Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige Minskade utsläpp av ammoniak

Transkript

1 MI 37 SM 0901 Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2007 Emissions of ammonia to air in Sweden in 2007 I korta drag Minskade utsläpp av ammoniak Utsläppen av ammoniak till luft i Sverige beräknas för 2007 till sammanlagt ca ton. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca 4 procent och jämfört med beräkningarna för 1995 en minskning med drygt 19 %. Av de totala utsläppen kommer huvuddelen, 56 % från nötkreaturens gödsel. Jordbrukssektorn, som svarar för nästan 88 % av den totala ammoniakavgången, står för en minskning på ca 4 % mellan 2005 och Jämfört med 1995 har utsläppen från jordbruket minskat med 22 %. För jordbrukssektorn har därmed målet om en 15 %-ig minskning mellan 1995 och 2010 nåtts med god marginal. Under 2007 bidrog spillningen från djurens betesgång på sommaren med knappt 9 % av ammoniakförlusterna från jordbruket. I samband med spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak, som för 2007 uppskattas till ca ton. I beräkningarna ingår även utsläpp från trädgårds- och skogsbruk samt från transporter, industri- och energianläggningar samt enskilda avlopp. Utsläppen från dessa sektorer, främst från transporter och industri har minskat 1 % mellan 2005 och Mellan 1995 och 2007 har utsläppen från dessa sektorer dock ökat med 12%. Håkan Staaf, Naturvårdsverket tfn , hakan.staaf@natrvardsverket.se Maria Lidén, SCB, tfn , maria.liden@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård. Utkom den 15 maj URN:NBN:SE:SCB-2009-MI37SM0901_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

2 Naturvårdsverket och SCB 2 MI 37 SM 0901 Innehåll Statistiken med kommentarer Resultat Minskade utsläpp jämfört med 2005 och 1995 Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket fortsätter Utsläpp från stallgödsel minskar Andra antropogena utsläpp ökar Tabeller 6 Teckenförklaring 6 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag Ammoniakavgång från betesgödsel Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistikkällor Så görs statistiken Mineralgödsel Stallgödsel Betesgödsel Statistikens tillförlitlighet Höga emissionsfaktorer för djupströgödsel Tidigare redovisning Bra att veta Annan statistik In English Summary List of tables List of terms Referenser

3 Naturvårdsverket och SCB 3 MI 37 SM 0901 Statistiken med kommentarer Bakgrund Ammoniak är en gas som efter deposition kan verka både försurande och övergödande. Miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning berörs därför av ammoniakutsläpp. Det delmål för ammoniak som antagits av riksdagen är: Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Under 1990-talet infördes olika bestämmelser med syfte att minska ammoniakförlusterna vid lagring och spridning av stallgödsel. För företag i Götaland och i Svealands slättbygder med mer än 10 djurenheter gäller, fr.o.m. 1/ i de sydligaste länen och fr.o.m. 1/ i de övriga länen, att: påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare ska ske under täckning. flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning. Stallgödsel får inte spridas under tiden 1 december till 28 februari om den inte nedbrukas samma dag. Vid spridning på obevuxen mark måste i de tre sydligaste länen nedbrukning av stallgödsel och urin ske inom fyra timmar och i kustområden i Götaland och Svealand måste fasta gödselslag brukas ned samma dag. I de sydligaste länen får fr.o.m spridning i växande gröda endast ske med teknik som effektivt minskar ammoniakförlusterna, t.ex. med bandspridningsaggregat. Beräkningarna av ammoniakutsläpp syftar till att följa och utvärdera uppsatta miljömål och effekten av införda åtgärder. Ett huvudsyfte är dessutom att ge underlag till den internationella rapportering, som Naturvårdsverket ansvarar för, till CLRTAP-konventionen (Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar) samt EG-direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG). De resultat som här redovisas har tagits fram inom SMED (Svenska MiljöEmissionsData), på uppdrag av Naturvårdsverket, med huvudsyfte att ge underlag till den internationella rapporteringen på nationell nivå. Eftersom det finns intresse även för regionala uppgifter publicerar SCB, med tillstånd från Naturvårdsverket, i detta meddelande mer differentierade uppgifter med kommentarer. Resultat Minskade utsläpp jämfört med 2005 och 1995 Enligt beräkningarna (tablå A) uppgick de totala ammoniakutsläppen för 2005 till ton ammoniak. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca 4 procent och jämfört med beräkningarna för 1995 en minskning med ca 19 procent. Nedgången sker främst inom jordbruket som är den dominerande sektorn. Övriga sektorer, främst förbränning, transporter och industriprocesser, visar på en minskning med 1 % sedan Mellan 1995 och 2007 har utsläppen från dessa sektorer dock ökat med 12% (tablå C). Nedgången i ammoniakavgång från jordbruket fortsätter Utsläppen från jordbruket svarar för nästan 88 procent av de totala ammoniakutsläppen. Under 2007 avgick från jordbrukssektorn enligt beräkningarna ton ammoniak till luften. Jämfört med 2005 är det en minskning med ca ton eller ungefär 4 procent och jämfört med 1995 en minskning med ca

