I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

Transkript

1 JO 18 SM 0301 Höstsådda arealer 2003 Areas of cereals and oilseed crops sown in autumn 2003 I korta drag Stora höstsådda arealer Årets höstsådd uppskattas till hektar. Det är i nivå med förra årets stora arealer och 14 procent över genomsnittet för de fem senaste åren. Torrt och varmt väder i september gjorde att skörden av årets grödor kunde ske tidigt. Det gav utrymme för lantbrukarna att hinna bereda marken för höstsådd, och det utnyttjades av många. De höstsådda arealerna utgörs av hektar spannmål och hektar oljeväxter. Höstvete dominerar Sådden av höstvete, som är den dominerande grödan, skattas till hektar. Det är12 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren, men en minskning med 6 procent jämfört med år 2002, då arealen var rekordstor. Den höstsådda arealer med rågvete skattas till uppemot hektar, en ökning med 14 procent jämfört med förra året. Rågvetearealen r ökat de två senaste åren men når inte upp till de arealer som odlades då odlingen var som störst. Sådden av höstråg och höstkorn skattas till respektive hektar. Höstrapsarealen ökar Arealen med höstraps uppgår till hektar, vilket är nästan 30 procent mer än förra året och drygt 50 procent över femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen r ökat de senaste tre åren och är nu den största sedan Höstrybsarealen skattas till cirka hektar. Uppgifterna baseras på en intervjuundersökning med cirka lantbrukare. Gerda Ländell, SCB, tfn , gerda.landell@scb.se Olle Funcke, SCB, tfn , olle.funcke@scb.se Statistiken r producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 25 november Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Jordbruksverket och SCB 2 JO 18 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Stora höstsådda arealer även i år 3 Höstvete dominerar 3 Höstrapsarealen ökar 3 Kommentarer till tabellerna 3 Tabeller 4 1. Höstsådda arealer av höstvete och höstråg Höstsådda arealer av höstkorn och rågvete Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs Diagram 7 1. Höstsådda arealer av spannmål Höstsådda arealer av oljeväxter Fakta om statistiken 8 Detta omfattar statistiken 8 Definitioner och förklaringar 8 Så görs statistiken 8 Statistikens tillförlitlighet 8 Bra att veta 9 In English 10 Summary 10 List of tables 10 List of terms 10

3 Jordbruksverket och SCB 3 JO 18 SM 0301 Statistiken med kommentarer Resultaten om höstsådden baseras på en undersökning som Statistiska centralbyrån utfört på uppdrag av Jordbruksverket. Telefonintervjuer r skett med ett urval av cirka lantbrukare. Stora höstsådda arealer även i år Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter uppskattas till hektar totalt för riket. Detta är i nivå med förra årets stora arealer och 14 procent över genomsnittet för de senaste fem åren. Höstsådden utgörs av höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt drygt höstrybs. Höstvete dominerar Arealen höstvete är 12 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren men 6 procent mindre än förra året. Sådden av höstråg är i nivå med 2002 års höstsådda arealer men 15 procent mindre än femårsgenomsnittet. Sådden av höstkorn är drygt 16 procent mindre än förra årets arealer och 33 procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. Arealen rågvete är 14 procent större än förra året och 37 procent över femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen ökar Sådden av höstraps är nästan 30 procent större än förra året och drygt 50 procent över femårsgenomsnittet. Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka hektar osäker. Kommentarer till tabellerna I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck. Uppgifterna är definitiva. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren

4 Jordbruksverket och SCB 4 JO 18 SM 0301 Tabeller 1. Höstsådda arealer av höstvete och höstråg Areas sown with winter wheat and winter rye in autumn 2003 Höstvete Höstråg Areal, Medelfel, Areal, Areal, Medel- Areal, % fel, % Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Produktionsområden Götalands s slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder M Sveriges skogsbygder Hela riket Genomsnitt Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet UE understiger 10 utelämnas resultaten (..)

5 Jordbruksverket och SCB 5 JO 18 SM Höstsådda arealer av höstkorn och rågvete Areas sown with winter barley and triticale in autumn 2003 Höstkorn Rågvete Areal, Medelfel, % fel, % Areal, Areal, Medel- Areal, Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Produktionsområden Götalands s slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder M Sveriges skogsbygder Hela riket Genomsnitt Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet UE understiger 10 utelämnas resultaten (..)

6 Jordbruksverket och SCB 6 JO 18 SM Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs Areas sown with winter rape and winter turnip rape in autumn 2003 Höstraps Höstrybs Areal, Medelfel, % fel, % Areal, Areal, Medel- Areal, Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Produktionsområden Götalands s slättbygder Götalands mellanbygder Götalands n slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder M Sveriges skogsbygder Hela riket Genomsnitt Där medelfelet överstiger 35 procent eller antalet UE understiger 10 utelämnas resultaten (..)

7 Jordbruksverket och SCB 7 JO 18 SM 0301 Diagram 1. Höstsådda arealer av spannmål Areas of cereals sown in the autumn, 1994 to 2003 Hektar Rågvete Höstkorn Höstråg Höstvete Höstsådda arealer av oljeväxter Areas of oilseed crops sown in the autumn, 1994 to 2003 Hektar Höstrybs Höstraps Observera att diagrammen för spannmål och oljeväxter r olika skalor!

