Samrådsdokument om statligt stöd till skydd för miljön - Frågeformulär för berörda aktörer -

Samrådsdokument om statligt stöd till skydd för miljön - Frågeformulär för berörda aktörer - Översyn av gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till skydd för miljön och av de stödåtgärder för miljön som ingår i den allmänna gruppundantagsförordningen Inom ramen för detta samråd uppmanas medlemsstaterna och övriga berörda aktörer att ge sina synpunkter på tillämpningen av gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till skydd för miljön och de stödåtgärder för miljön som ingår i den allmänna gruppundantagsförordningen. Dessa synpunkter kommer att utgöra ett värdefullt bidrag till den översyn av ovan nämnda riktlinjer och förordning som kommer att äga rum senare under 2013. Kommissionen uppmanar medlemsstater och berörda parter att sända sina synpunkter till GD Konkurrens senast den 23 oktober 2012. INLEDNING Som anges i meddelandet om modernisering av det statliga stödet i EU 1 är det kommissionens mål att få till stånd denna modernisering genom att se över och förenkla sina huvudsakliga rättsakter och riktlinjer senast i slutet av 2013. Syftet med det samråd som nu lanseras är att få in information om tillämpningen av gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till skydd för miljön och de stödåtgärder för miljön som ingår i den allmänna gruppundantagsförordningen. Resultatet av samrådet kommer således att utgöra ett värdefullt underlag för ovan nämnda moderniseringsprocess. Det primära syftet med kontroll av statligt stöd på miljöskyddsområdet är att garantera att statliga stödåtgärder leder till en högre miljöskyddsnivå än vad som vore fallet utan stöd och att garantera att stödets positiva effekter är större än de negativa effekterna i form av snedvridning av konkurrensen, med hänsyn tagen till principen om att förorenaren betalar, vilken fastställs i artikel 191 i EUF-fördraget. De kriterier som kommissionen använder för sina bedömningar av förenligheten hos statligt stöd till skydd för miljön fastställs i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (EUT C 82,1.4.2008) 2. Dessutom har ett antal kategorier av stödåtgärder till skydd för miljön undantagits från kravet på förhandsanmälan förutsatt att de uppfyller kriterierna i den allmänna gruppundantagsförordningen (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3) 3. HUR BIDRAR MAN TILL SAMRÅDET? Medlemsstater och andra berörda parter uppmanas att fylla i det bifogade frågeformuläret. Svaren kan lämnas på alla officiella EU-språk. Med tanke på att översättningen av synpunkter som har lämnats på vissa språk kan vara tidskrävande ser kommissionen gärna att svaren finns färdigt översatta till något av kommissionens arbetsspråk (helst engelska), så att kommissionen kan handlägga dem snabbare. Kommentarer som går utöver frågorna i formuläret är också välkomna. Ni behöver inte besvara alla frågor. Svara ej tillämpligt, om ni inte berörs av en viss fråga. Eventuella synpunkter och upplysningar som inte omfattas av frågeformuläret tas tacksamt emot, särskilt andra relevanta dokument, rapporter, studier, informationskällor osv. Svaren ska skickas in senast den 23 oktober 2012. De ska sändas till Europeiska kommissionen, och helst till e-postadressen Stateaidgreffe@ec.europa.eu. Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd 1 COM(2012) 209 final. 2 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:c:2008:082:0001:0033:sv:pdf 3 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2008:214:0003:0047:sv:pdf. 1

Ärende HT 359 Samråd om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd B-1049 Brussel/Bruxelles BELGIË/BELGIQUE E-postadress: Stateaidgreffe@ec.europa.eu För att garantera öppenhet och insyn planerar kommissionens avdelningar att göra svaren på detta frågeformulär tillgängliga på sin webbplats http://ec.europa.eu/competition/consultations/open.html. Därför ska de som inte vill att deras identitet eller delar av deras svar inklusive tilläggsinformation ska avslöjas ange detta tydligt och samtidigt lämna in en icke-konfidentiell version. Om det inte anges att vissa delar ska vara konfidentiella kommer GD Konkurrens att förutsätta att svaret inte är sekretessbelagt och att det kan offentliggöras i sin helhet. Inget som yttras inom ramen för detta samråd ska tolkas som Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. 2

FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Särskilda regler för skyddet av personuppgifter: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på internet, såvida ni inte motsätter er detta för att det skulle skada era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ert bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen Europa: http://ec.europa.eu/geninfo/legal_notices_sv.htm#personaldata a. Har ni invändningar mot att er identitet lämnas ut? Ja Nej X b. Är något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 4 relevant för era svar? Ange i så fall tydligt vilka delar som inte får röjas, motivera behovet av sådan konfidentiell behandling och översänd också en icke-konfidentiell version av ert svar för publicering på vår hemsida. Ange kontaktuppgifter nedan: Namn Organisation som företräds Ort (land) E-postadress Johnny Kjellström Regeringskansliet (Näringsdepartementet) Sverige johnny.kjellstrom@gov.se Beskriv er organisations huvudsakliga verksamhet: a. Ange om ni kan anses vara verksamma på utbuds- eller efterfrågesidan när det gäller finansiering eller om ni företräder myndigheter eller andra aktörer. Utbudssidan b. Ange storleken på ert företag (uttryckt i omsättning och antal anställda) eller er organisation (uttryckt i antal medlemmar). Regeringskansliet har ca 4 600 anställda. c. Om tillämpligt, ange den NACE-kod 5 som är relevant för den verksamhet som ert företag bedriver. Statlig myndighet Observera: Ni ombeds att besvara frågorna i ordningsföljd, men ni behöver inte besvara alla frågor. Ni har också möjlighet att lämna kompletterande upplysningar som ni anser vara relevanta och som inte omfattas av frågorna i formuläret. 4 EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. 5 NACE är den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen. 3

1 ALLMÄNNA FRÅGOR OM STÖD TILL SKYDD FÖR MILJÖN Underbygg alla era svar i detta avsnitt så väl som möjligt med hänvisningar till statistik, rapporter eller undersökningar av relevans. Utvecklingen av statliga stödåtgärder 1.1 Har instrumenten för statligt stöd i Sverige anpassats enligt 2008 års riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd? Har det gjorts några förändringar när det gäller tillgängliga typer av stödinstrument, stödnivåerna eller förfarandena för att välja ut stödmottagare, t.ex. ansökningsomgångar för bidrag eller andra urvalsprocedurer? Har vissa statliga stödåtgärder fasats ut? Om svaret är ja, ge en närmare förklaring. Ja, stödnivåer har anpassats efter de nya riktlinjerna. Vad gäller skatteåtgärder så har flera av dessa numer tillämpning inom ramen för gruppundantagsförordningen (förordning (EG) nr 800/2008). 1.2 Har man aviserat eller planerat några ändringar i politiken för stöd till miljöskydd inom den närmaste tiden, t.ex. att fasa ut befintliga åtgärder eller införa nya stödåtgärder? Av vilken eller vilka orsaker planeras dessa ändringar? Sverige är den medlemsstat som årligen aviserar mest statligt stöd till miljöskydd i förhållande till BNP. Regeringen har i den senaste budgetmotionen till riksdagen aviserat ytterligare åtgärder för att främja miljöskyddet, både vad avser skatteåtgärder och direkta bidrag. Den statliga stödåtgärdernas effektivitet 4

1.3 På vilket sätt bidrar statliga stödåtgärder till skydd för miljön enligt er uppfattning till att åstadkomma ett ökat miljöskydd, inte minst med hänsyn tagen till andra befintliga mekanismer för stärkt miljöskydd, t.ex. lagstiftning, beskattning och marknadsbaserade åtgärder som EU:s utsläppshandelssystem. Brukar medlemsstaterna ta hänsyn till sådana aspekter när de utformar statliga stödåtgärder? Statligt stöd har underlättat introduktion av ny teknik på marknaden som främjar miljöskyddet. Exempel på detta är förnyelsebara drivmedel, vindkraft, solceller och vågkraft. Det statliga stödet till miljöskydd behövs för att främja användningen av färdigutvecklad teknik som ännu inte är tillräckligt etablerad på marknaden. Stödet möjliggör i viss utsträckning demonstrationer av teknik som har passerat gränsen för demonstration inom ramen för definitionen av experimentell utveckling i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. Det finns dock begränsningar avseende genomförandet av demonstrationer genom att stödet till energisparande i avsnitt 3.1.5 förefaller vara möjligt endast till visst företags egen energibesparing. 1.4 Anser ni att vissa stödåtgärder är mer effektiva än andra när det gäller att avhjälpa specifika marknadsmisslyckanden? Motivera. Ekonomiska och marknadsbaserade styrmedel, såsom skatter och utsläppshandel, är mer effektiva än t.ex. direkta bidrag generellt sett. På så sätt kan marknadsmisslyckanden avhjälpas på ett effektivt sätt. När det gäller stöd till demonstration torde emellertid stöd genom direkta transfereringar vara lämpligare än åtgärder såsom skattelättnader. 1.5 Vilka stödinstrument fungerar enligt er erfarenhet mest effektivt överlag när det gäller att uppnå miljömålet och fasa ut behovet av statligt stöd (t.ex. genom att skapa konkurrenskraftig och integrerad förnybar energi)? Motivera. Marknadsbaserade styrmedel såsom utsläppshandel och handel med gröna certifikat är den typ av styrmedel som bäst måluppfyllelse. Det samma gäller avseende utfasning av behovet av statligt stöd till t.ex. förnybar energi. En väl fungerande handel med gröna elcertifikat som finns i Sverige och Norge innebär att när relevanta förnybara tekniker blivit konkurrenskraftiga så sjunker priset på elcertifikat till 0 och stödet har fasat ut sig själv. Att påvisa nyttan med ny teknik och på sikt skapa en efterfrågan av nya tekniska lösningar har visat sig effektivt vad avser direkta bidrag, som efter hand kan fasas ut. 1.6 Anser ni att vissa stödåtgärder är mer effektiva än andra när det gäller att hålla budgeten under kontroll? Är den volym offentliga medel som avdelas för att uppmuntra till ökade investeringar i miljöskydd nödvändig och väl avvägd för ändamålet? Motivera. Beloppsmässigt är skatteåtgärderna de i särklass största och mest effektiva i Sverige. De är emellertid kostnadseffektiva och med tydligt mätbara effekter. Dessutom övervakas systemen för att undvika överkompensation. 1.7 När det finns flera olika typer av teknik som kan användas för att uppnå ett miljömål, görs det då enligt er erfarenhet ett uttryckligt val mellan dessa vid utformningen av ordningar för statligt stöd? Om ja, hur gjordes valet och vilken teknik valdes? Anser ni att viss teknik eller vissa projekt inte borde bli föremål för statligt stöd. Motivera. I regel görs inget val mellan olika tekniker vid stödutformning. Inriktningen är teknikneutral med ett fåtal undantag då det kan finnas skäl för stöd till specifika tekniker i ett teknikutvecklingsskede. I dagsläget finns teknikspecifika stöd för solceller respektive biogas i Sverige. Demonstrationsstöd har även lämnats för bl.a. vågkraftsanläggningar. Det är angeläget att dessa slags stöd fasas ut successivt i takt med att teknikerna blir mer konkurrenskraftiga och kan klara sig på kommersiella grunder. Stöden får heller inte på ett väsentligt sätt påverka principen om teknikneutralitet i elcertifikatssystemet. Teknikneutrala styrmedel är det mest 5

