Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl. 18:00

Kallelse 2018-01-29 Kommunfullmäktige Till ersättare och övriga för kännedom Tid: 2018-01-29, kl. 18:00 Plats: Pelarsalen, Medborgarhuset Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Anmälan om jäv 2. Val av justerande, 2018-01-31 kl. 10.00 3. Allmänhetens frågestund 4. Information och meddelanden - Ny sammanräkning av ledamöter i kommunfullmäktige - Kommunal information - Protokoll och minnesanteckningar från Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Jävsnämnden, Demokratiberedningen och Västerdalarnas utbildningsförbund 5. Interpellationer, frågor och motioner 6. Svar på revisionsrapport om kommunens delårsrapport 7. Förteckning över inkomna ej besvarade motioner 2017 8. Ersättningar gode män, upphävande av beslut KS 2017/935 KS 2017/173 KS 2017/1030 9. Inrättande av kommunförbund i Dalarna KS 2017/974 10. Avgift för kopiering av allmän handling, revidering KS 2017/990 11. Taxa för flyttning av fordon i vissa fall KS 2017/958 12. Taxa för upplåtelse av offentlig plats KS 2017/949 13. Utbetalning av partistöd för år 2017 KS 2017/500 14. Ny organisation för kommunens näringslivsarbete 15. Översyn av politisk organisation, antal ledamöter i fullmäktige 16. Region Dalarna, ändring av förbundsordning KS 2018/7 KS 2017/1071 KS 2017/913

Kallelse 2018-01-29 Kommunfullmäktige Nr Ärende Diarienr Föredragande 17. Val av ersättare till kommunstyrelsen KS 2018/41 18. Val till styrelsen i Vansbro Teknik AB KS 2018/42 19. Val till styrelsen i Stiftelsen Vansbrohem KS 2018/43 Uwe Weigel Ordförande Sara Beya Brand Sekreterare

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 277 Ärende KS 2017/935 Revisionsrapport, kommunens delårsrapport Beslut Kommunstyrelsen överlämna följande yttrande som svar på revisorernas Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31: Kommunstyrelsen har med anledning av prognosen per april agerat och hade ett extra sammanträde 29 juni för genomgång av prognosen per april och redovisning av förslag till åtgärder med anledning av befarat underskott tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. 3 oktober beslutade kommunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att genomföra och föreslå strukturella besparingar på 15 mkr till och med 2020. I budget 2018 har reduceringar gjorts för strukturella förändringar på 6,4 mkr och planen är att ytterligare genomföra reduceringar på 1,1 mkr 2018, där politiska ställningstaganden krävs. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentmetoden inte införts för avskrivningar av anläggningstillgångar men under november månad genomfördes en uppstart med sikte på att införa komponentavskrivning från och med 2018 års redovisning. Vissa av de verksamhetsmål som kommunstyrelsen beslutat om är inte möjliga att mäta flera gånger per år men dessa kommer att redovisas i samband med årsredovisning för 2017. För att förbättra måluppföljningen har målen setts över för 2018 och ett ledningsinformationssystem införs som kommer att användas för löpande uppföljning under 2018. Ärendet Revisorerna har överlämnat en revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31. Revisorerna redovisar i sammanfattning de väsentligaste slutsatserna från granskningen uppdelat på finansiella mål och mål för verksamheten. Finansiella mål Kommunens prognos för helåret är en avvikelse mot budget med -12 mkr och revisorerna är bekymrade över framförallt Utbildning, kultur och fritids ekonomiska resultat. Den sammanställda redovisningen bör enligt RKR (Rådet för kommunal redovisning) presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernens. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2017-12-19 Kommunstyrelsen Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivning på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med 2014. Vansbro kommun har inte praktiskt påbörjat arbetet med att anpassa avskrivningarna enligt komponentmetoden. Mål för verksamheten Revisorerna kan inte som helhet bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de verksamhetsmål fullmäktige beslutat om för god ekonomisk hushållning. Detta är en följd av att verksamhetsmålen inte har måtts inom alla verksamheter. Revisorernas bedömning är att kommunstyrelsen måste initiera en utveckling som innebär att fastställda mål kan utvärderas och följas upp. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen överlämna följande yttrande som svar på revisorernas Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31: Kommunstyrelsen har med anledning av prognosen per april agerat och hade ett extra sammanträde 29 juni för genomgång av prognosen per april och redovisning av förslag till åtgärder med anledning av befarat underskott tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. 3 oktober beslutade kommunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att genomföra och föreslå strukturella besparingar på 15 mkr till och med 2020. I budget 2018 har reduceringar gjorts för strukturella förändringar på 6,4 mkr och planen är att ytterligare genomföra reduceringar på 1,1 mkr 2018, där politiska ställningstaganden krävs. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentmetoden inte införts för avskrivningar av anläggningstillgångar men under november månad genomfördes en uppstart med sikte på att införa komponentavskrivning från och med 2018 års redovisning. Vissa av de verksamhetsmål som kommunstyrelsen beslutat om är inte möjliga att mäta flera gånger per år men dessa kommer att redovisas i samband med årsredovisning för 2017. För att förbättra måluppföljningen har målen setts över för 2018 och ett ledningsinformationssystem införs som kommer att användas för löpande uppföljning under 2018. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsunderlag Ekonomichef, tjänsteutlåtande 2017-12-12 Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31. Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi- och IT-funktionen 2017-12-12 KS 2017/935 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 0281-75003 KOMMUNSTYRELSEN Yttrande avseende revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31 171212 svar granskning delår 2017 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen överlämna följande yttrande som svar på revisorernas Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31. Kommunstyrelsen har med anledning av prognosen per april agerat och hade ett extra sammanträde 29 juni för genomgång av prognosen per april och redovisning av förslag till åtgärder med anledning av befarat underskott tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. 3 oktober beslutade kommunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att genomföra och föreslå strukturella besparingar på 15 mkr till och med 2020. I budget 2018 har reduceringar gjorts för strukturella förändringar på 6,4 mkr och planen är att ytterligare genomföra reduceringar på 1,1 mkr 2018, där politiska ställningstaganden krävs. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentmetoden inte införts för avskrivningar av anläggningstillgångar men under november månad genomfördes en uppstart med sikte på att införa komponentavskrivning från och med 2018 års redovisning. Vissa av de verksamhetsmål som kommunstyrelsen beslutat om är inte möjliga att mäta flera gånger per år men dessa kommer att redovisas i samband med årsredovisning för 2017. För att förbättra måluppföljningen har målen setts över för 2018 och ett ledningsinformationssystem införs som kommer att användas för löpande uppföljning under 2018. Sammanfattning Revisorerna har överlämnat en revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08- 31. Revisorerna redovisar i sammanfattning de väsentligaste slutsatserna från granskningen uppdelat på finansiella mål och mål för verksamheten. Finansiella mål Kommunens prognos för helåret är en avvikelse mot budget med -12 mkr och revisorerna är bekymrade över framförallt Utbildning, kultur och fritids ekonomiska resultat. Den sammanställda redovisningen bör enligt RKR (Rådet för kommunal redovisning) presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernens. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivning på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med 2014. Vansbro kommun har inte praktiskt påbörjat arbetet med att anpassa avskrivningarna enligt komponentmetoden. Mål för verksamheten 2(2) Revisorerna kan inte som helhet bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de verksamhetsmål fullmäktige beslutat om för god ekonomisk hushållning. Detta är en följd av att verksamhetsmålen inte har måtts inom alla verksamheter. Revisorernas bedömning är att kommunstyrelsen måste initiera en utveckling som innebär att fastställda mål kan utvärderas och följas upp. Kommunstyrelsens yttrande Kommunstyrelsen har med anledning av prognosen per april agerat och hade ett extra sammanträde 29 juni för genomgång av prognosen per april och redovisning av förslag till åtgärder med anledning av befarat underskott tillsammans med kommunchefens ledningsgrupp. 3 oktober beslutade kommunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att genomföra och föreslå strukturella besparingar på 15 mkr till och med 2020. I budget 2018 har reduceringar gjorts för strukturella förändringar på 6,4 mkr och planen är att ytterligare genomföra reduceringar på 1,1 mkr 2018, där politiska ställningstaganden krävs. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentmetoden inte införts för avskrivningar av anläggningstillgångar men under november månad genomfördes en uppstart med sikte på att införa komponentavskrivning från och med 2018 års redovisning. Vissa av de verksamhetsmål som kommunstyrelsen beslutat om är inte möjliga att mäta flera gånger per år men dessa kommer att redovisas i samband med årsredovisning för 2017. För att förbättra måluppföljningen har målen setts över för 2018 och ett ledningsinformationssystem införs som kommer att användas för löpande uppföljning under 2018. Beslutsunderlag Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31. Beslutet expedieras till : Revisorerna Kommunchefens ledningsgrupp Redovisningsekonom Elenor Andersson Ekonomer Veronica Enström och Elin Israelsson 171212 svar granskning delår 2017 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

VÄNSBRO KOMMUN Dnara Kommunrevisionen Vansbro kommun Kommunstyrelsen jkomniunfullmäktige 2017-1 1-06 Revisionsrapport om kommunens delårsrapport 2017-08-31 På uppdrag av Vansbro kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport per den 3 1 augusti 2017. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar ett yttrande över synpunkterna och kommentarerna i bifogad revisionsrapport senast den 7 februari 2018. För Vansbro kommuns revisorer Gösta indkvist Ordförande

OversktHq gransknng av ersraort er 201TO83J Vansbro kommun KPMGAB 2017-1 1-06 Antal sidor 15 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 Innehålisförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 FinanseIIa mål 1 1.2 Mål för verksamheten 2 2 Inledning 2 2.1 Syfte och revisionsfråga 3 2.2 Avgränsnng 3 2.3 Revisionskriterier 3 2.4 Ansvarig nämnd 4 2. 5 Projektorgansaton/g ranskn ingsansvariga 4 2.6 Metod 4 3 Resultatavgranskningen 4 3.1 Anvisningar och styrdokument 4 3.2 Bedömning utifrån fullmäktiges mål 5 3.2.1 Bakgrund 5 3.2.2 Finansiella mål 5 3.3 Verksamhetsmål 6 4 Delårsrapporten övrigt 7 4.1 Innehåll 7 4.2 Balanskravet 7 4.3 Investeringsredovsning 8 4fl4 Resultaträkning 8 4.5 Styrelse och nämnders berättelser 9 4fl6 Balansräkning 1 1 4.7 Sammanställd redovisning 12 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member flrms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av deirsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 Sammanfattning Vi har av Vansbros kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårs rapporten per 2017-08-31 Uppdraget ingår i revisionspianen för år 2017. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Finansiella mål 1 den av fullmäktige fastställda Strategisk plan för 2017-2019 med Budget 20172 finns tre finansiella mål som är avgörande för en ekonomi i balans. Samtliga mål har markerats med gult i delårsrapporten vilket vi tolkar att man bedömer att målen är delvis uppfyllda. Resultatet för 201 7 prognosticeras till -6, 1 mkr vilket innebär att målet om ett resultat om minst 0,5 % inte uppnås. Övriga finansiella mål saknar målvärden som gör det möjligt att bedöma om målen uppnås eller inte. Se avsnitt 3.2.2. Resultatet för perioden januari tom augusti 201 7 redovisar ett resultat om 9,6 mkr vilket är +5,2 mkr bättre än budget. Se avsnitt 4.4. Enligt utfallet i delårsbokslutet föreligger ett totalt överskott inom driftredovisningen med 0,8 mkr jämfört med budget. Avvikelsen mot budget går främst att hänföra till Kommunkansli, intern service o integration med 5,4 mkr, Samhällsbyggnad med 1,2 mkr och KS Förfogandemedel med 2,0 mkr. Inom Utbildning kultur och fritid redovisas underskott mot budget med -3,6 mkr, Socialt stöd och omsorg med -3,0 mkr. Se avsnitt 4.5. 1 prognosen för 201 7 beräknas driftredovisningen totalt sett få ett utfall som avviker mot budget med -12,0 mkr. Inom verksamheterna finns positiva och negativa avvikelser mot budget. Utbildning kultur och fritid prognostiserar en negativ avvikelse med -1 1,9 mkr, Socialt stöd o och omsorg -2,7 mkr. Kommunkansli prognostiserar en positiv avvikelse med 3,4 mkr samt KS förfogandemedel 2,9 mkr. VDUF prognostiseras ge ett underskott mot budget med -3,6 mkr. Se avsnitt 4.5. Vi är bekymrade över Utbildning kultur och fritids ekonomiska resultat. 1 Kommunallag (1991:900) 2 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-09-19 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 Bland våra övriga synpunkter kan nämnas:. Den sammanställda redovisnngen bör enligt RKR presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernen. Se avsnitt 4.1.. Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivningar på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med 2014. Vansbro kommun har inte praktiskt påbörjat arbetet med att anpassa avskrivningarna enligt komponentmetoden. 1.2 Mål för verksamheten Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Kommunfullmäktige har för 201 7 fastställt fyra strategiska områden med mål för kommunen som delas upp i totalt 37 verksamhetsmål. 1 delårsrapporten finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Tre av målen har uppnåtts. Åtta av målen har inte uppnåtts. Tretton mål har inte utvärderats för perioden. Övriga tretton mål har en markering som vi tolkar som delvis uppfyllt. Vi kan inte som helhet bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de verksamhetsmål fullmäktige beslutat om för god ekonomisk hushållning. Detta till följd av att verksamhetsmålen inte har mätts inom alla verksamheter. Vår bedömning är att kommunstyrelsen måste initiera en utveckling som innebär att fastställda mål kan utvärderas och följas upp. 2 Inledning Vi har av Vansbros kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårs rapporten per 201 7-08-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2017. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 2 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG AB 2017-1 1-06 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med granskningen är även att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. 2.2 Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten 2017-08-31 Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL3 och Skyrev4. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedöm ning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. 1 vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 2.3 Revisionskriterier Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer:. Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL. God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Interna regelverk och instruktioner. Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 3 Sveriges Kommuner och Landsting 4 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. Al! rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 2.4 Ansvarig nämnd Gransknngen avser kommunstyrelsen. 2.5 Projektorganisation/granskningsansvariga 2.6 Metod Granskningen har genomförts under ledning av Margareta Sandberg, auktoriserad revisor. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens redovisningsekonom och ekonomichef. Granskningen har genomförts genom:. Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten.. Intervjuer med berörda tjänstemän.. Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.. Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål.. Översiktlig analys av resultaträkningen. 3 Resultat av granskningen 3.1 Anvisningar och styrdokument 1 KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Vansbro kommun har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti. 4 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document ciassfication: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 3.2 Bedömning utifrån fullmäktiges mål 3.2.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäkflge budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 3.2.2 Finansiella mål 1 den av fullmäktige fastställda Strategisk plan för 201 7-201 9 med Budget 201 75 finns tre finansiella mål som är avgörande för en ekonomi i balans. Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen: Mål Politiska beslut stödjer en hållbar ekonomi Har en långsiktig ekonomisk planering Måluppfyllelse enligt delårsrapport Arenden som hanterats under året som varit avgörande för ekonomin har i stort sett varit finansierade. Vissa satsningar har gjorts för de extra statsbidrag kommunen erhållit som en del i integrationen. Ett tillskott till skolan borde skett med anledning av ökat elevantal med anledning av flyktingmottagandet, det har inte skett och är en av orsakerna till underskottet inom Utbildning, kultur och fritid. Under året har en långsiktig finansiell analys tagits fram som ska vara ett underlag för fortsatt planering. Utifrån prognosen i april och augusti harförvaltningen och kommunstyrelsen påbörjat ett arbete med strukturella besparingar på 1 5 mkr för att på sikt förbättra kommunens ekonomiska situation. 5 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-09-19 5 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm ofthe KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-3 1 KPMG AB 2017-11-06 Mål Måluppfyllelse enligt delårsrapport Har ett överskott på minst 0,5 procent 1 budgeten från årets början budgeterades med ett överskott på 0,5 procent för årets resultat. Delårsresultatet är ett överskott 9,6 mkr men prognosen visar ett underskott på 6 mkr vid årets slut. Målet är att hitta åtgärder som gör att resultatet vid årets slut är nära noll. Kommentar Samtliga mål har markerats med gult i Uelårsrapporten vilket vi tolkar att man bedömer att målen är delvis uppfyllda. Resultatet för 201 7 prognosticeras till -6, 1 mkr vilket innebär att målet om ett resultat om minst 0,5 % inte uppnås. Övriga finansiella mål saknar målvärden som gör det möjligt att bedöma om målen uppnås eller inte. 3.3 Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Kommunfullmäktige har för 201 7 fastställt fyra strategiska områden med strategiska mål för kommunen som delas upp i totalt 37 verksamhetsmål. 1 delårsrapporten finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Tre av målen har uppnåtts. Ätta av målen har inte uppnåtts. Tretton mål har inte utvärderats för perioden. Övriga tretton mål har en markering som vi tolkar som delvis uppfyllt. 1 anslutning till sammanställningen finns kortfattade kommentarer till målen. Kommentar Vi kan inte som helhet bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de verksamhetsmål fullmäktige beslutat om för god ekonomisk hushållning. Detta till följd av att verksamhetsmålen inte har mätts inom alla verksamheter. Vår bedömning är att kommunstyrelsen måste initiera en utveckling som innebär att fastställda mål kan utvrderas och följas upp. 6 2017 KPMG AB, a SwedÉsh imited liabuity company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affihated with KPMG International Oooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-3 1 KPMG AB 2017-11-06 4 Delårsrapporten 1 övrigt 4.1 Innehåll Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utveckingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om:. sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperbden eller efter dennes slut. RKRs rekommendation 22 gäller från räkenskapsåret 2014. Syftet med rekommenda tionen är att ange minimkraven för nnehållet en delårsrapport och principerna för bedömning av vilka poster som ska tas med delårsrapporten, och hur dessa ska värderas. Kommentar Sammantaget bedömer vi att delårsrapporten allt väsentligt följer RKRs rekommendation 22 förutom uppställning av resultaträkning med jämförelse mot budget och prognos. Den sammanställda redovisningen presenteras inte tillsammans med kommunens räkenskaper utan i särskilt avsnitt. Enligt RKR 22 är det frivilligt att upprätta kassaflödesanalys i delårsrapporten. Vansbro kommun har tidigare upprättat en kassaflödesanalys men har i årets delårsrapport valt att inte ta med en kassaflödesanalys. Vi rekommenderar att en sådan fortsättningsvis upprättas för att göra räkenskaperna mer överskådliga. 4.2 Balanskravet Ett balanskravsunderskott ska regleras senast tre år efter att det har konstaterats i årsredovisningen. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur en reglering ska ske. För att inte tid går förlorad bör åtgärder sättas in så fort som möjligt. Enligt prop 2003/04: 1 05 bör det åtminstone översiktligt i delårsrapporten framgå vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet. Av förvaltningsberättelsen, under rubriken Periodens resultat, framgår att om prognosen infrias kommer årets resultat att uppgå till -6,1 mkr. Kommentar Prognosen visar ett resultat på -6,1 mkr, vilket innebär att kommunen måste återställa underskottet inom tre år i enlighet med KL 8 kap, 5. 7 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av deirsrapport per 201 7-08-3 1 KPMG AB 2017-11-06 4.3 Investeringsredovisning 1 förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt med beskrivning av årets investeringar. En tabell visar budget för investeringarna samt utfall, avvikelse mot budget samt prognos för 2017. Budgeterade investeringar för 201 7 uppgår till 2,4 mkr och 1 1,3 mkr har investerats till och med 2017-08-31 inklusive överförda ramarfrån tidigare år. Större genomförda investeringar under året r utbyggnad av bredband med 5,8 mkr, ombyggnad förskola 1,8 mkr och ombyggnad skola 1,1 mkr. Utöver direkta investeringar i materiella anläggningstillgångar har kommunen även förvärvat samtliga andelar i två kommanditbolag. Bolaget Vansbro Fjärrvärme KB har förvärvats för 1 1 9,3 mkr och Vansbroviken KB för 31, 1 mkr. Kommentar 1 delårsrapporten lämnas detaljerade kommentarer till investeringarna samt om projektet kommer att hålla sin budget eller inte. Vi ser det som positivt att dessa kommentarer lämnas i delårsrapporten. 4.4 Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomiskjämförelse med föregående år, budget och prognos. Belopp i mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall 2017-08-31 2016-08-31 2017 per 2017 2016-12-31 201 7-08 Verksamhetens netto- -260,5-249,2-402,3-392,9 kostnader Förändring i ¾, jmf med 4,5 % 1,8 % 2,4 ¾ 6,5 ¾ föregående år Skatteintäkteroch 270,9 265,5 405,3 399,5 statsbidrag Förändring i ¾, jmf med 2,0 ¾ 5,9 ¾ 1,5 ¾ 5,8 ¾ föregående år Finansnetto -0,8 0,4-1,0 0,3 Åretsresultat 9,6 16,7-6,1 2,0 6,9 Resultatet per 201 7-08-31 uppgår till 9,6 mkr vilket är 7,4 mkr bättre än budget. 1 jämförelse med föregående år har nettokostnaderna ökat med 1 1,3 mkr vilket motsvarar 4,5 %. 8 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member flrms affiliated with KPMG International Cooperative (KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 Bland intäkterna har erhållna bidrag ökat ca 7 mkr, försäljning av verksamhet har ökat ca 1,4 mkr jämfört med budget. Övriga kostnader är något högre än budget och avskrivningar ca 1,5 mkr lägre än budgeterat. Resultatet har påverkats negativt av att skatteintäkter är ca 3,5 mkr lägre än budget. Utfallet för övriga skatteintäkter och stadsbidrag ligger 4,2 mkr högre än budget för perioden. Netto påverkas posterna positivt med 0,8 mkrjämfört med budget. Årets finansnetto påverkas av upplåning för att lösa skulden till Nordisk Renting vilket inneburit högre räntekostnad än budgeterat. 1 årets finansiella intäkter ingår utdelning från Kommuninvest med 0,4 mkr och borgensavgift från de kommunala bolagen med 0,3 mkr. Beträffande kommunens förutsättningar att uppnå balanskravet se avsnitt 4.2. 1 prognosen för 201 7 förväntas kommunen redovisa ett underskott med -6, 1 mkr vilket ger en avvikelse mot budget med -8,0 mkr. Se även kommentarer om kommunstyrelsens resultat under avsnitt 4.5. 4.5 Styrelse och nämnders berättelser Under avsnittet Verksamheter redovisas utfall och budget per den 31 augusti samt utfall för motsvarande period 2016. För styrelse och nämnder redovisas följande budgetavvikelser i delårsbokslutet: Kommunstyrelsen Västerdalarnas Utbildningsförbund Jävsnämnd Revision Överförmyndare Kommentar Avvikelse Prognos Avvikelse 2017-08-31 2017 2016-08-31 1,3-8,4 11,4 0,1-3,6-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,6 0,0-1,6 0,8-12,0 10,0 Redovisade uppgifter följer en fastställd struktur som följs av samtliga nämnder/verksamheter. Hur man redovisar informationen under de olika avsnitten varierar och detaljgraden är olika men ger totalt sett en bra information om verksamheten under året. En mer likartad information om ekonomiskt utfall för perioden och jämförelse mot budget skulle underlätta analysen. Information om prognos och kommentarer till prognosen för verksamheterna kan med fördel presenteras i samma avsnitt. 9 2017 KPMG AB, a Swedish Umited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firma affihiated with KPMG International Cooperative (KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-3 1 KPMG AB 2017-11-06 Inom Kommunstyrelsen ingår verksamheterna Utbildning kultur och fr[tid, Socialt stöd och omsorg, Samhällsbyggnad, Kommunkansli samt kollektivtrafiken. Nedan kommenteras verksamheternas utfall för perioden. Utbildning, kultur och fritid redovisar för perioden avvikelse jämfört med budget på -3,6 mkr. Den negativa avvikelsen jämfört med budget förklaras inte mer än att tre av kommunens skolenheter har för höga kostnader medan förskolan och två skolenheter håller budget. Prognosen för helåret visar på ett underskott på -1 1,9 mkr jämfört med budget. Vi är bekymrade över verksamhetens ekonomiska resultat. Inom Socialt stöd och omsorg uppgår avvikelsen mot budget i delårsbokslutet till -3,0 mkrjämfört med budget. Avvikelsen jämfört med budget förklaras inte. Enligt prognosen kommer verksamheterna att redovisa ett underskott mot budget med -2,7 mkr. Avvikelsen beror på ökade kostnader för placeringar inom IFO samt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Inom LSS ökar kostnaderna för personlig assistans på grund av lägre bidrag från Försäkringskassan. Inom äldreomsorgen ökar kostnaderna för hemtjänsten. Samhällsbyggnad redovisar en positiv avvikelse mot budget i delårsbokslutet med 1,2 mkr. Enligt prognosen uppkommer ett underskott med -0, 1 mkr. Det lämnas inga förklaringar till avvikelser mot budget och prognos. Övergripande inom kommunkansli redovisas en positiv avvikelse mot budget i delårsbokslutet med 5,4 mkr. 1 kommentarerna till avvikelsen mot budget framgår att kostnader för Skålö skola pga försäljning påverkar resultatet negativt. Kostnader för andra lokaler påverkar också resultatet negativt. Kostnaderna för el på Myrbacka skola har varit felaktiga under tre år och belastar nu kostnaderna för innevarande år. Vakanser inom centrala förvaltningar ger ett överskott till verksamheten. Prog nosen visar på ett överskott om 3,4 mkr. Från och med 2016 redovisas gymnasieverksamheten i ett kommunförbund gemensamt med Malung-Sälens kommun. Vansbro kommuns andel av kostnaderna skall motsvara den andel av verksamheten som avser gymnasieungdomar från Vansbro kommun. 1 jämförelse med budget är utfallet 0,1 mkr bättre än budget medan prognosen visar på ett underskottjmfört med budget på -3,6 mkr. Överförmyndaren redovisar i delårsbokslutet en negativ avvikelse mot budget med -0,6 mkr. Orsaken till avvikelsen framgår inte av delårsrapporten. 1 prognosen förväntas man redovisa ett resultat i enlighet med budget. 10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm ofthe KPMG network ofindependentmemberfirms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av Uelårsrapport per 201 7-08-3 1 KPMG AB 2017-11-06 4.6 Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse med senast upprättat årsboks lut. Kommunen Beloppimnkr 2017-08-31 2016-12-31 Balansomslutning1 490,2k. 615,8 Redovisat eget kapital 238,5 228,9 Eget kapital inkl. ansvarsförpliktelse 76,5 65,4 Redovisad soliditet 49 % 37 % Soliditet med hänsyn till ansvarsförpllktelse 16 % 11 % Omsättningstillgångar 89,4 249,7 Kortfristiga skulder 68,4 204,9 Balanslikviditet 131 % 122 % Anläggningsregistret har under året inte uppdaterats med färdigställda investeringar. Årets investeringar uppgår till 1 1,3 mkr varav 8, 1 mkr avser investeringar som fortfarande utgör pågående arbeten. Årets avskrivningar har minskatjämfört med föregående år. Från räkenskapsåret 2014 skall kommuner tillämpa komponentavskrivningar på materiella anläggningstillgångar som innehåller betydande komponenter. Detta arbete har ännu inte påbörjats praktiskt under 2017. 1 balansposten för finansiella anläggningstillgångar ingår i år andelar i två kommanditbolag, Vansbroviken KB med 31,1 mkr och Vansbro Fjärrvärme AB med 1 1 9,3 mkr. Vansbroviken KB avser en fastighet som hyrs ut till kommunen och Landstinget. Vansbro Fjärrvärme KB avser anläggningen som hyrs ut till Rindi och som tidigare redovisades som finansiell leasing i kommunens räkenskaper. Diverse övriga fordringar är 8,4 mkr högre än föregående år. Ökningen beror på att fordran på Migrationsverket har ökat ca 6 mkrjämfört med årsbokslutet. Posten avser fordringar för både 201 6 och 201 7 och är försiktigt värderad i de delar man inte är säker på att erhålla hela fordran som man ansökt om hos Mig rationsverket. Likvida medel har minskat med 1 56,3 mkr genom att man har löst avtalet med Nordisk Renting och köpt andelarna i de två kommanditbolagen. Kommunens låneskuld är oförändrad sedan årsbokslutet. Investeringsbidragen har minskat och anslutningsavgifter bredband har tillkommit. 11 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG hnternational Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classhfication: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 201 7-1 1-06 Kortfristiga skulder är ca 1 7 mkr lägre än vid förra årets årsbokslut. Minskningen beror på att leverantörsskulder, upplupna lönekostnader samt förutbetalda intäkter för flyktingar påverkat posten. Upplupna lönekostnader avser bland annat retroaktiva löner som utbetalades september samt ökade kostnader för timanställd personal. 4.7 Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav p att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas referensgruppens uttalande från år 1995. Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Vansbro kommun upprättar en sammanställd redovisning efter kommunens finansiella rapporter i delårsrapporten. Kommentarer till bolagens resultat presenteras i ett särskilt avsnitt. Enligt den sammanställda redovisningen uppgår koncernens resultat för perioden till 9,5 mkr. Att resultatet är sämre än kommunens resultat beror främst på att Vansbro Teknik AB redovisar ett överskott med 2, 1 mkr vilket är 1,4 mkr bättre än budget. Dala Vatten och Avfall AB redovisar ett överskott om 0, 1 mkr vilket är ca 0,1 mkr bättre än budget och Stiftelsen Vansbrohem redovisar ett överskott med 0,3 mkr. Samtliga belopp är före koncernjusteringar. Från och med 2016 ingårvästerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) i den sammanställda redovisningen. Förbundet har upprättat ett delårsbokslut per den 31 juli, vilket är den period då Malung-Sälens kommun upprättar delårsbokslut. Resultatet för VDUF uppgår per den 31 juli till -1,6 mkr varav 40 % redovisas i Vansbro kom muns bokslut. Enligt budget skall VDUF redovisa ett nollresultat men prognosen visar på ett underskott om -2,4 mkr. Kommentar Det är positivt att en sammanställd redovisning finns med i delårsrapporten. Enligt den kommunala redovisningslagen bör dock den sammanställda redovisningen presenteras bredvid kommunens räkenskaper. Då Vansbro Teknik AB prognostiserar överskott i verksamheten måste man beakta de regler som gäller inom lagstiftningen vad gäller skuld till kollektivet för överskott i verksamheten, både inom VA- och renhållningslagstiftning. 12 2017 KPMG AB, a Swedish limited liabflity company and a member firm ofthe KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Vansbro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 201 7-08-31 KPMG AB 2017-11-06 KPMG, dag som ovan Margareta Sandberg 7 Mag/Js Larsson Auktoriserad revisor Ce ifi rad kommunal revisor Ku d nsvarig 13 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affihiated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Document classification: KPMG Public

Protokollsutdrag 2018-01-16 Kommunstyrelsen KS 17 Ärende KS 2017/173 Förteckning över inkomna ej besvarade motioner 2017 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner förteckningen över inkomna ej besvarade motioner 2017: 1. Motion, renhållningstaxor för fritidshus (KS 2017/915) Motionärer: Torsten Larsson (KD), André Ihlar (KD), Siv Hansson (KD) Inlämnad: 2017-10-31 Ärendet Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt, samt anledningen till varför de inte beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner förteckningen över inkomna ej besvarade motioner 2017: 1. Motion, renhållningstaxor för fritidshus (KS 2017/915) Motionärer: Torsten Larsson (KD), André Ihlar (KD), Siv Hansson (KD) Inlämnad: 2017-10-31 Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande 2017-12-22 Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet 2017-12-22 KS 2017/173 Kommunsekreterare Sara Beya Brand sara.beyabrand@vansbro.se 0281-750 21 Kommunfullmäktige Förteckning över inkomna, ej besvarade motioner Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige godkänner förteckningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt, samt anledningen till varför de inte beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden. Det finns inga motioner som fullmäktige beslutat får ställas, som inte är besvarade, per den 2017-12-22. Förteckning över ej besvarade motioner, tjänsteutlåtande 2017-12-22 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 280 Ärende KS 2017/1030 Ersättningar gode män, upphävande av beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige upphäver tidigare fattat beslut, 2016-02-15 KF 13, om att fastställa ersättningar för gode män. Ärendet Vansbro kommun ingår sedan 2011-09-07 i en gemensam handläggarorganisation för överförmyndarnas samverkan tillsammans med Mora, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Leksands kommuner. I kommunfullmäktige 2016-02-15 KF 13 fattades beslut om att fastställa enhetliga ersättningar för gode män till ensamkommande barn under förutsättning att övriga kommuner fattar likalydande beslut. I det aktuella fallet har inte kommunfullmäktige i övriga kommuner fattat likalydande beslut. Frågan om ersättning till gode män är enligt lag något som åvilar överförmyndaren i respektive kommun och något behov av särskilt beslut i fullmäktige föreligger således inte. Samordning av ersättningsnivåer samt dialog med berörda kommuner sker idag inom ramen för befintlig samverkan. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige upphäver tidigare fattat beslut, 2016-02-15 KF 13, om att fastställa ersättningar för gode män. Beslutsunderlag Kommunchef, tjänsteutlåtande 2017-12-06 Protokollsutdrag, 2016-02-15 KF 13 Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansli 2017-12-06 KS 2017/1030 Kommunchef Oscar Fredriksson oscar.fredriksson@vansbro.se 0281-750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ersättningar gode män, upphävande av beslut Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige upphäver tidigare fattat beslut, 2016-02-15 KF 13, om att fastställa ersättningar för gode män. Sammanfattning Vansbro kommun ingår sedan 2011-09-07 i en gemensam handläggarorganisation för överförmyndarnas samverkan tillsammans med Mora, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Leksands kommuner. I kommunfullmäktige 2016-02-15 KF 13 fattades beslut om att fastställa enhetliga ersättningar för gode män till ensamkommande barn under förutsättning att övriga kommuner fattar likalydande beslut. I det aktuella fallet har inte kommunfullmäktige i övriga kommuner fattat likalydande beslut. Frågan om ersättning till gode män är enligt lag något som åvilar överförmyndaren i respektive kommun och något behov av särskilt beslut i fullmäktige föreligger således inte. Samordning av ersättningsnivåer samt dialog med berörda kommuner sker idag inom ramen för befintlig samverkan. Beslutet expedieras till Ekonomichef Socialchef TJÄNSTEUTLÅTANDE ersättningar gode män upphävande av beslut Integrationschef Överförmyndaren Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2016-02-15 Kommunfullmäktige KF 13 Ärende KS 2016/5 Överförmyndare i samverkan, ersättningar gode män Beslut 1. Fastställa ersättningar enligt förslag under förutsättning att Mora, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Leksands kommuner fattar samma beslut. 2. Beslutet gäller fr o m 2016-03-01 tillsvidare. Ärendet Vansbro kommun ingår sedan 2011-09-07 i en gemensam handläggarorganisation för överförmyndarnas samverkan tillsammans med Mora, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Leksands kommuner. Det finns ett behov av att ta fram enhetliga ersättningar till gode män för ensamkommande barn. Förslag Kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa ersättningar enligt förslag under förutsättning att Mora, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Leksands kommuner fattar samma beslut. 2. Beslutet gäller fr o m 2016-03-01 tillsvidare. Stina Munters (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2016-01-14 #3 Protokollsutdrag KS 26 2016-02-02 #7 Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 281 Ärende KS 2017/974 Inrättande av kommunförbund i Dalarna Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ställer sig bakom arbetsgruppens förslag. Ärendet Inom Region Dalarna har en arbetsgrupp bestående av Jan Bohman, Anna Hed, Lars Isacsson, Stina Munters, Mikael Rosén och Fredrik Rönning berett frågan om den nya regionbildningen innebär ett behov av kommunal samordning i form av ett kommunförbund. Arbetsgruppens slutsats är att det finns ett sådant behov och regionen har nu ställt frågan till samtliga kommuner i länet hur man ser på förslaget. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att ställa sig bakom arbetsgruppens förslag. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsunderlag Kommunchef, tjänsteutlåtande 2017-12-05 Missiv från Region Dalarna innehållande arbetsgruppens förslag Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansli 2017-12-05 KS 2017/974 Kommunchef Oscar Fredriksson oscar.fredriksson@vansbro.se 0281-750 02 Kommunfullmäktige Inrättande av kommunförbund i Dalarna Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att ställa sig bakom arbetsgruppens förslag. Sammanfattning Inom Region Dalarna har en arbetsgrupp bestående av Jan Bohman, Anna Hed, Lars Isacsson, Stina Munters, Mikael Rosén och Fredrik Rönning berett frågan om den nya regionbildningen innebär ett behov av kommunal samordning i form av ett kommunförbund. Arbetsgruppens slutsats är att det finns ett sådant behov och regionen har nu ställt frågan till samtliga kommuner i länet hur man ser på förslaget. Beslutsunderlag Missiv från Region Dalarna innehållande arbetsgruppens förslag. Beslutet expedieras till: Kommunchefens ledningsgrupp Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Tommy Sandberg FÖRSLAG 1. (6) Göran Carlsson 2017-08-22 Uppdraget till en politisk arbetsgrupp rörande Kommunernas samordning och organisering inrättande av ett kommunförbund i Dalarna? 1. Bakgrund I förberedelsearbetet inför en eventuell regionbildning i Dalarna 2019 inrättades fem politiska arbetsgrupper. En av dessa skulle bedöma om regionbildningen innebär ett behov av en ny kommunal samordning och organisering i form av ett kommunförbund. Gruppen består av Jan Bohman (ordförande), Anna Hed, Lars Isacsson, Stina Munters, Mikael Rosén och Fredrik Rönning med ett tjänstemannastöd av Tommy Sandberg och Göran Carlsson. Enligt gruppens uppdrag ska dess förslag lämnas senast 31 augusti i år. 2. Att bedöma I direktiven för gruppen lyfts som bakgrund, förutom regionbildningen i sig, fram tre olika tänkbara områden som gruppen ska belysa för ett förslag om vad man vill föreslå om bildande av ett kommunförbund eller inte. Dessa områden är: - En ny samverkansstruktur kommunerna emellan för mellankommunala frågor? - Ett kommunförbund för strukturerat samarbete med en kommande region? - En ny hemvist för vissa verksamheter som nu återfinns inom Region Dalarna? En viktig fråga som dykt upp i arbetsgruppens diskussioner är om utgångspunkten är bildande av ett eventuellt kommunförbund eller ett kommunalförbund vilket är skilda organisationsformer. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Organisatoriskt är de uppbyggda i princip på samma sätt som en kommun. Till ett kommunalförbund kan kommuner överföra beslutsrätt i frågor som ligger inom kommunens ansvar och kompetens. Ett kommunförbund är en intresseorganisation för kommuner och har formen av en ideell förening vars verksamhet inte regleras av någon specifik lag. Det ska ha antagna stadgar och valda företrädare men ett kommunförbund kan inte träda in i en kommuns ställe och exempelvis ta myndighetsbeslut som ankommer på kommunen. I diskussionen har också nämnts möjligheten att Holdingbolaget för Visit Dalarna skulle kunna ges den gemensamma kommunala rollen vilket då främst setts som en eventuell framtida lösning. Arbetsgruppen är överens om att vad som nu har prövats är eventuellt inrättande av ett kommunförbund inte ett kommunalförbund, med de förutsättningar och begränsningar som ligger i det. 3. Samverkansstruktur för mellankommunala frågor De femton dalakommunerna bedriver idag en mycket omfattande mellankommunal samverkan. Samverkan sker inom i stort sett hela det kommunala verksamhetsfältet och i olika geografiska konstellationer. Det finns även exempel på samverkan som sträcker sig utanför länet. På ett möte med arbetsgruppen presenterats en påbörjad kartläggning av den samverkan som pågår idag. Denna samverkan framgår i bifogad bilaga.

Behovet av samverkan kommer knappast att minska. Snarare är scenariot att behovet kommer att öka framgent. Kommunerna behöver utveckla sin samverkan bl a för att kunna tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet och skapa bra förutsättningar för utveckling och ekonomisk tillväxt. Ett kommunförbund kan tjäna flera syften. Dels som plattform för ett gemensamt politiskt samtal om förutsättningar för utveckling av den mellankommunala samverkan. Dels kan organisationen ha en samordnande och stödjande funktion för nätverk inom både politik och förvaltning. Exempel är kommunernas politiska ledning, kommunchefer och i övrigt olika nätverk för verksamhetsområden. När det gäller konkreta samverkansområden är det lämpligt att dessa får växa fram utifrån en gemensam idédiskussion. Utgångspunkten är naturligtvis organisationens fastlagda syfte och uppdrag, och en analys bör även göras om delar av pågående samverkan kan föras till den nya organisationen. Viktigt är också att redan inledningsvis slå fast att grundprincipen för samverkan är att varje kommun själv väljer om man önskar delta eller väljer att avstå i olika samverkansområden. Några exempel på samverkansområden att diskutera är: Arbetet kring ensamkommande barn GySam och samarbetet inom KomVux som nu finns i separata organisationer Utbildningsfrågor i övrigt Samarbetsfrågor med landstinget t ex när det gäller hemsjukvård och BUP i stället för att varje kommun talar i egen sak. 4. Strukturerat samarbete med den nya regionen I det arbete som görs i en annan politisk arbetsgrupp tas det fram förslag till den nya regionens politiska organisation inklusive samarbetsstrukturer för politisk samverkan mellan regionen och länets kommuner. I den gruppens förslag finns ett särskilt samverkansforum kopplad till den nya regionstyrelsen vars uppgift inryms i beslutsärendens beredningsfas. Tanken är att den fångar upp övergripande och principiella frågor som i nästa steg ska landa på fullmäktiges bord för beslut såsom regionens verksamhetsplan och budget, länstransportplanen, trafikprogrammet för kollektivtrafiken och taxor där, Dalastrategin m.m.. I denna samverkan behandlas också frågor där kommunsektorn gemensamt så begärt. Samverkansforumet föreslås nu av den arbetsgruppen ha en sammansättning där varje kommun har en ordinarie plats vardera med utgångspunkten att denne är ordförande i kommunstyrelsen. Regionen representeras av ledande företrädare hämtade ur regionstyrelsen och relevanta nämnder. För samarbetet bedömer arbetsgruppen att ett kommunförbund skulle kunna ha en viktig roll både för samordning av kommunsidan genom fördiskussioner/underlag och för en eventuell begäran av att ärenden särskilt ska lyftas i samverkansgruppen. Formerna för detta får då bli föremål för kommande diskussioner i den organisationskommitté som arbetsgruppen föreslår.

Arbetsgruppen för politisk organisation för den nya regionen och för kollektivtrafiken på landstinget redan 2018 diskuterar också att de tre föreslagna nämnderna ska ha särskilda samverkansgrupper för sina beredningsfaser. Det handlar då om en föreslagen regional utvecklingsnämnd, en föreslagen kollektivtrafiknämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden. Här diskuteras dock mindre samverkansgrupper för de två första samt att för hälso- och sjukvårdsnämnden får frågan behandlas i arbetsgruppen som arbetar med välfärdsområdet innan slutligt ställningstagande görs för att en helhetslösning (se 5d). Om samverkansgrupperna för regional utvecklingsnämnd och kollektivtrafiknämnd ges en sammantagen kommunal representation om klart mindre än 15 kommunala företrädare (en per kommun) kan ett kommunförbund dels fungera som ett gemensamt back-office men skulle också kunna ha uppdraget att utse de kommunala företrädarna. För kollektivtrafiknämnden har föreslagits att samverkansstrukturen etableras redan 2018 om nämnden inrättas inom landstinget i enlighet med förslag om ändrat ansvar för området. Arbetsgruppen vill också peka på att ett kommunförbund kan utgöra en referensgrupp i övergripande och principiella frågor gentemot en ny region. Viktigt är också att en diskussion under det kommande året inriktas på vilka frågor som ska vara föremål för samverkan och på vilket sätt då sådana väcks och hanteras. 5. Kommande hemvist för verksamheter inom Region Dalarna Vid en genomgång av verksamheter som bör prövas har följande listats: - Enheten för gymnasieantagning - Enheten för AV-media - Enheten för färdtjänstlegitimering - Enheten för Hälsa och välfärd - Energikontor Dalarna - Pågående och planerade utvecklingsprojekt inom Region Dalarna som sträcker sig över årsskiftet 2018/2019 a. Gymnasieantagning Enheten har som kontraktskunder samtliga kommuner i Dalarna och i Hälsingland samt alla fristående gymnasieskolor i båda länen. Enhetens budget ligger på 3 mkr/år och alla intäkter täcks av tecknade avtal som reglerar hur mycket varje kund ska betala för tjänsten. Stora budgetposter är personalkostnader om ca 2 mkr/år avseende fyra heltidstjänster samt drifts- och datakostnader om drygt 500.000,- Avtalen i Dalarna är löpande medan de i Hälsingland är på tre år med ett optionsår. Enheten har också nyligen fått en förfrågan från Gästrikland om man eventuellt skulle ha kapacitet att ta sig an gymnasieantagningen där. Arbetsgruppen ser gymnasieantagningen som en verksamhet för ett kommunförbund med samma konstruktion som i nuläget, dvs avtalsreglerat där varje kund finansierar tjänst enligt tecknade avtal. b. AV-media AV-medias uppdrag är att för kommunerna och andra kunder köpa in och låna ut läromedel i form av ljud och bild. Man har 17 000 artiklar i sortimentet och arkivet uppdateras löpande. Under 2006 var 92% strömmande och resterande fysisk utlåning som dock minskar i omfattning för varje år med ökad bredbandskapacitet till exempelvis skolorna.

12 kommuner i Dalarna är kunder samt en kommun utanför länet. Kommuner som är kunder för skolorna får också kostnadsfritt låna till exempelvis SFI, KomVux och äldreomsorgen. Bland fristående avtalskunder hittar man friskolor. Budgetomslutning 2016 var 4 309 000,- där intäkter från kommuner utgjorde drygt 90 %. Genomgående har kunderna ett löpande avtal och antalet tjänster på AV-media är 3,85 med ett antal utlån 2016 om 161 339 stycken. Arbetsgruppen ser AV-media som en verksamhet för ett eventuellt kommunförbund och då även här med en avtalsreglering gentemot kunderna för särskild finansiering. c. Färdtjänstlegitimering Denna utgör en särskild enhet som på uppdrag av länets kommuner prövar ansökningar om att ge enskilda rätt till färdtjänst och då legitimerar det. Verksamheten regleras nu i avtal med kommunerna som betalar den särskilt enligt avtal vars intäkter för enheten 2016 uppgick till 4 730 000,- (kostnaden ingår inte i det kommunerna överför till Region Dalarna i form av medlemsavgift). Enheten har 7,4 tjänst (6 handläggare och 1 administratör) med 0,4 enhetschef som har resterande del av sin anställning på annan enhet inom Region Dalarna. I ett liggande förslag föreslås att kollektivtrafiken från och med 2018 skall få en ny samlad huvudman i form av landstinget (som sedan tar med den uppgiften in i en eventuell ny region 2019). Det förslaget innebär att färdtjänsten då blir en landstingsangelägenhet 2018 och en uppgift för den nya regionen 2019 också med en legitimeringsroll som utgår från den nya huvudmannen. Arbetsgruppen ser legitimeringen som uppgift för huvudmannen för färdtjänsten. Om föreslagen förändring genomförs är det inte en fråga som ska eller kan överföras till ett kommunförbund vilken varken kan bli mottagare av ett sådant uppdrag eller får utföra en myndighetsroll. d. Enheten för hälsa och välfärd Enheten har sin grund i ett tidigare utvecklingsuppdrag med ekonomiskt stöd från staten riktat till regioner. Satsningen startade 2011 men från 2017 finns inte någon nationell överenskommelse. I stället finansieras nuvarande verksamhet i huvudsak av Dalarnas kommuner och landstinget med hälften vardera. Verksamheten är nära kopplad till Rådet för välfärdsutveckling och en särskild chefsgrupp där båda består av företrädare för kommunerna och landstinget. En politisk arbetsgrupp (bestående av rådet för välfärdsutveckling) har fått i uppdrag att under första halvåret 2018 lägga ett förslag till arbetet med välfärdsområdet från 2019 och framåt i och med en ny region. Ett förslag ska då lämnas till arbetet med den nya regionens verksamhetsplan och budget för 2019. I förslaget kommer man att pröva hur ett gemensamt arbete mellan kommunerna och regionen bör se ut och vilka utvecklingsområden det ska inrymma. Frågan om behov och lokalisering av gemensamma utvecklingsresurser som enheten för hälsa och välfärd blir en naturlig del av rådets överväganden. En tanke som funnits är att de fortsatt ska vara gemensamma och nära kopplade till ett sådant råd även i fortsättningen. Att nu föreslå en placering av utvecklingsresurserna i en ny region eller på ett kommunförbund vore att föregå den sammanhållna prövning som rådet fått till uppgift att göra. Arbetsgruppen ser att frågan om verksamheten inom hälsa och välfärd ligger inom det uppdrag som rådet för välfärdsutveckling har och förslag i den delen bör därför läggas av dem och där ha förslag om enhetens hemvist från 2019.

e. Energikontor Dalarna Energikontoret är en relativt ny verksamhet inom Region Dalarna som tillkom när avtal om ett gemensamt kontor för Dalarna/Gävleborg sades upp av Dalarna. Kontoret ska bidra till att Dalarnas energiarbete får en starkare politisk förankring samtidigt som energi- och klimatfrågan blir mer integrerat i länets tillväxtarbete. Verksamheten på Energikontor Dalarna är projektfinansierad av Energimyndigheten, EUs strukturfonder samt har en medfinansiering av statliga tillväxtmedel (det s.k. 1:1-anslaget). Ett stort uppdrag för energikontoret är det som regional utvecklingsledare för den kommunala energi- och klimatrådgivningen med uppdraget att coacha, inspirera och vara samordnande för de kommunala rådgivarna i Dalarnas kommuner. En annan del av kontoret utgörs av Green drive region som är ett Interreg-projekt (för Värmland, Dalarna, Gävleborg samt Hedmarks och Akershus fylken i Norge) med uppdraget att öka andelen fossilfria transporter. En tredje del är uppdraget att som nod för Små och medelstora företag stödja dem med energikartläggning som grund för att arbeta med den egna energianvändningen. Det sker inom ett strukturfondsprojekt med Energimyndigheten som projektägare. Energikontor Dalarna är både nära kopplat till kommunala insatser på området och till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. En samarbetspartner är länsstyrelsen och gemensamt arbete i Energiintelligenta Dalarna samt med länets miljömål. Ett regeringsuppdrag ligger också på Region Dalarna (och är i utgångsläget något som övertas av den nya regionen) med kopplingar till det regionala tillväxtarbetet. Vid en närmare bedömning av verksamheten torde en regional utgångspunkt och koppling väga tungt. Det som del av det regionala tillväxtarbetet liksom att frågorna ges en politisk dimension i det regionala företrädarskapet. En hemvist i den nya regionen är då ett alternativ men ytterligare ett sådant kan bli aktuellt i form av ett Energikompetenscentrum inom Högskolan Dalarna också med ett regionalt uppdrag. Här återstår dock att se hur helhetslösningen då blir och hur väl det kan kopplas till länets tillväxtarbete, det politiska företrädarskapet m.m. Arbetsgruppen gör den sammanvägda bedömningen att Energikontoret bör kopplas till ett regionalt ansvar med en tydligt regional roll sammankopplad med kommunernas insatser. I första hand ser gruppen inte det som ett uppdrag för kommunförbundet vilket är gruppens uppdrag att bedöma. Om kontoret sedan ska bli en del av den nya regionen, ett utvecklat EKC eller få en annan regional huvudman får bedömas i andra gruppers fortsatta arbete. f. Utvecklingsprojekt Region Dalarna driver och planerar för ett antal större utvecklingsprojekt vars hemvist och projektägarskap också ska bedömas. Pågående två projekt som sträcker sig över årsskiftet 2018/2019 är: - Plugga klart pågår 2020 ut. Dess inriktning är främst på gymnasieskolan och till viss del grundskolans högstadium och gör det till något som bör övergå till ett kommunförbund - Smart industrialisering i Norra mellansverige. Ett samverkansprojekt med flera län där Region Dalarna är projektägare vilket pågår 2019 ut. Dess tydliga inriktning på regional utveckling och näringsliv gör att det bör övergå till den nya regionen.

Inom Region Dalarna planeras också för närvarande för några nya projekt som då kommer att sträcka sig över årsskiftet 2018/2019. Arbetsgruppen anser att Region Dalarna i sitt förberedande arbete för dessa, och sina beslut om rätt att starta dem, ska diskutera med styrgruppen för regionbildning och med det ta beslut om hemvist för varje sådant projekt från och med 2019. 6. Gruppens ställningstaganden En sammantagen analys av underlaget inom de tre områdena som skulle belysas leder fram till bedömningen att ett bildande av ett kommunförbund i samband med en ny region bör ske. Ett kommunförbund kan stärka det viktiga mellankommunala arbetet i Dalarna inom några redan existerande områden men också inom några där ett samarbete bör komma till stånd. På samma sätt anser arbetsgruppen att tillkomsten av ett kommunförbund är bra för en utvecklad och stärkt samverkan mellan kommunerna och den nya regionen. För verksamheten inom det nuvarande Region Dalarna kan arbetsgruppen se sådant som med en ny region snarare hör hemma i ett nytt kommunförbund. Arbetsgruppen föreslår: I samband med bildandet av den nya regionen föreslås länets kommuner gå samman och etablera ett kommunförbund med ovan beskrivna ansvarsområden som utgångspunkt. Ett kommunförbund (därmed i form av en ideell förening) vars styrelse föreslås bestå av en ledamot per kommun så alla medlemmar finns direkt företrädda där. Det är viktigt att varje ledamot har rätten fullt ut att företräda sin kommun och arbetsgruppen ser det som naturligt att denne då är ordförande i respektive kommunstyrelse. Styrelsen blir med det också en del av ett nätverk kommunerna emellan med funktionen kommunstyrelseordföranden där de kan träffas, göra överenskommelser och agera förutom att inneha rollen av styrelse för kommunförbundet. Styrelsen med den sammansättningen kan också utgöra kommunernas representation i det samverkansforum som en annan arbetsgrupp föreslår gentemot kommande regionstyrelse för övergripande frågor. Om kommunerna blir överens om att ett kommunförbund ska etableras föreslår arbetsgruppen att en kommungemensam organisationskommitté bildas med uppdrag att göra nödvändiga bedömningar och förberedelser för förbundet med förslag till verksamhetsinnehåll, stadgar, budget, styrelse m.m. Då regionbildningen enligt förslaget innebär en verksamhetsöverföring till kommunförbundet med bland annat personalövergång enligt LAS 6B finns det skäl att styrelsen för kommunförbundet etableras samtidigt som regionens politiska organisation, alltså under andra halvåret 2018. Arbetsgruppens förslag går efter mötet till styrgruppen för regionbildning som givit gruppen sitt uppdrag. Därefter vidare för diskussion i Region Dalarnas direktion 13 september. Direktionen kan då ta ställning till en eventuell rekommendation till kommunerna om ett bildande av ett kommunförbund och hur man går vidare inom kommungruppen i frågan.

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 282 Ärende KS 2017/990 Avgift för kopiering av allmän handling, revidering Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer förslag till revidering av Avgift för kopiering av allmänna handlingar att gälla från och med 2018-03-01. Ärendet Kommunens skyldighet att tillhandahålla kopior, utskrifter eller avskrifter av allmänna handlingar är en del av den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. I tryckfrihetsförordningen fastslås även att en kommun har rätt att ta ut avgift för kopiering av allmänna handlingar om fullmäktige så har beslutat. Ett förslag till revidering av Avgift för kopiering av allmän handling har utarbetats med syftet att förenkla den interna hanteringen samt förbättra allmänhetens möjlighet att ta del av kommunens allmänna handlingar. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslag till revidering av Avgift för kopiering av allmänna handlingar att gälla från och med 2018-03-01. Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande 2017-12-06 Förslag till Avgift för kopiering av allmänna handlingar Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet 2017-12-06 KS 2017/990 Mikael Granath mikael.granath@vansbro.se 0281 750 08 KOMMUNFULLMÄKTIGE Avgift för kopiering av allmän handling, revidering Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige fastställer förslag till revidering av Avgift för kopiering av allmänna handlingar att gälla från och med 2018-03-01. Sammanfattning Kommunens skyldighet att tillhandahålla kopior, utskrifter eller avskrifter av allmänna handlingar är en del av den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. I tryckfrihetsförordningen fastslås även att en kommun har rätt att ta ut avgift för kopiering av allmänna handlingar om fullmäktige så har beslutat. Ett förslag till revidering av Avgift för kopiering av allmän handling har utarbetats med syftet att förenkla den interna hanteringen samt förbättra allmänhetens möjlighet att ta del av kommunens allmänna handlingar. Bakgrund 8 kap. 3b andra stycket kommunallagen (1991:900) föreskriver att för tjänster eller nyttigheter som kommuner är skyldiga att tillhandahålla får avgift tas ut endast om det är särskilt föreskrivet. Tjänsteutlåtande - Avgift för kopiering av allmänna handlingar Kommunens skyldighet att tillhandahålla kopior, utskrifter eller avskrifter av allmänna handlingar är en del av offentlighetsprincipen och beskrivs i tryckfrihetsförordningen. I samma grundlag, det vill säga 2 kap. 13 tryckfrihetsförordningen, fastslås att en kommun har rätt att ta ut avgift för kopiering av allmänna handlingar om fullmäktige så har beslutat. Kommunfullmäktige fastställde 2013-10-31 74 Avgift för kopiering av allmän handling. Den utarbetades med utgångspunkt i den för statliga myndigheter gällande föreskriften på området, avgiftsförordningen. Med avgiftsförordningen som utgångspunkt visar praxis att avgifterna även följer den självkostnadsprincip som kommuner har att förhålla sig till. Den fastställda avgiften stadgar, bland annat, att redan från 10:e sidan ska kommunen ta ut en avgift om 50 kronor från och med 10:e sidan samt 2 kronor per sida därutöver. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(2) För en enklare intern hantering samt att i större utsträckning ge allmänheten möjlighet få tillgång till kommunens allmänna handlingar har en översyn av Avgift för kopiering av allmän handling genomförts. För att uppfylla ovannämnda syften föreslås i befintligt förslag till Avgift för kopiering av allmän handling bland annat att minimigränsen för avgiftsuttag höjs till 100 sidor samt att den då initiala kostnaden dubbleras till 100 kronor. För varje sida därutöver ska 2 kronor betalas. Slutsats och Konsekvenser Konsekvensen av ovannämnda förslag blir att det kommer krävas större uttag av allmänna handlingar för att avgift ska kunna tas ut och kostnaden per sida, för medborgaren, kommer att minska. Tillgängligheten kommer därmed indirekt att öka för medborgarna. Förvaltningens administration avseende betalningar av uttagen kommer även dessa att minska förutsatt att allt annat är lika. De ekonomiska konsekvenserna får i sammanhanget bedömas som ringa då kopiering och utlämnande av allmänna handlingar inte är omfattande. Vidare ligger förslagen till förändringar i linje med fullmäktiges strategiska mål i den strategiska planen för åren 2018 2020 (ärende 2017/390) om att - Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning. - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet med förtydligandet för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka. Den förändring som är föreslagen kommer ge medborgarna större möjlighet att ta del av kommunala allmänna handlingar. Detta kommer i sin tur ge medborgarna större kunskap om den kommunala verksamheten och då få möjlighet att i större utsträckning påverka dessa. Beslutsunderlag Förslag till Avgift för kopiering av allmänna handlingar, daterad 2017-11-20 Tjänsteutlåtande - Avgift för kopiering av allmänna handlingar Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/990 Avgift för kopiering av allmänna handlingar Dokumentnamn Avgift för kopiering av allmän handling Diarienummer KS 2017/990 Dokumenttyp Avgift Ersätter KS 2013/455 #11 Antagen xxxx-xx-xx KF xx Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med 2018-03-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/990 Avgifter för kopiering av allmänna handlingar Sammanfattning Syftet med offentlighetsprincipen är att främja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Principen ger varje svensk medborgare rätt, med ett fåtal undantag, att ta del av allmänna handlingar. En handling är i korthet en framställning i skrift, bild eller ljud som innehåller information. Mediet på vilket informationen förvaras spelar här ingen roll. För att handlingen ska vara allmän ska den förvaras hos myndigheten, samt anses inkommen eller upprättad där. 2 kap. tryckfrihetsförordningen reglerar allmänhetens rätt att mot avgift ta del av allmänna handlingar i form av kopia eller avskrift. Denna avgift har Vansbro kommun enligt gällande lagstiftning rätt att själv fastställa. Kravet är att avgiften ska följa den s.k. självkostnadsprincipen. Kopia, datautskrift och fax av allmän handling A4 1-99 sidor, ingen avgift. A4 100 sidor, 100 kronor För varje sida därutöver 2 kronor. När avgift tas ut enligt ovan, och handlingarna skickas med post till mottagaren, ska en ersättning för portokostnad, eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad, också tas ut. Avskrift av allmän handling eller utskrift av ljudupptagning Avskrift av allmän handling Utskrift av ljudupptagning 90 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme 90 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme. Allmän handling i form av kopia av video- eller ljudupptagning Kopia av videoupptagning Kopia av ljudupptagning Särskilda bestämmelser 600 kronor per band 120 kronor per band. Vid uppenbara fall av missbruk, exempelvis om en större mängd kopior delas upp i flera beställningar i syfte att uppnå avgiftsfrihet, får avgift tas ut från första sidan. Vid varje beställning kan i sådant fall 100 kronor tas ut från den första till den 100:e sidan och därefter 2 kronor per sida. Om ett särskilt format efterfrågas eller ett dyrare papper än normalt måste användas kan en högre avgift, än den föreskrivna, tas ut för att täcka den faktiska kostnaden. Dokumentnamn Avgift för kopiering av allmän handling Diarienummer KS 2017/990 Dokumenttyp Avgift Ersätter KS 2013/455 #11 Antagen xxxx-xx-xx KF xx Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med 2018-03-01

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 283 Ärende KS 2017/958 Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Taxa för flyttning av fordon i vissa fall att gälla från och med 2018-02-01. Ärendet Vansbro kommun saknar idag en taxa för handläggning av ärenden enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall. Förslag till taxa för denna typ av ärenden i enlighet med de förutsättningar som lagstiftningen ställer har utarbetats. Förslag Torsten Larssons (KD) förslag: Kommunfullmäktige antar Taxa för flyttning av fordon i vissa fall att gälla från och med 2018-02-01. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschef, tjänsteutlåtande 2017-12-04 Förslag till Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2017-12-04 KS 2017/958 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Kommunfullmäktige Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Rekommendation till beslut - Kommunfullmäktige antar Taxa för flyttning av fordon i vissa fall att gälla från och med 2018-01-01 Sammanfattning Vansbro kommun saknar idag en taxa för handläggning av ärenden enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall. Förslag till taxa för denna typ av ärenden i enlighet med de förutsättningar som lagstiftningen ställer har utarbetats. Beslutsunderlag Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Utredare Tobias Eriksson Ekonomichef Catarina Willman Taxa för flyttning av fordon i vissa fall mm., tjänsteutlåtande, reviderad Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/958 Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Dokumentnamn Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Diarienummer KS 2017/958 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KF xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/958 1 1 I Lag om flyttning av fordon i vissa fall regleras förutsättningarna för kommunen ta ut ersättning för de kostnader kommunen haft vid flyttning och övriga åtgärder som vidtagits med stöd av lagen. 2 I de fall då avgifterna avser myndighetsutövning skall dessa vara momsbefriade. 3 För kostnader som inte avser myndighetsutövning tillkommer lagstadgad moms. 4 Vid vidarefakturering av kostnader som extern part debiterat kommunen för uppdrag påkallade av beslutsfattare i ärenden enligt Lag om flyttning av fordon i vissa fall tillkommer ett påslag om 15 % på faktiskt kostnad för administration. Dokumentnamn Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Diarienummer KS 2017/958 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KF xxx Beslutsinstans Kommunsfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/958 2 Taxebilaga Handläggning av ärenden Handläggningsavgift 950 kr/timme Dokumentnamn Taxa för flyttning av fordon i vissa fall Diarienummer KS 2017/958 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KF xxx Beslutsinstans Kommunsfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

Protokollsutdrag 2017-12-19 Kommunstyrelsen KS 284 Ärende KS 2017/949 Taxa för upplåtelse av offentlig plats Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. att gälla från och med 2018-02-01. Ärendet Vansbro kommun saknar idag en taxa för av upplåtelse av offentlig plats. Själva upplåtelsen beslutas av polisen och regleras av Ordningslagen (1993:1617) samt lokala ordningsföreskrifter. I Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259) regleras möjligheten för kommunen att ta ut avgifter vid upplåtelse av offentlig plats. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till taxa för upplåtelse av offentlig plats enligt de förutsättningar som lagstiftningen ställer. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen skall besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. enligt förvaltningens förslag. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. att gälla från och med 2018-02-01. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschef, tjänsteutlåtande 2017-12-06 Förslag till Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. Protokollsutdrag, 2001-06-18 KF 30 Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2017-12-06 KS 2017/949 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Kommunfullmäktige Taxa för upplåtelse av offentlig plats Rekommendation till beslut - Kommunfullmäktige antar Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. att gälla från och med 2018-01-01 Sammanfattning Vansbro kommun saknar idag en taxa för av upplåtelse av offentlig plats. Själva upplåtelsen beslutas av polisen och regleras av Ordningslagen (1993:1617) samt lokala ordningsföreskrifter. I Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259) regleras möjligheten för kommunen att ta ut avgifter vid upplåtelse av offentlig plats. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till taxa för upplåtelse av offentlig plats enligt de förutsättningar som lagstiftningen ställer. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen skall besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Utredare Tobias Eriksson Ekonomichef Catarina Willman Upplåtelse av allmän platsmark, tjänsteutlåtande, revidering Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/949 Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning mm. Dokumentnamn Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunen förvaltning mm. Diarienummer KS 2017/949 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KS xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/949 1 1 I Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera (1957:259), nedan kallad Avgiftslagen regleras möjligheten för kommunen att ta ut avgifter vid upplåtelse av offentlig plats. Andra avgifter som regleras av annan lagstiftning kan tillkomma. T.ex. polisens avgift för prövning av ansökan om begagnande av offentlig plats och kommunens prövning av utskänkningstillstånd. 2 Upplåtelse av offentlig plats regleras i ordningslagen (1993:1617 och som offentlig plats räknas de platser som beskrivs i 1 kap 2 i nämnda lag och utgörs bland annat av allmänna vägar, gator, torg och parker. 3 Vid avgifternas bestämmande skall hänsyn tas till det upplåtna områdets omfattning och läge, till beräknat ekonomiskt utbyte av förekommande rörelse samt till de sociala synpunkter och de förhållanden i övrigt, som bör beaktas vid skälighetsprövningen. 4 Om upplåtelsen omfattar del av tidsperiod som finns beskriven i taxan kan jämkning av avgiften för hel period ske. Befrielse från avgift kan ske om särskilda skäl föreligger. 5 Arrangemang som är finansierade med kommunala medel skall vara avgiftsbefriade. 6 Offentlig plats som upplåts för icke kommersiella aktiviteter som varar mindre än 2 timmar kan upplåtas helt utan kostnad. Detta gäller t.ex. mindre byggnadsarbeten på fastigheter där offentlig plats måste ianspråktagas för aktuella arbeten. 7 Om upplåtelsen inte kan klassificeras enligt taxebilagan har kommunstyrelsen rätt att fastställa taxan för upplåtelsen. 8 Kommunstyrelsen kan besluta om helt eller delvis avgiftsbefrielse. Dokumentnamn Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunen förvaltning mm. Diarienummer KS 2017/949 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KS xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/949 2 9 Betalning av avgift skall ske enligt av kommunstyrelsen fastställd rutin. 10 I taxan ingår inte avgift för särskild renhållning utöver vad som normalt ankommer på kommunen. Sådan avgift debiteras som tillägg till avgift för upplåtelsen med belopp som motsvara kommunens faktiska kostnader för städning av platsen. 11 I taxan ingår inte avgift för återställning av upplåten plats, utöver vad som normalt ankommer på kommunen. 12 I taxan ingår inte avgift för särskild skyltning eller trafikreglering med anledning av upplåtelsen. Sådan avgift debiteras som tillägg till avgift för upplåtelsen med belopp som motsvara kommunens faktiska kostnader för städning av platsen. 13 Om inget annat anges är upplåtelseavgiften befriad från mervärdesskatt. I övriga avgifter tillkommer mervärdesskatt. 14 Lokala ordningsföreskrifter och av kommunen fastställda riktlinjer för torghandel, varuställ och uteserveringar mm skall följas. 15 I övrigt skall den till vars fördel mark upplåtits iakttaga de av kommunen meddelade anvisningar och föreskrifter som gäller för upplåtet område inklusive det omedelbara närområdet. Dokumentnamn Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunen förvaltning mm. Diarienummer KS 2017/949 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KS xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/949 3 Taxebilaga Torgplats på salutorget total yta 250 m 2 Upplåtelsetyp Avgift Enhet Anmärkning Torgplats 15 m 2 200 kr/dag Torgplats 16 100 m 2 300 kr/dag Torgplats 100m 2 500 kr/dag Torgplats hela ytan 1000 kr/dag Torgplats 15 m 2 500 kr/vecka Torgplats större än 16 100 m 2 1000 kr/vecka Torgplats 100m 2 1500 kr/vecka Torgplats hela ytan 3000 kr/vecka Saluplats utanför salutorg Upplåtelsetyp Avgift Enhet Anmärkning Saluplats 15 m 2 300 kr/dag Försäljningskiosk/vagn för glass, korv, jordgubbar och dylikt Saluplats större än 16 100 m 2 500 kr/dag Saluplats 100m 2 800 kr/dag Saluplats 15 m 2 1000 kr/vecka Saluplats större än 16 100 m 2 1500 kr/vecka Saluplats 100m 2 2000 kr/vecka Övriga upplåtelser mm Upplåtelsetyp Avgift Enhet Anmärkning Evenemangstält; öltält och liknande 20 kr/m 2 och dygn Trottoarpratare 300 kr/skylt och år Varuexponering eller liknande vid butik markyta max 3 m 2 300 kr/år Min 300 kr/upplåtelse Avgift för tillstånd till servering tillkommer Dokumentnamn Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunen förvaltning mm. Diarienummer KS 2017/949 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KS xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/949 4 Varuexponering, yta utöver 3 m 2 100 kr/m 2 och år Större evenemang upp till 10 000 m 2 Större evenemang, yta utöver 10 000 m 2 1500 kr/dygn 200 kr/1000 m 2 och dygn Uteservering, 1 maj-31 sept 50 kr/m 2 och säsong Övrigt nyttjande; byggställning, container m m Låda för spridning av tidningar, post mm 30 kr/m 2 och månad 300 kr/plats och år Elavgift 10 A uttag 100 kr/dag och uttag Elavgift 10A uttag 500 kr/vecka och uttag Vägavstängning och skyltning av trafik Återställning och städning av upplåten plats Faktisk kostnad Faktisk kostnad Min 1000 kr/säsong Min 200 kr/upplåtelse Lägst 1500 kr Lägst 1500 kr Dokumentnamn Taxa för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunen förvaltning mm. Diarienummer KS 2017/949 Dokumenttyp Taxa Antagen xxxx-xx-xx KS xxx Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ersätter Senast reviderad Gäller från och med 2018-01-01

.. : velse. - Au 98 VANSBRO KOMMUN 2O0106-18 Dnr 12/00 100 15 SammantrÄdesdatum Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tillämpningsföreskrifter och taxa för torghandel Titlämpningend av föreskrifterna för torghandel har diskuterats med Vansbro Köpmannaförening som också har inlämnat en skri /15 Justerare Kommunfullmäktige :- :::. it %4.,. samt kontroll av städning ingå... trollera att rätt skattebevis finns och att anvisa plats. 1 fortsättningen bör även kontroll av att skylt med namn m m finns på plats torgplatser och detta fungerar bra. 1 uppgifterna bör ingå att kon- Hittills har den som ansvarar för kassan hanterat uthyrningen av bör frågan om att upprätta taxa och tillämpningsföreskrifter i fortsäftningen falla på den enheten. För varje yta föreslås taxan till att börja med bli 300 kr per dygn. Eftersom det är tekniska enheten som svarar för markupplåtelse en differentierad taxa för torghandeln, exvis 300 kr för fredagar (utan att besluta om en bestämd torghandelsdag) genom att införa och 500 kr för övriga dagar. Vad gäller torgdagar finns det en möjlighet att styra torg handeln bredvid lekplatsen och varje försäljningplats omfattar c:a 140 kvm. av dag) oavsett hur stor plats som disponeras. Försäljning sker Konsum. 1 fortsättningen bör försäljning ske från det inbyggda torget, parkeringsplatsen för husvagnar eller Skolgatan (gågatan) Taxan som tillämpas i dagsläget är 175 kronor per dag (eller del oftast på parkeringsplatserna mellan det kringbyggda torget och Taxa och försäljningsptats torghandel. Slutligen önskar de få möjlighet att lämna synpunkter parkeringsplatser samt en önskan om en bestämd veckodag för på det slutgiltiga förslaget. Vidare vill de även att handel ej får ske på de områden som är så att kostnaden för kommunen täcks. fasta handeln. Man framhåller också vikten av att taxan är skälig ning av kommunal mark och lokaler för att värna om den lokala 1 skrivelsen framhålls att kommunen bör vara restriktiv med uthyr Utdragsbestyrkande. - -«yt. t.. -.,, -*,1.-ic: -.....-v - Ks 78 Kf 30

.... VANSBRO KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrdesdatum 2001-06-18 Sida 16 Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kom munfuitmäktige att ej begränsa torghandeln till en dag i veckan, au införa en differentierad taxa enligt följande: 300 kr för fredagar och 500 kr för övriga veckodagar, att som försäljningsplatser anvisa den inbyggda delen av torget, husvagnsparkeringen vid torget eller vid Skolgatan (gågatan) bredvid lekplatsen, att varje försäljningsplats omfattar ca 140 kvm, i ;Sf-.. all kassan i fortsättningen får i uppdrag att kontrollera efterlevna den av Ordningsföreskrifter för torghandel i Vansbro kommun, :i:.. att tekniska enheten får i uppdrag att upprätta taxa och tillämp ningsföreskrifter i fortsättningen. Engman föreslår att torghandelstaxan är 300 kronor oavsett veckodag. Larsson föreslår följande platser som torghandelsplatser: husvagnsparkeringen på Kroons torg, längs gågatan och utrymmet bredvid lekplatsen på Skolgatan, Vansbro, och kommunens del av torget i Dala-Järna. Jonsson yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer proposition på förslagen om taxor och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Votering begärs. Följande propositionsordning föredras och godkänns: Ja-röst för arbetsutskottets förslag. Nej-röst för Engmans förslag. :.

. k.. och Magnusson, ja. Gyllenvåg avstår. Nej röstat Blom, Jonsson, Larsson, Engman och Hellsten. Vid företagen omröstning röstar Lindén Brandt, Weigel, Stövling Kommunfullmäktige 2001-06-18 17 Sammanträdesdatum Sida VANSBRO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL?p;.N:,... :.. :. Justerare [ wl Utdragsbestyrkande den av Ordningsföreskrifter för torghandel i Vansbro kommun, att kassan i fortsättningen får i uppdrag att kontrollera efterlevna att varje försäljningsplats omfattar max 140 kvm, att ej begränsa torghandeln till en dag i veckan, Kommunstyrelsen beslutar, för egen del fr o m år 2002 samt tillämpningsföreskrifter fortsättningsvis. att-satsen till: att tekniska nämnden får i uppdrag att upprätta taxa 1 övrigt enligt arbetsutskottets förslag, men med ändring av sista Kommunstyrelsen beslutar, med röstsiffrorna 8 mot 2, enligt atbetsutskottets förslag. Nej röstar Larsson och Gyllenvåg. Jonsson, Engman, Hellsten, Stövling och Magnusson, ja. Vid företagen omröstning röstar Lindén Brandt, Weigel, Blom, Nej-röst för Larssons förslag. Ja-röst för arbetsutskottets förslag. Följande propositionsordning föredras och godkänns: Votering begärs. ningspiatser och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt atbetsutskoftets förslag. Ordföranden ställer därefter proposition på förslagen om försälj 2001 oavsett veckodag. Engmans förslag, d v s att torghandelstaxan är 300 kr under år Kommunstyrelsen beslutar, med röstsiffrorna 5 mot 4, enligt

. ; Ordföranden VANSBRO KOMMUN Kommunfullmäktige $AMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2001-06-18 Sida 12 att som försäljningsptatser anvisa den inbyggda delen och husvagnsparkeringen vid Kroons torg, Vansbro, och gågatan och utrymmet bredvid lekplatsen vid Skolgatan, Vansbro, samt kommu nens del av torget i Dala-Järna. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att torghandelstaxan fastställs till 300 kr, oavsett veckodag, för år 2001,. au tekniska nämnden får i uppdrag att upprätta taxa fr o m år 2002 samt tillämpningsföreskrifter fortsättningsvis.. Från Dala-Järna Köpmannaförening har inkommit skrivelse, OJ- 06-13, att föreningen ej har någon erinran mot förslagen. Weigel föreslår en differentierad taxa med 300 kronor för fredagar och 500 kronor för övriga veckodagar. Larsson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. ställer proposition på förslagen om taxa och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag, d v s att torghandelstaxan fastställs till 300 kr, oavsett veckodag, för år 200J, att tekniska nämnden får i uppdrag att upprätta taxa fr o m år 2002 samt tillämpningsföreskrifter fortsättningsvis. Justerare WL

Protokollsutdrag 2017-09-18 Kommunfullmäktige KF 76 Ärende KS 2017/500 Utbetalning av partistöd för år 2017 Beslut Ärendet bordläggs tills överklagan av fullmäktiges beslut 2016-11-14 KF 86, har behandlats av Förvaltningsrätten i Falun. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14, 86, att partistöd för år 2017 betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Motivet till att kommunfullmäktige inte beslutade att partistöd för år 2017 skulle utbetalas till övriga partier var att av reglementet för kommunalt partistöd, fastställt av kommunfullmäktige 2014-05-12, 58, framgår att stöd för nästkommande år inte betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Klart är att inget av de fem partierna som ej har beviljats partistöd, lämnat in såväl redovisning som granskningsrapport i tid. Demokratiberedningen har närmare studerat de redovisningar och granskningsrapporter som lämnats och finner att det finns vissa otydligheter i vad gällande reglemente kräver av redovisningar och granskningsrapporter. Därför har beredningen, på uppdrag av kommunfullmäktige, föreslagit ett antal revideringar av reglementet. Beredningen finner i en närmare genomgång att det kan ifrågasättas om samtliga partier som beviljats partistöd för år 2017 verkligen fullt ut levt upp till reglementets krav och att även de partier som inte beviljats partistöd för år 2017 åtminstone till delar levt upp till reglementets krav. Dessutom kan anföras att de partier som inlämnat någon form av redovisning i tid, men inte både redovisning och granskningsrapport, inom föreskriven tid kunde ha beretts tillfälle att göra kompletteringar för att beredas möjligheten att helt leva upp till reglementets krav. Förslag Demokratiberedningens förslag: Alternativ 1: Kommunfullmäktige beslutar att inte enbart betala ut partistöd för 2017 till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna enligt beslutet 2016-11-14, 86, utan även till Moderaterna, Vänsterpartiet, Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Alternativ 2: Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2017-09-18 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Kommunstyrelsens yttrande: Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Ordförandes förslag: Ärendet bordläggs tills överklagan av fullmäktiges beslut 2016-11-14 KF 86, har behandlats av Förvaltningsrätten i Falun. Wahan Harutun (KP) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller om det ska bordläggas och finner att ärendet ska bordläggas. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, 2017-07-04 KS 149 Protokollsutdrag, 2017-06-01 KF Db 2 Beredningsutlåtande 2017-06-01 Tjänsteutlåtande 2017-07-07 Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariat 2017-07-07 KS 2017/500 Utredare Agneta Jansson agneta.jansson@vansbro.se 75013 Kommunfullmäktige Utbetalning av partistöd för år 2017, kompletterande uppgift Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14, 86, att partistöd för år 2017 skulle betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Andra partier ansågs inte ha rapporterat i enlighet med det av kommunfullmäktige antagna regelverket. Den 2016-11-15 inkom en överklagan. Wahan Ohaness Harutun och Per Rostgaard Evald överklagade fullmäktiges beslut, med hänvisning till att beslutet har tagits emot gällande reglemente. Ärendet är överlämnat till Förvaltningsrätten i Falun. Målet har fått nummer 5033-16 och laglighetsprövning enligt kommunallagen kommer att ske. Den 29 juni fanns ännu ingen dom i målet. Förvaltningsrätten kunde inte heller meddela när man förväntades ta upp målet till prövning. Kompl uppgift avs överklagn Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2017-07-04 Kommunstyrelsen KS 149 Ärende KS 2017/500 Utbetalning av partistöd för år 2017 Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens yttrande: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14, 86, att partistöd för år 2017 betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Motivet till att kommunfullmäktige inte beslutade att partistöd för år 2017 skulle utbetalas till övriga partier var att av reglementet för kommunalt partistöd, fastställt av kommunfullmäktige 2014-05-12, 58, framgår att stöd för nästkommande år inte betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Klart är att inget av de fem partierna som ej har beviljats partistöd, lämnat in såväl redovisning som granskningsrapport i tid. Demokratiberedningen har närmare studerat de redovisningar och granskningsrapporter som lämnats och finner att det finns vissa otydligheter i vad gällande reglemente kräver av redovisningar och granskningsrapporter. Därför har beredningen, på uppdrag av kommunfullmäktige, föreslagit ett antal revideringar av reglementet. Beredningen finner i en närmare genomgång att det kan ifrågasättas om samtliga partier som beviljats partistöd för år 2017 verkligen fullt ut levt upp till reglementets krav och att även de partier som inte beviljats partistöd för år 2017 åtminstone till delar levt upp till reglementets krav. Dessutom kan anföras att de partier som inlämnat någon form av redovisning i tid, men inte både redovisning och granskningsrapport, inom föreskriven tid kunde ha beretts tillfälle att göra kompletteringar för att beredas möjligheten att helt leva upp till reglementets krav. Förslag Demokratiberedningens förslag: Alternativ 1: Kommunfullmäktige beslutar att inte enbart betala ut partistöd för 2017 till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna enligt beslutet 2016-11-14, 86, utan även till Moderaterna, Vänsterpartiet, Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2017-07-04 Kommunstyrelsen Alternativ 2: Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Beslutsgång Ordförande ställer demokratiberedningens alternativa förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller alternativ två. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, 2017-06-01 KF Db 2 Beredningsutlåtande 2017-06-01 Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 2017-06-01 Kommunfullmäktiges demokratiberedning KF Db 2 Ärende KS 2017/500 Utbetalning av partistöd för år 2017 Förslag till kommunfullmäktige Alternativ 1: Kommunfullmäktige beslutar att inte enbart betala ut partistöd för 2017 till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna enligt beslutet 2016-11-14, 86, utan även till Moderaterna, Vänsterpartiet, Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Alternativ 2: Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14, 86, att partistöd för år 2017 betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Motivet till att kommunfullmäktige inte beslutade att partistöd för år 2017 skulle utbetalas till övriga partier var att av reglementet för kommunalt partistöd, fastställt av kommunfullmäktige 2014-05-12, 58, framgår att stöd för nästkommande år inte betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Klart är att inget av de fem partierna som ej har beviljats partistöd, lämnat in såväl redovisning som granskningsrapport i tid. Demokratiberedningen har närmare studerat de redovisningar och granskningsrapporter som lämnats och finner att det finns vissa otydligheter i vad gällande reglemente kräver av redovisningar och granskningsrapporter. Därför har beredningen, på uppdrag av kommunfullmäktige, föreslagit ett antal revideringar av reglementet. Beredningen finner i en närmare genomgång att det kan ifrågasättas om samtliga partier som beviljats partistöd för år 2017 verkligen fullt ut levt upp till reglementets krav och att även de partier som inte beviljats partistöd för år 2017 åtminstone till delar levt upp till reglementets krav. Dessutom kan anföras att de partier som inlämnat någon form av redovisning i tid, men inte både redovisning och granskningsrapport, inom föreskriven tid kunde ha beretts tillfälle att göra kompletteringar för att beredas möjligheten att helt leva upp till reglementets krav. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2017-06-01 Kommunfullmäktiges demokratiberedning Förslag Demokratiberedningens förslag: Alternativ 1: Kommunfullmäktige beslutar att inte enbart betala ut partistöd för 2017 till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna enligt beslutet 2016-11-14, 86, utan även till Moderaterna, Vänsterpartiet, Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Alternativ 2: Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) Beredningsutlåtande Ärende Demokratiberedning 2017-06-01 KS 2017/500 KOMMUNFULLMÄKTIGE Utbetalning av partistöd för år 2017 Rekommendation till beslut Alt 1: Kommunfullmäktige beslutar att inte enbart betala ut partistöd för 2017 till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna enligt beslutet 2016-11-14, 86, utan även till Moderaterna, Vänsterpartiet, Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Alt 2: Kommunfullmäktiges beslut 2016-11-14, 86, om utbetalning av partistöd för 2017 står fast utan tillägg. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14, 86, att partistöd för år 2017 betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Motivet till att kommunfullmäktige inte beslutade att partistöd för år 2017 skulle utbetalas till övriga partier var att av reglementet för kommunalt partistöd, fastställt av kommunfullmäktige 2014-05-12, 58, framgår att stöd för nästkommande år inte betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Klart är att inget av de fem partierna som ej har beviljats partistöd, lämnat in såväl redovisning som granskningsrapport i tid. Utbetalning av partistöd för år 2017, Beredningsutlåtande 170601 Demokratiberedningen har närmare studerat de redovisningar och granskningsrapporter som lämnats och finner att det finns vissa otydligheter i vad gällande reglemente kräver av redovisningar och granskningsrapporter. Därför har beredningen, på uppdrag av kommunfullmäktige, föreslagit ett antal revideringar av reglementet. Beredningen finner i en närmare genomgång att det kan ifrågasättas om samtliga partier som beviljats partistöd för år 2017 verkligen fullt ut levt upp till reglementets krav och att även de partier som inte beviljats partistöd för år 2017 åtminstone till delar levt upp till reglementets krav. Dessutom kan anföras att de partier som inlämnat någon form av redovisning i tid, men inte både redovisning och granskningsrapport, inom föreskriven tid kunde ha beretts tillfälle att göra kompletteringar för att beredas möjligheten att helt leva upp till reglementets krav. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Analys 2(2) Demokratiberedningen konstaterar att reglementet för kommunalt partistöd, fastställt av kommunfullmäktige 2014-05-12, 58, innehåller två kriterier som ska uppfyllas för att partistöd ska utbetalas för nästkommande år: Skriftlig redovisning, inlämnad senast 30 juni året efter redovisad period, som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Granskningsrapport, inlämnad senast 30 juni året efter redovisad period, av särskild utsedd granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Demokratiberedningen konstaterar att det finns utrymme för tolkning av vad som behöver redovisas för att fullt ut leva upp till reglementet, t.ex. vilka krav ska ställas på redovisning hur partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin? vad ska anses vara minimikrav för en granskningsrapport? och vem utser granskaren? Mot bakgrund av de otydligheter som finns i gällande reglemente har beredningen, på uppdrag av kommunfullmäktige 2016-11-14, 86, föreslagit ett antal revideringar för att förtydliga kraven på redovisningen. När demokratiberedningen gör en närmare genomgång av de inlämnade redovisningarna och granskningsrapporterna konstaterar beredningen att det kan ifrågasättas om samtliga partier som beviljats partistöd för år 2017 verkligen fullt ut levt upp till reglementets krav och att de partier som inte beviljats partistöd för år 2017 åtminstone till delar levt upp till reglementets krav. Demokratiberedningen för även fram att det kan anföras att de partier som inlämnat någon form av redovisning inom föreskriven tid, men inte både redovisning och granskningsrapport i tid, kunde ha beretts tillfälle att göra kompletteringar för att helt leva upp till reglementets krav. Demokratiberedningens slutsats är att det finns argument, enligt ovan, som talar för att partistöd för 2017 ska kunna utbetalas till samtliga partier i kommunfullmäktige även om det i reglemente som var gällande 2016 framgår att partistöd inte ska utbetalas till partier som inte lämnar in både redovisning och granskningsrapport i tid. Utbetalning av partistöd för år 2017, Beredningsutlåtande 170601 Uwe Weigel Beredningsledare Lennart Skansens Justerare Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2018-01-16 Kommunstyrelsen KS 13 Ärende KS 2018/7 Ny organisation för kommunens näringslivsarbete Förslag till kommunfullmäktige Den ekonomiska föreningen Näringslivssamverkan bibehålls som styrgrupp för kommunens näringslivsarbete. Ekonomi- och personalansvar övergår till Vansbro kommuns förvaltning. Reservationer Wahan Harutun (KP) och Anders Lundin (C) reserverar sig mot beslutet. Ärendet Förvaltningen ser tre huvudspår vad gäller hur kommunens näringslivsarbetet kan organiseras. Alternativ ett är att den ekonomiska föreningen Näringslivssamverkan bibehålls som styrgrupp för kommunens näringslivsarbete. Ekonomi- och personalansvar övergår till Vansbro kommuns förvaltning. Alternativ två att kommun genomför en upphandling avseende det uppdrag inom näringslivsområdet som Näringslivssamverkan idag utför. Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen som en konsekvens av detta. Alternativ tre att Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen näringslivssamverkan och näringslivsfrågorna hanteras inom ramen för den kommunala förvaltningens organisation. Ett fjärde möjligt alternativ är att kommunen bildar ett kommunalt näringslivsbolag men detta alternativ bedöms inte vara aktuellt i nuläget och skulle inte heller medföra de effektiviseringsvinster som kan uppnås med de övriga alternativen. I detta ärende har det förts en dialog med styrelsen och medlemsorganisationerna i Näringslivssamverkan kring val av lösning för det fortsatta arbetet. Såväl förvaltningen som Näringslivssamverkan förordar alternativ ett då detta bäst säkrar en fortsatt god samverkan mellan Vansbro kommun och det lokala näringslivet. Oavsett vilket alternativ som väljs så kommer nuvarande uppdragsbeskrivning att behöva revideras och denna fråga återkommer som ett separat ärende efter att kommunstyrelsen beslutat om organisationsform. Förslag Torsten Larssons (KD) förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att den ekonomiska föreningen Näringslivssamverkan bibehålls som styrgrupp för kommunens näringslivsarbete. Ekonomi- och personalansvar övergår till Vansbro kommuns förvaltning. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2018-01-16 Kommunstyrelsen Anneli Hultgren (C) yrkar bifall till Torsten Larssons (KD) förslag. Wahan Harutuns (KP) förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen näringslivssamverkan och näringslivsfrågorna hanteras inom ramen för den kommunala förvaltningens organisation. Anders Lundins (C) förslag: Organisationen för kommunens näringslivsarbete bibehålls. Beslutsgång Ordförande ställer Torsten Larssons (KD) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Wahan Harutuns (KP) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförande ställer Anders Lundins (C) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beslutsunderlag Kommunchef, tjänsteutlåtande 2017-12-04 Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansli 2017-12-04 KS 2018/7 Kommunchef Oscar Fredriksson oscar.fredriksson@vansbro.se 0281-750 02 Kommunstyrelsen Ny organisation för kommunens näringslivsarbete Rekommendation till beslut Alternativ 1. Den ekonomiska föreningen Näringslivssamverkan bibehålls som styrgrupp för kommunens näringslivsarbete. Ekonomi- och personalansvar övergår till Vansbro kommuns förvaltning. Alternativ 2. Vansbro kommun genomför en upphandling avseende det uppdrag inom näringslivsområdet som Näringslivssamverkan idag utför. Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen som en konsekvens av detta. Alternativ 3. Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen näringslivssamverkan och näringslivsfrågorna hanteras inom ramen för den kommunala förvaltningens organisation. Sammanfattning Förvaltningen ser tre huvudspår vad gäller hur kommunens näringslivsarbetet kan organiseras. Alternativ ett är att den ekonomiska föreningen Näringslivssamverkan bibehålls som styrgrupp för kommunens näringslivsarbete. Ekonomi- och personalansvar övergår till Vansbro kommuns förvaltning. Alternativ två att kommun genomför en upphandling avseende det uppdrag inom näringslivsområdet som Näringslivssamverkan idag utför. Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen som en konsekvens av detta. Alternativ tre att Vansbro kommun avvecklar sitt engagemang inom den ekonomiska föreningen näringslivssamverkan och näringslivsfrågorna hanteras inom ramen för den kommunala förvaltningens organisation. Ett fjärde möjligt alternativ är att kommunen bildar ett kommunalt näringslivsbolag men detta alternativ bedöms inte vara aktuellt i nuläget och skulle inte heller medföra de effektiviseringsvinster som kan uppnås med de övriga alternativen. I detta ärende har det förts en dialog med styrelsen och medlemsorganisationerna i Näringslivssamverkan kring val av lösning för det fortsatta arbetet. Såväl förvaltningen som Näringslivssamverkan förordar alternativ ett då detta bäst säkrar en fortsatt god samverkan mellan Vansbro kommun och det lokala näringslivet. Oavsett vilket alternativ som väljs så kommer nuvarande uppdragsbeskrivning att behöva revideras och denna fråga återkommer som ett separat ärende efter att kommunstyrelsen beslutat om organisationsform. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Bakgrund 2(2) Näringslivssamverkan (NLSV) startades i februari 2006 som en ekonomisk förening och medlemmar är Köpmannaföreningarna i Vansbro och Dala-Järna, LRF, Industrikraft, Företagarna i Vansbro kommun samt Vansbro kommun. Verksamheten har hittills finansieras genom bidrag från Vansbro kommun och uppdraget har bl.a. varit att: Skapa förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Uppgifterna handlar om allt från konkret företagsrådgivning till att mer långsiktigt arbeta för att skapa ett positivt företagsklimat. Näringslivssamverkan arbetar med alla företag oavsett företagsform och bransch. (Uppdragsbeskrivning för Näringslivssamverkan i Vansbro kommun ekonomisk förening beslutad av kommunstyrelsen 2014-11-04 276) Frågan att se över organisationen har behandlats vid två styrelsemöten i NLSV (20 september respektive 6 november). Genom denna dialog har styrelsen i Näringslivssamverkan och förvaltningen enats om att förorda en lösning där den ekonomiska föreningen bibehålls men att personal- och ekonomiansvar övergår till förvaltningen. De andra alternativa lösningar som finns är att kommunen gör en regelrätt upphandling av det uppdrag som Näringslivssamverkan idag utför alternativt att kommunen avvecklar sitt engagemang i föreningen och lägger ansvaret för frågorna i förvaltningen. En fråga som särskilt först fram i dialogen mellan kommunen och styrelsen i NLSV är att det finns ett stort värde för verksamheten att nuvarande kontorsplatser kan behållas och att det inte sker någon flytt till Medborgarhuset samt att näringslivets intresse och engagemang måste säkras även fortsättningsvis. Såväl förvaltningen som Näringslivssamverkan förordar alternativ ett då detta bäst säkrar en fortsatt god samverkan mellan Vansbro kommun och det lokala näringslivet. Oavsett vilket alternativ som väljs så kommer nuvarande uppdragsbeskrivning att behöva revideras och denna fråga återkommer som ett separat ärende efter att kommunstyrelsen beslutat om organisationsform. Ekonomi Verksamheten finansieras av Vansbro kommun på samma nivå som tidigare vilket innebär 1170 tkr i budget för 2018 oavsett vilket organisationsalternativ som väljs. Det finns givetvis möjlighet att både öka och minska ambitionsnivån och detta är en strategiskt fråga som vi bör återkomma till i planeringen inför 2019. I nuläget är dock förslaget att bibehålla tidigare års nivå. För alternativ ett och tre räknar förvaltningen med att kunna förenkla och effektivisera administrationen och därigenom spara en del omkostnader vilka istället kan användas för näringslivsfrämjande insatser. Beslutet expedieras till Kommunchefens ledningsgrupp Näringslivssamverkan Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2018-01-16 Kommunstyrelsen KS 14 Ärende KS 2017/1071 Översyn av politisk organisation, antal ledamöter i fullmäktige Förslag till kommunfullmäktige Demokratiberedningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fullmäktiges sammanträden ska vitaliseras. Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod ska vara oförändrat 31. Ärendet Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst 21 i en kommun av Vansbros storlek (med högst 8 000 röstberättigade). För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. Fullmäktige bestämmer också hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Fullmäktige har i dag 31 ledamöter och 18 ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter och ersättare ska ändras, ska beslutet till- lämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Demokratiberedningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fullmäktiges sammanträden ska vitaliseras. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandes förslag. Torsten Larssons (KD) förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod ska vara oförändrat 31. Monica Ericsson (S) yrkar bifall till Torsten Larssons (KD) förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2018-01-16 Kommunstyrelsen Anneli Hultgrens (C) förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod ska vara 27 istället för nuvarande 31. Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Torsten Larssons (KD) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Anneli Hultgrens (C) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beslutsunderlag Enhetschef sekretariatet, tjänsteutlåtande 2018-01-10 Översyn av den politiska organisationen, utredning Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariat 2018-01-10 KS 2017/1071 Enhetschef Agneta Jansson E-post agneta.jansson@vansbro.se Tfn. 75013 Kommunfullmäktige Översyn av den politiska organisationen, antalet ledamöter i fullmäktige Rekommendation till beslut Demokratiberedningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fullmäktiges sammanträden ska vitaliseras. Vidare beslutar kommunfullmäktige att: Alt. 1: Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod (2019-2022) ska vara oförändrat 31. Alt. 2: Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod (2019-2022) ska vara 27 istället för nuvarande 31. Alt. 3: Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod (2019-2022) ska vara 25 istället för nuvarande 31. Sammanfattning Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst 21 i en kommun av Vansbros storlek (med högst 8 000 röstberättigade). För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. Fullmäktige bestämmer också hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Fullmäktige har i dag 31 ledamöter och 18 ersättare. Tjut Antalet ledamöter i KF Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter och ersättare ska ändras, ska beslutet tilllämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. Bakgrund Mandatperioden för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige är fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(2) Under innevarande mandatperiod har elva ledamöter och ersättare avslutat sina uppdrag i fullmäktige. Situationen har i det närmaste varit alarmerande då fullmäktige allt oftare sammanträtt med tomma stolar - särskilt under det senaste året. Det har vid flertalet sammanträden varit så få som 25-26 deltagare. Tomma stolar i fullmäktige är ett problem ur demokratisk synpunkt, särskilt i de fall som frånvaron ändrar majoriteten. För att öka intresset för fullmäktiges sammanträden generellt sett, bör ett arbete i syfte att vitalisera fullmäktige inledas. Arbetet bör fokuseras på att göra fullmäktige till en intressant politisk arena där förtroendevalda känner att uppdraget är meningsfullt. Det ska också vara intressant för medborgarna att besöka fullmäktige och ta del av den politiska debatten. Med utgångspunkten i att fullmäktige är den beslutande församlingen, bör utvecklingsarbetet handla om fullmäktige som beslutsfattare, uppdragsgivare och ansvarsprövare, kombinerat med kommunallagens möjligheter att fullmäktige själv bereder vissa frågor. För att kunna genomföra denna förändring bör en handlingsplan upprättas. Beslutet delges: Länsstyrelsen (vid beslut i enlighet med alt. 2 eller 3) Demokratiberedningen Tjut Antalet ledamöter i KF Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Pil Vansbro kommun BEREDNINGS UTLATANDE Demokratiberedningen 2018-01-11 RS 2017/1071 1(1) KOMMUNFULLMÄKTIGE Översyn av den politiska organisationen, antalet ledamöter i fullmäktige Demokratiberedningens yttrande Kommunfullmäktige föreslås besluta att Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod (2018-2021) ska vara oförändrat 3 1. alternativt Antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandatperiod (2018-202 1) ska vara 25 istället för nuvarande 31. Sammanfattning Inför årets val till kommunfullmäktige finns möjlighet att ändra antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Antalet ledamöter ska bestämmas till som lägst 21 och vara ett ojämnt antal. Ärendet bereds av kommunstyrelsen medan demokratiberedningen har möjlighet att yttra sig. Då flera förslag finns vid demokratiberedningens sammanträde presenteras samtliga i yttrandet. Uwe Weigel Therese Henrikssen j Beredningsledare Justerande 0 : bl z vansbro kamrnu&mcdborgarhusc&780 50 Vansbr&Tcl. 0281-75000 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbw.kornmun@vansbw.se

Översyn politisk organisation 2017 KS 2016/716 2017-12-18 Vansbro kommun Agneta Jansson

Förord För att bygga ett bra samspel behövs en lång process som handlar om att skapa samstämmighet och helhet. Lyckas man med ett bra samspel skapas en kultur som är starkare än enskilda personligheter. Verktygen är samarbete, informera varandra, lyssna på varandra och bygga förståelse. Resultatet kan bli en gemensam uppfattning och en gemensam berättelse till medborgarna och medarbetarna. Samverkan påverkar resultatet till medborgarna genom bättre styrning, ledning och demokrati. Samverkan och tydlighet ger styrka. Citat hämtat ur Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (SKL) 1

1. Sammanfattning Hur fullmäktige organiserar kommunen är en stor och viktig fråga som ska ha sin utgångspunkt i det kommunala uppdraget. För att arbeta effektivt krävs kontinuitet och långsiktighet. Något man uppnår genom att systematiskt arbeta med styrning och uppföljning. Att omorganisationerna kräver stora administrativa resurser. Det kan därför tänkas vara mer effektivt att stanna i en känd organisation och istället finjustera eventuella brister. Att snarare kalibrera än omstrukturera. Med det komplexa uppdrag som det är att styra en kommun vars verksamhet bedrivs i varierade former så som entreprenader, bolag och förvaltning, finns inte utrymme för detaljstyrning oavsett politisk organisation. Såväl styrning som återkoppling måste systematiseras och följa den styrmodell som fastställts. Att utarbeta metoder för styrningen är därför av största vikt och bör därför ligga i fokus. Vansbro kommun har genom åren lagt stor vikt vid strukturer, men förbisett kulturen - trots att många olika undersökningar har visat på starkt negativa attityder. För att den gyllene zonen 1 ska kunna uppstå, krävs tillit och ömsesidig respekt. Fokus bör således läggas på systematisk styrning och organisationskultur, snarare än själva organisationen. Styrningen av kommuner ser inte ut som den gjorde på den gamla goda tiden då det fanns många facknämnder. I dag krävs att kommunen styrs med en ekonomi i balans utifrån tydliga mål som sätts med stöd av resultat, med fokus på kvalitet. Samtidigt läggs allt mer av driften ut i kommunala bolag, till externa utförare och olika konstellationer av samarbete, så som gemensamma nämnder och kommunalförbund. Det är något som i sig kräver en helt annan styrning än den gamla nämndsorganisationen. 1 En beskrivning för kontaktytan mellan förvaltning och politik, när den fungerar som bäst 2

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Syfte... 4 3. Avgränsning och metod... 4 4. Bakgrund... 5 Kommunernas organisation och verksamhetsformer... 5 Förtroendevalda... 6 5. Historik... 6 Slutsatser och frågeställningar... 8 6. Kulturen i kommunen... 8 Tydlighet... 8 Slutsatser och frågeställningar... 10 7. Struktur och kultur... 11 Slutsatser och frågeställningar... 12 8. Organisationen och den kommunala demokratin... 12 Den demokratiska spelplanen... 14 Fullmäktige... 14 Kommunstyrelsen... 14 Slutsatser och frågeställningar... 15 9. Befogenheter och ansvar... 15 Slutsatser och frågeställningar... 16 3

2. Syfte Syftet med denna uppföljning är att utvärdera den alternativa politiska organisationen 2, som inrättades i och med att föregående mandatperiod inleddes 2011. Rapporten ska tjäna som underlag för kommunfullmäktiges ställningstagande om vilken politisk organisation som ska gälla från och med 2019. 3. Avgränsning och metod Organisationen har redan utretts ett antal gånger, ur en mängd aspekter: Ett år med en alternativ politisk organisation, daterad 2012-03-16, KS 2012/268, omfattar huvuddelen av den politiska organisationen, men omfattar inte några effekter eftersom det var för tidigt att dra slutsatser att organisationen har haft effekt t.ex. på den kommunala ekonomin, vilket ju var en av anledningarna till att organisationen ändrades man behövde få kontroll över en problematisk ekonomi. Uppföljning nr 2 Alternativ politisk organisation daterad 2014-02-13, KS 2013/542, som gjordes efter 2,5 år var mer inriktad på effekter. Revisionsrapport avseende Vansbro kommuns organisation, KS 2013/360, KPMG augusti 2013. Syftet med den här granskningen var att se om organisationen fungerar tillfredsställande ur både ett effektivitetsmässigt och ur ett demokratiskt perspektiv. Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun, daterad 2015-03-25, KS 2015/199. Utredningen syftade till att verkställa kommunfullmäktiges beslut (KF 111/2014), som innebar att en organisationsförändring skulle medföra att kommunstyrelsen fick avlastning i sitt arbete, att befogenhet och ansvar skulle sammanföras, samt att behovet av kompetensförsörjning skulle minska. Dessa granskningar innehåller alla tänkbara aspekter av organisationen och det finns ingen anledning att undersöka alla aspekter igen. På ett flertal ställen i denna rapport refereras till SKL:s utbildning, vilket syftar på den utbildningsdag som Lena Lindgren från SKL höll för kommunledningen i Vansbro den 2017-09-04. En enkätundersökning riktad till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare har genomförts. Kommunstyrelsen har aktivt deltagit i översynen genom att vid två separata tillfällen (den 2017-11-22 och 2017-12-21) genomfört grupparbeten omkring det politiska uppdraget och organiseringen omkring det. 2 Benämning på en kommun som avskaffat (de flesta) facknämnderna och ersatt dessa med fullmäktigeberedningar 4

4. Bakgrund För att tydliggöra frågans art ges här en bakgrundsbeskrivning av den kommunala organiseringen. Kommunernas organisation och verksamhetsformer Kommunernas organisation och verksamhetsformer styrs av kommunallagen. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det väljs direkt av folket vid allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige avgör självt hur många ledamöter som kommunfullmäktige ska ha. Kommunallagen säger dock att minst 21 ledamöter ska fullmäktige ha i kommuner med 8000 röstberättigade invånare eller därunder. Vansbro har valt att ha 31 ledamöter. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter ska ändras, så ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret (2018). Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. 3 När allmänna val förrättats i landet meddelar Länsstyrelsen fördelningen av mandat och antal ersättare som valresultatet genererat. Kommunfullmäktige tillträder den 15 oktober vid valår för att kunna fatta beslut om budget för kommande år och för att utse den organisation som ska ansvara för kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige ska tillsätta en kommunstyrelse. Mandatperioden för kommunstyrelsen löper från den 1 januari 4, året efter val och fyra år framåt. Fullmäktige avgör hur många ledamöter som styrelsen ska ha och om den ska väljas proportionellt, vilket för övrigt även gäller för nämnder. Ett proportionerligt valsätt kan göra att små partier med få mandat i fullmäktige inte får plats i kommunstyrelse och nämnder, då valresultatet får genomslag även i styrelse och nämnder. Fullmäktige ska också tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Fullmäktige bestämmer nämndernas sammansättning och mandattider. Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende, eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Revisorer väljs för en något längre period eftersom de sitter kvar in i den nya mandatperioden för att avsluta granskningen av föregående år. Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare. 3 Beslutet om antalet ledamöter i fullmäktige lyfts i ett separat ärende (KS 2017/1071) 4 Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde. 5

Förtroendevalda Med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar, kommunalråd, oppositionsråd, samt revisorer. Förtroendevalda har enligt lag rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för möten i kommunala organ, andra möten som är nödvändiga för uppdragen, resor till och från mötena och behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena. 5. Historik Med 1991 års förändrade kommunallag introducerades möjligheten för varje kommun att avgöra hur den skulle organisera sin ledning och därmed medverka till effektivitet. Vansbro kommun har bytt politisk organisation många gånger efter 1992. Den längsta period som organisationen varit intakt är faktiskt den senaste sjuårsperioden. Bild 1 Bilden visar inte alla förändringar av den politiska organisationen, men ger en uppfattning om hur förändringar avlöst varandra och att ändringar även genomförts under mandatperioderna. Röd text innebär att beslut har fattats, men att beslut sedan ändrats utan att de verkställts. Det kommunala uppdraget har organiserats om gång på gång, vilket har lett till en bristande kontinuitet. Märk också att det gjordes ansatser att omorganisera - beslut fattades, men av olika anledningar ändrades besluten. Bild 2 Kommunens organisering av sociala frågor under seklets första decennium 6

Som ett exempel kan nämnas att under 2000-talets första decennium omorganiserade kommunen så att de sociala frågorna totalt hanterades av fem olika myndigheter (nämnder) 5. Naturligtvis får den ständiga omorganiseringen konsekvenser. Inte minst administrativt. För varje ny organisering krävs nya regelverk så som reglementen, delegationsordningar, riktlinjer, arkivbeskrivningar, dokumenthanteringsplaner. Dessa dokument är av största vikt för att så väl politik som förvaltning ska fungera på ett tillfredsställande sätt. I de täta omorganisationerna har inte tillräckligt fokus lagts på, att på ett betryggande sätt, ta fram de dokument som styr hur kommunen styrs. Det ständiga omorganiserandet har försvårat när det gäller arkiv-, ärende- och diariehantering, vilket har medfört att hantering varit bristfällig. Förutom den administrativa belastningen så får naturligtvis en bristande kontinuitet även andra konsekvenser. Det är intressant att se på kommunens organisationsförändringar speglat mot det årliga ekonomiska resultatet. Bild 3 Kommunens ekonomiska resultat (röd linje) speglat mot sättet att organisera politiken över en 25- årsperiod Det ser onekligen ut att finnas ett samband mellan negativa ekonomiska resultat och omorganisationer. Det är intressant att år 2005, när man hade en alternativ politisk organisation, uppvisades positiva resultat. För övrigt första gången på tolv år. Sedan införandet av den alternativa politiska organisationen 2011 har det ekonomiska resultatet varit positivt samtliga år. Därmed inte sagt att organisation och resultat har ett direkt och av andra faktorer opåverkat förhållande. Huvudanledningen till införandet av en alternativ politisk organisation 2011 var att ta kontroll över ekonomin och få en budget i balans genom att effektivisera och sam- 5 Varje nämnd är att betrakta som en myndighet 7

ordna styrningen av kommunen. Redan då påpekades att förändring tar tid och man beslutade att organisationen inte fick ändras under innevarande mandatperiod. Dock gjordes en ansats att ändra organisationen inför nuvarande mandatperiod. De beslutade förändringarna kunde dock inte genomföras av olika skäl. Därför har organisationen varit oförändrad under de senaste två mandatperioderna. Slutsatser och frågeställningar Har organisering använts i problemlösande syfte? Vad har annars föranlett de ständiga förändringarna? Har de föregåtts av någon form av analys med syfte att finna kärnan till upplevda problem? Nästa fråga blir huruvida omorganiseringarna löste problemen, eller i värsta fall, skapades nya problem? 6. Kulturen i kommunen Det har visat sig vid ett antal olika undersökningar, vid olika tidpunkter att det finns negativa attityder och ett lågt förtroende mellan invånare, politiker och tjänstemän i Vansbro kommun. 6 Människors syn på och uppfattning om kommunen och människors sätt att förhålla sig till organisationen och till varandra präglas i stor utsträckning av bristande förtroende. Det tycks handla om invanda sociala mönster, eller det vi brukar kalla kultur. Den nu genomförda enkätundersökningen visar också den att det råder ett bristande förtroende bland våra politiker. Man anser att maktfördelningen är skev, man tycker sig inte ha tillräcklig insyn, förtroendet är lågt, man litar inte på att politiskt fattade beslut verkligen genomförs och så vidare. På frågan om öppet klimat ser vi ändå en något positivare profil än den vi såg 2013. Anmärkningsvärt är att några respondenter svarat Lite/Inte alls alltså det mest negativa alternativet. Åsikterna om inflytandet spretar, men är ganska likt det som kom fram vid enkätundersökningen i fullmäktige 2013. När det gäller maktbalansen mellan den parlamentariska delen och förvaltningen anser de förtroendevalda att den är skev - de tycker att tjänstemännens inflytande i styrningen av kommunen är allt för stor, medan de förtroendevaldas inflytande anses vara allt för litet. Tydlighet SKL har gett ut en skrift Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (2012) 7. Där konstateras att mer formaliserade spelregler ger en grund för att utveckla förutsättningarna för det politiska ledarskapet, för tjänstemännens ledarskap och för samspelet däremellan. Klara och kända regler ger också bättre transparens - 6 Bland annat SCB:s Medborgarundersökning 2009, 2012 och 2014, Kvalitetsnätverk Bergslagens Kvalitetsnätverks rapport om Kultur 2011 och organisationsuppföljningarna. 7 ISBN 978-91-7164-812-9 8

den som betraktar den kommunala organisationen utifrån får därmed en bättre insyn i ansvars- och uppgiftsfördelningen. Bild 4 Klara och kända regler ger transparens Det är alltså av största vikt att alla aktörer ser och förstår den arena som de befinner sig på. Den måste definieras och kommuniceras - planen måste kritas. Det finns ett samband mellan tydlighet i ansvar och ett bra samarbete. Finns det en struktur för hur detta ska fungera i vardagen öppnar det upp för ett bättre samspel som bygger på respekt, förståelse och öppenhet. När nuvarande politiska organisation fastställdes angavs tydlighet som ett ledord. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla. Alla måste naturligtvis veta sin egen roll, men man behöver också ha kunskap om andras roller, ett behov som tydliggjordes vid SKL:s utbildningsdag. Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden, för förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda? 1 2 3 4 Diagram 1 Svaren (genomsnitt) avseende hur tydliggjorda de olika rollerna är. De förtroendevaldas svar tyder på att rollerna måste tydliggöras. 9

På frågor om själva organisationen - Hur anser du att den alternativa organisation fungerar i jämförelse med en traditionell organisation ur dessa aspekter så får vi följande svar på en skala från ett till nio, där ett är sämre, fem är oförändrat och nio är bättre: Diagram 2 De förtroendevalda anser den alternativa politiska organisationen vara sämre än en traditionell organisation ur alla aspekter (skalstrecken motsvarar 1 till 9, där fem är oförändrat). De förtroendevalda anser att effektiviteten är sämre i en alternativ politisk organisation än i en traditionell. Likaså tycker man att en alternativ politisk organisation är sämre ur ett demokratiskt perspektiv. Styrningen av kommunen, anser man också vara sämre, även om det är marginellt. Slutsatser och frågeställningar Det positiva kulturmönster som man vill uppnå benämns ofta i dagligt tal som öppet klimat och högt i tak. Det handlar om att människor ska kunna känna sig trygga och ha förtroende för varandra. Det finns några röster som gör gällande att det inte finns någon öppenhet alls. Kan det vara så att partier som inte, på grund av ett proportionerligt valsätt fått plats i kommunstyrelsen upplevelser av att det inte finns en öppenhet? Om det är så hur kan alla inkluderas i det politiska arbetet? Redan när den alternativa organisationen sjösattes 2011 fanns ett uppdrag att vitalisera fullmäktige. Ett arbete som bör aktualiseras igen. Det är svårt att finna stöd för åsikterna om och jämförelserna mellan alternativ och traditionell organisation genom den historiska återblicken i avsnitt 5 (sidan 6). Det går inte att förstå att nämndsorganisationen var ett bättre, eller effektivare sätt att styra kommunen om man tittar till fakta. Snarast talar fakta emot det. Det ekonomiska resultatet var år efter år negativt. I årsredovisningar saknades mätbara mål och därför finns heller inga mått som talar om vare sig måluppfyllelse, effektivitet eller kvalitet. Åsikten tycks snarare bygga på känsla. Det finns uppenbarligen ett jobb att göra när det gäller att tydliggöra roller och ansvarsområden! Allra otydligast är avgränsningen mellan politik och förvaltning något som kan föranleda en hel del problem. 10

Ur demokratisk synpunkt är det lika viktigt med en väl fungerande administration som med en väl fungerande politik. Därför måste de båda arenorna fungera väl tillsammans. 7. Struktur och kultur För att nå verklig förändring måste alla ha en gemensam bild av såväl nuläge som önskad framtid. Vid SKL:s utbildningsdag framkom vikten av att klargöra roller och att det behövs en samsyn om vad som ska åstadkommas. Det framkom också att det finns ett behov av att skapa bättre förtroende och att tilliten måste jobbas upp. Kultur är beteenden och beteenden skapar resultat! Problemen i förhållningssätt och kultur har framkommit i en mängd olika sammanhang, men de har inte tagits upp för analys och åtgärd. Bild 5 Den goda utvecklingsprocessen så som den beskrivs av Preera Ovanstående bild togs fram av Preera 8 och presenterades för SKL:s nätverk 9 för att åskådliggöra en förändringsprocess. För att förverkliga ett mål krävs en gemensam bild av såväl nuläge, som av den önskade framtiden. För att nå det uppsatta målet måste man ha en plan, en strategi. Den strategin ska naturligtvis stöttas av strukturer, men det är viktigt att inte glömma kulturens betydelse. Något som också poängterats genom tidigare utredningar är vikten av uthållighet! Förändring tar tid! Att ständigt förändra struktur och strategi för att nå målen är kanske det som i själva verket förhindrar ett effektivt målarbete. 8 Preera deltog som inspirationskälla i SKL:s nätverk omkring alternativ organisation 9 SKL:s nätverk där Vansbro kommun deltog tillsammans med ett 20-tal andra kommuner vid införandet av en alternativ politisk organisation 11

Slutsatser och frågeställningar Har man i Vansbro kommun genom åren lagt allt för stor vikt vid strukturer och förbisett kulturen? Den utredning som gjordes 2013 visade på starkt negativa attityder, något som ledde till att fullmäktige fattade beslut om att ett arbete med en gemensam värdegrund skulle startas. Tyvärr fullföljdes aldrig det uppdraget. Att ständigt förändra struktur och strategi för att nå målen är kanske det som i själva verket förhindrar ett effektivt målarbete. 8. Organisationen och den kommunala demokratin En oro som tycks leva kvar är den demokratiska aspekten på en alternativ politisk organisation. Naturligtvis handlar det om en maktkoncentration till kommunstyrelsen, något som man får väga mot den kontroll man uppnår. Det tycks finnas en oro för att antalet politiska uppdrag minskat, vilket inte är korrekt. Samtidigt som de gamla nämndsuppdragen har minskat, så har andra uppdrag tillkommit. Totalt finns över 230 uppdrag idag, vilket de facto är fler än under flera andra perioder av nämndsorganisation. I tidigare rapporter har man visat att antalet invånare per förtroendevald är lågt i Vansbro kommun. Det totala antalet förtroendevalda i dag är 77. Det ger cirka 87 invånare per förtroendevald, att jämföra med genomsnittet i Sverige som låg på 234. 10 Själva utförandet av det kommunala uppdraget har förändrats radikalt. Under den tid när kommunen styrdes genom facknämnder utfördes också all verksamhet i kommunal regi. Man utövade ett direktstyre, ofta på detaljnivå. Nu bedrivs delar av verksamheten genom kommunala bolag, kommunalförbund, gemensamma nämnder, föreningar och genom entreprenaddrift. Det finns också en friskola i kommunen. Det här ställer helt andra krav på styrningen. För närvarande är kommunen organiserad enligt följande: Kommunfullmäktige 31 ledamöter, 19 ersättare Kommunfullmäktiges demokratiberedning - nio ledamöter Kommunfullmäktiges valberedning nio ledamöter, sex ersättare Kommunstyrelsen elva ledamöter, elva ersättare Krisledningsnämnden elva ledamöter, elva ersättare Jävsnämnden fem ledamöter, fem ersättare Valnämnden fem ledamöter, fem ersättare Överförmyndare en ordinarie och en ersättare Revisorer fem fristående Gemensam nämnd: 10 Siffra från förra mandatperioden 12

Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunalförbund: Region Dalarna Västerdalarnas utbildningsförbund Kommunal stiftelse: Stiftelsen Vansbrohem Kommunala bolag, helägda: Vansbro teknik AB Kommunala bolag, delägda: Dalatrafik Dala Vatten och Avfall AB Inera AB MittNät AB Utveckling i Dalarna Holding AB Förenade Småkommuners Försäkrings Aktiebolag (VÄMO Elnät AB) Intresseföreningar och andra samverkansorgan där kommunen ingår: Companion Kooperativ Utveckling Dalarna Dalälvarnas Utvecklingsområde Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Inlandsbanan turism (Grand Nordic) Inlandskommunernas ekonomiska förening Inlandsvägen Syd Intresseföreningen Västerdalsbanan Kommuninvest ekonomisk förening Näringslivssamverkan Ek. förening Polsam Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna SmåKom Särskilda uppdrag: Äppelbo vind, ombud till föreningsstämma Gode män vid fastighetsbildningsförrättningar Ombud enligt 10 kap begravningslagen Ortsombud för länsstyrelsen, markenheten Samtliga revisorsuppdrag: Revisorer Dala Vatten och Avfall AB (1) Revisorer Stiftelsen Vansbrohem (2+2) 13

Revisorer Vansbro kommun (5) Revisorer Vansbro teknik AB (2+2) Revisorer Västerdalarnas utbildningsförbund (1+1) En annan aspekt som påpekats i tidigare undersökningar är att de uppdrag som finns fördelas på få personer. Totalt fördelas samtliga 238 uppdrag 11 på 77 personer. Det finns med andra ord utrymme för betydligt fler i den politiska organisationen. Notera också att av fullmäktiges 50 ledamöter och ersättare, sitter 26 i olika nämnder/styrelse. Den demokratiska spelplanen I det demokratiska systemet finns en verktygslåda för de förtroendevalda att använda. Det är viktiga verktyg för den kommunala politiken. De förtroendevalda har initiativrätt. Det innebär att de kan väcka ärenden i styrelse och nämnd. I fullmäktige sker det genom ingivande av motion 12. De förtroendevalda kan också väcka politisk debatt i fullmäktige genom att inlämna interpellationer i angelägenheter av större intresse för kommunen. En förtroendevald kan välja att inte delta i beslut och den som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Det står var och en fritt att lägga förslag till beslut och det kan vara en viktig markering att få sina förslag nedtecknade i protokoll. Det kan också vara ett taktiskt drag att begära votering för att i protokoll få klargjort olika ledamöters och partiers ståndpunkter. Fullmäktige Under 2017 har fullmäktigeförsamlingen varit fulltalig (31 platser) vid ett enda sammanträde. Det här är en oroande utveckling som bör uppmärksammas av de politiska partierna. Det är i allra högsta grad en fråga om demokrati. Under innevarande mandatperiod (från och med 2015-01-01) har totalt sju motioner inlämnats tre från majoriteten och fyra från oppositionen. Under samma period har fem interpellationer inlämnats. Under mandatperioden 2011-2014 inlämnades totalt 26 motioner och åtta interpellationer. Ett annat sätt att se på det demokratiska systemet är att undersöka antalet reservationer. Vid fullmäktiges sammanträden anmäldes 24 reservationer under första halvåret 2017. Elva från majoriteten och tretton från oppositionen. I fyra ärenden begärdes votering. Kommunstyrelsen Också i kommunstyrelsen har det blivit vanligt med tomma stolar. Här finns anledning att fundera över hur frånvaron påverkar det demokratiska systemet. 11 Alla typer av kommunala förtroendeuppdrag 12 Ärenden som väcks av politiken förs till förvaltningen för sakkunnig beredning innan de återförs för politisk beredning och beslut 14

Under första halvåret 2017 anmäldes 28 reservationer i kommunstyrelsen, varav den största delen, 17 stycken kom från majoriteten. Kommunstyrelsen bordlade två ärenden och återremitterade åtta. Slutsatser och frågeställningar Naturligtvis påverkar floran av drifts- och styrformer den politiska organisationen. Det har tillkommit nya uppdrag som är av annan art och ställer helt andra krav på styrning, uppföljning och kontroll. Helt klart finns en maktkoncentration till kommunstyrelsen i den alternativa politiska organisationen. Det ställer stora krav på förberedelse och bygger till stora delar på ett gott partiarbete. En fråga som utkristalliseras genom utredningen är hur förberedelserna i partierna fungerar. Det kan tyckas märkligt att majoriteten lämnar fler reservationer är oppositionen. En viktig fråga i valsammanhang är hur makten fördelas. En tydlig majoritet med en stark opposition brukar vara en framgångsfaktor i de demokratiska systemen. För att stärka oppositionen och för att ge bättre förutsättningar för deltagande kan man välja att inrätta ett oppositionsråd. Det skulle ge helt andra förutsättningar för deltagande och ge en stadigvarande och förutsägbar plan för det politiska uppdraget. Något som också ger bättre förutsättningar för planering och möjligheter att kombinera med annat jobb. Alla Dalarnas kommuner, förutom Vansbro har en roll som oppositionsråd. Detta är en fråga för fullmäktige att besluta om. Andra viktiga frågor som bör diskuteras i de politiska partierna är bland annat: Hur kan man väcka intresse för det kommunalpolitiska arbetet? I den alternativa politiska organisationen finns inte utrymme för de förtroendevalda att specialisera sig efter intresseområde. Det blir allt eller inget, så att säga. Hur ska systemet med ersättare hanteras (ledamöterna ansvarar själva för att kalla in ersättare i dag)? En bärande fråga för partierna inför valet är hur man lyckas rekrytera fritidspolitiker! Nästa fråga som är lika viktig ur demokratisk aspekt, är hur man nominerar till de kommunala uppdragen. Fullmäktige har att ta ställning till hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Samtidigt bör det kanske stå i proportion till hur många ledamöter kommunstyrelsen ska ha. Några förslag som framkom vid diskussioner i kommunstyrelsen var att antalet fullmäktigeledamöter sänks till 25 eller 27, medan kommunstyrelsens antal även fortsättningsvis blir elva. 9. Befogenheter och ansvar Det finns ett bekymmer i den befintliga organisationen som beskrivs i Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun, 15

nämligen brister mellan befogenhet och ansvar. Framförallt gäller det myndighetsutövning i individärenden. Kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten i dessa ärenden till utskottet Omsorg och till förvaltningen. Att utskottet fått delegation hänger ihop med att man i ärenden som inte kan delegeras till förvaltningen, vill hålla ärendena inom en snäv personkrets. Detta innebär att utskottet beslutar i ärenden som kommunstyrelsen till fullo ansvarar för. Slutsatser och frågeställningar För att föra samman befogenheter och ansvar har vid olika tillfällen föreslagits att en Individnämnd skulle inrättas. Problemet vid dessa framställningar har varit att man inte avgränsat och specificerat individnämndens ansvarsområde. I Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun (2015-03-25) påvisades att avlastningen inte skulle bli särskilt omfattande organisationsändringen till trots. Däremot skulle ansvar och befogenheter sammanföras. Ett annat alternativ kan vara att sammanföra ordförandeskapet i utskottet Omsorg med ordförandeskapet i kommunstyrelsen och på så sätt sammanföra ansvar och befogenhet på ordförandenivån. 16

Protokollsutdrag 2018-01-16 Kommunstyrelsen KS 15 Ärende KS 2017/913 Region Dalarna, ändring av förbundsordning Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning. Ärendet Region Dalarna har utarbetat ett nytt förslag till förbundsordning. Direktionen för Region Dalarna har beslutat, 2017-09-13, att föreslå medlemskommunerna att godkänna dessa ändringar. Förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning är påkallade med anledning av följande: - Konsekvenser av ny kommunallag - Ändringar i huvudmannaskap för vissa verksamheter - Modernt språkbruk Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning. Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande 2017-12-18 Protokollsutdrag, direktionen för Region Dalarna, 205 2017-09-13 Gällande, och förslag till ny, förbundsordning, daterad 2017-12-19 Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariat 2017-12-18 KS 2017/913 Kommunsekreterare Mikael Granath mikael.granath@vansbro.se 0281-75008 KOMMUNFULLMÄKTIGE Region Dalarna, ändring av förbundsordning Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning. Sammanfattning Region Dalarna har utarbetat ett nytt förslag till förbundsordning. Direktionen för Region Dalarna har beslutat, 2017-09-13, att föreslå medlemskommunerna att godkänna dessa ändringar. Förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning är påkallade med anledning av följande: - Konsekvenser av ny kommunallag - Ändringar i huvudmannaskap för vissa verksamheter - Modernt språkbruk Konsekvenser Bedömningen är att samtliga föreslagna ändringar är rimliga. Majoriteten av ändringarna är nödvändiga med anledning av tidigare fattade beslut eller förändrad lagstiftning. Marginella förändringar bedöms vara anpassningar till modernt språkbruk. Region Dalarna ändring av förbundsordning, tjänsteutlåtande Således blir konsekvensen, i huvudsak, att ett godkännande från kommunens sida gör att Region Dalarna kan uppfylla sina åtaganden enligt lagstiftning och tidigare fattade beslut. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, direktionen för Region Dalarna, 205 2017-09-13 Gällande, och förslag till ny, förbundsordning, daterad 2017-12-19 Beslutet expedieras till : Region Dalarna Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se