4 Naturvårdsverket och SCB 4 MI 37 SM procent. För jordbrukssektorn har alltså målet om en minskning med 15 procent uppnåtts. Ammoniakavgången från olika typer av gödsel för produktionsområden och riket redovisas i tabellerna 1-9. Utsläpp från stallgödsel minskar Djurhållningen och då främst stallgödselhanteringen bidrar med ca 95 procent av jordbrukets ammoniakutsläpp. Ammoniak avgår från stallgödseln dels som ventilationsförluster i djurstallar, dels under lagringen, och dels vid spridningen på åkermark. Av tablå A framgår att minskningen mellan 2005 och 2007 skett vid både stallventilation, lagring och spridning av stallgödseln. Minskningen beror på minskat djurantal, övergång från fastgödsel till flytgödsel samt ökad andel gödselbehållare som fylls under ytan. Tablå A Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 2007, ton 1 Huvudkälla Djurslag Summa Nötkreatur Svin Övriga ton Ton ton ton % Ton Stallgödsel - stallventilation lagring spridning Summa Betesdrift Summa djurhållning Mineralgödsel Summa jordbruk Trädgårdsbruk handelsgödsel Skogsbruk Handelsgödsel Övriga antropogena källor Förbränning och diffusa utsläpp Transporter, inrikes Industriprocesser övrigt Totalt ) Uppgifterna i tablån är avrundade till 10-tal ton. Totalsummorna kan därför avvika från delsummor 2) Schablonuppskattat till 5 procent av förbrukningen inom jordbruket 3) Sällskapsdjur samt ej kommunalt anslutna avlopp

5 Naturvårdsverket och SCB 5 MI 37 SM 0901 Tablå B visar utsläppen från olika gödselslag i relation till arealen åker och per djurslag. Som framgår dominerar stallgödselhanteringen som ammoniakkälla. Djurens spillning på marken under betesperioden bidrar även till ammoniakavgången. Totalt svarade betesgödseln för knappt 10 procent av ammoniakavgången från jordbrukssektorn. Vid spridningen av vissa mineralgödselmedel avgår ammoniak. Denna avgång svarar för ca fem procent av jordbrukets utsläpp. I genomsnitt betyder avgången från mineralgödsel 0,9 kg ammoniak per hektar åker (tablå B). Tablå B Genomsnittliga utsläpp av ammoniak i jordbruket 2006/07, kg/ha åker och kg/djur Källa Ammoniakutsläpp kg/ha kg/djur åker 1 nötkreatur svin hästar får fjäderfä mink Mineralgödsel 0, Stallgödsel 16,2 16,1 3,6 11,5 4,0 0,1 2,3 därav vid lagring 5,7 5,4 0, Betesgång 1,7 2,5-1,5 - - Totalt 18,8 18,7 3,6 16,9 0,1 2,3 1) Utnyttjad åker enligt tabell 10 Andra antropogena utsläpp ökar Ammoniakavgången från andra antropogena källor har beräknats av SMED och ingår tillsammans med de jordbruksrelaterade utsläppen i Sveriges rapportering för Takdirektivet och till CLRTAP 2009, se Tablå C. Variationerna i utsläpp mellan åren är relativt små, men sedan 1995 är det ändock en ökning på 12 %. Utsläppen från förbränning är väderberoende utifrån tillgång på vattenkraft och behov av uppvärmning. Trädgårdsbrukets och skogsbrukets utsläpp härrör från handelsgödselanvändningen. För trädgårdsbrukets del har utsläppen uppskattats utifrån en antagen totalförbrukning av kväve i handelsgödsel medan de för skogsbrukets del bygger på en känd handelsgödselförbrukning. Tablå C Uppskattade och beräknade utsläpp av ammoniak 2007, från övriga antropogena källor samt uppgifter för 2005, 2003, 2001 och Utsläppskälla ton ton ton ton Ton Förbränning och diffusa utsläpp Transporter, inrikes Industriprocesser Trädgårdsbruk Skogsbruk Sällskapsdjur Ej kommunalt anslutna avlopp Summa ) Uppgifterna avrundade till 10 ton

