BEHOVSANALYS ENSAMKOMMANDE BARN 2016-17 Behovsbild Behovsbilden är baserad på de prognoser som presenteras mer utförligt nedan och de förändringar som sker under 2017. Området är mycket svårprognostiserat och styrs av omvärldsutveckling som ligger bortom Social resursförvaltnings kontroll. Utvecklingen följs löpande och prognoserna kommer att justeras vid behov. Flera faktorer har stor påverkan: andelen som får avslag på sin asylansökan, andelen som fyller 18 år under sin asylprocess, frekvens på åldersuppskrivning, handläggningstider, andelen nya barn som anvisas, samt andelen familjehemsplacerade barn som behöver HVB-placering. Social resursförvaltning behöver i behovsbilden gå från dagens 900 boendeplatser till att årsskiftet 2017/18 ha ca 500 boendeplatser för ensamkommande barn och unga. 1 april 2017: Behov och platsantal behöver vara i balans, då det saknas statlig ersättning för tomgångskostnader. Behovet uppskattas 1 april vara 550-600 platser. Det innebär att 300-350 platser behöver avvecklas fram till dess. Ca 160 platser avvecklas genom avslut av avtal med privata entreprenader. Ett av Social resursförvaltnings boenden, Pipblåsaregatan (9 platser), avvecklas. Ytterligare 130-180 platser kvarstår. Efter 1 april kvarstår i dagsläget 128 entreprenadplatser. Dialoger förs med målsättning om att tidigarelägga avslut av avtal för dessa. Avslut enligt avtal är 39 platser i september 2017, 69 i december 2017, och 20 platser senast juli 2017. Dialog förs med IOP-organisationerna om att avsluta platser och omstrukturera. Social resursförvaltning avvecklar egen verksamhet utifrån resultatet av förhandlingarna med privata entreprenader och IOP-organisationer. 1 juli 2017: Boendeformer behöver vara i balans så att 18 20-åringar kan placeras i billigare boendeformer när det nya ersättningssystemet träder i kraft. Andelen stödboende behöver öka på bekostnad av andelen HVB. Behovet av stödboende i juli 2017 uppskattas vara 150-200 platser. Ca 50 platser idag är stödboende, i stort sett samtliga i Social resursförvaltnings regi. Krävs 100-150 nya stödboendeplatser till juli nästa år. Detta görs genom omställning av HVB till stödboende där det är möjligt. Går det inte att klara inom befintligt lokalbestånd, behöver förvaltningen säga upp befintliga lokaler och anskaffa nya med bättre förutsättningar för stödboende. Dialog förs med IOP-organisationerna om motsvarande omställning inom deras HVBbestånd, och deras tillgång till alternativa lokaler som är lämpliga för stödboende. Social resursförvaltning ställer om egen verksamhet utifrån resultatet av förhandlingarna med IOP-organisationer. 31 december 2017: Ca 500 platser totalt. Dessa kommer att bestå av IOP och egen verksamhet. Beståndet bör bestå av 200-275 HVB-platser, 175-250 stödboende-platser och ca 50 familjehemsplatser. 1
För Göteborgs Stads möjligheter att möta den framtida utveckling, sett till både antalet platser men även till boendeformerna, är det viktigt med ett helhetsperspektiv. Familjehemsvården är en viktig del i denna utveckling. Samverkanssamtal har initierats mellan Stadsledningskontoret, sektorschefer och Social resursförvaltning där dessa frågor adresseras. De principer som bör styra i valet av avveckling och omställning av Social resursförvaltnings egna boenden är: Lokalernas användbarhet: dels som HVB- resp. stödboenden, men även för andra verksamheter inom Social resursförvaltning, inte minst nyanlända vuxna flyktingar och barnfamiljer. Geografi: närhet till andra boenden möjliggör samordningsvinster i kluster, boenden inom kommunen bör prioriteras, boenden med goda kommunikationer bör prioriteras. Ekonomi: storlek på boende som möjliggör effektiv bemanning bör prioriteras, låga hyreskostnader och avtalslängd på fastigheten. Flexibilitet: huruvida det går att expandera antalet