effektiva sättet att uppnå uppställda mål för energi och klimat. 1.8 Vilka är de främsta negativa effekter som statligt stöd till miljöskydd kan ha när det gäller snedvridning av konkurrensen och påverkan på handel? Är det någon skillnad mellan driftsstöd och investeringsstöd (t.ex. i fråga om snedvridande effekter eller inverkan på marknadstillträdet)? Hur beaktas dessa effekter, eller hur kan de beaktas? Motivera ert svar och ge konkreta exempel. Stöd till förnybar energi som de är utformade i många av EU:s medlemsstater i dagsläget ger både upphov till konkurrenssnedvridning och påverkan på handel. De facto att stödsystemen inte är harmoniserade innebär att investeringar sker där stödet är högst och inte där det är mest kostnadseffektivt att göra investeringar i förnybar energi. Elmarknaden påverkas negativt av stöden. Många av stödsystemen inom EU är utformade så att de är helt okänsliga för marknadens prissignaler (detta gäller dock inte Sverige) och därmed förändringar i efterfrågan och utbud. Stöden gör att det blir svårare att få lönsamhet i befintlig elproduktion, oavsett om den är förnybar, fossil eller kärnkraft. På sikt riskerar elmarknadens funktion att urholkas och all elproduktion bli stödberoende. Tillgängliga undersökningar 1.9 Har det utvärderats hur ändamålsenliga statliga stödåtgärder till skydd för miljön har varit i förhållande till andra typer av åtgärder? Kan ni i så fall redogöra närmare för resultaten av denna eller dessa utvärderingar? Bifoga eller länka gärna till eventuella relevanta undersökningar eller rapporter som beskriver effektiviteten i stöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd i Sverige. Ett flertal undersökningar har gjorts, både inom ramen för generella stödordningar (s k övervakningsrapporter) samt generella utvärderingar om marknadens funktion osv. Länkar till rapporter bifogas: Boverket (2010): Utvärdering av OFFrotstödet - Redovisning av stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2010/utformningen_reducerade_effekterna. pdf Boverket (2008): Stödet för konvertering fråndirektverkande elvärme i bostadshus - Utvidgad uppföljning http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2008/direktverkande_elvarme.pdf Naturvårdsverket (2012): Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6415-0.pdf Naturvårdsverket (2012): Miljöpolitiska styrmedel och industrins konkurrenskraft http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6506-5.pdf Naturvårdsverket (2012): Ett mål flera medel - Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6491-4.pdf Har det gjorts några utvärderingar av statligt stöd med hänsyn till såväl hur de stödberättigade inom en stödordning har följt gällande regler som hur väl de strategiska målen har uppnåtts? Om så är fallet, ledde utvärderingarna till några förändringar/förbättringar av hur stödåtgärderna utformas? Vänligen bifoga kopior på dokument eller undersökningar som kan vara relevanta i detta avseende. Länkar och rapporter bifogas: Boverket (2006): Ett fortsatt solvärmestöd http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2006/ett_fortsatt_solvarmestod.pdf 6

Naturvårdsverket (2011): Industrins energieffektivisering - styrmedlens effekter och interaktion http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6460-0.pdf Naturvårdsverket (2010): Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? - En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-6358-0.pdf Energimyndigheten (2012): Vindpiloterna visar vägen (bilaga) Energimyndigheten (2011): Programme for Improving Energy Efficiency (bilaga) Energimyndigheten (2012): Elcertifikatsystemet 2012 (bilaga) Frågor riktade till myndigheter: Ekonomiskt stöd till miljöskydd 1.10 Många statliga ingripanden har gjorts för att skydda miljön. Hur stödjer de statliga myndigheterna miljöskyddet? Vilka statliga miljöskyddsåtgärder har införts i Sverige (både åtgärder som involverar statligt stöd och sådana som inte gör det)? En rad åtgärder har vidtagits, bl.a. inom ramen för miljöbalken och de ambitiösa mål som Sverige har satt upp inom ramen för EU2020. Bland åtgärder riktade mot företag och som inte utgör statligt stöd märks elcertifikatssystemet. Vid sidan om detta har Sverige f.n. ca 15 löpande stödordningar, godkända enligt miljöstödsriktlinjerna eller gruppundantaget, de flesta avseende reduktion eller befrielse från skatt. 1.11 Vilken budget har under de senaste fem åren avdelats för miljöskyddsåtgärder i Sverige? Beträffande stödordningar: hur stor andel av den planerade budgeten har faktiskt betalats ut? Ange om möjligt beloppen fördelade på a) typ av stöd Miljöstöd (inom riktlinjer och gruppundantag) i Sverige 2007-2011 (avrundat, miljoner kronor) 2007 2008 2009 2010 2011 Skatteutgifter 19 700 19 300 17 700 18 400 20 400 (CO2+energi) Övriga 2 070 2 980 2 970 3 270 1 900 miljöstöd Totalt 21770 22280 20670 21670 22300 Källa: Tillväxtanalys rapport Statligt stöd i näringslivet 2010 samt KOM State Aid Scoreboard i) stödåtgärder som inte omfattas av statligt stöd ekonomiskt stöd till företag, där stödet ligger under taket för stöd av mindre betydelse 6., andra stödåtgärder, inklusive allmänna åtgärder. ii) statligt stöd: stödordningar och stöd för särskilda ändamål (utanför stödordningar) 6 Taket för stöd av mindre betydelse är 200 000 euro per företag under en period av tre år. Se kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. 7

Ange huruvida statligt stöd beviljas med stöd av den allmänna gruppundantagsförordningen, riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd eller andra riktlinjer (specificera vilka). Samtliga används, men gruppundantagna stöd tillämpas allt mer sedan 2010. b) åtgärdens miljömål, Främja införande av ny miljövänligare teknik, stimulera energieffektivisering och öka användningen av biodrivmedel. c) typ av åtgärd, om möjligt enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd (t.ex. stöd till energisparande åtgärder och förnybara energikällor), d) berörda sektorer (enligt NACE, den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen), e) mottagarnas storlek (små, medelstora och stora företag enligt definitionerna i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd punkt 70 led 16), Mottagare är samtliga företag, men merparten av investeringsstöden allokeras till SMF. f) stödform (t.ex. direkta bidrag, lån eller skattelättnader). Stödform är främst skattelättnader och direkt bidrag. 2 RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT STÖD TILL MILJÖSKYDD ALLMÄNNA ERFARENHETER 1.12 Vilken är er allmänna syn på de nu gällande riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd? Vad har fungerat väl och vad har fungerat mindre väl? Har de gett medlemsstaterna en tillräcklig vägledning för utformningen av väl riktade miljöskyddsåtgärder? Motivera. Beräkningen av stödgrundade merkostnader vid investeringar kan vara komplicerade. Delvis ligger det i sakens natur då investeringskalkylen är företagsspecifik och inte alltid kan göras utifrån schablon. Det kan dock vara svårt att hitta adekvata referensobjekt för beräkningen. Möjligen skulle därför det öppnas upp för alternativ med avseende på referensdelen i beräkningen. Vid investeringar i distributionsledet, t.ex. smarta elnät, kan det vara så att det överhuvudtaget inte finns någon referensinvestering att göra beräkningen utifrån. I sådana situationer borde hela investeringskostnaden vara stödgrundande. Mot bakgrund av att det i punkten 104 redogörs för möjligheten att ge stöd med 100 procent om vissa förutsättningar, konkurrensutsättning, etc., är uppfyllda, bör det förtydligas att så även kan vara möjligt i situationen när referensobjekt för beräkning av merkostnader inte kan fastställas eller i vart fall att någon slags schablon kan användas. Att det dras en gräns tidsmässigt för driftsfördelar och driftskostnader underlättar hanteringen. Ett annat exempel är stödet för inköp supermiljöbil, vilket har gett ökat intresset för att upphandla dessa fordon. I vilken omfattning bidraget legat bakom beslut är efter så kort tid svårt att avgöra utan vidare analys kring val av fordon. Den nivå som finns i kommissionen förordning medför i det aktuella fallet med supermiljöbil ingen påverkan då förordningens nivåer inte överskrids med det bidrag som var satt som tak från början. 1.13 Har riktlinjerna enligt er uppfattning uppfyllt det mål som anges i punkt 4, dvs. att "genomföra [ ] miljöaspekterna av de energi- och klimatförändringsrelaterade mål[en]? Motivera. Ja, de har medverkat på ett positivt sätt. 1.14 Anser ni att riktlinjerna fortfarande fyller sin funktion när det gäller att motverka de huvudsakliga 8

marknadsmisslyckanden som har förhindrat miljövänlig produktion och när det gäller att uppnå EU:s mål för 2020. Som anförts tidigare är det svårt att belägga marknadsmisslyckanden. Ibland tenderar medlemsstater med god ekonomi vara mer villiga att bevilja miljöstöd än de mindre bemedlade medlemsstater som kanske har större behov av miljöförbättrande åtgärder och där än tydligare marknadsmisslyckanden föreligger. Miljöstödsriktlinjerna och gruppundantagets miljöartiklar är ju i förhållande till andra statsstödsregler mycket generösa. Detta kan leda till snedvriden konkurrens, vilket kan påverka samhandeln negativt. 9

3 FRÅGOR SOM RÖR TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER (AVSNITT 2 I RIKTLINJERNA) 1.15 Vad är er erfarenhet av den åtskillnad som i fråga om utformningen av åtgärder görs mellan de olika typer av åtgärder som täcks av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd? Ej tillämpligt 1.16 Är definitionerna (t.ex. bästa tillgängliga teknik ) tydligt formulerade? Motivera. Definitionen bästa tillgängliga teknik är rimlig formulering som inte lyfter fram specifika lösningar utan främjar generell utveckling. Samtidigt bör den samhällsekonomiska nyttan beaktas vid val av teknik, exempelvis om den bästa tekniken är avsevärt dyrare. Hur begränsningen i punkten 60 avseende mindre förbrukning av naturresurser ska läsas i ljuset av att effektivare användning av naturresurser utgör del av definitionen av miljöskydd i punkten 70.1 är inte helt lätt att bedöma. Begränsningen för energisparåtgärder till det egna företaget kan, som angivits ovan, hämma utförandet av projekt sammansatta av flera företag som syftar till att öka kunskapen om och kundacceptansen för energieffektivare produkter. 1.17 Utifrån era erfarenheter av att utforma stödåtgärder, anser ni att de nuvarande riktlinjerna har ett lämpligt avgränsat tillämpningsområde med avseende på typer av åtgärder? Om inte, förklara vilka svårigheter ni har haft. Stöd till innovativa företag som befinner sig i tidiga skeden och inte står fullt ut på egna ben är svåra att lämna. Miljöskyddsriktlinjerna omfattar miljöinnovationer, men stödet riktar sig till köparen, inte det innovativa företaget. Utifrån vad som anges i punkten 78 avseende tillägg för miljöinnovationer skulle det kanske kunna utformas en stödmöjlighet som bättre tillmötesgår de innovativa företagens stödbehov i tidiga skeden. Det kan vara svårt att lämna stöd till sådana företag i form av stöd till forskning och utveckling. Enligt rambestämmelserna för stöd till forskning, utveckling och innovation ska intäkter från kunder vid vilkas anläggningar det innovativa företagets teknik demonstreras räknas av från de stödgrundande kostnaderna. Vidare måste demonstrationen utgör experimentell utveckling enligt definitionen i rambestämmelserna. Stödet till nystartade innovativa företag enligt rambestämmelserna är begränsat till företag som inte funnits längre än sex år. 4 FRÅGOR OM STÖDÅTGÄRDER SOM OMFATTAS AV EN STANDARDBEDÖMNING (AVSNITT 3.1 I RIKTLINJERNA). 1.18 Beskriv era erfarenheter av att tillämpa bestämmelserna i olika avsnitt i riktlinjerna. Ange för varje avsnitt 1) era erfarenheter från tillämpningen av definitioner och villkor, De erfarenheter vi har är att definitionerna och villkoren generellt känns adekvata. 2) era erfarenheter av att beräkna de stödberättigande kostnaderna eller bedöma den kontrafaktiska situationen. Den kontrafaktiska situationen har ett vällovligt syfte, men kan leda till subjektiva bedömningar. Det är inte sannolikt att ett företag, som har ansökt om ett stöd, anför att stödet inte har en avgörande betydelse. Ibland kan även stödberättigade kostnader innebära tolkningsproblem. För vissa avsnitt ställs mer specifika frågor. 10

Stöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer 1.19 Vad är er erfarenhet när det gäller begreppet miljöinnovation? Har ni övervägt stöd till projekt som omfattar miljöinnovation? Ej tillämpligt Stöd till förnybara energikällor 1.20 Utnyttjas enligt er erfarenhet den möjlighet att stödja produktion av energi från biomassa som anges i punkt 109 c riktlinjerna? Är villkoret enligt er uppfattning tillräckligt tydligt för att undvika missförstånd om tillämpningen? Energiskattebefrielsen för biobränslen har haft en stor betydelse i Sverige avseende den ökade användningen av biomassa för värme- och kraftvärmeproduktion i Sverige. Detta har inneburit att användningen av fossila bränslen har minskat. Biobränslen är idag det dominerande bränslet i värme- och kraftvärmeproduktionen i Sverige. 1.21 Brukar stödet till förnybar energi enligt er erfarenhet oftare ta formen av investeringsstöd eller driftsstöd? I fråga om driftsstöd: vilken av de tre olika möjligheterna används enligt er uppfattning mest? Finns det några särskilda skäl till varför det är så? När det gäller stöd till förnybar elproduktion så används generellt sett inom EU driftstöd. Möjligen i kombination med investeringsstöd i vissa länder. Syftet i stödsystemen är att kompensera för skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset på el. Ett problem i sammanhanget är att i många länder är subventionerna fastställda på förhand vilket innebär att om produktionskostnaden sjunker så kommer subventionen att bli större än mellanskillnaden mellan produktionskostnad och marknadspris. Detta gäller dock inte i Sverige. 1.22 Vilka är enligt er erfarenhet de bästa sätten att garantera att ansökningsomgångar präglas av öppenhet, rättvis konkurrens och icke-diskriminering? Vad gäller investeringsstöd så är det anbudsförfaranden, som vi bl.a. har använt avseende demonstrationsanläggningar. 1.23 Ger vissa åtgärder eller instrument för stöd till förnybara energikällor på grundval av riktlinjerna bättre resultat än andra i form av mer konkurrenskraftig förnybar energi som är mer integrerad på energimarknaden? Motivera. Det är av yttersta vikt att stödsystemen utformas så att de är känsliga för förändringar i marknadspriserna och där med för förändringar i efterfrågan och utbud. Det är en av förutsättningarna för att förnybar energi ska kunna integreras i energimarknaden utan att alltför stora snedvridningar i marknaden uppstår. Stödsystem som inte är utformade på detta sätt riskerar att äventyra energimarknadernas framtida funktion. Stöd till kraftvärme 1.24 Har ni stött på några problem när det gäller att fastställa i vilken utsträckning en kraftvärmeanläggning är högeffektiv? I Sverige uppfyller idag alla kända kraftvärmeanläggningar kraven för att vara högeffektiva. Några problem med att fastställa i vilken utsträckning en kraftvärmeanläggning är högeffektiv har inte funnits. Stöd till avfallshantering 1.25 Har ni stött på några problem i samband med investeringar som involverar användning av bästa tillgängliga teknik? Ej tillämpligt 11

1.26 Hur har det fungerat att tolka tillämpningsområdet för avsnitt 3.1.9 så som det avgränsas i punkt 126, t.ex. i förhållande till tillämpningsområdet för avsnitt 3.1.1. Ej tillämpligt Stöd till sanering av förorenade områden 1.27 Hur bedömer ni efterlevnaden av principen att förorenaren betalar och tillämpningen av reglerna i avsnitt 3.1.10 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd? Är definitionen av förorenaren i den nationella lagstiftningen enligt er erfarenhet tillräckligt tydlig för att risken för snedvridning av konkurrensen ska hållas på en begränsad nivå? Detta regleras av miljöbalken. 5 FRÅGOR OM STIMULANSEFFEKTEN NÄR DET GÄLLER STANDARDBEDÖMNINGAR (AVSNITT 3.2 I RIKTLINJERNA). 1.28 När det gäller stödens stimulanseffekt och nödvändighet, hur anser ni att villkoren för att styrka dessa aspekter har tillämpats (avsnitt 3.2 i riktlinjerna)? Förklara om ni har stött på några problem vid tillämpningen av gällande bestämmelser. När ni besvarar denna fråga ber vi er göra åtskillnad mellan a) det formella villkoret för stimulanseffekten, dvs. att den verksamhet som får stöd inte får ha påbörjats innan mottagaren lämnar in sin stödansökan till de nationella myndigheterna, Ej några problem vad gäller miljöstöd. b) små och medelstora företag å ena sidan och stora företag å andra sidan, Det upplevs alltid som mer betungande för små företag att fylla i ansökningar och lämna in rapporter. c) de kvalitativa aspekterna av stimulanseffekten, i synnerhet bedömningen av den kontrafaktiska situationen. Vilka metoder använder ni för att säkerställa stimulanseffekten? Primärt noggrann genomgång under handläggning av stödansökningar och därefter uppföljning. 6 FRÅGOR RÖRANDE STÖD SOM ÄR AVSEDDA ATT FRÄMJA VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE OCH SOM ÄR EN PRIORITERING UR MILJÖSYNPUNKT (AVSNITT 3.3 I RIKTLINJERNA) 1.29 Hur anser ni att sådana stöd som ska främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och som är prioriterade ur miljösynpunkt har fungerat? Motivera. Ej tillämpligt 7 FRÅGOR OM STÖD I FORM AV NEDSÄTTNING AV ELLER BEFRIELSE FRÅN MILJÖSKATTER (KAPITEL 4 I RIKTLINJERNA) 1.30 Hur anser ni att stöd i form av nedsättning av eller befrielse från miljöskatter har fungerat? Är villkoren och den övriga texten i avsnittet tillräckligt tydligt formulerade? Motivera. Se särskild bilaga State Aid aspects in the area of environmental taxes. 1.31 Har ni haft problem att bedöma tillämpningsområdet för riktlinjerna i detta avsnitt när der gäller stöd i form av nedsättning av eller undantag från miljöskatter? Motivera. Ja, då fortsatt tillämpning av programmet för energieffektivisering inte kunde medges eftersom företagen inom programmet åtnjuter skattebefrielse, dvs understiger energiskattedirektivets miniminivåer. Se särskild bilaga State Aid aspects in the area of environmental taxes. 1.32 När det gäller behovet av att bevilja nedsättning av eller undantag från miljöskatter, hur anser ni att reglerna om villkor som måste vara uppfyllda samtidigt har fungerat? Har ni till exempel haft svårigheter med att bedöma produktionsökningar eller möjligheten att överföra ökade kostnader på kunder? Motivera. Se särskild bilaga State Aid aspects in the area of environmental taxes. 1.33 Anser ni att den period på tio år som fastställs i punkt 154 är lämplig? Kan skattebefrielsen ändras eller upphöra redan innan tio år har gått, eller först efter denna period? Se särskild bilaga 12

State Aid aspects in the area of environmental taxes. 1.34 Anser ni att alla de olika villkoren för proportionalitet enligt punkt 159 tillämpas i samma utsträckning? Är bestämmelsen enligt er uppfattning tillräckligt tydligt formulerad för att undvika missförstånd? Har ni haft svårigheter att bedöma om ett stöd är proportionellt eller inte? Anser ni att alla de olika villkoren är lika verkningsfulla när det gäller att förbättra stödmottagarens beteende ur miljösynpunkt? Se särskild bilaga State Aid aspects in the area of environmental taxes. 8 FRÅGOR OM STÖDÅTGÄRDER SOM SKA BEDÖMAS I DETALJ (AVSNITT 5 I RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT STÖD TILL MILJÖSKYDD) 1.35 Vilken är er samlade erfarenhet av att genomföra bestämmelserna om en detaljerad bedömning i kapitel 5 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. Motivera. Inga särskilda erfarenheter av sådan bedömning inom ramen för miljöstödsriktlinjerna. Det är dock svårt för små och medelstora företag att ta fram de underlag som kommissionen anser sig behöva för att kunna bedöma vilka snedvridande effekter på konkurrensen stödet riskerar få. Möjligen bör det införas undantagsbestämmelser, som medger förenklade prövningar i vissa situationer. 1.36 Är villkoren för att göra en detaljerad bedömning klart definierade? Ligger tröskelvärdet för individuell anmälan på en sådan nivå att det fångar in flertalet stora stödbelopp inom en stödordning? Har inte föranlett de svenska myndigheterna några svårigheter. 1.37 Beskriv era erfarenheter av att tillämpa bestämmelserna om en detaljerad bedömning i kapitel 5 i riktlinjerna. Ange för varje avsnitt 1) era erfarenheter från tillämpningen av definitioner och villkor, Ej tillämpligt 2) era erfarenheter av att beräkna de stödberättigande kostnaderna eller bedöma den kontrafaktiska situationen. Ej tillämpligt För vissa avsnitt ställs mer specifika frågor. Avsnitt 5.2.1.1 Marknadsmisslyckande 1.38 Vad har ni för erfarenheter av att fastställa om det föreligger ett marknadsmisslyckande och huruvida stödet är väl inriktat på detta marknadsmisslyckande? Vad har ni för erfarenheter av att styrka det förväntade bidraget till miljöskyddet? Motivera. Identifieringen av om marknadsmisslyckande kan ibland vålla svårigheter. Miljöproblem är resultatet av marknadsmisslyckanden och olika sätt att sätta pris på miljökonsekvenser, såsom skatter och utsläppshandel, är därför väl förknippade med reella marknadsmisslyckanden. När det gäller stöd till förnybar energi generellt sett i EU så är det oklart vilket marknadsmisslyckande man eftersträvar att hantera. Motivet till mål för förnybar energi och stöd till förnybar energi anges ofta vara försörjningstrygghet eftersom mål och styrmedel för klimatfrågan redan finns i form av EU ETS. Avsnitt 5.2.1.2 Väl avvägda instrument 1.39 Vad har ni för erfarenheter av att bedöma om statligt stöd är ett väl avvägt instrument? Hur bedömer ni om det inte finns några andra medel som är mindre konkurrenssnedvridande (med hänsyn till principen om att förorenaren betalar)? Motivera. Sverige försöker att genom skatteåtgärder och EU ETS nå uppsatta miljömål. Dessa är inte heller lika konkurrenssnedvridande. Direkta bidrag används endast 13

