Åklagarväsendet i siffror 2012

Åklagarväsendet i siffror 2012

Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt Edita Prima Oy, Helsingfors 2013

Åklagarväsendet i siffror 2012 3 Innehåll Till läsaren 5 1 Utveckling av arbetssituationen 7 2 Uppnående av resultatmålen 9 2.1 Samhälleliga effekter 9 2.2 Straffprocessens snabbhet 11 2.3 Resultat och kvalitetskontroll 13 2.4 Process- och kvalitetskontroll 15 2.5 Effektivitet i verksamheten 21 2.6 Hantering och utveckling av mänskliga resurser... 22 3 Åklagarväsendets resurser 25 3.1 Verksamhetsanslag 25 3.2 Personal 28 4 Utbildning inom åklagarväsendet 32 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium 33 5.1 Ändringsprövningsärenden 35 5.2 Klagomål 35 5.3 Ändringsansökan i högsta domstolen 37 6 Polisbrottsärenden 39

4 Åklagarväsendet i siffror 2012 Bild: Kimmo Brandt

Åklagarväsendet i siffror 2012 5 Till läsaren Siffror kan läsas på många sätt. I Okänd soldat försökte herrarna till exempel använda siffror för att få bukt med undersergeant Lahtinens hunger, trots hans högljudda protester: Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig.* Syftet med publikationen som du håller i din hand är att berätta om vår verksamhet utifrån olika nyckeltal och de slutsatser som kan dras ur dessa. Nu överlåter jag till Dig, bästa läsare, att avgöra om de presenterade siffrorna och uträkningarna är goda eller dåliga. Vi uppnådde merparten av våra resultatmål för 2012. Detta var emellertid inte fallet i fråga om s.k. gamla ärenden, eftersom det vid årsskiftet fanns 212 ärenden som varit anhängiga minst ett år. Resultatmålet på högst 170 ärenden som varit anhängiga minst ett år uppnåddes därmed inte. En minskning av dessa ärenden är också i fortsättningen vårt viktigaste kvantitativa mål. Avvikelserna i fråga om resultat och s.k. avgörandeprofiler för de olika åklagarämbetena ger anledning att utreda orsakerna till dessa skillnader detta för att säkerställa att människor ska få den i grundlagen tryggade jämlika behandlingen även inför åklagaren, oberoende av vilket åklagarämbete eller vilken ort det gäller. Det sker i praktiken varje år ett antal betydande ändringar i lagstiftningen eller lagtolkningen i vår verksamhetsmiljö. Högsta domstolens prejudikat i maj 2012 enligt vilket det blev förbjudet att utnyttja en förundersökningsberättelse vid bevisföring i vissa fall (HD 2012:45) verkar enligt * Okänd soldat, Nils-Börje Stormboms översättning, Wahlström & Widstrand, 1978.

6 Åklagarväsendet i siffror 2012 statistiken inte ha ökat antalet förkastade åtal i någon större utsträckning, åtminstone ännu inte i slutet av 2012. Andelen förkastade åtal ligger på samma låga nivå som tidigare år (5,9 %). Ur kriminalpolitisk synvinkel finns det skäl att kritiskt granska den låga procentuella andelen förkastade åtal. Detta gäller i synnerhet den rådande situationen där andelen väckta åtal av åklagarnas alla avgöranden minskar. Den låga andelen förkastade åtal i kombination med den låga andelen åtal av alla avgöranden kan antyda att tröskeln för att väcka åtal är onödigt hög. Detta kunde i sin tur betyda att inte alla brottsmisstankar, som det med tanke på de berördas rättsskydd och det allmänna intresset vore motiverat att överföra till domstolarna för grundlig undersökning, överförs. En siffra som vi är stolta över är det arbetshälsoindex som uppmättes genom en personalenkät. Siffran har rentav förbättrats något trots att arbetsmängden har ökat. Det torde finnas flera orsaker till den gynnsamma utvecklingen: det målmedvetna arbetet för ett bättre ledarskap har burit frukt, rekryteringen har lyckats och arbetet inom åklagarväsendet upplevs som viktigt och intressant. På den punkten är det inte bara fråga om herrarnas uträkningar. Matti Nissinen riksåklagare

Åklagarväsendet i siffror 2012 7 1 Utveckling av arbetssituationen Under redovisningsåret inkom 84 595 ärenden för åtalsprövning. Antalet minskade klart från året innan. Mätt med vägd arbetsmängd ökade antalet från cirka 417 000 till 418 000. Då antalet avgjorda ärenden var 2 300 fler under redovisningsåret än under föregående rapporteringsperiod minskade antalet ärenden som överförs till följande år med cirka 2 130. Åklagarväsendet kan endast i begränsad omfattning påverka mängden inkommande ärenden eftersom detta framför allt bestäms av den rådande brottsligheten. Antalet inkomna ärenden påverkas också av vilka åtgärder förundersökningsmyndigheterna vidtar med anledning av de brott som kommer till deras kännedom. Detta kan åklagarna i viss utsträckning påverka i förundersökningsarbetet. Antalet avgjorda ärenden ökade med cirka 2 300. Mätt med vägd arbetsmängd var ökningen cirka tre procent. Tendensen att krävande ärenden blir allt mer krävande ser ut att fortgå. Trots att deras procentuella andel av alla ärenden alltjämt är rätt liten (under 5 %) är deras resursbindande effekt även i framtiden avsevärd och ökande. Helt klart är att en allt större del av de tillgängliga resurserna måste tilldelas de krävande ärendena i framtiden. I ett läge då resurserna snarare väntas minska än öka måste hanteringen av alla ärenden kontinuerligt effektiviseras. Detta är av största vikt också för att bekämpa dröjsmål vid rättegångar. Riksåklagaren gav i början av 2013 en ny anvisning om prioriteringen av ärenden och om grunderna för brådskande behandling. Ett av målen med anvisningen är att bekämpa dröjsmål.

8 Åklagarväsendet i siffror 2012 Åklagarväsendets prestationer 2010 2012 Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden 2010 % 2011 % 2012 % Förändring 2011-12 14 520 12 990 15 428 2 438 18,8 % Målsättning 2012 84 399 87 254 84 959-2 295-2,6 85 000-41 51 206 60,67 54 334 62,27 52 365 61,64-1 969-3,6 29 576 35,04 29 284 33,56 28 712 33,80-572 -2,0 3 617 4,29 3 636 4,17 3 882 4,57 246 6,8 85 968 84 846 87 115 2 269 2,7 80 000 7 115 4 547 4 252 4 627 375 8,8 81 421 80 594 82 488 1 894 2,4 50 154 61,60 50 429 62,57 51 488 62,42 1 059 2,1 28 073 34,48 26 786 33,24 27 482 33,32 696 2,6 3 194 3,92 3 379 4,19 3 518 4,26 139 4,1 12 951 15 398 13 272-2 126-13,8 Genomsn. åtalspr. / mån. 1,99 1,93 2,10 0,2 9,3 2,10 0,00 Sedvanliga 1,59 1,51 1,77 0,3 17,1 2,00-0,23 Ospecificerade 2,49 2,41 2,50 0,1 3,6 2,50 0,00 Krävande 3,77 4,00 3,72-0,3-7,0 3,00 0,72 Oavgjorda 6-12 mån. 1 839 2 253 1 958-295 -13,1 1 700 258 Oavgjorda över 1 år 189 146 212 66 45,2 170 42 Sedvanliga 33 17,46 24 16,44 46 21,70 22 91,7 Ospecificerade 99 52,38 79 54,11 103 48,58 24 30,4 Krävande 57 30,16 43 29,45 63 29,72 20 46,5 Avgjorda ärenden 81 421 80 594 82 488 1 894 2,4 Åtal 61 169 75,13 59 276 73,55 60 086 72,84 810 1,4 Strafforder 1 137 1,40 916 1,14 799 0,97-117 -12,8 Åtalseftergift av påföljdsnatur 4 038 4,96 4 232 5,25 4 399 5,33 167 3,9 Processualisk åtalseftergift 5 810 7,14 5 613 6,96 5 713 6,93 100 1,8 FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) 4 599 5,65 4 778 5,93 5 449 6,61 671 14,0 FUL 4.4 (processualisk begränsning) 1 408 1,73 1 953 2,42 2 137 2,59 184 9,4 FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) 1 679 2,06 2 186 2,71 2 325 2,82 139 6,4 Åklagarens beslut 1 322 1,62 1 452 1,80 1 433 1,74-19 -1,3 Åklagarens meddelande 259 0,32 188 0,23 147 0,18-41 -21,8 Avgöranden enligt åtgärder 105 160 103 567 104 845 1 278 1,2 Åtal 61 287 58,28 59 402 57,36 60 207 57,42 805 1,4 Strafforder 1 585 1,51 1 254 1,21 1 074 1,02-180 -14,4 Åtalseftergift av påföljdsnatur 6 419 6,10 6 878 6,64 7 094 6,77 216 3,1 Processualisk åtalseftergift 18 728 17,81 18 476 17,84 18 594 17,73 118 0,6 FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) 6 399 6,09 6 098 5,89 6 523 6,22 425 7,0 FUL 4.4 (processualisk begränsning) 1 898 1,80 2 660 2,57 2 791 2,66 131 4,9 FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) 2 067 1,97 2 546 2,46 2 655 2,53 109 4,3 Åklagarens beslut 4 809 4,57 4 664 4,50 4 453 4,25-211 -4,5% Åklagarens meddelande 1 968 1,87 1 589 1,53 1 454 1,39-135 -8,5 Framställningar om skriftligt förfarande 24 656 40,23 24 400 41,08 24 218 40,22-0,85 0,0 Förkastande i tingsrätten 3 386 5,43 3 300 5,62 3 514 5,89 214 6,5 Åklagarens överklagande i hovrätten gällande 1 936 3,10 1 600 2,73 1 663 2,79 63 3,9 tingsrättens beslut Skillnad

Åklagarväsendet i siffror 2012 9 2 Uppnående av resultatmålen 2.1 Samhälleliga effekter Resultatmål Åklagarväsendet ombesörjer effektivt och kvalitativt verkställandet av det straffrättsliga ansvaret som en del i handläggningskedjan för brottmål med beaktande av parternas rättsskydd. Åklagarväsendets mål under redovisningsåret var att förbättra straffprocessens snabbhet i ärenden där risken för dröjsmål är stor. Följande medel utnyttjades i detta syfte: Åklagarna förkortar den totala behandlingstiden för ärenden enligt riksåklagarens anvisningar och prioriterar ärenden där förundersökningen har dragit ut på tiden eller som annars länge har varit under behandling. Åklagarna påverkar aktivt och i rätt tid planeringen och inriktningen av undersökningen av omfattande och/eller svåra brottmål och uppgörandet av en tidsplan för undersökningen. Åklagarna bedömer tillsammans med undersökningsledarna om innehållet i förundersökningen av omfattande och/eller svåra brottmål är tillräckligt för åtalsprövning och en koncentrerad huvudförhandling. Särskild uppmärksamhet fästs vid de regionala skillnaderna i samarbetet. Detta kan åtminstone tillfälligt påverka antalet avgjorda ärenden.

10 Åklagarväsendet i siffror 2012 Riksåklagarämbetet utvecklar i samarbete med justitieministeriet ett index som mäter verkställandet av det straffrättsliga ansvaret. Målet var också att Riksåklagarämbetet i samarbete med Polisstyrelsen och Brottspåföljdsmyndigheten förbättrar utredningsförfarandet angående valet av påföljd i ärenden som gäller unga förövare och samhällstjänst samt övervakningsstraff. Följande medel utnyttjades för att påverka bestämmandet av påföljder: Ställningstagande till påföljd, som ska ingå i stämningsansökan och motiveras efter ärendets natur, används i större utsträckning. För att utveckla rättspraxis använder åklagarna vid behov aktivt sin rätt att söka ändring. Åklagarväsendet ombesörjer effektivt verkställandet av det straffrättsliga ansvaret som en del i handläggningskedjan för brottmål med beaktande av parternas rättsskydd. Enligt statistiken för redovisningsåret skedde det inga väsentliga förändringar i den genomsnittliga åtalsprövningstiden för alla ärenden. Resultatmålet att förbättra straffprocessens snabbhet i ärenden där risken för dröjsmål är stor gäller emellertid framför allt krävande ärenden och ospecificerade ärenden med omfattande material. Den genomsnittliga åtalsprövningstiden för krävande ärenden nådde inte riktigt det uppställda målet, men förkortades från föregående rapporteringsperiod. För ospecificerade ärenden förblev åtalsprövningstiden praktiskt taget oförändrad. Även om denna uppgift inte i sig beskriver den totala behandlingstiden antyder den för sin del att resultatmålet uppnåddes i rimlig utsträckning. Med tanke på kravet på snabbhet var det dock problematiskt att antalet ärenden som varit i åtalsprövning över ett år ökade med 66 från året innan. Riksåklagarämbetet har i samarbete med justitieministeriet arbetat med att ta fram ett index som mäter verkställandet av det straffrättsliga ansvaret. Det tas i bruk 2013.