platser i fastigheten och/eller om det går att snabbt ställa om till annan boendeform. Möjlighet till dragsspelsstruktur är att föredra. Omställningskostnader för eventuella förändringar. Stabila och välfungerande verksamheter: i termer av barnens situation, personalgruppen, samt i förhållande till närområdet. Sådana bör prioriteras. Socialtjänstens förmedlade behov: möter vi behoven hos de som placerar barnen? Andelen barn med uppehållstillstånd: kan avgöra vilken boendeform som är lämpligast; uppehållstillstånd kan möjliggöra mer självständiga boendeformer. NULÄGE I slutet av augusti hade Social resursförvaltning ca 630 ensamkommande barn och unga boende i sitt bostadsbestånd (egna boenden, IOP-samarbetet, privat entreprenad). Det är knappt en tredjedel av de barn som är anvisade till Göteborgs Stad. De fördelade sig i ålder enligt figur 1 nedan. Observera att många har fyllt år under året. 250 200 201 221 150 100 50 0 94 58 25 21 7 14 15 16 17 18 19 20 Ålder Figur 1: Åldersfördelning av ensamkommande barn i Social resursförvaltnings bostadsbestånd, 2016-08-24. 2
Figur 2 visar åldersfördelning för samtliga barn anvisade till Göteborgs Stad är det svårare att ta fram en ögonblicksbild av åldersfördelning. Det rör sig totalt om ca 2 030 individer. Fram till årsskiftet 2017/18 kommer ca hälften av dessa ha fyllt 18 år, vilket har stor påverkan på den framtida utvecklingen. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 677 501 257 231 107 100 30 49 69 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-2009 Födelseår Figur 2: Åldersfördelning av samtliga ensamkommande barn anvisade till Göteborgs Stad. Social resursförvaltning har i nuläget 900 boendeplatser för ensamkommande, i enlighet med stadens överenskommelse med Migrationsverket. Det innebär att drygt 250 platser i genomsnitt varit obelagda de senaste månaderna. Beståndet är byggt utifrån 2015 års förutsättningar. Den utbyggnad som initierades under akuta omständigheter blev färdig under första halvåret 2016. I och med den drastiska förändringen i antalet asylsökande under 2016 finns det idag en strukturell överkapacitet i Social resurs bostadsbestånd, förutsatt att inte fler ensamkommande barn får möjligheten att söka asyl i Sverige. Platserna inom Social resursförvaltning fördelar sig i nuläget i boendetyp enligt diagrammet till höger nedan. Diagrammet till vänster visar fördelningen av boendetyp för alla barn anvisade till Göteborgs Stad. De illustrerar att Social resursförvaltning har en stor del av stadens HVB-bestånd för ensamkommande, medan majoriteten av de ensamkommande anvisade till Göteborgs Stad bor i familjehem. Göteborgs Stad 5% 43% 52% 6% 7% 4% Social resursförvaltning 1% HVB HVB (vilande) Familjehem 82% Stödboende Ökad omsorg Figur 3: Jämförelse av bostadsbestånd för ensamkommande barn och unga i hela Göteborgs Stad (vänster) och inom Social resursförvaltning (höger). 3
I nuläget anvisas ungefär tio barn i månaden till Göteborg, varav majoriteten har anknytning i staden och alltså inte behöver anordnad boendeplats (åtminstone inte inledningsvis). Under hösten 2016 har det varit tydligt att många anknytningshem inte är lämpliga, vilket i sin tur skapar ett större behov av anordnade boendeplatser. Det råder en stor osäkerhet på området vilket präglar försök att uppskatta utvecklingen framåt. På lång sikt avgör det framtida flyktingmottagandet vad som kommer att bli normalläget. Den övergripande slutsatsen är att om nuvarande utveckling fortgår, så minskar det långsiktiga platsbehovet inom Social resursförvaltning. FÖRÄNDRAD OMVÄRLD, FÖRSÄMRAD BARNSITUATION Det pågår för närvande en omfattande förändring av mottagandesystemet för ensamkommande barn i Sverige. Många delar har starkt negativa effekter på barnens mående. Mängden resurser minskar drastiskt samtidigt som förutsättningarna för barnen blir svårare på flera plan. Behovet av omsorg ökar samtidigt som resurserna minskar. Stora mängder barn kommer tack vare regelförändringar att få avvisningsbeslut och många riskerar att behöva flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden, vilket rycker upp dem ur den trygghet de lyckats etablera. Detta rör särskilt den stora gruppen afghanska ensamkommande, vilken utgjorde två tredjedelar av alla ensamkommande som sökte asyl i Sverige under 2015. På grund av regelförändringar och ett nytt återvändandeavtal med Afghanistan uppskattar Migrationsverket att uppemot 85-90% i gruppen kommer att få avslagsbeslut och utvisas. Detta kommer att få mycket stora effekter på verksamheten. Det är inte osannolikt att många barn och unga kommer att avvika från boenden, leva som papperslösa, samt lida av ohälsa och utanförskap. Det finns en tydlig risk att många barn och unga som avviker, både de som är anvisade till Göteborg och sådana som är anvisade till andra kommuner, vistas i storstäderna. Även de barn som bor kvar i Social resursförvaltnings bostadsbestånd i avvaktan på utvisning kommer att leva i en mycket utsatt situation, där det blir svårt att tillgodose deras behov. Det kommer att krävas tid och resurser för att omhänderta den situation som uppstår framöver. Det innebär att personalen behöver rustas med kompetens och i viss mån får ett nytt uppdrag i förhållande till målgruppen. Detta sker samtidigt som Social resursförvaltning behöver genomgå en kraftig förändring i bostadsbeståndet och i en kontext av minskande resurser, vilket innebär tydliga risker för att barnens behov inte kan tillgodoses. Följande faktorer har, i dagsläget, mest påverkan på platsbehovet, samt barnens mående: Utveckling Beskrivning Effekt, tidshorisont Utskrivning av 18-åringar i Ensamkommande som fyller 18 Minskar platsbehovet. Har asylprocess år under sin asylprocess blir börjat och sker Migrationsverkets (MiV) kontinuerligt. ansvar, om inte ett tydligt 4
Åldersuppskrivningar Avvisnings- och utvisningsbeslut, i anslutning till ny LMA-lag Nya anvisningar Fallerade familjehemsplaceringar vårdbehov föreligger. MiV skriver upp ålder p.g.a. information som kommer upp i handläggning. Medicinska åldersbedömningar inleds 2017. Bestämmelser för åldersbedömning tidigare i asylprocess träder preliminärt i kraft 2017-05-01. Negativt asylbesked för ensamkommande. Har individen hunnit fylla 18 år måste de dessutom lämna boendet kort efter beslutet. Ny praxis hos MiV innebär att fler kommer barn får avvisningsbeslut som verkställs vid 18-årsdagen. Lägsta antalet ensamkommande på flera år i nuläget, men det kan slå om. Hög politisk prioritet i EU och Sverige att det inte ska hända. Ensamkommande placerade i familjehemsboenden kan inte bo kvar. Innebär att de behöver ny boendeplats. Minskar platsbehovet. Sker kontinuerligt i viss mån, kommer att ske i stor skala med start tidigast kv. 1, 2017. Minskar platsbehovet. Sker kontinuerligt i viss mån, men stora mängder asylbeslut väntas framförallt under 2017, enligt MiV. I nuvarande takt minskar det platsbehovet. Det kan slå om fort och istället öka platsbehovet. Ökar platsbehovet. Sker kontinuerligt, och har ökat kraftigt under tidig höst (från relativt låga nivåer). Detta behov är i nuläget klart större än det som orsakas av nya anvisningar. FRAMTIDA BEHOV På grund av regelförändringar och längre handläggningstider spelar 18-årsdagen en helt annan roll än tidigare i mottagandet av ensamkommande. Den kan innebära att ensamkommande lämnar kommunen av två anledningar: (1) de som gått lagakraftvunna avslagsbeslut kan tvingas lämna boendet och utvisas ur landet och (2) de som ännu inte fått sitt asylbeslut kan flyttas till Migrationsverkets anläggningsboende. I nuläget har knappt en fjärdedel av samtliga barn anvisade till Göteborgs Stad permanent uppehållstillstånd (PUT). Bland den stora grupp som fyller 18 år under de närmsta två åren har knappt 20 % PUT. Hur många barn av de barn som befinner sig i asylprocess när de fyller 18 år och tvingas flytta till Migrationsverkets boenden beror på faktorer som är svåra att förutse. Även antalet avslagsbeslut är mycket svåra att förutse. Den sammantagna bedömningen är, utifrån riktlinjernas formulering och indikationer från Migrationsverket, att det rör sig om stora mängder barn som kommer tvingas lämna Social resursförvaltnings och Göteborgs Stads omsorg. 5
För att få en uppfattning om det framtida platsbehovet i Social resursförvaltning görs ett par antaganden: Knappt 90 % av de som fyller 18 år och befinner sig i asylprocess får lämna Social resursförvaltnings boendebestånd. Detta täcker både de som får avslagsbeslut och de som flyttar till Migrationsverkets anläggningsboenden. Samma nivå på antalet asylsökande som idag, vilket är en nivå som legat i stabila sedan slutet av våren 2016. Ungefär fyra barn per månad behöver boendeplats i Göteborg. De fördelar sig i åldrar som asylmottagandet hittills har gjort, d.v.s. det är flest i åldern 15-17 år. Utifrån dessa antaganden framträder utvecklingen under 2016-2018, för de barn och unga som finns idag i Social resursförvaltnings bostadsbestånd samt de nya som väntas, i figur 4 nedan. Osäkerheten ökar med tiden eftersom flera variabler är okända. Under 2018 är prognosen att betrakta som mycket osäker. Diagrammet bör ses som en fingervisning om utvecklingens riktning. Viktiga faktorer kan slå om, vilket innebär att det blir fler eller färre barn än planerat. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Långsiktigt prognos: ensamkommande 0-15 år 16-17 år 18-20 år Figur 4: Långsiktig prognos av ensamkommande barn och unga i Social resursförvaltnings omsorg, 2016-18. Social resursförvaltning arbetar just nu för att anpassa bostadsbeståndet till de förändrade förutsättningarna. I nuläget görs detta genom att avsluta avtal med privata boendeentreprenörer. Att göra detta innebär att antalet platser successivt kommer att minska. Figur 5 visar det förväntade antalet barn (utifrån prognos i figur 4), i förhållande till det förväntade antalet platser, vilket illustrerar en överkapacitet av platser. 6
1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Långsiktig prognos: Boendeplatser och behov Totalt antal platser Antal prognosisterade barn Figur 5: Långsiktig prognos över antalet platser i förhållande till antalet barn inom Social resursförvaltning, 2016-17. STYRANDE FAKTORER: LAG- OCH REGELÄNDRINGAR OCH AVTAL Social resursförvaltnings uppdrag är idag att tillgodose stadens behov av boende för de ensamkommande barn som inte kan ordna eget boende. För detta erhåller förvaltningen statlig ersättning direkt från Migrationsverket. Det som reglerar förutsättningarna för detta arbete är, utöver relevant lagstiftning, de statliga ersättningsnivåerna och stadens överenskommelse kring antal platser med Migrationsverket. Systemet med överenskommelser kring platser ska upphöra. Göteborgs överenskommelse omfattar 900 platser och den upphör 2017-03-31. Detta upphörande innebär att det saknas finansieringen för tomplatser, åtminstone enligt nuvarande finansieringsmodell. Det statliga ersättningssystemet för ensamkommande förändras 2017-07-01. Förändringen består, kortfattat, i en schablonisering av ersättningen som innebär administrativ förenkling men kraftigt sänkta ersättningsnivåer. Dessa har sammanfattats av SKL på följande vis: 7