6 Naturvårdsverket och SCB 6 MI 37 SM 0901 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Ammoniakavgång i jordbruket från olika typer av gödsel Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in 2007 Produktionsområde Handels- Stall- Betes- Totalt gödsel gödsel gödsel Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM 0201

7 Naturvårdsverket och SCB 7 MI 37 SM Ammoniakavgång från stallgödsel efter djurslag Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in 2007 Produktionsområde Nöt- Svin- Övrig Därav Totalt gödsel gödsel gödsel Fjäderfä Häst Får Mink Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 3. Ammoniakavgång från olika gödselslag för nötkreatur Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel Gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton

8 Naturvårdsverket och SCB 8 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för nötgödsel Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 5. Ammoniakavgång från olika gödselslag för svin Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton

9 Naturvårdsverket och SCB 9 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för svingödsel Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 7. Ammoniakavgång från olika gödselslag för alla djurslag Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in 2007 Produktionsområde Fast- Urin Klet- Flyt- Djup- Totalt gödsel gödsel gödsel strö Ton Ton Ton Ton Ton Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton

10 Naturvårdsverket och SCB 10 MI 37 SM Ammoniakavgång från olika hanteringssteg för stallgödsel från alla djurslag Emissions to air of ammonia for different steps of the handling of manure from all kind of animals in 2007 Produktionsområde Stallventilation Lagring Spridning Ton % Ton % Ton % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 9. Ammoniakavgång från betesgödsel Emissions to air of ammonia from manure by grazing in 2007 Produktionsområde Nöt- Häst- och Totalt gödsel fårgödsel Ton Ton Ton Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket ) Uppgifterna avrundade till 10 ton 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM0201 (se avsnitt Betesgödsel under Fakta om statistiken)

11 Naturvårdsverket och SCB 11 MI 37 SM Utnyttjad åkerareal, handels- och stallgödslade arealer samt djurantal 2007 Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in 2007 Produktionsområde Utnyttjad Därav gödslad med Antal djur i tal Svin inkl. Fjäder- Hästar 1 Får Avels- åkerareal handels- stall- Nötgödsel gödsel kreatur små- fä exkl. minkar 2 Ha % % grisar lamm Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2008 (SCB 2008b) samt egna bearbetningar 1) Oktober 2004, uppgift enligt Hästar och anläggningar med häst 2004, SCB JO 24 SM ) Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund

12 Naturvårdsverket och SCB 12 MI 37 SM 0901 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Utsläppen från jordbruket omfattar ammoniakavgång från betesgödsel och från hantering och spridning av mineral- och stallgödsel. I redovisningen ingår däremot inga naturliga ammoniakutsläpp t.ex. från den vilda faunan eller från renar och inte heller ammoniak som avgår från marken i samband med nedbrytning av växtrester av antropogent eller naturligt ursprung. Dessutom ingår beräknade och uppskattade utsläpp från transporter, energianläggningar, industriella källor samt från ej kommunalt anslutna avloppssystem och från sällskapsdjurens träck och urin. Statistikkällor Beräkningar av utsläppen från stallgödsel bygger på antal djur av olika slag och deras respektive gödselproduktion, på differentierade uppgifter om hantering och spridning av gödseln samt på aktuella emissionsfaktorer för ammoniakförluster i olika hanteringssteg. Uppgifter om vilka handelsgödselmedel som använts, förbrukade kvantiteter av dessa, hur olika typer av stallgödsel hanteras för olika djurslag (fast-, flyt-, kletgödsel eller djupströ), lagringssätt (täckta/ej täckta behållare), spridningssätt och spridningstidpunkter för stallgödseln m.m. har inhämtats genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Den genomförs vartannat år, senast 2007, som stickprovsundersökning. Undersökningen omfattade under 2007 intervjuer med lantbrukare i hela landet och utfördes av SCB:s intervjuare. Detaljerad information om gödselmedelundersökningens utformning och genomförande finns i rapporten MI 30 SM 0803 (SCB 2008). Uppgifter om djurantal m.m. har i först hand hämtats från Lantbruksregistret (Jordbruksverket 2008). SCB genomförde år 2004 en hästinventering på uppdrag av Jordbruksverket, vars resultat använts för 2005 och 2007 års beräkningar av ammoniakutsläpp (SCB 2005). Djurantal för slaktkycklingar och pälsdjur har hämtats ur Jordbruksstatistisk årsbok (SCB 2008b). Mängden kväve i träck respektive urin i stallgödsel från olika djurslag och vid olika hanteringssätt och spridningstidpunkter har erhållits från Jordbruksverkets STANK-program (Jordbruksverket 2005), utom för svin. För svin används i den internationella rapporteringen underlag som tagits fram av Jordbruksverket (Jordbruksverket 2001) fr.o.m års beräkningar. Uppgifter om mjölkproduktion per djur och län har hämtats från Svensk Mjölks hemsida (Svensk Mjölk). Emissionsfaktorer för ammoniakavgång från stallgödsel, genom ventilation i djurstallar, under lagring av olika slags stallgödsel och vid spridning av stallgödsel m.m. har erhållits från JTI (JTI 2002) och uppgifter om ammoniakavgång från handelsgödselmedel från CORINAIR (EMEP/ CORINAIR).