i begränsad utsträckning. Avsnitt 5.2.1.3 Stimulanseffekt och stödets nödvändighet 1.40 Hur bedömer ni huruvida stödet ändrade mottagarens beteende? Har ni haft några svårigheter att påvisa stimulanseffekten? Vilka metoder använder ni för att mäta stimulanseffekten? Anser ni att de faktorer som räknas upp i punkt 172 c g i riktlinjerna för statligt stöd är relevanta och/eller uttömmande? Motivera. Genom uppföljning och att stödmottagarna lämnar t.ex. resultatredovisningar. Avsnitt 5.2.2 Analys av snedvridningen av konkurrens och handel 1.41 Riktlinjerna tar upp en rad faktorer av betydelse för att bedöma snedvridningen av konkurrens och handel. Ange för var och en av förteckningarna över sådana faktorer nedan om du anser att förteckningen är relevant och/eller uttömmande. Motivera. Ej aktuellt förteckningen över faktorerna a c i punkt 177 förteckningen över faktorerna a i i punkt 179 förteckningen över faktorerna a f i punkt 180 förteckningen över faktorerna a d i punkt 182 9 FRÅGOR OM ALLMÄNNA BESTÄMMELSER I RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT STÖD TILL MILJÖSKYDD 1.42 Vad har ni för erfarenheter av att övervaka/följa riktlinjernas bestämmelser om kumulering av statligt stöd till miljöskydd med andra former av stöd (kapitel 6 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd)? Förklara om ni har stött på några problem vid tillämpningen av gällande bestämmelser. Inga erfarenheter kring denna fråga 1.43 Redogör för era erfarenheter av att tillämpa följande avsnitt: Rapportering (avsnitt 7.1 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd)? Beskriv eventuella svårigheter att tillämpa gällande bestämmelser. Inga större svårigheter noterade. Öppenhet (avsnitt 7.2). Inga större svårigheter noterade. Övervakning och utvärdering (punkt 7.3). Inga större svårigheter noterade. Förklara om ni har stött på några problem vid tillämpningen av gällande bestämmelser. 1.44 Redogör för era erfarenheter av tillämpningen av avsnittet om lämpliga åtgärder för befintliga stödordningar (avsnitt 7.4 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd)? Anser ni exempelvis att ordalydelsen är klar? Ja, och lämpliga åtgärder har vidtagits, bl.a. inom skatteområdet. 10 FRÅGOR OM MILJÖSKYDD SOM OMFATTAS AV DEN ALLMÄNNA GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNINGEN 1.45 Har Sverige infört stödåtgärder för miljöskydd som grundar sig på den allmänna gruppundantagsförordningen? Om ja, specificera vilka åtgärder det rör sig om och vilka erfarenheter ni har av dessa. Ja, bl.a. bidrag till supermiljöbilspremie, biogasanläggningar, CO2-skattereduktion och landstöm. Sverige har endast tillämpat gruppundantaget sedan 2010, så några utvärdering är ännu inte klara. Vi har inte noterat några större problem med hantering enligt förordningen. 14

1.46 Vilka åtgärder skulle ni i en typiskt situation vidta på grundval av den allmänna gruppundantagsförordningen? Varför? Skatteåtgärd, lätt att administrera och påvisad effektivt styrmedel. 1.47 Kan ni beskriva era erfarenheter av att tillämpa förordningens bestämmelser när det gäller åtgärder för miljöskydd? Ge om möjligt en separat redogörelse för var och en av de enskilda artiklarna. Artikel 18: Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer. Ej aktuellt Artikel 19: Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer. När det gäller supermiljbilspremie så uppkom krav på redovisning när det gällde fordonets användningsområde och pris för att premie inte skulle överskrida maximal nivå enligt förordningen. Förordningen har i sig inte begränsat premiens storlek då maximalt belopp utbetalats till samtliga sökande. Dessa krav följer av artikel. 19. Artikel 20: Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer. Ej aktuellt Artikel 21: Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder. Ej aktuellt Artikel 22: Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme. Ej aktuellt Artikel 23: Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor. Började tillämpas 2012 (stöd till biogas resp solceller). Artikel 24: Stöd för miljöstudier. Ej aktuellt 1.48 Artikel 25: Stöd i form av nedsättning av miljöskatter. Se vidare särskild bilaga State Aid aspects in the area of environmental taxes ). 1.49 Den allmänna gruppundantagsförordningen innehåller en alternativ metod för att fastställa stödberättigande investeringskostnader. Hur anser ni att användningen av denna metod har fungerat, också jämfört med den metod som föreskrevs i 2008 års riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd? Enklare att tillämpa. 1.50 Hur utvärderar ni de statliga stöden i syfte att förbättra framtida stödåtgärder, med hänsyn dels till hur de stödberättigade inom en stödordning har följt gällande regler, dels till hur effektivt de strategiska målen har uppnåtts? Vänligen bifoga kopior på dokument eller undersökningar som kan vara relevanta i detta avseende. Utvärderingar bifogas. 15

11 ÖVRIGT 1.51 Har ni några andra synpunkter på tillämpningen av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och gruppundantagsförordningen (miljöskyddsåtgärder) när det gäller sådant som inte omfattas av frågorna ovan? Som anförts inom ramen för samrådet avseende GBER så ställer sig Sverige tvekande till en utvidgning av gruppundantaget. Detta dels beroende på att transparensen minskar då KOM:s granskning uteblir, vilket även kan leda till felaktig tillämpning. Detta kan påverka konkurrens och samhandel negativt. 1.52 Bifoga kopior på handlingar eller undersökningar som kan vara relevanta för bedömningen av hur riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas och som kan fungera som underlag för övervägandena om en framtida översyn av dessa bestämmelser. 1.53 Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta er för närmare detaljer om den information ni har lämnat. Ja X Nej TACK FÖR ERA SVAR! 16