Dessa förändringar innebär att grundförutsättningarna för Social resursförvaltning arbete är annorlunda. De nya ersättningsnivåerna kräver en omfattande anpassning som innebär att bostadsbeståndet förändras. Hur dessa förändringar tar sig uttryck är beroende på hur Göteborgs Stad samordnar mottagandet av ensamkommande barn. I nuläget är samordningen svag. Fortsätter den vara det finns det en tydlig risk att delar av mottagandestrukturen tvingas till anpassningar som sker på helhetens bekostnad. Därför är de samverkanssamtal som inletts mellan Stadsledningskontoret, sektorschefer och Social resursförvaltning en viktig påverkande faktor för det framtida mottagandet av ensamkommande. Utöver överenskommelsen och ersättningsnivåerna styrs Social resursförvaltningen även av ingångna avtal, dels som egen utförare, dels med externa utförare. De externa utförarna är uppdelade i IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) och privata entreprenader. Avtalen med privata entreprenader kommer att sägas upp i takt med att de löper ut. De flest avtal är ettåriga, men ett fåtal aktörer med många platser har längre avtal. Figur 6 visar den förväntade platsutvecklingen, vilken kan förändras om avtalsuppsägningen omförhandlas. Majoriteten av organisationens lediga platser finns i entreprenadboenden. Det röda strecket markerar när överenskommelsen sägs upp. Efter denna gräns upphör möjligheten till statlig ersättning för tomma platser. 8
350 Platsutveckling privat entreprenad 300 250 200 150 100 50 0 Figur 6: Förväntad platsutveckling privat entreprenad 2016-17, enligt nuvarande avvecklingsplaner. Totalt kvarstår 128 platser i privata entreprenader efter 2017-03-31, enligt nuvarande plan. 89 av dessa ersätts med 1 700 kr per belagd plats/dygn och 1 500 kr per obelagd plats/dygn. 39 platser ersätts med 1 900 kr/dygn, oavsett om platserna är belagda eller ej. Möjligheten till omförhandling på grund av statliga förändrade statliga ersättningsnivåer kvarstår att avgöra. Avtalet inom IOP-samarbetet gäller från 2015-05-01 till 2021-04-30. De boenden som ingår kan tidigast sägas upp 2018-05-01 och har sex månaders uppsägningstid, vilket innebär att IOP-boendena kommer att vara en del Social resursförvaltnings mottagandestruktur till tidigast november 2018. Avtalet omfattar idag 271 boendeplatser. De fördelar sig enligt typ och kostnad i tabellen nedan. IOP-avtalet innehåller en möjlighet att förändra ersättningsnivåerna om de statliga ersättningsnivåerna ändras. Boende: IOP Platser Dygnskostnad HVB 260 Belagd: 1 700 kr/dygn Obelagd: 1 500 kr/dygn Stödboende 3 Belagd: 900 kr/dygn Obelagd: 700 kr/dygn Ökad omsorg 8 Belagd: 3 500 kr/dygn Obelagd: 1 500 kr/dygn Mervärdesinsatser 271 50 kr/dygn per plats KONSEKVENSER: FRAMTIDA PLANER Social resursförvaltning behöver anpassa sitt bostadsbestånd i enlighet med den förväntade utvecklingen. Förvaltningen kan inte finansiera några tomplatser fr.o.m. 2017-04-01, vilket innebär att en större avveckling måste ske fram till den tidpunkten. Enligt nuvarande prognos har förvaltningen i slutet av mars 2017 en överkapacitet på 130-180 platser. Denna överkapacitet behöver hanteras genom omstrukturering inom IOP, privat entreprenad och 9
förvaltningens egna boenden, enligt den behovsbild som presenteras i inledningen av dokumentet. Avveckling inom förvaltningens egna boenden innebär omfattande avvecklingskostnader. Majoriteten av lokalerna är hyrda tillsvidare och det är oklart hur snabbt det skulle vara möjligt att överlåta dem till annan verksamhet. Den totala lokalkostnaden för egen verksamhet uppgår för 2017 till ca 18,5 miljoner kronor (se avsnitt i slutet av dokumentet). Vidare behöver det ske en stor omställning inom det bostadsbestånd som återstår, för att anpassa platserna allteftersom de ensamkommande som sökte asyl under 2015 blir äldre. Det innebär att andelen HVB behöver minska kraftigt, samtidigt som andelen stödboende behöver öka. Det sker huvudsakligen av ekonomiska skäl, då de nya ersättningsnivåerna inte tillåter något alternativ, men även av i viss