13 Naturvårdsverket och SCB 13 MI 37 SM 0901 Så görs statistiken Beräkningsmetoder Beräkningarna bygger på ett differentierat dataunderlag främst insamlat genom SCB:s gödselmedelundersökning (GU). Beräkningsmetoden har tagits fram av Naturvårdsverket och SCB i samråd med JTI och Jordbruksverket års beräkningar av ammoniakutsläppen från jordbruket har genomförts med samma metodik som för Mineralgödsel För varje produktionsområde beräknas: A l = Σ g T gl x N g x F(H) g x 1,21 Där A l = ammoniakutsläpp, kg, inom produktionsområde = l T gl = förbrukning av gödselmedel=g, kg, i produktionsområde = l N g = kväveinnehållet, % i gödselmedel = g F(H) g = kväveutsläpp i % av kväveinnehållet för gödselmedel = g, enl. CORINAIR 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak Stallgödsel Avgången från stallgödsel skattas som tre delposter nämligen förlusterna i stallet (ventilationsförluster), lagringsförluster och spridningsförluster enligt formeln A = (V + L + S) x 1,21 Där A = ammoniakutsläpp totalt, kg V = ventilationsutsläpp av kväve, kg L = lagringsutsläpp av kväve, kg S = spridningsutsläpp av kväve, kg 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak För delförlusterna via ventilationsförluster och lagringsförluster skattar man andel djur av olika slag med respektive hanteringssätt, påfyllnings- och täckningsmetod från GU. För spridningsförlusterna skattar man hur stora andelar av olika gödselsorter som sprids på fälten, avseende spridningstidpunkt, spridningssätt och nedbrukningstidpunkt. Skattningen sker utifrån uppgifter i GU (SCB 2008) i ett första steg till den urvalsgrupp (stratum) som respektive gård tagits ut i varefter summering sker till produktionsområdesnivå. Skattningarna görs enligt formeln: D dhi = 1/N i Σ j 1/P ij * D dhij Där D dhij = antal djur av djurslag = d, med hanteringssätt = h, i stratum = i, gård = j P ij = urvalsannolikhet för gård = j inom stratum = i N i = antal uttagna gårdar inom stratum = i För att få rätt antal djur (LBR-nivå) av de olika djurslagen, utifrån andelen djur med respektive hanteringssätt, nivåjusteras djuruppgifterna för produktionsområden till LBR-nivån.

