag betesdjur betesdrift betesperiod betesutsläpp djur djurantal djurslag därav efter emissionsfaktor enkla gödselmedel fastgödsel fjäderfä fjäderfägödsel flytgödsel från får fårgödsel för förbränning förändring galt gödselmedel gödselslag ammonia emission ammonium nitrogen number discharges rounded background calculation method data grazing animal grazing grazing period emission during grazing animal number of animals type of animal there of after emission fertilizers containing only nitrogen solid manure poultry poultry manure liquid manure from sheep sheep manure for combustion change boar fertilizer/manure type of manure

23 Naturvårdsverket och SCB 23 MI 37 SM 0701 gödslad mark ha (hektar) hantering hela riket husdjur hästar hästgödsel industriprocesser inklusive innehåll kletgödsel kommunal kväve köttdjur lagring lagringstid lagringsutsläpp med mineralgödsel minkar minkgödsel mjölkavkastning mjölkko månader nöt/nötkreatur nötgödsel produktionsområde redovisade data reviderade data riktvärde sammanfattning sammansatta gödselmedel sen höst slaktkyckling slaktsvin sommar spridning spridningstid spridningsutsläpp fertilized/manured land hectare handling whole country domestic animal horses horse manure industrial processes inclusive content semi-liquid manure municipal nitrogen beef cattle storing/stocking storing period emission during storing with commercial fertilizer minks mink manure milk production dairy cow months cattle cattle manure production area presented data revised data approximate mean value summary fertilizers containing N, P, K late autumn chicken for slaughter fettening pig summer spreading spreading time emission during spreading (of manure)

24 Naturvårdsverket och SCB 24 MI 37 SM 0701 stallgödsel stallperiod stallventilation storleksgrupp sugga svin svingödsel sällskapsdjur tidig höst totalförbrukning transporter uppgift urin urinbrunn utan utnyttjad utsläpp ventilationsutsläpp vårbruk vårvinter åkerareal år övr(iga) stable manure stable period stable ventilation size group sow pig pig manure pet early autumn total consumption road transport data urine liquid manure tank/urine pit without used emission emission through stable ventilation spring farming late winter arable land year others Referenser EMEP/CORINAIR: Atmospheric Emission Inventory Guidebook, sept 1999 JTI (2002): Översyn av Statistiska centralbyråns beräkningar av ammoniakavgången i jordbruket, Institutet för jordbruk- och miljöteknik, 2002 Jordbruksverket (2006): Antal husdjur i juni 2005, JO 20 SM 0601 Jordbruksverket (2001): Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar, Rapport 2001:13 Jordbruksverket (2003): Dataprogrammet STANK SCB( 2002):Översyn av SCB:s gödselmedelsundersökning och beräkningar av ammoniak från jordbruket, Statistik rapport, Avdelningen för miljö- och regionalstatistik, SCB 2002 SCB (2006 a): Beräkningsunderlag och metodik för Utsläpp till luft av ammoniak 2001, opublicerad uppdatering av PM M/MI 1995:3 SCB (2006 b): Gödselmedel i jordbruket 2004/05, Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel, MI 30 SM 0603 Svensk Mjölk: