1 Utveckling av arbetssituationen 7. 2 Uppnående av resultatmålen 9. 4 Utbildning inom åklagarväsendet 37

Transkript

1

2 Redaktion: Pilvi Isotalus, Riksåklagarämbetet Bilder: Tuukka Ylönen, Kimmo Brandt ja Kaisa Sirén Layout: Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt: Edita Prima Oy, Helsingfors 2012

3 3 Innehåll Till läsaren 5 1 Utveckling av arbetssituationen 7 2 Uppnående av resultatmålen Snabbhet Jämlikhet Resultat och prestationer Process- och kvalitetskontroll Effektivitet i verksamheten Hantering och utveckling av mänskliga resurser 25 3 Åklagarväsendets resurser Verksamhetsanslag Personal 33 4 Utbildning inom åklagarväsendet 37 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium Ändringsprövningsärenden Klagomål Ändringsansökan i högsta domstolen 45 6 Polisbrottmål 47

4 4

5 5 Till läsaren Vi har på nytt glädjen att redovisa resultatet av vår verksamhet. Du har framför dig en statistisk översikt över åklagarväsendet år Oavsett den ökade arbetsbördan kunde antalet äldre ärenden minskas till en historiskt låg nivå. I slutet av år 2011 hade åklagarämbetena totalt 146 ärenden som hade varit anhängiga hos åklagaren i över ett år. Av dessa var 32 föremål för tilläggsundersökning hos polisen. Antalet minskade med 47 ärenden från år Totalt inkom ärenden till åklagarämbetena. Antalet ökade med ärenden jämfört med år Den genomsnittliga åtalsprövningstiden kunde hållas under två månader. Över hälften av ärendena avgjordes på betydligt under en månad. Vid krävande ärenden var åtalsprövningstiden i genomsnitt fyra månader. År 2011 ledde tre av fyra åklagaravgöranden till att åtal väcktes ( ärenden). Av åtalen förkastades endast 5,6 procent i tingsrätten. I cirka fall avslutades förundersökningen med åtalseftergift. Dessutom beslöt åklagaren att avsluta förundersökningen i ärenden i ett tidigare skede på undersökningsledarens förslag. På samma sätt som under tidigare år var cirka 62 procent av de avgjorda ärendena s.k. vanliga ärenden. Andelen krävande ärenden var något över fyra procent men de band cirka 65 procent av arbetsinsatsen inom åklagarväsendet. Vi följer kontinuerligt arbetsbördan och åldersstrukturen hos ärendena. Till följd av ökningen av det totala antalet ärenden växer antalet ärenden som har varit anhängiga i över ett halvt år. Detta orsakar en betydande risk för dröjsmål och avvärjandet av risken medför arbete under år År 2011 var ett viktigt år i åklagarväsendets historia: under året utarbetades dokumentet Riktlinjer för verksamheten vid åklagarväsendet 2020 som publicerades den 24 februari I riktlinjerna har vi i ord klätt ett sådant framtidens åklagarväsende som vi vill bygga under de närmaste åren. Våra verksamhetslinjer finns närmare beskrivna på vår webbplats Matti Nissinen, Riksåklagare

6 6

7 7 1 Utveckling av arbetssituationen Under verksamhetsåret inkom ärenden för åtalsprövning. Antalet ökade betydligt jämfört med föregående år. Trenden ser fortfarande ut att vara den att krävande ärenden blir allt svårare. Trots att dessa ärendens procentuella andel av alla ärenden alltjämt är rätt liten (under fem procent) är ärendenas resursbindande effekt avsevärd och ökande. Helt klart är att en allt större del av de tillgängliga resurserna måste tilldelas de krävande ärendena i framtiden. I en situation där inga väsentliga tilläggsresurser finns att tillgå krävs en löpande effektivisering av den övriga ärendebehandlingen.

8 8 Åklagarväsendets prestationer Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 1 år sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Förändring Förändring % % % % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,54 1,97 1,99 1,93-0,6-3,21 1,55 1,59 1,51-0,8-4,70 2,46 2,48 2,41-0,7-2,71 4,17 3, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,81

9 9 2 Uppnående av resultatmålen 2.1 Snabbhet Resultatmål Åklagarväsendet ombesörjer effektivt verkställandet av brottsansvaret som en del i handläggningskedjan av brottsärenden med beaktande av parternas rättsskydd. Resultatmålen för snabbheten i åtalsprövningen uppnåddes under redovisningsåret i alla ärendegrupper förutom i krävande ärenden. Under den föregående rapporteringsperioden minskade den genomsnittliga åtalsprövningstiden särskilt i gruppen krävande ärenden och det var i denna grupp som målen för denna period inte kunde uppnås. På nationella nivå var differensen mellan utfall och mål två veckor. Den negativa utvecklingen kan delvis bero på att ökningen inom gruppen krävande ärenden var exceptionell under år Eftersom risken för att rättegångar fördröjs vanligtvis är förknippad med just behandlingen av omfattande och krävande ärenden måste uppmärksamhet i fortsättningen fästas vid den förlängda behandlingstiden för sådana ärenden. Den negativa utvecklingen i rättegångstiderna balanseras dock av att åklagarna vid årsskiftet endast hade 146 ärenden som hade varit anhängiga i över ett år. Ett effektivt förundersökningsarbete förkortar i allmänhet åtalsprövningsskedet, eftersom åklagaren i samband med detta i ett tidigt skede får

10 10 möjlighet att bekanta sig med ärendehelheten och påverka undersökningen. I allmänhet elimineras även behovet av att begära tilläggsutredningar som ger upphov till dröjsmål. Genomsnittstiden för åtalsprövning i hela landet och i alla ärenden överskreds tydligast vid åklagarämbetena i Helsingfors, Västra Nyland och Egentliga Tavastland. Vid dessa åklagarämbeten var genomsnittstiden för åtalsprövning två veckor längre än genomsnittstiden i landet. Spridningen har minskat något från föregående år. Den gemensamma medianen för åtalsprövningstiderna vid dessa tre åklagarämbeten var cirka två månader medan den genomsnittliga gemensamma åtalsprövningstiden var cirka 2,5 månader. Av detta kan man dra slutsatsen att en begränsad mängd långvariga ärenden har förlängt den genomsnittliga åtalsprövotiden betydligt. En sådan omständighet ser ut att ha haft en särskilt framträdande påverkan på siffrorna vid åklagarämbetet i Västra Nyland. Verksamhetsområdena för de nämnda åklagarämbetena omfattar de tätast bebodda områdena i södra Finland och här har även en stor del av vårt lands näringsliv koncentrerats. Detta återspeglas i antalet ärenden som har inkommit till åklagarämbetena och även i ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad vilket i sin tur kan leda till längre åtalsprövningstider än genomsnittet. Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån Åklagarämbete Oklassificerade Sedvanliga Ospecificerade Krävande Sammanlagt Hela landet 0,84 1,52 2,41 3,99 1,92 Helsingfors 0,53 2,12 2,95 3,97 2,49 Västra Nyland 1,6 2,19 3,52 5,76 2,8 Östra Nyland 0,99 1,53 1,99 3,96 1,83 Egentliga Tavastland 0,56 1,77 3,02 5,71 2,35 Västra Finland 1,5 1,05 1,7 3,08 1,33 Salpausselkä 0,75 1,11 1,93 2,75 1,44 Birkaland 0,84 0,89 1,36 3,74 1,17 Österbotten 0,76 1,68 3,14 5,14 2,29 Mellersta Finland 3,07 1,65 2,51 3,45 1,99 Östra Finland 0,97 1,32 2,06 3,92 1,64 Uleåborg 1,81 1,63 2,42 4,28 1,99 Lappland 2,87 1,81 2,82 3,24 2,24 Åland 0 0,61 1,07 3,39 0,89 RÅÄ 0,39 0,11 3,44 2,27 3,01

11 Jämlikhet En väsentlig del av jämlikhetsuppföljningen inom åklagarverksamheten bygger på att siffrorna för de enskilda åklagarämbetena jämförs med riksgenomsnittet och med motsvarande siffror för andra åklagarämbeten av samma slag. Vid väsentliga avvikelser inleder Riksåklagarämbetet en utredning av orsakerna och bedömer om avvikelserna är acceptabla med tanke på de jämlikhetskrav som ställs på verksamheten. Vid uppföljningen av jämlikheten i åtalsprövningen användes s.k. avgörandeprofiler och klagomål som har lett till åtgärder som mätinstrument. I avgörandeprofilerna beaktas främst avgörandena i sak. Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden är ett av de viktigaste mätinstrumenten vid utvärderingen av åklagarväsendets verksamhet. Mätinstrumentet visar hur många av de inkomna ärendena för åtalsprövning som har överförts för undersökning till domstol. En sådan s.k. åtalsprocent har en central betydelse när man bedömer förverkligandet av jämlikheten i åklagarämbetets verksamhet. Riksmedelvärdet visar att åtal väcktes i 73,5 procent av ärendena år Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden har under de två senaste åren uppgått till cirka 75 procent vilket innebär att en svag minskning har skett. Åtalens andel av alla åtgärdsavgöranden är något lägre än för avgörandena i sak, eftersom en del av ett ärende i vilket åtal väcks eventuellt kan avgöras med åtalseftergift. Andelen åtal vid enskilda åklagarämbeten var något högre än genomsnittet vid åklagarämbetena i Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland och Västra Finland. Skillnaden i förhållande till riksmedelvärdet var något över fem procent. Den lägsta andelen åtal väcktes relativt sett i åklagarämbetena i Östra Nyland och Lappland där åtal väcktes i cirka 64 procent av ärendena. På allmän nivå bedömt kan en sannolik orsak till differensen mellan de ämbeten som väckte den största och den lägsta andelen åtal vara karaktären och särdragen hos de inkommande ärenden. Differenser till följd av sådana skäl kan lättare accepteras ur jämlikhetssynvinkel än sådana som orsakas av differenser i verksamhetsmetoderna vid åklagarämbetena. Det skulle vara rätt problematiskt av jämlikhetsskäl om likartade ärenden behandlades på olika sätt vid olika åklagarämbeten.

12 12 Differensen mellan extremvärdena av åtalsprocenten, cirka 10 procent, är så stor att det finns skäl att utreda orsaken till differensen separat. I detta syfte har cheferna för åklagarämbeten i Östra Nyland, Österbotten och Västra Nyland under vårvintern 2012 fått i uppdrag att upprätta en gemensam utredning i frågan. Syftet med utredningen är att bedöma vilka orsaker som har lett till differenserna i åklagarämbetenas siffror och om orsakerna är sådana att differenserna kan accepteras. Eftersom ett ärende som har undersökts i en förundersökning ska överlämnas för åtalsprövning om förutsättningen skäl att misstänka brott uppfylls och eftersom åtal ska väckas om den högre förutsättningen sannolika skäl uppfylls, framgår det tydligt redan av de bevisrelaterade omständigheterna att väckande av åtal inte kan komma i fråga i alla ärenden som inkommer till åklagaren. Sett över hela landet har åtal väckts i 73,5 procent av ärendena. Detta värde får inte sjunka ytterligare. I annat fall måste man allvarligt ställa sig frågan om de brottsmisstankar som inkommer för åtalsprövning i tillräcklig omfattning överförs till domstolarna för undersökning. Andelen åtal som förkastades var fortsatt ganska låg (under sex procent). Detta kan tyda på att ärenden eventuellt inte har överförts till domstol även om det hade varit motiverat med domstolsbehandling. Den procentuella andelen förkastade åtal har varit oförändrad under de två föregående åren. En minskning av andelen förkastade åtal från denna nivå skulle med tanke på verkställandet av straffansvaret snarare vara en problematisk än en önskad utveckling. Logiskt tänkt avspeglas ett stort antal väckta åtal i en relativt sett högre procentuell andel förkastade åtal. Vid de enskilda åklagarämbetena uppfylls mönstret med några undantag. Åklagarämbetet i Mellersta Finland har till exempel landets högsta procentuella andel åtal och följaktligen överstiger antalet förkastade åtal riksgenomsnittet med nästan två procentenheter. Den procentuella andelen åtal vid åklagarämbetet i Östra Nyland är landets lägsta, men andelen förkastade åtal är ändå cirka 1,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Med tanke på jämlikheten bör målet vara att differensen mellan åklagarämbetena ska vara så liten som möjligt både för den relativa andelen väckta åtal och för den relativa andelen förkastade åtal.

13 13 De differenser i procenten förkastade åtal mellan åklagarämbetena som nu kan ses är totalt sett små. Tillförlitligheten hos informationen från detta mätinstrument försämras även i viss mån av tingsrätternas varierande praxis i fråga om vilka ärenden som registreras som förkastade, dvs. om endast ärenden registreras när en åklagares samtliga eller enda åtal förkastas eller om även ärenden registreras när endast ett åtal (bland flera) förkastas. Statistiken visar följaktligen inte direkt att gärningar av samma slag behandlas på väsentligt olika sätt vid olika åklagarämbeten i landet. Det är dock viktigt att utreda orsaken till de observerade differenserna i det ovan nämnda utredningsarbetet. Under år 2011 sökte åklagarna ändring i tingsrättens dom mer sällan än föregående år. Det finns ett logiskt samband mellan ett lågt antal sökande av ändring och en låg procentuell andel förkastade åtal. Ju mer sällan åtal förkastas, desto mer sällan har åklagarna behov av att söka ändring. En eventuell fortsatt trend i denna riktning är dock problematisk förutom för jämlikheten även för att detta kan ha konsekvenser som stör rättsutvecklingen. Antalet beslut om att begränsa förundersökningar har fortsatt ökat. Under redovisningsåret berörde ökningen alla grunder för begränsning av förundersökningar. I synnerhet antalet beslut om att begränsa förundersökningar enligt 4 3 mom. i förundersökningslagen har ökat betydligt, i hela landet över 30 procentenheter jämfört med året innan. Eftersom utgångsnivån var relativt låg är den sammanlagda andelen begränsningsbeslut av alla åklagaravgöranden under redovisningsåret ändå fortsättningsvis endast 11 procent. Trenden kan anses vara ett positivt tecken på effektivare förundersökningsarbete. Bland de stora åklagarämbetena fattades flest begränsningsbeslut vid åklagarämbetena i Helsingfors och Östra Nyland. Differensen mellan de (stora) åklagarämbeten som fattade det största och lägsta antalet begränsningsbeslut ökade till över tio procentenheter. Det är anmärkningsvärt att ökningen av begränsningsbeslut inte har minskat antalet beslut om åtalseftergift. I allmänhet antar man att ett ökat antal begränsningsbeslut borde leda till en minskning av åtalseftergifterna. Antagandet bygger på att en begränsning av en förundersökning avslutar behandlingen av sådana ärenden där man redan i ett tidigt skede ser att de

14 14 inte kommer att leda till att åtal väcks. Dessa ärenden skulle med andra ord avgöras genom åtalseftergift om inte möjligheten att begränsa förundersökningen fanns att tillgå. Någon tydlig orsak till att det ökade antalet begränsningar av förundersökningar inte har minskat antalet åtalseftergifter framkommer inte av siffrorna för verksamheten. Att antalet åtalseftergifter har hållits oförändrad på samma nivå som tidigare kan i detta läge ha samband med att andelen väckta åtal har minskat något. Det är problematiskt om ärenden där det hade varit motiverat att väcka åtal med tanke på verkställandet av straffansvaret inte har överlämnats till domstol. Ingen sådan säker slutsats kan dras direkt av statistiken för redovisningsåret. I framtiden måste emellertid ännu mer uppmärksamhet fästas vid utvecklingen. I uppföljningen av jämlikheten i åklagarverksamheten ingår även att se i vilken utsträckning åklagarens avgöranden ändras till följd av klagomål eller om man av andra skäl vidtar åtgärder till följd av åklagarens förfarande. Under redovisningsåret var ändringsprocenten tio. I detta fall räknas som åtgärder åtalsförordnanden, uppfattningar och anvisningar, beslut om åtalseftergift och andra föreskrifter. År 2010 var motsvarande ändringsprocent 8,2. (Se Riksåklagarämbetets administrativa diarium s. 41)

15 Resultat och prestationer Resultatmål Åtalsprövningarna genomförs effektivt. Under verksamhetsåret avgjordes nästan ärenden. Målet för år 2011 uppnåddes. Utifrån antalet avgjorda ärenden var resultatet emellertid sämre än föregående år. Resultatet som sådant kan karaktäriseras som skäligt eftersom behandlingstiderna har förkortats förutom vid krävande ärenden. En negativ utveckling som måste nämnas är den tydliga ökningen av anhängiga ärenden. En sådan utveckling innehåller uppenbara risker. Den mest problematiska gruppen bland de ärenden som har varit anhängiga länge utgör de ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader. I slutet av redovisningsåret fanns det 146 ärenden som inte hade avgjorts i denna grupp. Utvecklingen har i detta hänseende varit rätt positiv. En granskning enligt åklagarämbete visar att antalet ärenden som hade varit anhängiga i mer än 12 månader var störst vid åklagarämbetena i Helsingfors, Egentliga Tavastland och Österbotten, det vill säga vid delvis samma åklagarämbeten där de genomsnittliga tiderna för åtalsprövning var de längsta. Den beskrivna utvecklingen innebär att den betydande nedåtgående trenden åren har fortsatt efter ett uppehåll under år Eftersom genomsnittstiden för åtalsprövning för krävande ärenden har förlängts under rapporteringsperioden kan man anta att åklagarämbetena har prioriterat avgörandet av ärenden som varit över ett år anhängliga. Om antaget stämmer visar den utveckling som skett illustrativt att satsning på en viss uppgift betyder att en annan uppgift inte får tillräcklig uppmärksamhet om de disponibla resurserna är oförändrade. En av de största utmaningarna för åklagarväsendet kommer i fortsättningen att vara användningen av de befintliga resurserna så att en ökning av de ärenden som har varit anhängiga under lång tid undviks.

16 16 Tidsstrukturen för anhängiga ärenden Åklagarämbete Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt under 1 mån. 1 3 mån. 3 6 mån. 6 9 mån mån. över 1 år Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda under 6 mån. 6 9 mån mån. över 1 år Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

17 Process- och kvalitetskontroll Resultatmål Ändamålsenliga processtyper används. Med tanke på medborgarnas jämlikhet ska användningsgraden av skriftliga förfaranden inte i något domstolsdistrikt väsentligt avvika från riksnivån. Användningen av skriftligt förfarande uppnådde resultatmålet. Det skriftliga förfarandet ger möjlighet till en mycket snabb och resurseffektiv behandling av de ärenden på vilka förfarandet kan tillämpas. En så omfattande användning av skriftligt förfarande som möjligt främjar således allokeringen av åklagarväsendets resurser till t.ex. behandlingen av krävande brottmål. Samtidigt är det viktigt att det skriftliga förfarandet tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela landet. Det skriftliga förfarandet tillämpas i dag i så hög grad i hela landet att det inte längre är möjligt att väsentligt öka tillämpningen. I områden med ovanligt många ärenden som lämpar sig för skriftligt förfarande kan en lokal ökning av användningsgraden fortfarande vara möjlig. Vid granskning av enskilda åklagarämbeten lägger man märke till att antalet ärenden som har behandlats med skriftligt förfarande är klart lägre vid åklagarämbetet i Helsingfors än vid andra åklagarämbeten. Skillnaden förklaras till stor del av särdragen i de ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Helsingfors, bland annat av den stora andelen utländska svaranden.

18 18 Avgöranden enligt åklagarämbete ,06% ,09% ,25% ,85% ,28% ,95% ,02% ,07% ,87% ,01% ,33% ,46% ,50% ,46% ,00% ,14% ,47% ,60% Hela landet Helsingfors Ärenden som behandlas Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sammanlagt ,34% ,94% ,01% ,05% ,33% ,91% ,18% 558 0,64% ,34% 728 0,83% ,23% ,96% ,94% ,82% 120 4,24% 104 7,32% 118 4,17% 132 9,29% 240 8,48% 73 5,14% 241 8,51% 79 5,56% 201 7,10% 70 4,93% 120 4,24% 87 6,12% 154 5,44% 57 4,01% 227 8,02% 89 6,26% ,49% 53 3,73% 83 2,93% 19 1,34% 1 0,04% 9 0,63% 5 0,18% ,89% ,54% ,05% ,33% ,89% ,79% ,02% ,27% ,62% ,12% ,49% ,41% ,83% ,48% ,19% 14 2,89% 916 1,14% 37 0,32% 40 0,70% 142 2,36% 66 1,30% 87 1,03% 133 1,36% 42 0,61% 55 1,10% 85 2,29% 89 1,10% 45 0,72% 93 2,90% 2 0,40% 0 0,00% ,25% 492 4,29% 358 6,28% 235 3,90% 337 6,64% 395 4,68% 540 5,54% 321 4,67% 282 5,64% 198 5,34% 482 5,97% 391 6,25% 175 5,46% 8 1,62% 18 3,71% Avgöranden enligt åtgärder ,97% ,93% ,42% ,71% 655 5,71% ,66% 261 2,28% 711 6,20% 438 7,68% 390 6,84% 76 1,33% 127 2,23% 422 7,00% 597 9,91% 248 4,12% 389 6,46% 358 7,05% 318 6,26% 115 2,27% 62 1,22% 594 7,04% 544 6,44% 288 3,41% 157 1,86% 670 6,87% 287 2,94% 158 1,62% 166 1,70% 523 7,60% 244 3,55% 113 1,64% 103 1,50% 319 6,38% 179 3,58% 91 1,82% 71 1,42% 303 8,18% 63 1,70% 55 1,48% 22 0,59% 665 8,23% 248 3,07% 172 2,13% 115 1,42% 394 6,30% 479 7,66% 141 2,26% 93 1,49% 245 7,64% 242 7,55% 188 5,86% 148 4,61% 20 4,05% 76 15,38% 28 5,67% 20 4,05% 6 1,24% 6 1,24% 18 3,71% 1 0,21% ,80% 162 1,41% 85 1,49% 138 2,29% 22 0,43% 96 1,14% 147 1,51% 83 1,21% 23 0,46% 23 0,62% 110 1,36% 81 1,30% 46 1,43% 13 2,63% ,01% 188 0,23% 8 0,07% 6 0,11% 5 0,08% 2 0,04% 32 0,38% 19 0,19% 42 0,61% 24 0,48% 11 0,30% 25 0,31% 12 0,19% 2 0,06% 0 0,00% 0 0,00% ,60% ,86% 889 5,76% ,57% 999 6,48% ,38% 819 5,31% ,88% 676 4,38% ,84% ,51% 662 4,29% 77 0,50% 101 0,65% 1,92 2,49 2,80 1,83 2,35 1,44 1,33 1,17 2,29 1,99 1,64 1,99 2,24 0,89 3,01 Handläggningsavgöranden Hopkopplade med annat ärende Överförda till annan enhet Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Sammanlagt Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån.

19 19 Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut och förordnanden enligt åklagarämbete Strafforder Beslut om begränsning av förundersökning Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

20 20 Beslut om åtalseftergift enligt åklagarämbete Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förundersökning enligt åklagarämbete FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

21 21 Åtalseftergifter enligt åtgärd, st Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Processualisk Åtalseftergift åtalseftergift av påföljdsnatur Sammanlagt

22 22 Åtalseftergifter enligt åtgärd, % 01 Inget brott 1,80 % 02 Inga bevis 63,58 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,04 % 04 Ingen åtalsrätt 5,44 % 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 9,76 % 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 1,63 % 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 10,87 % 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 4,25 % 14 Vägtrafiklagen mom. 0,19 % 20 Strafflagen 9 kap. 7 0,004 % 23 Strafflagen 35 kap. 7 0,01 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 0,38 % 30 Annat lagrum 0,05 %

23 Effektivitet i verksamheten Resultatmål Straffansvaret verkställs produktivt och ekonomiskt. Hela personalens produktivitet har ökat en aning jämfört med året innan. Åklagarnas effektivitet har däremot sjunkit jämfört med år Målet för produktiviteten överskreds. Den befintliga produktivitetsmätaren tar inte hänsyn till de förändringar som har skett och sker i ärendestocken. Därför har införandet av ett nytt mätinstrument inletts. Mätmetoden bygger på vägd arbetsmängd. Den ekonomiska effektiviteten försämrades något. Ett beslut kostade knappt 15 euro mer än året innan. Även i detta fall uppnåddes dock målet. Detta mätinstrument är inte exakt på samma sätt som produktivitetsmätaren och kommer att bytas ut. Tabell över funktionell effektivitet Mål Produktivitet (hela personalen) avgöranden/ årsverken Produktivitet (åklagarna) avg./årsv Kostnadseffektivitet /avgörande

24 24

25 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Resultatmål Vi förbättrar välbefinnandet och tillfredsställelsen i arbetet i enlighet med personalstrategin. Enligt siffrorna i VMBaro-enkäten har arbetstillfredsställelsen inom åklagarväsendet förbättrats betydligt. Under året satsade man särskilt på den interna kommunikationen och personalledningen. Båda satsningarna avspeglades i siffrorna. Under år 2011 bereddes dokumentet Riktlinjer för verksamheten vid åklagarväsendet 2020 i samarbete med åklagarämbetena. Riktlinjerna publicerades den 24 februari I riktlinjerna beaktas även aspekter som anknyter både till arbetstillfredsställelsen och till utvecklingen av de mänskliga resurserna. Arbetstrivselindex År ,28 År ,30 År ,44 År ,47 Målsättning 3,30

26 26 Åklagarväsendets enkät om arbetstillfredsställelse 2011 RÅÄ Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Det sammanlagda medeltalet för svaret Justitieförvaltningen Alla statliga arbetsplatser Ledningen 3,21 3,00 4,07 3,62 3,30 3,27 3,77 3,47 3,47 3,24 3,20 3,25 2,89 3,38 3,33 3,38 Innehållet och utmaningarna i arbetet 3,53 3,60 4,28 3,89 3,79 3,67 3,91 3,73 3,97 3,56 3,73 3,81 3,92 3,78 3,70 3,66 Lönen 2,80 2,74 3,37 3,21 3,21 3,23 3,13 2,99 3,02 2,95 2,97 2,97 2,66 3,02 2,86 2,82 Stöd för utvecklingen 3,46 3,15 3,84 3,54 3,33 3,64 3,51 3,43 3,62 3,19 3,34 3,43 3,25 3,44 3,17 3,18 Arbetsklimatet och samarbetet 3,52 3,65 4,36 3,82 4,00 3,76 4,07 3,52 3,80 3,53 3,78 3,92 3,58 3,81 3,66 3,72 Arbetsförhållandena Arbetsgivarbilden 3,53 3,65 3,83 3,58 3,26 3,68 3,76 3,72 3,70 3,17 3,80 3,69 3,81 3,06 2,93 3,55 3,37 3,38 3,14 3,26 3,53 3,47 3,08 3,19 3,02 2,84 3,39 3,26 3,77 3,31 3,04 3,41 3,62 3,43 3,49 2,99 3,59 3,20 3,17 3,64 3,22 3,38 3,60 3,03 3,35 3,57 3,05 3,24 Det sammanlagda medeltalet 3,30 3,26 3,92 3,56 3,43 3,49 3,66 3,48 3,56 3,23 3,46 3,44 3,28 3,47 3,37 3,36

27 27 Sjukfrånvarodagar per årsverke gick märkbart ned jämfört med året innan och nådde nivån från år Långa sjukledigheter har minskat med över hälften, från 1483 dagar till 618 dagar. En aning färre deltog i utbildningar jämfört med året innan. Sjukfrånvaro dagar/årsverken Förverkligat Målsättning ,4 7, ,9 8, ,5 8, ,3 8, Åklagarväsendets utbildningsdagar

28 28

29 29 3 Åklagarväsendets Resurser 3.1 Verksamhetsanslag Åklagarväsendets utgifter ökade med drygt 1,3 miljoner euro jämfört med året innan. Detta motsvarar en ökning på något över tre procent. Med beaktande av inflationen och personalökningarna är utvecklingen mycket måttlig. Jämfört med budgeten har en besparing på knappt 1,4 miljoner euro uppnåtts. Besparingar har särskilt uppkommit i informationsförvaltningskostnaderna ( euro) och i åklagarämbetenas lönekostnader ( euro). Lönekostnaderna ökade med cirka euro. Ökningen var måttlig bland annat till följd av att minskningen av kontorspersonalen var snabbare än förväntat. Den stora omsättningen på åklagare har ökat antalet unga åklagare som fortfarande saknar erfarenhetsdelar i lönen. Ökningen av lönekostnaderna vid Riksåklagarämbetet beror delvis på att ett riksåklagarårsverke mer än föregående år har disponerats. Trots ett flertal verkställda verksamhetslokalprojekt blev ökningen av lokalkostnaderna endast 2,4 procent. Detta blev möjligt genom en minskning av servicebyrånätet och genom att det lokalkoncept som upprättades tillsammans med ministeriet följdes. Åklagarämbetenas övriga utgifter ökade mycket måttligt. Informationsförvaltningskostnaderna minskade med 2,7 procent. Besparingen i informationsförvaltningskostnaderna beror på att inga arbetsstationer byttes

30 30 ut under år 2011 och att vissa utvecklingsprojekt fördröjdes. Andelen eget arbete vid justitieförvaltningens datateknikcentral var euro. För år 2010 gjordes en återbetalning på euro. Över 5 miljoner euro av anslaget överförs till år 2012 vilket motsvarar cirka 11 procent av det totala anslaget. Ministeriet har ansett att 7,8 procent är en tillfredsställande nivå och uppmärksammat att andelen anslag som överförs är över tio procent vid många andra ämbetsverk inom statsförvaltningen. Det anslag som överförs inom åklagarväsendet är alltså på tillfredsställande nivå. I det anslag som överförs har man beaktat de stora informationsförvaltningsprojekt som pågår och som kräver finansieringsberedskap.

31 31 Åklagarväsendets anslag och dess användning boksl- Boksl- Boksl- Boksl- Ändr.- Ändr.- Budget Avvikelse % 2011 % Riksåklagarämbetets utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Riksåklagarämbetet sammanlagt Åklagarämbetenas utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Åklagarämbetena sammanlagt ,6 % ,2 % ,4 % ,1 % ,3 % ,1 % ,8 % ,5 % ,1 % ,1 % ,3 % ,4 % ,4 % ,4 % ,7 % ,5 % ,0 % ,3 % ,5 % ,1 % ,5 % Sammanlagt ,4 % ,4 % Åklagarämbetenas gemensamma utgifter Dataförvaltningsutgifter - standardservice - driftsservice - utveckling - specialtjänster - löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral Pensionsavgiftens tillläggsavgift Sammanlagt ,7 % ,9 % ,6 % ,9 % ,9 % ,2 % ,5 % ,1 % ,9 % ,1 % ,0 % ,6 % ,2 % ,4 % ,1 % ,1 % Anslag Budget Tilläggsbudget Sammanlagt Överföringar från tidigare år Disponibla Överförda till följande år ,0 % ,1 % ,3 % ,4 % ,1 % ,6 % ,6 % ,3 % ,7 % ,1 % ,6 %

32 32 Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren , Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter Sammanlagt Sammanlagt Sammanlagt Sammanlagt De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter , boksi- Boksi- Boksi- Boksi- Anslag Överförda från 2010 Disponibla Sammanlagt Helsingfors * * Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland *Skillnaden till tabellen på sidan 29 beror på oallokerade belopp till enskilda åklagarämbeten.

33 Personal År 2011 stod totalt 527 årsverken till förfogande inom åklagarväsendet. Detta var ungefär nio årsverken mindre än året innan. I enlighet med personalplanen har antalet åklagare bevarats oförändrat och storleken på kontorspersonalen har minskats. Minskningen av kontorspersonalen var snabbare än förutsett. Den ska emellertid reduceras ytterligare med två årsverken. Juridikstudenterna har etablerat sin position som praktikanter inom åklagarväsendet. De används både som sommarpraktikanter under tre månader och som månadspraktikanter. Antalet visstidsanställda åklagare ser ut att fortsättningsvis öka något (79 i slutet av år 2011). En stor andel av de visstidsanställda åklagarna var kvinnor (55). Fenomenet anknyter delvis till att cirka 40 ordinarie åklagartjänster samtidigt höll på att tillsättas inom åklagarväsendet. Vid utgången av år 2011 fanns det åtta deltidsanställda åklagare vid åklagarväsendet. Detta antal ser ut att vara rätt stabilt. Bland kontorspersonalen var sju personer visstidsanställda i slutet av redovisningsåret. Det låga antalet beror delvis på att man har minskat på kontorspersonalen och inte har tillsatt vakanser. Sju personer som tillhör kontorspersonalen är deltidsanställda. Med beaktande av kontorspersonalens höga medelålder är detta inget stort antal. Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena var 46,3 år. Medelåldern bland männen var 48,1 år och bland kvinnorna 45,2 år. Medelåldern sjönk något jämfört med föregående år. Medelåldern bland den ordinarie personalen var 49 år och bland den visstidsanställa personalen 34,4 år. Åklagarnas medelålder var 44,7 år och kontorspersonalens 50,8 år. Många åklagarämbeten har under de senaste åren uppnått den målnivå för personalen som anges i personalplanen. Därför har även nyrekrytering inletts vid dessa åklagarämbeten. Åldersfördelningen har även börjat jämnas ut. Under åren uppnår 135 personer av personalen vid åklagarämbetena pensionsålder.

34 34 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagare Kanslipersonal Sysselsatta och praktik 500 6,1 5,7 1,4 9,5 11,6 13,1 12,5 15,0 10, ,2 182,7 187,6 178,7 164,8 161,2 155,8 152,7 146, ,5 325,3 324,1 321,6 304,0 329,1 324,1 331,3 331, Antalet åklagare vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) Män Kvinnor

35 35 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena per benämning Benämningar (årsverken) biträdande åklagare 19,2 0,6 16,6 16,4 7,4 5,1 ledande häradsåklagare 57,7 24,4 14,3 14,3 14,2 12,0 ledande landskapsåklagare 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 243,8 277,0 295,8 291,3 307,2 311,8 landskapsåklagare 2,0 1,2 1,4 1,1 1,5 1,5 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 322,7 304,0 329,1 324,1 331,3 331,5 förvaltningssekreterare 9,8 13,3 13,6 13,0 11,4 personalsekreterare 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 26,0 17,1 14,0 13,0 11,4 11,5 byråsekreterare 156,2 144,6 138,9 133,5 134,1 126,9 kanslivaktmästare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,3 1,0 städare 0,3 0,2 0,2 0,2 praktikant 2,2 0,8 2,3 1,7 3,0 2,8 högskolepraktikant 1,3 3,0 3,9 3,8 3,1 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 187,0 176,4 174,3 168,4 167,7 157,7 SAMMANLAGT 509,7 480,4 503,3 492,4 499,0 489,2 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 år 46,8 47,0 47,8 48,5 49,1 49,2 49,1 49, år 44,3 44,8 45,6 46,0 46,9 46,1 47,2 46,5 46,3 40 år 35 år 35,2 35,5 35,5 36,7 37,1 34,8 35,8 33,7 34,4 30 år

36 36 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena Män Kvinnor Sammanlagt 150 pers pers. 78 pers pers pers. 20 under 35 år år år 55 år och äldre Personer vid åklagarämbetena som uppnår pensionsålder under åren Kanslipersonal Åklagare 12 pers. 10 pers. 8 pers. 6 pers. 4 pers. 2 pers. 0 pers. år uppnår pensionsäldern (65 år) under år

37 37 4 Utbildning inom åklagarväsendet Riksåklagarämbetet svarar för utbildningen av åklagare och sekreterare. I en expertorganisation bör hela personalen behärska sitt eget kompetensområde och utvecklas i takt med förändringarna. Dessa mål befrämjas genom ett omfattande och mångsidigt utbildningsprogram. Vid planeringen av utbildningsprogrammet beaktas kompetensbehoven och de förändringar som berör yrkeskunskapen. Utbildningsformen inom åklagarväsendet är centraliserade kursdagar, webbutbildning och kompletterande regional utbildning. Åklagarväsendets utbildning , kursdeltagarnas antal

38 Åklagarväsendets utbildning , utbildningsdagar Åklagarväsendets utbildning , studerandedagar

39 39 Riksåklagarämbetet tillhandahåller regional fortbildning för personalen vid åklagarämbetena. Målet med utbildningen är att öka personalens kunskaper inom aktuella ämnen. Längden på de regionala kurserna är cirka tre timmar och utbildningsteman planeras för två års tid. Deltagarantal 2011 i regional beställningsskolning Brottmålens offentlighet EAW- och EJN-utbildning Yttrandefrihetsbrott, rasistiska och övriga hatbrott Våld i nära relationer Bokföringsbrott Sedvanliga brott och datateknikbrott Tjänstebrott Djurskyddsbrott Antal regionala beställningsskolningar som ämbetsverkena beställt 2011 Brottmålens offentlighet EAW- och EJN-utbildning Yttrandefrihetsbrott, rasistiska och övriga hatbrott Våld i nära relationer Bokföringsbrott Sedvanliga brott och datateknikbrott Tjänstebrott Djurskyddsbrott

40 40

41 41 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium Avgjorda och anhängiga ärenden (situationen ) avgjorda oavgjorda Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 62 Utnämningsärenden 8 0 Personalförvaltning 27 3 Övriga förvaltningsärenden 22 2 Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 123 Utnämningsärenden 35 2 Personalförvaltning 58 6 Ekonomiförvaltning 2 2 Övriga förvaltningsärenden 12 6 Åtalsärenden sammanlagt 615 Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 2 1 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 11 1 Ordinärt ändringssökande, HD Extraordinärt ändringssökande, HD 18 1 Åklagarförordnanden 68 1 Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden 3 1

42 42 avgjorda oavgjorda Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 49 Riksåklagarens allmänna anvisningar 1 1 Övriga anvisningar och föreskrifter 8 0 Utbildning inom åklagarväsendet 24 1 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl Övervakning sammanlagt 187 Klagomål Övriga klagomål Övervakning av strafforderärenden 0 1 Övrig övervakning 6 4 Internationella ärenden sammanlagt 80 Internationell rättshjälp 32 1 Norden och övriga närområden 5 0 EU- och ER-ärenden 13 4 Övriga internationella ärenden 15 2 Människorättsdomstolsärenden 8 0 Sakkunniguppdrag sammanlagt 128 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning 42 3 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag Övriga ärenden sammanlagt 5 För kännedom inkomna 2 0 Övriga ärenden 2 1 Alla ärenden