14 Naturvårdsverket och SCB 14 MI 37 SM 0901 För att kunna beräkna den gödsel som produceras under stallperioden behövs uppgifter om betesperiodens längd. Denna skattas för nötkreatur från uppgifter enligt GU medan schablontal används för häst och får. Ventilationsutsläppen under stallperioden: V ldh = D ldh *N ldh * Sp ld *F(V) dh Där V ldh = Ventilationsutsläpp, kg, l = produktionsområde, d = djurslag, h = hanteringssätt D ldh = skattat antal djur i produktionsområde=l, djurslag=d, hanteringssätt=h N ldh = kväveproduktionen per djurslag =d och hanteringssätt =h och produktionsområde =l enl. STANK (för mjölkkor länsuppgifter utifrån mjölkavkastningen) Fr.o.m års beräkningar har särskilda data för utsöndringen från svin använts (Jordbruksverket 2001). Sp ld = stallperiod för djurslag =d och produktionsområden =l F(V) dh = emissionsfaktor för ventilationsutsläpp enl. JTI (2002) från d = djurslag, h = hanteringssätt. Emissionsfaktorerna är uppdelade på olika djurslag och efter fast-, klet-, flyt- och djupströgödsel. Lagringsförlusterna beräknas för den kvävemängd som finns kvar efter att ventilationsförlusterna avgått: L ldhbf = D ldhbf *N ldh *Sp ld *[1-F(V) dh ]*F(L) dhbf L ldh = Σ bf L ldhbf Där D ldhbf = skattat antal djur inom produktionsområde =l av djurslag =d med hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f F(L) dhbf = emissionsfaktor för lagringsutsläpp enl. (JTI 2002) från djurslag = d, hanteringssätt = h, täckning =b och fyllning = f Emissionsfaktorer för lagringsförluster varierar efter gödselslag, fast-, klet-, flytgödsel, urin och djupströ och dessutom efter om flytgödsel- och urinbehållare är täckta eller ej och om de fylls under eller över täckning samt efter typ av täckning. För nötkreatur och svin finns 19 tänkbara varianter av emissionsfaktorer för lagringsförluster. För spridningsförlusterna skattas utifrån uppgifter från GU och emissionsfaktorer för olika spridning enl. (JTI 2002) en ny emissionsfaktor för respektive produktionsområde, djurslag och hanteringssätt. Denna tillämpas sedan på den mängd ammoniumkväve som finns kvar efter ventilations- och lagringsförluster. Första steget vid beräkningen är att skatta stallgödselgivorna till olika grödor uppdelade efter djurslag och hanteringssätt per produktionsområde, dels totalt tillförd mängd gödsel och dels tillförd mängd per spridningstillfälle, nedbrukningstid och spridningsmetod enligt GU. Härigenom kan vi beräkna hur stor andel av exempelvis flytgödseln från svin i ett visst produktionsområde som ska påföras de olika spridningsförlusterna för flytgödsel enl. JTI (2002). Genom att summera (produkten av andelen gödsel med spridningsförlust enl. JTI (2002)) över olika spridningstidpunkter, -metoder och nedbrukningstidpunkter till aktuellt produktionsområde, djurslag och hanteringssätt får man en total emissionsfaktor för spridningsförluster. Denna används enligt formeln på kvarvarande mängd ammoniumkväve i stallgödseln. För varje hanteringssätt ska en mängd emissionsfaktorer vägas samman. För flytgödsel och urin är det 29 möjliga emissionsfaktorer och för fastgödsel 14.

15 Naturvårdsverket och SCB 15 MI 37 SM 0901 Däremot är indelningen efter djurslag inte nödvändig för beräkningarna eftersom emissionsfaktorerna för spridning inte är uppdelade efter djurslag. De totala ammoniakförlusterna har dock hittills redovisats efter djurslag vilket förutsätter en uppdelning även av spridningsförlusterna. Beräkningarna kan sammanfattas i formeln: S ldh = (D ldh *N ldh *Sp ld - V ldh - L ldh )*Am dh *[Σ asm (And ldhasm *F(S) hasm )] där Am dh = Andel ammoniumkväve av totalkväve efter lagringsförluster för djurslag = d och hanteringssätt = h, enl. STANK And ldhasm = Skattad andel av gödsel i l = produktionsområde, från d = djurslag, med h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt. F(S) hasm = emissionsfaktorer för spridningsutsläpp från h = hanteringssätt, a = spridningstidpunkt, s = spridningsmetod och m = nedbrukningstidpunkt, enl. (JTI 2002) Betesgödsel För varje produktionsområde och djurslag beräknas: A ld = D ld * N ld * B ld * F(B) d * 1,21 Där A ld = ammoniakutsläpp, kg, för produktionsområde = l och djurslag = d D ld = djurantal för produktionsområde = l och djurslag = d N ld = kvävemängd i träck och urin per djur och år (Jordbruksverket 2005) för produktionsområde = l och djurslag = d B ld = betesperiod för produktionsområde = l och djurslag = d F(B) d = kväveförlust för träck och urin från betesgödsel, procent JTI (2002) för djurslag = d 1,21 = omräkningsfaktor från kväve till ammoniak. I beräkningarna av ammoniakförluster från stallgödsel används för nötkreatur uppgifter om stallperiodens längd. Samma skattningar används vid beräkningen av betesperioden som då blir 12 månader minus stallperioden för respektive djurgrupp. För häst och får har betesperioden satts till 6 månader. En förändring jämfört med beräkningarna t.o.m är att betesgödseln antas ha samma kväveinnehåll som stallgödseln från motsvarande djurgrupp. Tidigare har betesgödseln antagits innehålla 20 procent mer kväve än gödsel producerad under en stallperiod av motsvarande längd. Detta förutsätter att betet har högre proteinhalt än vinterfodret. Under senare år har arealen lågavkastande naturbetesmarker, som inte kan antas ha högre proteinhalt än vinterfodret, ökat. Från experthåll har det därför ifrågasatts om det är rimligt att anta att betesgödsel har högre kväveinnehåll än stallgödseln. Trädgårdsbrukets utsläpp De beräknade utsläppen av ammoniak från trädgårdsbruket härrör helt från användningen av mineralgödsel. I beräkningarna har antagits att förbrukningen i hela landet utgör 5 procent av jordbrukets förbrukning av kväve i mineralgödsel eller ca ton kväve. Vidare har antagits att förbrukningen avser ammoniumhaltiga gödselmedel samt att kväveavgången från dessa uppgår till en procent av kvävemängden. Skogsbrukets utsläpp Ammoniakutsläppen från skogsbruket avser liksom trädgårdsbruket förbrukningen av handelsgödsel. Enligt Skogsstyrelsens uppgifter förbrukades under 2007 i skogsbruket mineralgödselmedel motsvarade ton kväve.

16 Naturvårdsverket och SCB 16 MI 37 SM 0901 Andra antropogena källor Till andra antropogena utsläppskällor för ammoniak har i dessa beräkningar räknats industriella källor, energianläggningar, transporter samt icke kommunalt anslutna avlopp främst i glesbygd men även från fritidshus och liknande samt dessutom träck och urin från sällskapsdjur. Statistikens tillförlitlighet Ammoniakberäkningarna för jordbruket har flera osäkerhetskällor: Modellfel Osäkerhet i emissionsfaktorerna Mätfel jordbrukaren lämnar fel uppgifter Statistisk osäkerhet (medelfel) för variabler som kommer från GU Ev. brister i urvalsramen (lantbruksregistret) Modellfelet kan bestå i att den använda formeln inte exakt beskriver ammoniakavgången från olika gödseltyper under olika betingelser. Man kan inte anta att modellen täcker in alla faktorer som påverkar ammoniakavgången. De olika emissionsfaktorerna för hantering av gödseln från olika djurslag och under olika betingelser är osäkra. De grundar sig på ett begränsat antal mätningar under särskilda förhållanden (JTI 2002). Uppgifterna från GU bygger på de uppgifter om hantering, lagring och spridning som lantbrukarna lämnar vid telefonintervjuer. Dessa uppgifter har viss osäkerhet s.k. mätfel. Lantbrukaren kan t.ex. minnas fel eller missförstå frågan. Den statistiska osäkerheten beror på att GU är en urvalsundersökning och ingen totalundersökning. Medelfelet är ett mått på denna typ av osäkerhet. Om variationen mellan olika företag är liten för en viss variabel, t.ex. spridningstidpunkt för flytgödsel, räcker det med att undersöka ett fåtal gårdar för att få en säker uppgift. Ju större variationen är mellan olika gårdar desto fler behöver undersökas för att resultatet ska bli säkert dvs. med lågt medelfel. På uppdrag av Jordbruksverket genomförde SCB 2001 en översyn av gödselmedelundersökningen och ammoniakberäkningarna (SCB 2002). Inom denna översyn beräknades även medelfelen för 1997 års ammoniakutsläpp från nötkreatur och svin för åtta produktionsområden och med uppdelning på ventilationsförluster, lagringsförluster respektive spridningsförluster, vilka framgår av tablå D.