mån av verksamhetsmässiga, då ett mer självständigt boende kan passa vissa ensamkommande unga bättre. En utbyggnad av stödboende-platser behöver ske fram till 2017-07-01, och följas av en successiv utbyggnad under andra halvåret 2017, i enlighet med den behovsbild som presenteras i inledningen. Förvaltningens bedömning är att det i princip inte går att driva HVB-boenden för mindre pengar än de 1 700 kr/dygn som IOP- och entreprenad-boendena idag ersätts med. Mindre resurser innebär att det inte går att uppfylla kraven i den lagstiftning som omgärdar verksamheten och att kvaliteten blir allvarligt lidande. Det skulle medföra stora och långsiktiga risker för ungdomarnas hälsa och mående. Även SKL kom till denna slutsats i sitt remissvar kring de nya ersättningsreglerna, baserat på undersökningar kring kommunernas kostnader. Även i detta sammanhang är samordningen i staden central, då de olika boendeformernas kostnadsnivåer är beroende av varandra. Det nya ersättningssystemet bygger på att kommunerna tilldelas pengar för barn efter ålder, inte beroende på vilken boendeform de bor i. HVB-placeringar kan alltså kosta mer än de 1 350 kr/dygn som är ersättningen för barn under 18 år. Social resursförvaltning behöver utifrån nuvarande uppdrag kraftigt skära ner sin andel HVB-platser för att nå ekonomisk balans i förvaltningen; det kan leda till att staden som helhet (där majoriteten bor i familjehem) får tillgång till färre HVB-platser än vad som krävs, och stadsdelar istället tvingas ordna sådana var för sig. En stor utmaning blir att möta den successiva minskningen av behovet och avvecklingen av platser under 2017 års gång. Det handlar främst om att försöka stå utan stora tomgångskostnader och samtidigt behålla barnperspektivet; det går inte för placerande socialtjänst att flytta på ensamkommande obehindrat i takt med att boenden lägger ner. Platser bör avvecklas successivt i den mån det är möjligt, så att avvecklingen speglar det successivt minskande antalet barn. Av detta skäl, och andra, är det avgörande att ha tät och regelbunden kontakt med placerande socialtjänst och säkerställa att Social resursförvaltnings boendebestånd lever upp till deras behov. Det är viktigt att påpeka att det inte är möjligt för Social resursförvaltning att helt och hållet undvika tomgångskostnader. En så stor omställning av volymen boendeplatser i förhållande till ett så rörligt och svårförutsägbart behov av boende, innebär att förvaltningen kommer att 10
behöva hantera en viss mängd tomgångskostnader. Detta är relaterat till avvecklingen av privata boenden: det går inte att ha ett privat entreprenadboende fullbelagt till dess sista dag, och sedan flytta samtliga barn därifrån dagen efter att det har stängt. Det är avgörande att placerande socialtjänst tar hänsyn till barnets bästa i valet av placeringen, vilket innebär att det inte går att flytta barnen hur som helst. Det är i nuläget svårt att övergripande bedöma hur många ensamkommande som stödboende är en lämplig boendeform för. Enligt lagstiftningen ska 16 17-åringar endast i särskilda fall placeras i stödboende, men ersättningsnivåerna styr mot en mer omfattande användning av stödboende. Det är helt centralt att väga in behovet hos de ensamkommande i planeringen och undvika att de erbjuds bristande omsorg på grund av ekonomiska åtstramningar. Många i målgruppen mår idag allt sämre, vilket tar sig uttryck i psykisk ohälsa, självskadebeteende och, i värsta fall, suicidförsök. Detta måste hanteras inom det kommunala boende- och omsorgsansvaret, och ställer nya, högre krav på personal och verksamhet. Den nya roll 18-årsdagen har fått i mottagandet av ensamkommande innebär, tillsammans med den tillfälliga lagstiftningen, särskilt stora utmaningar. För stora mängder ensamkommande kommer 18-årsdagen sannolikt antingen att innebära ett verkställande av avslagsbeslut, eller en flytt till Migrationsverkets boende och ett uppbrott från den tillvaro, skolgång och stabilitet som funnits i det kommunala boendet. Väntan på utvisning eller fruktan för att flyttas från boendet och hanteras som vuxen innebär stora utmaningar i boendeverksamheten, och bidrar starkt till oro och psykisk ohälsa bland målgruppen. Det är en felaktig bild att anta att de flesta som befinner sig i övre tonåren har en hög självständighetsgrad; många är traumatiserade och upplever en stor oro i sin vardag. Omsorgen ska utgå från barnets och den unges behov, snarare än att målgruppens självständighet antas homogent efter ålder. De långa handläggningstiderna för asylärenden och den tillfälliga lagstiftningen kring begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd och familjeåterförening bidrar tydligt till sämre mående. Mängden resurser i verksamheten, framförallt ifråga om kompetent personal, har ett tydligt samband med barnens välmående. Social resursförvaltning kommer att snabbt behöva avveckla stora delar av sitt bostadsbestånd, ställer om stora delar av det som är kvar och samtidigt hanterar den försvårade situationen för ensamkommande barn och unga. Ekonomin blir styrande samtidigt som målgruppens behov ökar och resurserna blir mindre. 11
TIDPLAN September-oktober: Ta fram och genomföra/ha en tidsplan för hur vi ställer om befintliga träningsboende till stödboende September-november: Dialog med stadsdelsförvaltningarna, entreprenader och IOP om minskning och omstrukturering, samt förtydliganden av SDF:s behov och förväntningar för hela staden. Oktober: Ta fram principer för avveckling, ta fram avvecklingsplan Oktober: Ta fram omstrukureringsplan från HVB till stöd Oktober-december: beslut om antal och om hantering av överskottsplatser November (senast): Beslut om boendeklassificering enligt bemanningsmodellen på Social resursförvaltnings boenden November-mars: Minska antal platser till balans Januari-juni 2017: omstrukturering verkställs från HVB till stödboende efter behov. 31 mars 2017: Överrenskommelsen mellan Migrationsverket och Göteborgs stad upphör gällande anvisade platser 31 mars 2017: Balans i platser mot beläggning, obelagd plats är ofinansierad. 30 juni 2017: Överenskommelsen gällande ankomstboende mellan Migrationsverket och Göteborgs stad upphör. 1 juli 2017: Ungdomar som är 18 eller äldre finansieras inte för att bo i HVB utan LVU. 1 juli 2017: Nytt uppdrag utifrån ny ersättningsförordning verksställs som senast. Kontinuerlig information och samverkan i LSG och SSG 12
ÖVERSYN BEHOV OCH BOSTADSBESTÅND Nedanstående tabell visar på månadsbasis det förväntade antalet barn och platsantal i IOP, entreprenad och Social resurs, allt annat lika. Platser Antal Kommentar barn IOP Ent. SRF Summa Överskott sep-16 630 271 290 361 922 292 okt-16 621 271 275 361 907 286 nov-16 617 271 250 352 873 256 dec-16 613 271 187 352 810 197 jan-17 602 271 135 352 758 156 feb-17 592 271 128 352 750 158 mar-17 583 271 128 352 750 167 apr-17 572 271 128 352 750 178 ÖK sägs upp maj-17 559 271 128 352 750 191 jun-17 551 271 128 352 750 199 jul-17 540 271 128 352 750 210 aug-17 527 271 108 352 730 203 sep-17 511 271 69 352 692 181 okt-17 488 271 69 352 692 204 nov-17 479 271 69 352 692 213 Sista entreprenadavtalet dec-17 471 271 69 352 692 221 sägs upp jan-18 458 271 0 352 623 165 feb-18 454 271 0 352 623 169 mar-18 449 271 0 352 623 174 apr-18 445 271 0 352 623 178 maj-18 440 271 0 352 623 183 jun-18 440 271 0 352 623 183 jul-18 436 271 0 352 623 187 aug-18 433 271 0 352 623 190 sep-18 429 271 0 352 623 194 okt-18 420 271 0 352 623 203 nov-18 413 271 0 352 623 210 IOP-avtal går att säga upp dec-18 406 271 0 352 623 217 jan-19 404 271 0 352 623 219 13
LOKALER OCH PERSONAL INOM SOCIAL RESURSFÖRVALTNING Tillsvidare Ansvar anställda 130H124 Jacobs gatas boende 10 130H132 Londongatans boende 13 130H134 Hultav flykt boende 12 130H147 Adm transit 3 130H153 Lillhagsparken Måsen/Jacobs gata nya 10 130H154 Lillhagsparken Falken/Nymilsgatan 10 130H155 Lillhagsparken Duvan/Nymilsgatan 3 Summa 61 Ansvar Anställda 130H126 Lillhagsparken Tranan/Koppargatan 8 130H128 Lilla Kapplandsgatans boende 27 130H129 Pipblåsaregatan boende 8 130H136 Styrsö flykt boende 10 130H137 Skepparegången flykt 11 130H138 Marconigatans boende 7 130H139 Marconigatan Utsikten 6 130H158 Karl Johansgatans boende 7 Summa 91 Ansvar Anställda 130H122 Familjevård 7 130H127 Lillekärrs boende 2 10 130H131 Adm team 2 ensamk flyktingb 2 14
130H133 Gamlestadsvägen Lgh 8 130H135 Lillekärrs boende 1 13 130H151 Runntången boende 21 130H156 Fjällbo park boende 5 Summa 66 Totalt antal anställda 218 Utöver detta har vi vid utgången av 2016 ca 60 personer som har visstids-, AVA- eller provanställning, som ser till att verksamheten i boendena flyter på. Därutöver finns även ett stort antal timvikarier som vi kan ta in om behov uppstår. Om en omställningsprocess blir aktuell, så kan det ta ungefär två-tre månader att först samverka och sedan ha en dialog med facket och arbeta fram en turordningskrets och vilka principer som ska gälla kring omställningen. Medianlönen bland ungdomshandledarna är 27 300 kronor. Om vi antar att vi behöver omkring 80 färre ungdomshandledare framöver så skulle omställningskostnaderna för dessa vara ungefär så här: 27 300 x 80 (ca ungdomshandledarna) =2 184 000 kr (en månad) 6 552 000 kr (tre månader) 15
Stöd boende/hvb Storlek Antal rum Antal platser Hyreskostnad 2017 Hyra plats/månad Kontraktslängd Uppsägningstid Kök Toalett Lilla Kapplandsgatan HVB 1445 m2 16 32 1 797 186 kr/år 4 680 kr tillsvidare Gemensamt På rummet Marconi/Utsikten HVB/lägenheter 444 m2 10 10 567 169 kr/år 4 726 kr 2015-04-01-2016-12-31 I varje lägenhet I varje lägenhet Marconigatan HVB/lägenheter 277 m2 9 9 Skepparegången HVB/lägenheter 228 m2 /395 12 12 399 522 kr/år + 9 600 kr förråd 3 699 kr (271 646 kr/år) + 504 009 kr/år 3 500 kr 2013-04-01-2018-03-31 9 I varje lägenhet 2017-12- 31/tillsvidare 3 resp. 9 Gemensamt I varje lägenhet Gemensamt Pipblåsaregatan HVB 323 m2 7 9 537 535 kr/år 4 977 kr Tillsvidare Gemensamt 1 385 Gemensamt Karl Johansgatan HVB 418 m2 11 11 423kr/år 10 495 kr 2019-05-31 9 Gemensamt 1 260 544 965 + kr/år + 1 331 6 179 kr + Lillekärr 1 & 2 HVB 1004 m2 17 x 2 34-40 117 kr/år 6933 kr Tillsvidare Gemensamt På rummet Pentry i På rummet rummen + gemensamt Fjällbo Park HVB 474 m2 8-9 16 697 000 kr/år 3 630 kr Tillsvidare kök vån: 3 768 vån: 3 = 6 403 Gemensamt På rummet 578 m2 433 kr/år, vån kr vån 1 + (diskho och Jacobs gata vån. 1, HVB & + 344 1 + entré: 478 entré: (antal kylskåp på 3 & entréplan lägenheter m2 8 + 3 12 + 9 707 kr/år rum?) Tillsvidare rummen) Jacobs gata vån. 4 Londongatan HVB & lägenheter 578 m2 13 13 623 376 kr/år 3 996 kr Tillsvidare HVB (1019 m2) 1364 m2 inkl. källare 19 Kokvrå på rummet + gemensamt kök 1 425 105 kr/år 6 250 kr Tillsvidare Gemensamt På rummet Egen toalett, delar dusch Gamlestaden HVB 320 m2 4 st. 4- rums lgh 9-12 381 456 kr/år (2016) 3532 kr - 2649 kr Tillsvidare 3 Gemensamt i lägenheten Gemensamt i lägenheten 16
Stöd boende/hvb Storlek Antal rum Antal platser Hyreskostnad 2017 Hyra plats/månad Kontraktslängd Uppsägningstid Kök Toalett Styrsö HVB 549 m2 12 + 2 jourrum 12 989 837 kr/år 6 874 kr Tillsvidare Gemensamt Gemensamt Hultavägen HVB 760 m2 12 417 126 kr/år 2 896 kr 2017-12-31 9 Anders Carlsson HVB Koppargatan HVB 280 m2 9 10 771000 kr/år 6 425 kr Tillsvidare Gemensamt Gemensamt Runntången HVB 850 m2 16 32 900 218 kr/år 2 344 kr Tillsvidare Gemensamt i stugan - delas av 8 personer Gemensamt i stugan - 2 badrum delas av 8 personer 17