Åklagarväsendet i siffror 2012 11 2.2 Straffprocessens snabbhet Under redovisningsåret uppnåddes resultatmålet gällande åtalsprövningens snabbhet för alla ärenden. Vad gäller åtalsprövningstiden för krävande ärenden nåddes det uppställda målet emellertid inte helt; skillnaden mellan mål och utfall var 0,7 månader. Åtalsprövningstiden för krävande ärenden har under de tre senaste rapporteringsperioderna varierat enligt följande: 3,77 månader 2010, 4 månader 2011 och 3,72 månader 2012. Åtalsprövningstiden för denna ärendegrupp har med andra ord återgått till 2010 års nivå. Eftersom risken för dröjsmål vid rättegång ofta hänför sig till hanteringen av just omfattande och krävande ärenden måste åtalsprövningstiden för denna ärendegrupp ges särskild uppmärksamhet även 2013. Den gynnsamma utvecklingen för rättegångstiderna tyngs framför allt av att åklagarna vid årsskiftet hade klart flera ärenden som hade varit anhängiga i över ett år. Ett effektivt förundersökningssamarbete är ägnat att förkorta åtalsprövningstiden. Särskilt i krävande ärenden är detta av stor betydelse. Ett effektivt förundersökningsarbete förkortar i allmänhet åtalsprövningsskedet, eftersom åklagaren på så sätt i ett tidigt stadium får möjlighet att bekanta sig med ärendet i sin helhet och att påverka inriktningen av undersökningen och insamlingen av material. Också behovet av att begära fördröjande tilläggsutredningar elimineras. Förundersökningslagen (805/2011) som träder i kraft från början av 2014 kräver på bestämmelsenivå ovan beskrivna förundersökningssamarbete i omfattande och/eller svåra ärenden. Resultatmålet har varit ett led i att redan nu införa sådana arbetsrutiner som den nya lagen kräver. Genomsnittstiden för åtalsprövning i hela landet och i alla ärenden överskreds tydligast vid åklagarämbetet i Helsingfors (överskridningen ca 1,3 mån). Även vid åklagarämbetena i Uleåborg och Lappland var åtalsprövningstiden längre än genomsnittet (överskridningen ca 0,5 mån). Verksamhetsområdet för åklagarämbetet i Helsingfors avviker från de övriga verksamhetsområdena genom sin befolkningsmängd, männis-

12 Åklagarväsendet i siffror 2012 kornas mobilitet och näringslivskoncentrationen. Detta avspeglas i antalet ärenden som inkommer till åklagarämbetet och i den genomsnittliga svårighetsgraden. Avvikelsen i åklagarämbetets åtalsprövningstider var emellertid så stor och förändringen i negativ riktning från året innan så kännbar att man under 2013 måste fästa särskild uppmärksamhet vid frågan. Verksamhetsområdena för åklagarämbetena i Uleåborg och Lappland är exceptionella på grund av de stora avstånden mellan verksamhetsställen, forum och polisenheter. Det kan antas att detta bidrar till att åtalsprövningstiderna i dessa åklagarämbeten överskrider genomsnittet. Också avvikelserna i dessa åklagarämbeten måste uppmärksammas. Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån Åklagarämbete Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Sedvanliga Oklassificerade Ospecificerade Krävande Sammanlagt 3,25 1,73 2,5 3,72 2,1 2,83 3,03 4,02 4,38 3,44 4,02 1,87 2,72 3,34 2,24 4,54 1,31 1,53 3,04 1,53 1,45 1,69 2,7 4,59 2,19 0,89 1,08 1,65 2,33 1,34 2,79 1,1 1,74 2,82 1,38 2,49 1 1,4 3,84 1,29 6,64 1,66 2,74 4,75 2,26 4,87 1,88 2,63 3,35 2,17 6,94 1,43 2,14 3,7 1,84 3,88 2,18 3,21 4,19 2,61 3,84 2,01 3,03 4,45 2,47 1,91 1,19 1,91 5,61 1,66 2,31 0,49 4,25 5,93 2,49

Åklagarväsendet i siffror 2012 13 2.3 Resultat och kvalitetskontroll Resultatmål Åtalsprövningen genomförs effektivt. Under verksamhetsåret avgjordes cirka 87 100 ärenden. Detta innebär att målet överskreds med nästa 2 300 ärenden. Utifrån antalet avgjorda ärenden var 2012 års resultat betydligt bättre än året innan. Till följd av den gynnsamma utvecklingen reducerades ärendekön klart, med cirka 2 100 ärenden. Den mest problematiska gruppen bland de ärenden som har varit anhängiga länge utgör de ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader. I slutet av redovisningsåret innehöll denna grupp 212 ärenden som inte hade avgjorts. Utvecklingen har varit oroande. Flest ärenden som varit anhängiga i mer än 12 månader fanns i åklagarämbetena i Helsingfors, Egentliga Tavastland och Österbotten. Också föregående rapporteringsperiod var antalet ärenden som varit anhängiga i mer än ett år störst i dessa åklagarämbeten. I förhållande till åklagarämbetets totala ärendestock var antalet ärenden som varit anhängiga i mer än ett år störst vid åklagarämbetet i landskapet Åland (12,4 %). År 2013 ska orsakerna till avvikelserna utredas, dessutom ska det säkerställas att det finns skäl för de utdragna åtalsprövningstiderna. Antalet ärenden som varit anhängiga i mer än ett år har varierat rätt mycket de senaste åren. Åren 2007 2008 minskade antalet betydligt, men efter detta stannade den positiva utvecklingen upp. År 2011 var resultatet mycket positivt: då uppgick antalet ärenden som hade varit anhängiga i mer än ett år till endast 146. Nu har den positiva utvecklingen igen stannat upp motsvarande siffra för slutet av redovisningsåret var ovan nämnda 212. Under rapporteringsperioden uppnåddes målet för åtalsprövningstiden samtidigt som antalet avgöranden ökade. Utvecklingen torde ha påverkats av de extra resurserna som stod till förfogande under perioden.

14 Åklagarväsendet i siffror 2012 Trots detta ökade antalet ärenden som varit anhängiga i mer än ett år. Detta visar att en satsning på en uppgift lätt leder till att en annan uppgift får mindre uppmärksamhet. Under innevarande år är en av de största utmaningarna för åklagarväsendet i ännu större utsträckning hur de befintliga resurserna kan användas så att en ökning av de ärenden som har varit anhängiga under lång tid kan undvikas. Åldersstruktur för anhängiga ärenden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda under 6 mån. 6 9 mån. 9 12 mån. över 1 år 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Åklagarämbete Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt under 1 mån. 1 3 mån. 3 6 mån. 6 9 mån. 9 12 mån. över 1 år Hela landet 3 742 4 729 2 627 1 177 781 212 13 268 Helsingfors 498 836 430 285 252 74 2 375 Västra Nyland 307 401 281 120 32 6 1 147 Östra Nyland 306 350 111 17 3 1 788 Egentliga Tavastland 255 258 170 82 36 17 818 Salpausselkä 260 373 134 33 4 0 804 Västra Finland 474 392 205 96 68 7 1 242 Birkaland 305 339 135 38 12 7 836 Österbotten 200 327 202 112 73 59 973 Mellersta Finland 196 215 167 70 26 7 681 Östra Finland 451 414 176 68 19 10 1 138 Uleåborg 318 518 422 178 52 6 1 494 Lappland 127 207 157 64 53 2 610 Åland 13 47 31 11 11 16 129 RÅÄ 32 52 6 3 140 0 233