17 Naturvårdsverket och SCB 17 MI 37 SM 0901 Tablå D Medelfel i % för ammoniakförluster från stallgödsel från nötkreatur och svin 1997 Produktionsområde Medelfel Ventilations- Lagrings- Spridnings- Totala förluster, % förluster, % förluster, % förluster, % Götalands s:a slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n:a slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mell. Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Tablån ovan visar att ammoniakskattningarna med avseende på det statistiska felet har bra precision på riket, samt tillfredsställande för de flesta produktionsområden. På riksnivå ligger medelfelen på 2-3 procent för nöt- och svingödsel sammanlagt, även efter uppdelning på ventilations-, hanterings-, och spridningsförluster. För produktionsområden ligger medelfelen under 10 procent för flertalet områden. Urvalet till 2007 års gödselmedelsundersökning gjordes på samma sätt som för 1997 års undersökning liksom i princip ammoniakberäkningarna. Man kan därför anta att även medelfelen ligger på samma nivå de båda åren liksom för 1999, 2001, 2003 och 2005 års beräkningar. Om 1997 års medelfel tillämpas på resultaten för stallgödsel för 2005 och 2007 kan man konstatera att nedgången från ton ammoniak till ton (tabell 1) är signifikant. Däremot är inte minskningen för stallgödsel mellan 2003 och 2005 signifikant. Medelfel för utsläpp från betesgödsel och handelsgödsel har inte beräknats, men på grund av den kraftiga nedgången för den dominerande stallgödseln kan man trots det konstatera att den totala nedgången i ammoniak från jordbruket mellan 2005 och 2007 är signifikant. Medelfelsberäkningarna visar att den statistiska osäkerheten är hanterbar. Osäkerheten i de emissionsfaktorer som används kan antas vara betydligt större. Höga emissionsfaktorer för djupströgödsel Förutom minskat djurantal beror utsläppsminskningen främst på övergång till flytgödsel och bättre lagring av gödseln. Ökad andel djupströhantering motverkar dock denna minskning eftersom både ventilations- och lagringsförluster är högre från djupströ än från andra gödselslag. Av tablå E framgår genomsnittliga emissionsfaktorerna för olika gödselslag Ammoniakavgången är högst från djupströgödsel. I genomsnitt avgår något större andel av kvävet från nötgödsel än från svingödsel, vilket hänger samman med högre andel flytgödsel för svin än nöt.

18 Naturvårdsverket och SCB 18 MI 37 SM 0901 Tablå E Beräknade genomsnittliga emissionsfaktorer för stallgödsel 2007 Lagringsförlust Spridningsförlust Total förlust 2 % % % Nötkreatur Fastgödsel Flytgödsel Urin Djupströgödsel Totalt nötkreatur Svin Fastgödsel Flytgödsel Urin Djupströgödsel Totalt svin ) I uppgiften ingår även ammoniakförluster från kletgödsel 2) I uppgiften ingår även ventilationsförluster Tidigare redovisning Tidigare ammoniakberäkningar har redovisats för åren 1988, 1991, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 i Statistiska meddelanden, serie NA/MI 37. Den ändrade metod som infördes fr.o.m för utsläppen från jordbrukssektorn gör att det behövs mer omfattande omräkningar för att få jämförbara resultat för åren före För andra sektorer än jordbruket är tidigare publicerade resultat inte jämförbara med här redovisade. I tablå C finns reviderade utsläpp för 1995, 2001, 2003 och Bra att veta Enligt planerna kommer gödselmedelundersökningen att upprepas vartannat år och närmast Beräkningsunderlaget för ammoniakutsläppen från jordbruket kan därmed uppdateras och en fortlöpande uppföljning av ammoniakutsläppens storlek och förändring över tiden blir möjlig. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

19 Naturvårdsverket och SCB 19 MI 37 SM 0901 In English Summary In this report the emissions to air of ammonia in Sweden in 2007 are presented. Data include emissions in agriculture from the use of mineral fertilizers and the production, storing and spreading of animal manure as well as emissions in horticulture and forestry from the use of fertilizers. Emissions from power plants, transports, industrial and other antropogenic sources, mostly local sewages not connected to the municipal system, and manure from pet animals are also included. Data are given as total emissions for the whole country in table A. The agricultural emissions however are also presented for 8 production-areas in tables 1-9. The total emission of ammonia in Sweden in 2007 amounted to tonnes. Compared to 2005 this is a reduction with about 4 per cent and compared to 1995 a reduction with slightly more than 19 per cent. The main part of the emissions, 56%, derives from cattle manure. Agriculture, which causes almost 88 per cent of the total emission of ammonia in Sweden, accounts for a decrease of about 4 per cent between 2005 and Compared to 1995, emissions from the agricultural sector have decreased with 22 per cent. The environmental target of 15 per cent reduction in ammonia emission between 1995 and 2010 is thus reached for the agricultural sector. In 2007, manure from animals grazing during the summer accounted for just under 9 per cent of the loss of ammonia in the agricultural sector. Spreading of certain mineral fertilizers causes emissions of ammonia, which are estimated to about tonnes in Emissions from horticulture and forestry are included in the calculations, as are emissions from transports, industrial plants, power plants and local sewages. The emissions from these sectors, mainly from transports and industrial plants, have decreased with one per cent between 2005 and Between 1995 and 2007, however, the emissions from these sectors have increased with 12 per cent.

20 Naturvårdsverket och SCB 20 MI 37 SM 0901 List of tables Explanation of symbols 6 Emissions to air of ammonia in agriculture from the use of commercial fertilizers and manure in Emissions to air of ammonia from manure for different kind of animals in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from cattle in Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from cattle in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from pigs in Emissions to air of ammonia for different step of the handling of manure from pigs in Emissions to air of ammonia for different kind of manure from all kind of animals in Emissions to air of ammonia for different steps of the handling of manure from all kind of animals in Emissions to air of ammonia from manure by grazing in Utilized arable land, arable land treated with commercial fertilizers and manure and number of livestock in List of terms ammoniakutsläpp ammoniumkväve antal avlopp avrundad bakgrund beräkningsmetod beräkningsunderlag betesdjur betesdrift betesperiod betesutsläpp djur djurantal djurslag därav efter emissionsfaktor enkla gödselmedel fastgödsel ammonia emission ammonium nitrogen number sewage rounded background calculation method data grazing animal grazing grazing period emission during grazing animal number of animals type of animal there of after emission fertilizers containing only nitrogen solid manure

21 Naturvårdsverket och SCB 21 MI 37 SM 0901 fjäderfä fjäderfägödsel flytgödsel från får fårgödsel för förbränning förändring galt gödselmedel gödselslag gödslad mark ha (hektar) hantering hela riket husdjur hästar hästgödsel industriprocesser inklusive innehåll kletgödsel kommunal kväve köttdjur lagring lagringstid lagringsutsläpp med mineralgödsel minkar minkgödsel mjölkavkastning mjölkko månader nöt/nötkreatur nötgödsel produktionsområde poultry poultry manure liquid manure from sheep sheep manure for combustion change boar fertilizer/manure type of manure fertilized/manured land hectare handling whole country domestic animal horses horse manure industrial processes inclusive content semi-liquid manure municipal nitrogen beef cattle storing/stocking storing period emission during storing with commercial fertilizer minks mink manure milk production dairy cow months cattle cattle manure production area

22 Naturvårdsverket och SCB 22 MI 37 SM 0901 redovisade data reviderade data riktvärde sammanfattning sammansatta gödselmedel sen höst skogsbruk slaktkyckling slaktsvin sommar spridning spridningstid spridningsutsläpp stallgödsel stallperiod stallventilation storleksgrupp sugga svin svingödsel sällskapsdjur tidig höst totalförbrukning transporter trädgårdsskötsel, trädgårdsbruk uppgift urin urinbrunn utan utnyttjad utsläpp ventilationsutsläpp vårbruk vårvinter åkerareal år övr(iga) presented data revised data approximate mean value summary fertilizers containing N, P, K late autumn forestry chicken for slaughter fattening pig summer spreading spreading time emission during spreading (of manure) stable manure stable period stable ventilation size group sow pig pig manure pet early autumn total consumption road transport horticulture data urine liquid manure tank/urine pit without used emission emission through stable ventilation spring farming late winter arable land year others

23 Naturvårdsverket och SCB 23 MI 37 SM 0901 Referenser EMEP/CORINAIR: Atmospheric Emission Inventory Guidebook, sept 1999 JTI (2002): Översyn av Statistiska centralbyråns beräkningar av ammoniakavgången i jordbruket, Institutet för jordbruk- och miljöteknik, 2002 Jordbruksverket (2001): Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar, Rapport 2001:13 Jordbruksverket (2005): Dataprogrammet STANK Jordbruksverket (2008): Antal husdjur i juni 2007, JO 20 SM 0801 SCB( 2002):Översyn av SCB:s gödselmedelsundersökning och beräkningar av ammoniak från jordbruket, Statistik rapport, Avdelningen för miljö- och regionalstatistik, SCB 2002 SCB (2005): Hästar och anläggningar med häst 2004, JO 24 SM 0501 SCB (2008): Gödselmedel i jordbruket 2006/07, Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel, MI 30 SM 0803 SCB (2008b): Jordbruksstatistisk årsbok 2008 Svensk Mjölk: