Future Faculty enkät januari 2011 Om yngre forskares förhållande vid medicinska fakultetens Majoriteten av de som svarade på enkäten var i 30-45 års åldern (Fig 1) och lite mer än hälften var kvinnor (Fig 2). 70 % av de svarande hade barn (Fig 3) och en klar majoritet ansåg att det påverkat deras karriärmöjligheter (Fig 4), 86% svarade att det begränsat eller försvårat deras karriärmöjligheter (Fig 5). Bland kommentarerna lyfts problematiken fram med kravet på mobilitet för att meritera sig i Sverige, att det med barn och partner blir svårare att flytta både inom Sverige och utomlands för att uppfylla detta krav. En annan aspekt som tas upp är de dåliga anställningsvillkoren med ingen beviljad förlängning vid föräldraledighet, vilken i sin tur leder till minskad tid för meritering. Många nämner att barn medför att man har mindre yrkesverksam tid och därmed minskar i produktivitet, och med minskad produktivitet minskar chansen till befordran. Kvinnor tycker att de förlorar mer tid än sina manliga kolleger. Samtidigt så nämns det att barn har varit positivt för den personliga utvecklingen och förbättrat förmågan som forskare, att när man är på jobbet är man mer fokuserad, att det har lett till att man är bättre i sitt ledarskap, samt att med en Forskar assistent-tjänst har man kunnat förlänga sin meriteringsperiod. De flesta av de svarande disputerade mellan 2000-2009 (Fig 6) vid Lunds Universitet (Fig 7) och är pre-kliniker (Fig 8). Ca 20% har varit fortsatt verksamma i samma forskargrupp, 25% vid samma lärosäte, 40 % har varit verksamma vid annat svenskt eller utländskt lärosäte, 20% har varit arbetslösa eller verksamma utan forskning (Fig 9). Bland kommentarerna finner man att många har varit föräldralediga och att många har haft tjänst i USA (App 1:9). För närvarande är 36% postdok vid LU, varav lite mer än hälften går på stipendium (Fig 10). Som annan sysselsättning nämns: biträdande lektor, yngre ALF, laboratorieforskare, oavlönad docent (App 1:10). Många har varit postdok innan sin nuvarande sysselsättning, samt biträdande forskare, 15% svarade Ej tillämpligt samt 17 % Annan sysselsättning (Fig 11). Bland kommentarerna står exempelvis: doktorand, projektassistent, vikarierande lektor (App 1:11). Över 70% svarade att forskning är den huvudsakliga nuvarande sysselsättningen (Fig 12), samtidigt som 40% svarade att de helst ville ha en kombinerad sysselsättning forskning/undervisning (Fig 13). Bland kommentarerna för nuvarande sysselsättning nämndes 50% klinisk och 50% forskningstjänst som tenderade att bli mer klinisk. Som annan sysselsättning nämndes fundraiser and tenure-track hunter (App 1:12). Som önskad sysselsättning nämndes arbete vid företag och anställd som lärare (App 1:13). De allra flesta av de forskande samarbetade med andra forskare, framför allt inom LU, både inom medicinska fakulteten (30%) och med andra fakulteter (14%). Ca 25% samarbetade med utländskt lärosäte, 18% med annat svenskt lärosäte och 11% med industrin (Fig 14). 34 % av klinikerna svarade att de samarbetade med andra kliniker, 18 % med pre-kliniker och nästan hälften svarade Ej tillämpligt (Fig 15). Hälften av pre-klinikerna svarade att de samarbetade med pre-kliniker och 43% att de samarbetade med kliniker (Fig 16). En klar majoritet (68%) av de svarande ser helst en fortsatt karriär inom akademin, 13% inom sjukvården, 8% inom industrin, 9% vet ej (Fig 17). Bland kommentarerna nämndes att man gärna ville ha en kombination, antingen mellan klinisk och akademisk sysselsättning eller mellan industriell och akademisk sysselsättning. Det nämndes också att man är trött på korta anställningar och odefinierade arbetsuppgifter, och på bristen av finansiering (App 1:17). 65% svarade att de avser att
stanna inom medicinska fakulteten vid LU, 25% vet ej och 10% svarade nej (Fig 18). Bland kommentarerna är det många som nämner att de skulle vilja stanna men inte vet om det går beroende på om man får nya anslag och anställningsbeviljande från medicinska fakulteten, samt att det är en brist på tjänster att söka. Andra säger att de skulle lämna LU om de hade fått ett annat kvalificerat jobb. De faktorer som anses vara avgörande för den enskildes framgång som forskare/lärare vid medicinska fakulteten vid LU enligt enkäten (App 1:19) är: anställningstrygghet, tydliga karriärvägar, att föräldraledigheten inte ska påverka meritering och befordran, rimliga krav på kliniskt verksamma att kunna dela tiden mellan forskning, undervisning och klinisk tjänst, att det finns administrativ hjälp för etablering av grupp, stöd för att dra in anslag, samarbeten. Som svar på om de faktorer, som man tycker är viktiga för ens framgång som forskare, erbjuds den unga forskaren/läraren vid medicinska fakulteten (App 1:20) är det nästan uteslutande bristen på finansiering och bristen på tjänster utan tidsbegränsning som nämns. Även bristen på stöd för att etablera sin forskningsgrupp nämns, samt långa anställningsprocesser, otydliga regler för avancemang och att man som utländsk postdok på stipendium är extra utsatt. Vidare rankade över 83% av de svarande Möjligheten att få medfinansiering från fakulteten/lu mycket högt för främjandet av sin kreativitet som forskare (Fig 21). Möjligheten att träffa andra yngre forskare rankades relativt högt, medan Deltagande i interdisciplinära samarbeten/nätverk inte som lika viktigt som de båda ovan nämnda. Som kommentar nämns att man vill ha möjligheten att kunna fokusera på forskningen istället för på kortvariga finansieringar. Bland de slutliga kommentarerna (App 1:22) tas frågan upp vilka det är som ska få forska, vad skall det forskas på och vem skall bestämma det. Det riktas även kritik mot den medicinska fakultetens inställning, att den håller på att tappa sin status och den inte kan behålla unga förmågor. Det kommenteras att det finns för lite tid över till god forskning eftersom den mesta tiden går åt till att söka anslag, undervisa och tenure track, samt den orättvisa situationen postdok med stipendium befinner sig i.