Åklagarväsendet i siffror 2012 15 2.4 Process- och kvalitetskontroll Resultatmål Vi använder ändamålsenliga processtyper och avgör likadana ärenden på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämlikhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna för att väcka åtal och för åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Användningsgraden av skriftliga förfaranden bör vara så enhetlig som möjligt i hela riket. Åklagarnas förslag om att använda skriftligt förfarande nådde resultatmålet. Det skriftliga förfarandet ger möjlighet till en mycket snabb och resurseffektiv behandling av de ärenden på vilka förfarandet kan tillämpas. En så omfattande användning av skriftligt förfarande som möjligt främjar således allokeringen av åklagarväsendets resurser till t.ex. behandlingen av krävande brottmål. Samtidigt är det viktigt att det skriftliga förfarandet tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela riket. Det skriftliga förfarandet tillämpas i dag i så stor utsträckning i hela landet att det inte längre är möjligt att väsentligt öka tillämpningen. I områden med ovanligt många ärenden som lämpar sig för skriftligt förfarande kan en ökning av användningen fortfarande vara möjlig. Vid en granskning av enskilda åklagarämbeten är det lätt att se att antalet ärenden som har behandlats med skriftligt förfarande igen är klart lägre vid åklagarämbetet i Helsingfors än vid andra åklagarämbeten. Skillnaden förklaras till stor del av särdragen i de ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Helsingfors, till exempel den stora andelen utländska svaranden. Det förekommer skillnader mellan åklagarämbetena i fråga om de väckta åtalen. Orsakerna till detta kommer att utredas 2013.

16 Åklagarväsendet i siffror 2012 Avgöranden enligt åklagarämbete 15 429 84 958 100 387 4 106 26,61% 12 375 14,57% 16 481 1 059 6,86% 6 177 7,27% 7 236 889 5,76% 6 698 7,88% 7 587 1 013 6,57% Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Ärenden som behandlas Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sammanlagt 5 120 6,03% 6 133 998 6,47% 8 001 9,42% 8 999 1 137 7,37% 9 942 11,70% 11 079 819 5,31% 7 468 8,79% 8 287 1 061 6,88% 5 300 6,24% 6 361 677 4,39% 3 768 4,44% 4 445 1 363 8,83% 8 489 9,99% 9 852 1 467 9,51% 6 874 8,09% 8 341 662 4,29% 3 098 3,65% 3 760 77 0,50% 658 0,77% 735 101 0,65% 990 1,17% 1 091 Handläggningsavgöranden Hopkopplade med annat ärende Överförda till annan enhet 3 143 1 484 585 18,61% 270 18,19% 435 13,84% 184 12,40% 149 4,74% 110 7,41% 191 6,08% 136 9,16% 237 7,54% 81 5,46% 286 9,10% 103 6,94% 233 7,41% 56 3,77% 138 4,39% 69 4,65% 132 4,20% 56 3,77% 339 10,79% 110 7,41% 334 10,63% 68 4,58% 61 1,94% 17 1,15% 4 0,13% 3 0,20% 19 0,60% 221 14,89% Åtal 60 067 72,84% 9 850 74,42% 3 928 71,82% 4 016 61,43% 3 668 73,57% 5 532 70,22% 7 287 77,18% 5 576 77,86% 3 960 76,45% 2 786 77,89% 6 391 77,33% 4 729 73,39% 1 977 64,36% 353 58,93% 14 2,27% Strafforder 799 0,97% 22 0,17% 23 0,42% 151 2,31% 48 0,96% 71 0,90% 124 1,31% 51 0,71% 54 1,04% 45 1,26% 93 1,13% 40 0,62% 69 2,25% 8 1,34% 0 0,00% Åtalseftergift av påföljdsnatur 4 399 5,33% 487 3,68% 390 7,13% 394 6,03% 330 6,62% 357 4,53% 525 5,56% 329 4,59% 317 6,12% 212 5,93% 467 5,65% 433 6,72% 133 4,33% 20 3,34% 5 0,81% Avgöranden enligt åtgärder Processualisk åtalseftergift FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) 5 713 6,93% 5 447 6,61% 2 137 2,59% 2 324 2,82% 674 5,09% 1 248 9,43% 274 2,07% 528 3,99% 438 8,01% 390 7,13% 56 1,02% 135 2,47% 566 8,66% 482 7,37% 336 5,14% 472 7,22% 358 7,18% 369 7,40% 90 1,81% 83 1,66% 477 6,05% 737 9,36% 376 4,77% 232 2,94% 671 7,11% 337 3,57% 175 1,85% 204 2,16% 598 8,35% 226 3,16% 153 2,14% 142 1,98% 336 6,49% 240 4,63% 127 2,45% 112 2,16% 302 8,44% 116 3,24% 57 1,59% 31 0,87% 632 7,65% 314 3,80% 133 1,61% 136 1,65% 402 6,24% 585 9,08% 121 1,88% 64 0,99% 215 7,00% 317 10,32% 198 6,45% 140 4,56% 36 6,01% 78 13,02% 37 6,18% 45 7,51% 8 1,29% 8 1,29% 4 0,65% 0 0,00% Åklagarens beslut 1 433 1,74% 148 1,12% 102 1,87% 118 1,80% 39 0,78% 78 0,99% 104 1,10% 60 0,84% 20 0,39% 14 0,39% 65 0,79% 63 0,98% 21 0,68% 22 3,67% 579 93,69% Åklagarens meddelande 147 0,18% 5 0,04% 7 0,13% 3 0,05% 1 0,02% 18 0,23% 15 0,16% 27 0,38% 14 0,27% 14 0,39% 34 0,41% 7 0,11% 2 0,07% 0 0,00% 0 0,00% Sammanlagt 82 466 13 236 5 469 6 538 4 986 7 878 9 442 7 162 5 180 3 577 8 265 6 444 3 072 599 618 Oavgjorda i slutet av perioden 13 294 2 390 17,98% 1 148 8,64% 790 5,94% 820 6,17% 803 6,04% 1 248 9,39% 836 6,29% 974 7,33% 680 5,12% 1 138 8,56% 1 495 11,25% 610 4,59% 129 0,97% 233 1,75% Genomsn. åtalspr. /mån. 2,10 3,44 2,24 1,53 2,19 1,34 1,38 1,29 2,26 2,17 1,84 2,61 2,47 1,66 2,49

Åklagarväsendet i siffror 2012 17 Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut och förordnanden enligt åklagarämbete Strafforder Beslut om begränsning av förundersökning Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

18 Åklagarväsendet i siffror 2012 Beslut om åtalseftergift enligt åklagarämbete Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förundersökning enligt åklagarämbete FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Åklagarväsendet i siffror 2012 19 Åtalseftergifter enligt åtgärd, st Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Processualisk Åtalseftergift åtalseftergift av påföljdsnatur Sammanlagt 01 02 03 04 10 11 12 13 14 20 23 24 30 436 16 415 533 1 217 2 429 463 3 080 976 34 1 5 97 9 25 695 46 1928 88 199 285 65 330 144 0 7 1 3 093 4 1123 27 85 168 46 212 179 3 0 1 847 17 1431 37 121 235 48 234 81 15 0 2 219 29 1215 53 85 177 19 222 107 1 5 1 1 914 34 1461 30 61 212 30 255 93 3 5 0 2 184 57 1951 62 166 258 104 309 43 6 1 28 0 2 985 43 1526 38 62 177 16 260 40 5 16 1 2 184 26 1060 63 75 119 30 280 61 1 1 4 0 1 720 40 969 44 61 132 18 170 50 7 12 0 1 503 86 1634 31 162 299 28 325 57 9 2 4 2 637 24 1410 27 92 257 49 377 95 1 0 1 1 2 334 18 618 21 38 94 8 94 23 1 3 1 919 8 62 8 10 13 0 8 3 0 112 4 27 4 3 2 4 44

20 Åklagarväsendet i siffror 2012 Åtalseftergifter enligt åtgärd, % 01 Inget brott 02 Inga bevis 03 Åtalsrätten preskriberad 04 Ingen åtalsrätt 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 14 Vägtrafiklagen 104 1 mom. 20 Strafflagen 9 kap. 7 23 Strafflagen 35 kap. 7 24 Strafflagen 50 kap. 7 30 Annat lagrum 1,70 % 63,88 % 2,07 % 4,74 % 9,45 % 1,80 % 11,99 % 3,80 % 0,13 % 0,00 % 0,02 % 0,38 % 0,04 %

Åklagarväsendet i siffror 2012 21 2.5 Effektivitet i verksamheten Resultatmål Det straffrättsliga ansvaret verkställs produktivt och ekonomiskt. Produktiviteten för hela personalen och samtliga åklagare minskade en aning jämfört med året innan. Målen uppfylldes dock. Den nuvarande produktivitetsmätaren tar inte hänsyn till förändringar i ärendestocken. År 2013 införs därför ett nytt mätinstrument, baserat på vägd arbetsmängd. Den ekonomiska effektiviteten försämrades något, men även här uppnåddes målet. Mätinstrumentet för detta belastas av samma inexakthet som produktivitetsmätaren och även detta mätinstrument kommer att bytas ut. Funktionell effektivitet 2010 2011 2012 Mål Produktivitet (hela personalen) avgöranden/ årsverken 172 173 173 166 Produktivitet (åklagarna) avg./årsv 260 256 215 250 Kostnadseffektivitet /avgörande 417 431 439 439

22 Åklagarväsendet i siffror 2012 2.6 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Resultatmål Vi förbättrar välbefinnandet och tillfredsställelsen i arbetet i enlighet med personalstrategin. Enligt resultaten i VMBaros enkät förbättrades arbetstillfredsställelsen inom åklagarväsendet ytterligare. Under redovisningsåret satsade man på den interna kommunikationen och på personalledningen, vilket avspeglade sig i resultaten. De nya riktlinjerna för åklagarväsendet offentliggjordes den 24 februari 2012. Spetsprojekten inom ramen för denna strategi inleddes under redovisningsåret och de första övergick i en genomförandefas i början av 2013. Personalen har på bred front involverats i planeringen. Detta görs för att säkerställa personalens engagemang i förnyelserna. Arbetstrivselindex År 2009 3,30 År 2010 3,44 År 2011 3,47 År 2012 3,52 Målsättning 3,28

Åklagarväsendet i siffror 2012 23 Åklagarväsendets enkät om arbetstrivsel 2012 RÅÄ Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Det sammanlagda medeltalet för svaret Justitieförvaltningen Alla statliga arbetsplatser Ledningen 3,30 3,60 3,74 3,65 3,59 3,91 3,76 3,20 3,08 3,23 3,40 3,52 2,85 3,49 3,35 3,40 Innehållet och utmaningarna i arbetet 3,47 3,98 4,13 4,03 3,89 3,79 3,79 3,52 3,60 3,63 3,79 3,91 3,63 3,81 3,70 3,67 Lönen 2,94 2,86 3,09 3,27 3,53 3,22 3,36 2,77 3,04 2,58 2,94 2,97 2,50 3,01 2,87 2,86 Stöd för utvecklingen 3,21 3,46 3,57 3,60 3,54 3,65 3,53 3,34 3,32 3,10 3,38 3,44 3,11 3,42 3,17 3,18 Arbetsklimatet och samarbetet 3,52 3,94 4,24 3,94 3,93 4,06 4,11 3,39 3,67 3,83 3,83 3,88 3,41 3,85 3,66 3,74 Arbetsförhållandena Arbetsgivarbilden 3,58 3,75 3,85 3,64 3,34 3,86 3,70 3,79 3,41 3,05 3,76 3,72 3,57 3,24 3,09 3,23 3,55 3,11 3,86 3,35 3,68 3,23 3,23 3,29 3,29 2,65 3,29 3,61 3,93 3,66 3,23 3,70 3,41 3,26 3,06 3,20 3,60 3,41 2,90 3,67 3,31 3,46 3,60 3,04 3,36 3,59 3,08 3,26 Det sammanlagda medeltalet 3,33 3,57 3,76 3,68 3,56 3,76 3,66 3,34 3,31 3,25 3,51 3,54 3,10 3,52 3,37 3,38

24 Åklagarväsendet i siffror 2012 Antalet sjukfrånvarodagar per årsverke ökade något jämfört med året innan. Ökningen beror i första hand på fysiska sjukdomar, som är en konsekvens av att personalen åldras. Deltagandet i utbildning ökade något jämfört med året innan. Samtidigt har personalantalet ökat. Nyckeltalet för antalet arbetsdagar som använts till utbildning i förhållande till antalet årsverken har därför trots allt minskat. Sjukfrånvaro 2008 2012 Förverkligat Målsättning 8 6 4 2 0 8,4 7,8 6,9 8,0 8,5 8,0 6,3 8,0 7,1 8,0 2008 2009 2010 2011 2012 Åklagarväsendets utbildningsdagar 2008 2012 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 2 394 2 083 2 357 1 948 1 895 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012

Åklagarväsendet i siffror 2012 25 3 Åklagarväsendets resurser 3.1 Verksamhetsanslag Under redovisningsåret ökade åklagarväsendets utgifter med knappt 2,2 miljoner euro från året innan. Detta innebär en ökning på drygt fem procent. Utvecklingen är mycket måttlig om man beaktar det nya tjänstekollektivavtalet och personalökningen (18 årsverken). I förhållande till budgeten och med beaktande av att budgeten inte innefattar effekterna av det nya tjänstekollektivavtalet uppstod en besparing på knappt 600 000 euro. Löneutgifterna ökade med cirka 1,6 miljoner euro. Den måttliga ökningen beror bland annat på att den stora omsättningen bland åklagare har ökat antalet unga åklagare. De får ännu inte erfarenhetstillägg. Riksåklagarämbetets ökade lönekostnader beror delvis på att två undersökningsledare för polisbrott flyttades från lokala åklagarämbeten till Riksåklagarämbetet. Dessutom utvecklades personalstrukturen vid Riksåklagarämbetet så att två kontorspersonaltjänster omvandlades till sakkunnigtjänster. Lönekostnaderna påverkades också av Eurojusts jourarvoden (ett halvt års jour 2011, hela året 2012). Lokalutgifterna ökade med cirka fem procent. Detta beror delvis på att verksamheten koncentrerades till större orter där hyresnivån är något högre än på små orter. Av operativa skäl var dessa ändringar emellertid motiverade. I framtiden bör man stävja ökningen av verksamhetsutgifter genom att i nya lokalprojekt följa ett koncept som har utarbetats tillsammans med ministeriet. Åklagarämbetenas övriga utgifter ökade måttligt. Anslaget som överförs uppgick till nästan 6 miljoner euro och motsvarar 12,6 procent av det totala anslaget. Ministeriet har ansett att 7,8 procent är en tillfredsställande nivå och har påpekat att denna andel vid många andra ämbetsverk inom statsförvaltningen är över tio procent. Det anslag som överförs inom åklagarväsendet ligger alltså på en bra nivå. I det anslag som överförs har man beaktat de stora informationsförvaltningsprojekt som pågår och som kräver finansieringsberedskap.

26 Åklagarväsendet i siffror 2012 Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren 2008 2012, 1 000 Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 sam. 38 476 2 976 1 245 3 297 30 958 sam. 39 779 2 938 1 413 3 888 31 540 sam. 41 551 2 893 1 705 3 879 33 074 sam. 42 458 2 810 1 660 3 957 34 031 sam. 44 662 3 088 1 783 4 152 35 640 2008 2009 2010 2011 2012 De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter 2009 2012, Boksl- Boksl- Boksl- Boksl- Anslag Överförda 2009 2010 2011 2012 2012 från 2011 Disponibla Sammanlagt 34 300 668 35 823 279 36 385 790 38 248 285 39 091 331 1 358 111 40 449 442 Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland 5 409 772 5 992 156 6 099 987 6 701 979 6 786 532 290 233 7 076 765 2 345 577 2 658 306 2 658 306 2 914 163 3 029 178 66 007 3 095 185 1 956 678 2 191 732 2 558 920 2 897 801 2 878 048 20 972 2 899 020 2 141 319 2 087 925 2 007 898 2 180 694 2 234 223 48 546 2 282 769 3 239 376 3 287 108 3 341 712 3 403 052 3 452 663 231 029 3 683 692 4 146 805 4 277 984 4 382 350 4 457 872 4 472 877 28 373 4 501 250 3 052 008 3 080 875 2 994 928 3 136 831 3 220 622 131 941 3 352 563 2 516 945 2 524 281 2 591 427 2 512 157 2 506 657 2 506 657 1 508 633 1 521 796 1 619 527 1 573 149 1 595 812 65 924 1 661 736 3 584 117 3 599 154 3 440 883 3 641 998 3 703 172 318 027 4 021 199 2 716 542 2 765 615 3 007 416 3 055 691 3 207 612 66 960 3 274 572 1 484 163 1 622 568 1 433 925 1 468 739 1 682 745 3 092 1 685 837 198 733 213 780 248 511 304 158 321 190 87 007 408 197

Åklagarväsendet i siffror 2012 27 Åklagarväsendets anslag och dess användning Boksl- Boksl- Boksl- Ändr. Ändr. Budget Avvikelse Avvikelse 2010 2011 2012 2011 2012 % 2012 % Riksåklagarämbetets utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Riksåklagarämbetet sammanlagt Åklagarämbetenas utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Åklagarämbetena sammanlagt 2 711 809 2 971 538 3 285 528 313 991 10,6 % 3 088 626 196 903 6,4 % 422 876 416 960 431 203 14 243 3,4 % 419 057 12 146 2,9 % 14 818 12 111 24 778 12 667 104,6 % 15 000 9 778 65,2 % 462 447 440 385 506 326 65 942 15,0 % 515 549-9 223-1,8 % -9 492-14 256-4 764 50,2 % -14 256 3 611 949 3 831 502 4 233 580 402 078 10,5 % 4 038 232 195 349 4,8 % 30 361 780 31 059 271 32 354 040 1 294 768 4,2 % 32 315 193 38 847 0,1 % 3 456 404 3 539 928 3 720 347 180 419 5,1 % 3 530 866 189 481 5,4 % 140 242 145 477 121 580-23 897-16,4 % 100 000 21 580 21,6 % 1 866 934 1 884 978 2 075 480 190 502 10,1 % 2 053 000 22 480 1,1 % -710-36 845-27 599 9 246-25,1 % -2 000-25 599 35 824 650 36 592 809 38 243 848 1 651 040 4,5 % 37 997 059 246 789 0,6 % Sammanlagt Åklagarämbetenas gemensamma utgifter Dataförvaltningsutgifter standardservice driftsservice utveckling specialtjänster löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral Sammanlagt 39 436 600 40 424 311 42 477 429 2 053 118 5,1 % 42 035 291 442 138 1,1 % 1 704 792 1 660 314 1 782 733 122 419 7,4 % 2 373 278-590 545-60,4 % 749 153 677 557 723 100 45 543 6,7 % 976 931-253 831-26,0 % 400 720 482 020 525 158 43 138 8,9 % 534 505-9 347-1,7 % 165 179 144 307 94 043-50 264-34,8 % 343 841-249 799-72,6 % 74 298 56 344 52 756-3 588-6,4 % 78 753-25 997-33,0 % 381 159 300 086 408 633 108 547 36,2 % 439 247-30 614-7,0 % 409 509 363 783 387 702 23 919 6,6 % 384 000 3 702 1,0 % 41 550 900 42 448 408 44 647 864 2 199 456 5,2 % 44 792 569-144 705-0,3 % Anslag Budget Tilläggsbudget Sammanlagt Överföringar från tidigare år Disponibla Överförda till följande år 42 543 000 43 835 000 44 571 000 736 000 1,7 % 44 571 000 0 0,0 % 394 000 541 000 741 000 200 000 37,0 % 741 000 42 937 000 44 376 000 45 312 000 936 000 2,1 % 44 571 000 741 000 1,7 % 1 718 829 3 104 929 5 032 521 1 927 592 62,1 % 4 309 304 723 217 16,8 % 44 655 829 47 480 929 50 344 521 2 863 592 6,0 % 48 880 304 1 464 217 3,0 % 3 104 929 5 032 521 5 696 657 664 136 13,2 % 4 087 735 1 608 922 39,4 %

28 Åklagarväsendet i siffror 2012 3.2 Personal År 2012 hade åklagarväsendet 545,6 årsverken till sitt förfogande. Detta är 18 årsverken mera än året innan. I enlighet med personalplanen ökade antalet åklagare med motsvarande 17 årsverken. Detta ledde till att också kontorspersonalen vid åklagarämbetena utökades med cirka ett årsverke. Juridikstudenterna har befäst sin position som praktikanter inom åklagarväsendet. De används både som sommarpraktikanter under tre månader och delvis också som månadspraktikanter när praktiken ingår i studierna. Antalet praktikanter ökade med motsvarande 3,7 årsverken från året innan. Antalet visstidsanställda åklagare sjönk något (76 personer i slutet av 2012 mot 79 i slutet av 2011). En stor andel av de visstidsanställda åklagarna är kvinnor (51 personer). Detta förklaras av att en betydande del av de nya åklagarna är kvinnor. Det bör särskilt utredas på vilket sätt antalet visstidsanställda åklagare ytterligare kunde minskas. I slutet av redovisningsåret var 17 personer i kontorspersonalen visstidsanställda. Siffran har mer än fördubblats på ett år. Många åklagarämbeten har de senaste åren uppnått målet i personalplanen angående förhållandet mellan åklagare och kontorspersonal. I dessa åklagarämbeten har även nyrekrytering inletts. Nyrekrytering är mycket viktigt för att nå en jämnare åldersfördelning.

Åklagarväsendet i siffror 2012 29 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagare Kanslipersonal Sysselsatta och praktik 500 5,7 1,4 9,5 11,6 13,1 12,5 15,0 10,8 10,9 400 182,7 187,6 178,7 164,8 161,2 155,8 152,7 146,9 147,6 300 200 100 325,3 324,1 321,6 304,0 329,1 324,1 331,3 331,5 346,5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antalet åklagare vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) Män Kvinnor 350 300 250 223 218 217 205 212 198 196 190 196 200 150 100 50 0 120 122 128 117 147 141 160 172 183 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

30 Åklagarväsendet i siffror 2012 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning Benämningar (årsverken) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 biträdande åklagare ledande häradsåklagare ledande landskapsåklagare häradsåklagare landskapsåklagare ÅKLAGARE SAMMANLAGT förvaltningssekreterare personalsekreterare avdelningssekreterare byråsekreterare kanslivaktmästare städare praktikant högskolepraktikant ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 19,2 0,6 16,6 16,4 7,4 5,1 57,7 24,4 14,3 14,3 14,2 12,0 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 243,8 277,0 295,8 291,3 307,2 311,8 2,0 1,2 1,4 1,1 1,5 1,5 322,7 304,0 329,1 324,1 331,3 331,5 9,8 13,3 13,6 13,0 11,4 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 26,0 17,1 14,0 13,0 11,4 11,5 156,2 144,6 138,9 133,5 134,1 126,9 1,5 1,5 1,5 1,5 1,3 1,0 0,3 0,2 0,2 0,2 2,2 0,8 2,3 1,7 3,0 2,8 1,3 3,0 3,9 3,8 3,1 187,0 176,4 174,3 168,4 167,7 157,7 13,3 12,5 1,0 317,4 2,3 346,5 11,2 1,0 10,0 126,2 0,8 7,0 2,4 158,5 Sammanlagt 509,7 480,4 503,3 492,4 499,0 489,2 505,0 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 år 46,8 47,0 47,8 48,5 49,1 49,2 49,1 49,2 49 48,6 45 år 44,3 44,8 45,6 46,0 46,9 46,1 47,2 46,5 46,3 45,6 40 år 35 år 35,2 35,5 35,5 36,7 37,1 34,8 35,8 33,7 34,4 32,9 30 år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Åklagarväsendet i siffror 2012 31 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena Män Kvinnor Sammanlagt 164 150 pers. 148 139 100 pers. 99 103 96 79 50 pers. 65 68 60 34 45 0 pers. under 35 år 35 44 år 45 54 år 55 år och äldre Personer vid åklagarämbetena som uppnår pensionsålder under åren 2012 2022 Åklagare Kanslipersonal 12 pers. 10 pers. 8 pers. 6 pers. 4 pers. 2 pers. 0 pers. år uppnår pensionsäldern (65 år) under år 3 2 4 1 3 1 6 9 8 8 8 5 5 7 12 10 9 9 8 7 7 7 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 55 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

32 Åklagarväsendet i siffror 2012 4 Utbildning inom åklagarväsendet Riksåklagarämbetet ansvarar för kompetensutvecklingen hos åklagare och sekreterare. I en expertorganisation kräver god yrkeskompetens kontinuerlig utbildning, då hela personalen bör behärska sitt eget kompetensområde och utvecklas i takt med förändringarna. Åklagarväsendet har ett omfattande och mångsidigt utbildningsprogram. Det innefattar allt från utbildning inom grundläggande kompetens för åklagare till fördjupad utbildning, varefter det är möjligt att välja en utbildningsväg för specialisering. Målet är att ge högklassig utbildning på varje nivå och säkerställa ett kvalitativt expertarbete redan i början av karriären. Utbildningsformerna inom åklagarväsendet är centraliserade kursdagar, webbutbildning och ämbetsverksspecifik utbildning. År 2012 ordnades 83 kursdagar (77 dagar 2011) med 722 deltagare (690). Antalet elevdagar uppgick till 1 673 (1 451). Under redovisningsåret ordnades regional utbildning i form av kort kompletterande utbildning inom följande områden: Våld i nära relationer (vid tre åklagarämbeten, 46 deltagare) Traditionella brott och informationstekniken (vid fem åklagarämbeten, 86 deltagare) Aktuellt om allmänna läror (vid fem åklagarämbeten, 91 deltagare) Offentlighet vid brottmål (vid fyra åklagarämbeten, 76 deltagare) Läkemedels- och dopningsbrott (vid ett åklagarämbete, 17 deltagare)

Åklagarväsendet i siffror 2012 33 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium Avgjorda och anhängiga ärenden (situationen 31.12.2012) avgjorda oavgjorda Riksåklagarens förvaltningsärenden Utnämningsärenden Personalförvaltning Övriga förvaltningsärenden sammanlagt 47 1 1 20 5 17 3 Åklagarväsendets förvaltningsärenden Utnämningsärenden Personalförvaltning Ekonomiförvaltning Övriga förvaltningsärenden sammanlagt 120 62 1 31 6 1 2 13 4 Åtalsärenden sammanlagt 665 Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap Ordinärt ändringssökande, HD Extraordinärt ändringssökande, HD Åklagarförordnanden Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden 295 84 1 1 17 0 129 6 23 0 18 1 57 26 2 5

34 Åklagarväsendet i siffror 2012 avgjorda oavgjorda Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 62 Riksåklagarens allmänna anvisningar 4 0 Övriga anvisningar och föreskrifter 4 1 Utbildning inom åklagarväsendet 25 3 Utvecklings- och forskningsprojekt,. arbetsgr. o.dyl. 6 19 Övervakning Klagomål Övriga klagomål Åklagarinspektioner Övervakning av strafforderärenden Skadeståndsärenden Övrig övervakning sammanlagt 210 41 29 91 29 0 1 0 1 2 5 6 5 Internationella ärenden Internationell rättshjälp Norden och övriga närområden EU- och ER-ärenden Övrigt juridiskt samarbete Övriga internationella ärenden Människorättsdomstolsärenden sammanlagt 71 22 4 2 0 20 2 1 0 11 0 9 0 Sakkunnigupdrag Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag sammanlagt 119 32 2 71 14 Övriga ärenden För kännedom inkomna Övriga ärenden sammanlagt 6 1 0 4 1 Alla ärenden 1 039 261