43 Ändringsprövningsärenden Med stöd av 11 2 mom. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) och 9 i lagen om åklagarväsendet (439/2011) kan riksåklagaren på eget initiativ eller med anledning av t.ex. ett klagomål ta upp ett ärende som en underlydande åklagare har avgjort till ny behandling. I dessa s.k. ändringsprövningsärenden är den klagande missnöjd med slutresultatet av en åklagares åtalsprövning. I enlighet med arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren avgörs ändringsprövningsärenden i regel av biträdande riksåklagaren. Under redovisningsåret inkom 239 ändringsprövningsärenden (dessutom överfördes 70 ärenden från tidigare år) och av dessa avgjordes 207 ärenden. Fem ärenden ledde till åtalsförordnande. Av ändringsprövningsärendena överfördes 99 ärenden till år Den genomsnittliga behandlingstiden för ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet var tre månader och elva dagar. 5.2 Klagomål Förutom begäran om ändringsprövning som berör en åklagares beslut kan ett klagomål även gälla en åklagares förfarande. Ofta är det fråga om dröjsmål i åtalsprövningen. I ett så kallat direkt förfarande behandlas klagomål mot andra myndigheters än en åklagares förfarande, i vilka riksåklagaren i allmänhet inte har behörighet, samt klagomål som uppenbart ankommer på laglighetsövervakarna och överförs till dessa. Under redovisningsåret inkom 58 klagomål som gällde åklagares förfarande till Riksåklagarämbetet. År 2011 avgjordes 39 klagomål. Den genomsnittliga behandlingstiden för dessa vid Riksåklagarämbetet var fem månader och tjugonio dagar. Av de inkomna klagomålen ingick 76 inte i befogenheterna.

44 44 Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärder 2011 Ad-acta 30 Inga åtgärder 254 Framställning 6 Anmärkning 2 Inte prövats 15 Kurs eller seminarium 25 Meddelande eller anvisning 14 Utlåtande 124 Betänkande 3 Annat förvaltningsbeslut 112 Annat förordnande 4 Annat beslut 39 Utnämningsbrev 44 Returnerats 4 Överförts 66 Åtalsförordnande 40 Åklagarförordnande 68 Beslut om att inte väcka åtal 1 Till kännedom 1 Ordinärt ändringssökande 55 Svar 74 Tjänstledighetsbeslut 9 Allmän anvisning eller föreskrift 3 Extraordinärt ändringssökande Sammanlagt 997

45 Ändringsansökan i högsta domstolen En av riksåklagarens uppgifter är att representera åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagaren beslutar om en åklagares ansökan om besvärstillstånd eller extraordinärt ändringssökande ska lämnas in till högsta domstolen. I högsta domstolen fungerar i regel den åklagare som drev målet i de lägre instanserna som åklagare. Ordinärt ändringsansökande Under redovisningsåret lämnade åklagarna in 48 ansökningar om besvärstillstånd till högsta domstolen. När denna statistikpublikation upprättades hade högsta domstolen beviljat tillstånd i 14 fall, inte beviljat tillstånd i 21 fall och inte avgjort 16 fall. Under redovisningsåret gav åklagarna 50 svar med anledning av andra parters ansökningar om besvärstillstånd eller besvär. Extraordinärt ändringssökande Under redovisningsåret behandlade högsta domstolen fyra ärenden som berörde extraordinärt ändringssökande. Av dessa gällde två ansökningar återbrytande av dom och två återbrytande av strafforder. I 16 fall bad högsta domstolen åklagarna att ge ett svar med anledning av övriga parters ansökningar.

46 46 Åklagarnas besvärstillstånd år Ansökningar Tillstånd beviljat Tillstånd inte beviljat Oavgjort då statistiken uppgörs

47 47 6 Polisbrottmål I början av år 2010 bildades ett undersökningsteam för polisbrottmål vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden. Teamets uppgift är att preliminärt behandla alla brottsanmälningar som berör brott som en polis är misstänkt för och som är registrerade i polisen informationssystem PATJA. Från och med juni 2011 ingår två häradsåklagare som är undersökningsledare och två poliser i teamet. Teamets uppgift är bl.a. att genom inledande undersökningar sålla ut de anmälningar enligt vilka det finns anledning att misstänka brott. Om det enligt den inledande undersökningen inte finns skäl till misstanke överför teamet frågan om undersökningströskeln överskridande till den regionala åklagarundersökningsledaren för handläggning. Åklagaren är undersökningsledare endast i de fall där en polis misstänks för brott. Det finns 11 regionala undersökningsledare. Om den inledande undersökningen visar att det utifrån undersökningsanmälan inte finns skäl att misstänka att en polis har gjort sig skyldig till brott fattar teamets undersökningsledare beslut om att lägga ned undersökningen och informerar alla berörda parter om beslutet. Teamets undersökningsledare kan även vara undersökningsledare i ärenden där en förundersökning förrättas. Dessutom ombesörjer teamet i samarbete med Polisstyrelsen och kontaktpersonerna för polisbrott vid polisinrättningarna att undersökningsledarverksamheten i polisbrottsärenden fungerar på fältet. Teamet förbereder och genomför också utbildning som berör utredningsledning i polisbrottsärenden.

48 48 Under år 2011 mottog teamet för polisbrottsärenden vid Riksåklagarämbetet totalt 871 anmälningar som berörde polisbrottsärenden. Av dessa gällde 195 ärenden en enskild ärendehelhet som avsåg otillåten användning av polisregistren. Under samma tid fattade undersökningsledarna i teamet beslut om nedläggning av undersökningar i 391 fall. Av anmälningarna överfördes 332 till de regionala undersökningsledarna för avgörande och av dessa hade 78 ärenden sänts till åklagare för åtalsprövning när denna statistikpublikation upprättades. Polisbrotmål Inkomna 2011 Inkomna 2010 Avgjorda 2011 Avgjorda 2010 Överförda till fältet 2011 Överförda till fältet 2010

49

50