8 Jordbruksverket och SCB 8 JO 18 SM 0301 Fakta om statistiken Årets undersökning om höstsådda arealer baseras på en intervjuundersökning med ett urval av jordbrukare. Uttagningen av gårdar sker genom sannolikhetsurval. Statistiken används huvudsakligen för ekonomiska kalkyler inom jordbrukssektorn, exportplanering, rådgivning, forskning och utbildning samt internationell rapportering. Informationen om höstsådda arealer är särskilt värdefull för planering av åtgång av utsäde och gödselmedel nästa vår. Detta omfattar statistiken Undersökningspopulationen utgörs av jordbruksföretag som r mer än 5,0 hektar åkermark. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa stödregister, IAKS. Undersökningen avseende årets skördar av spannmål, ärter och oljeväxter omfattar ett urval av undersökningsenheter (UE). En UE motsvarar i regel ett jordbruksföretag. Samma urval r utnyttjats även för undersökningen om höstsådda arealer. Undersökningen gällande höstsådden r genomförts för den del av urvalet som omfattar Götaland, Svealand samt Gävleborgs län. De fyra nordligaste länen r uteslutits därför att höstsådd där endast förekommer i obetydlig omfattning. År 2003 ingick UE i undersökningen av höstsådd. Uppgifter r erhållits från av dessa. Undersökningen avser areal som under hösten besåtts med höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps eller höstrybs. Odling av höstsådda grödor r inte undersökts på företag som r mindre än 5,0 hektar åkermark. Höstsådden på dessa utgör dock en liten andel. Definitioner och förklaringar Med höstsådda arealer avses arealer av de grödor som lantbrukaren sår på hösten. Om plantorna övervintrar kommer de snabbt igång med tillväxten efterföljande vår. Samtliga spannmåls- och oljeväxtgrödor som är aktuella för höstsådd ingår i undersökningen. Så görs statistiken Undersökningen om höstsådda arealer genomförs årligen. Urvalet av undersökningsenheter är draget som ett stratifierat pareto πps-urval med skördeområde (SKO) som strata. Varje företags urvalssannolikhet beror på företagets areal av undersökningsgrödorna samt dess grödfördelning. Stor areal av de aktuella undersökningsgrödorna ger ökad sannolikhet att komma med i undersökningen. Företag som r valts ut erhåller i mitten av augusti ett brev med information om undersökningen. Uppgifterna samlas därefter in per telefon av SCB:s intervjuare. Uppgiftslämnandet är frivilligt. I samband med dataregistrering sker både manuell och maskinell granskning. Skattningar görs därefter för skördeområden, län, produktionsområden och hela riket. Resultaten för skördeområden redovisas inte. Statistikens tillförlitlighet För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på ett urval av företag redovisas i tabellerna medelfelen för de skattade arealerna. I medelfelet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel.

9 Jordbruksverket och SCB 9 JO 18 SM 0301 Medelfelet anges i procent av den skattade arealen. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För en skattad areal på exempelvis hektar och ett medelfel på 3,0 procent (1 500 hektar) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet x (det redovisade värdet + det dubbla medelfelet), dvs hektar, innesluter den verkliga arealen. Resultat med större medelfel än 35 procent redovisas inte på grund av stor osäkerhet. Bortfallet år 2003 är 4,6 procent och orsakas av att arealuppgifter ej erhållits från samtliga företag. Urvalsramen utgörs av företag i 2003 års IAKS, vilket medför att över- och undertäckning som beror på förändringar i företagsbeståndet minskats till en marginell nivå. Arealer utanför IAKS bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av liten betydelse. Bra att veta De höstsådda grödorna utsätts under vinter och vår för väderlekens påfrestningar. Grödor som tar stor skada eller utvintrar helt körs i regel upp på våren. Oftast sker då omsådd med annan gröda. Utvintringens omfattning varierar avsevärt mellan olika år och olika delar av landet. Undersökning om höstsådda arealer genomförs och publiceras årligen av SCB. Jämförbarheten mellan åren är god. Höstsådda arealer 2002 redovisades i SM JO 18 SM Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats under Statistik & fakta och på SCB:s webbplats under Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. år 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice anmäler detta per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se. Enskilda exemplar av publikationerna kan också erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: , fax: , post: Jordbruksverket, Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken under SCB:s webbplats.

10 Jordbruksverket och SCB 10 JO 18 SM 0301 In English Summary In connection with the survey on crop yields in 2003 information s been collected on the areas sown in the autumn with the following crops: winter wheat, winter rye, winter barley, triticale, winter rape and winter turnip rape. A sample of survey units with more tn 5.0 hectare of arable land were interviewed by telephone. Small farms and the northern part of Sweden ve been excluded due to negligible cultivation of winter crops. The results are provided in the tables. The standard errors for the areas ve been calculated. Estimates with standard errors exceeding 35 percent, or less tn 10 observations, are not presented. Results are presented for counties, production areas and the whole country. Results from 2002 are presented for comparative purposes and national mean values for the last five years are also presented. The areas sown in the autumn of 2003 are estimated at hectares. Winter wheat is the most frequently autumn sown crop with hectares. List of tables 1. Areas sown with winter wheat and winter rye in autumn Areas sown with winter barley and triticale in autumn Areas sown with winter rape and winter turnip rape in autumn List of terms Areal Hektar Hela riket Höstkorn Höstraps Höstrybs Höstråg Höstvete Län Medelfel Medelvärde Oljeväxter Produktionsområde Rågvete Spannmål Area, acreage Hectare The whole country Winter barley Winter rape Winter turnip rape Winter rye Winter wheat County Standard error Mean value Oilseed crops Production area Triticale Cereals