Åklagarväsendet i siffror 2012 35 5.1 Ändringsprövningsärenden Med stöd av 11 2 mom. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) och 9 i lagen om åklagarväsendet (439/2011) kan riksåklagaren på eget initiativ eller med anledning av t.ex. ett klagomål ta upp ett ärende som en underlydande åklagare har avgjort till ny behandling. I dessa s.k. ändringsprövningsärenden är den klagande missnöjd med resultatet av åklagarens åtalsprövning. I enlighet med arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren avgörs ändringsprövningsärenden i regel av biträdande riksåklagaren. Under redovisningsåret inkom 266 ändringsprövningsärenden (dessutom överfördes 76 ärenden från tidigare år); 295 ärenden avgjordes av vilka fem ledde till åtalsförordnande. Den genomsnittliga behandlingstiden för ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet var fem månader och fem dagar. 5.2 Klagomål Förutom begäran om ändringsprövning som berör en åklagares beslut kan ett klagomål även gälla en åklagares förfarande. Ofta är det fråga om dröjsmål i åtalsprövningen. I ett så kallat direkt förfarande behandlas klagomål mot andra myndigheters än en åklagares förfarande, i vilka riksåklagaren i allmänhet inte har behörighet, samt klagomål som uppenbart ankommer på laglighetsövervakarna och överförs till dessa. Under redovisningsåret inkom 42 klagomål som gällde åklagares förfarande till Riksåklagarämbetet. År 2012 avgjordes 32 klagomål. Vid Riksåklagarämbetet var den genomsnittliga behandlingstiden för dessa fem månader och tjugotre dagar. Av de inkomna klagomålen ingick 100 inte i befogenheterna.

36 Åklagarväsendet i siffror 2012 Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärder Ad-acta 16 Inga åtgärder 357 Framställning 1 Inte prövats 12 Kurs eller seminarium 24 Meddelande eller anvisning 13 Utlåtande 126 Betänkande 6 Annat förvaltningsbeslut 90 Annat förordnande 4 Annat beslut 21 Utnämningsbrev 64 Returnerats 10 Överförts 65 Åtalsförordnande 58 Åklagarförordnande 15 Beslut om att inte väcka åtal 1 Till kännedom 1 Ordinärt ändringssökande 43 Svar 104 Tjänstledighetsbeslut 8 Allmän anvisning 1 Allmän anvisning eller föreskrift 4 Extraordinärt ändringssökande 3 0 50 100 150 200 250 300 350 Sammanlagt 1 047

Åklagarväsendet i siffror 2012 37 5.3 Ändringsansökan i högsta domstolen En av riksåklagarens uppgifter är att företräda åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagaren beslutar om huruvida en åklagares ansökan om besvärstillstånd eller extraordinärt ändringssökande ska lämnas in till högsta domstolen. I högsta domstolen fungerar i regel den åklagare som drev målet i de lägre instanserna som åklagare. Ordinärt ändringsansökande Under redovisningsåret lämnade åklagarna in 45 ansökningar om besvärstillstånd till högsta domstolen. När denna statistikpublikation upprättades hade högsta domstolen beviljat tillstånd i nio fall, inte beviljat tillstånd i 25 fall medan 11 fall ännu inte hade avgjorts. Under redovisningsåret gav åklagarna 69 svar med anledning av andra parters besvär eller ansökningar om besvärstillstånd. Extraordinärt ändringssökande Under redovisningsåret behandlade högsta domstolen fem ärenden som berörde extraordinärt ändringssökande. Av dessa gällde en ansökan återbrytande av dom och fyra ansökningar återbrytande av strafforder. I 16 fall bad högsta domstolen åklagarna att ge ett svar med anledning av övriga parters ansökningar.

38 Åklagarväsendet i siffror 2012 Åklagarnas besvärtillstånd år 2008 2012 2012 2011 2010 2009 2008 Ansökningar 45 44 45 50 48 Tillstånd beviljat 9 10 11 17 19 Tillstånd inte beviljat 25 27 27 34 35 Oavgjort då statistiken uppgörs 0 0 4 3 11 0 10 20 30 40 50

Åklagarväsendet i siffror 2012 39 6 Polisbrottsärenden Vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden finns ett undersökningsteam för polisbrottsärenden. Teamets uppgift är att prelimärt behandla alla brottsanmälningar som berör brott som en polis är misstänkt för och som är registrerade i polisens informationssystem PATJA. I teamet ingår två häradsåklagare som är undersökningsledare och två poliser. Teamets uppgift är bl.a. att genom inledande undersökningar sålla ut de anmälningar enligt vilka det finns anledning att misstänka brott. Om det enligt den inledande undersökningen inte finns skäl till misstanke överför teamet frågan om huruvida undersökningströskeln överskrids till den regionala åklagarundersökningsledaren för handläggning. Åklagaren är undersökningsledare endast i de fall där en polis misstänks för brott. Det finns 12 regionala undersökningsledare. Om den inledande undersökningen visar att det utifrån undersökningsanmälan inte finns skäl att misstänka att en polis har gjort sig skyldig till brott fattar teamets undersökningsledare beslut om att lägga ned undersökningen och informerar alla berörda parter om beslutet. Teamets undersökningsledare kan även vara undersökningsledare i ärenden där en förundersökning förrättas. Dessutom ombesörjer teamet i samarbete med Polisstyrelsen och kontaktpersonerna för polisbrottsärenden vid polisinrättningarna att undersökningsledarverksamheten i polisbrottsärenden fungerar på fältet. Teamet förbereder och genomför också utbildning som berör utredningsledning i polisbrottsärenden. Under 2012 mottog Riksåklagarämbetets team för polisbrottsärenden totalt 748 anmälningar som berörde polisbrottsärenden. Under samma tid fattade teamets undersökningsledare i 520 fall beslut om att lägga ned undersökningen. Av anmälningarna överfördes 229 till de regionala undersökningsledarna för avgörande och av dessa hade 49 ärenden sänts till åklagare för åtalsprövning när denna statistikpublikation upprättades.

40 Åklagarväsendet i siffror 2012 Polisbrottsärenden 2010 2012 1000 800 871 600 748 708 400 200 520 391 257 229 332 300 0 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Inkomna Avgjorda Överförda till fältet

Riksåklagarämbetet pb 333, 00181 HELSingfors Albertsgatan 25 A Telefon 029 56 20800 Information 029 56 20820 Fax 029 56 20888 vksv@oikeus.fi www.vksv.oikeus.fi