EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND

Relevanta dokument
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Programmet Hemstaden Helsingfors 2012

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Åtgärder för en enklare byggprocess

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Drömmarnas Borgå 2030

!!" #$ %" &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( $ %". #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Antagen av KF , 145. Vision 2030

DISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd

Vision 2030 för Jönköpings kommun

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Finansiering av bostäder i Finland

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Kyrkslätts kommunstrategi

Parkeringsstrategi 1(5)

Drömmarnas Borgå 2030

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige

Riktningar Övergripande strategier Nämndstrategier Politiska uppdrag Mått

SnABbT, snyggt och hållbart

Bostadspolitiska alternativ

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Guide till HELSINGBORG

Digitala Kumla Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision. Program. Policy. Regler.

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

HUS bostadspolitiska policydokument Godkänt av delegationen

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

nya bostäder under nästa mandatperiod

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge


Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Den orörliga bostadsmarknaden

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

En stad medarbetare. En vision.

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

bygg med närodlad tillväxt

Branschråd Gunn-Henny Dahl, 10 februari 2017

Genomförandeplan för programmet för att förbättra äldres boende

Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

Kommittédirektiv. Utredning om åtgärder för att främja bil-, motorcykel- och mopedpoolstjänster. Dir. 2018:93

HÅLLBARHETSPOLICY. Lansa Fastigheter AB. Fastställd vid styrelsemöte

Fråga Ulla Andersson Rossana Dinamara Hans Linde Jonas Sjöstedt

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Ekonomiskt stöd till organisationer

Resultaten från invånarenkäten

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Finansinspektionen och makrotillsynen

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Social konsekvensanalys

EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Motion till Kommunfullmäktige

Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

DISPOSITIONSPLAN ÅR 2013 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER

LIVSKVALITET KARLSTAD

Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

PLANETEN SKA MED Augusti Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

Regional, översiktlig och strategisk planering

6. Mark och bostäder. november 2004

Kommunalt Handlingsprogram Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas

Vi vill utforma, bygga, äga och förvalta hyresrätter där olika generationer lever och trivs tillsammans på lång sikt

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Transkript:

EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND

EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK. Boendet är en viktig del av vardagstryggheten. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningar för en långsiktig bostadspolitik som stöder social jämlikhet, som är ekologiskt hållbar och som inte belastas av onödiga bestämmelser. Vi vill ha en fungerande bostadsmarknad där alla har tillgång till ett skäligt boende till rimliga kostnader. I tätorter ska nya bostäder byggas i anslutning till fungerande kollektivtrafik och lättrafikleder. Vi vill bo i sunda hus i trivsamma boendemiljöer. Bostadspolitiken ska beakta samhällsutvecklingen, människors behov och flyttrörelser. Invånarnas inkludering och jämställdhet samt miljövänlighet ska vara bärande värderingar.

LÄMPLIGT BOENDE FÖR ALLA Alla har rätt till tak över huvudet, ett eget hem. Planläggningen och byggandet ska genomsyras av jämställdhet och jämlikhet och ta i beaktande samhällets mångfald och människors behov i olika livssituationer. Trygghet ska vara ett av ledorden då man planerar specialgruppers boende och kommuner kan inte vända bostadslösa eller papperslösa ryggen. Vi vill att vi i högre grad främjar inter aktion mellan olika generationer. Interaktion stöder trivseln. Personer med funktionsnedsättning ska i större utsträckning än idag kunna välja var de bor. Vi vill se ett Finland där alla har ett hem. Man ska alltid bedöma möjligheten att koppla samman projekt för daghem och äldreboende. Daghem och äldreboende, studerandelägenheter och äldreboende kan med fördel byggas nära varandra för att öka interaktionen mellan olika generationer. För att studerande ska kunna studera framgångs rikt behöver de skäligt boende nära studieplatsen. Det behövs fortsättningsvis stöd för byggande av grupphem och andra former av boende för personer med specialbehov. Kommunerna måste se till att det finns tillräckligt med tomter för detta ändamål. Det måste finnas mekanismer för att säkra att såväl seniorer som personer med funktions nedsättning kan bo i ett eget hem. Det ska förverkligas bland annat med hjälp av digitalisering, annan hjälputrustning och flexibel och fungerande hemservice. Speciellt när det gäller den äldre befolkningen behöver det finnas olika typer av boendeformer där det finns möjlighet till gemenskap. Vi anser att man även fortsättningsvis ska kunna stöda byggandet av hiss i äldre flervåningshus. Kommuner och staten måste ta ansvar för följderna av sin politik. Bostads och papperslösa kan inte lämnas vind för våg. De regelverk som myndigheterna har gällande heminkvartering exempelvis för asylsökande ska vara fungerande, realistiska alternativ. Bostadslöshet är ett mångfacetterat problem som inte åtgärdas enbart med fler bostäder. Det behövs stödfunktioner och framför allt förebyggande service med låg tröskel. BYGGANDE MED ETT LÅNGT PERSPEKTIV Vi ska bygga sunda och hållbara byggnader där det är tryggt att arbeta, vistas och bo. Detta kräver hållbart, resurseffektivt och välplanerat byggande. Hela livscykelns ska tas i beaktande i byggandet. Konditionsgranskningar av offentliga byggnader ska vara en kontinuerlig del av underhållet, inte något som man tar till först då problem uppkommer. Sunda offentliga byggnader, utan mögel och inomhusluftsproblem ska vara en självklarhet. Det målet når vi om vi förstår att våra byggnader ska planeras väl, byggas med omsorg, skötas med ansvar och repareras när behov uppkommer. Det handlar om ett kontinuerligt basunderhåll. Vid upphandling av service ska man alltid använda sig av kvalitetsmätare. Det gäller även planering av byggnader. Vi behöver en försökskultur i byggandet. Det ska gå att få rimliga undantag från vissa byggnadsbestämmelser för att prova nya lösningar. Världen står inte stilla och boendet är i ständig förändring. Valet av material ska inte belasta byggnadsrätten på ett sätt som favoriserar ett stommaterial framom ett annat. Det gynnar byggande i mer miljövänliga material.»» Vi vill underlätta byggande i trä. Vi vill starta ett forskningsprojekt som strävar till att se över brandbestämmelserna och göra lagstiftningen materialneutral. Ifall en träbyggnad har sprinklers ska det inte vara nödvändigt att tekniskt brandskydda alla träytor. Finskt trä är inte mer brandfarligt än svenskt. PLANLÄGGNINGEN OCH BYGGANDET SKA GENOM- SYRAS AV JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET SAMT TA SAMHÄLLETS MÅNGFALD OCH MÄNNISKORS BEHOV I OLIKA LIVSSITUATIONER I BEAKTANDE.

FINANSIERING Finansieringen har en stor styrande effekt. Den kan styra trenderna, den kan avgöra vem som vågar ge sig in i branschen och den har betydelse för hur bostadsproduktionen utvecklas. Det är viktigt att vi för en sporrande politik på ett sätt som bidrar till att marknaden fungerar för både individer och företagare. Vi är beredda att stegvis sänka avdraget för räntor på bolån. Ränteavdraget i kombination med allt längre lånetider bidrar lätt till att den allmänna prisnivån hålls på en hög nivå. Vi vill se över finansieringsstrukturerna i gruppbyggande och ser att staten ska kunna ge en lånegarantier till gruppbyggare. Privatpersoners möjligheter att delta i gruppbyggande ska underlättas. När städer eller kommuner bygger bostäder ska man inte genom att ha för stora projekt utesluta mindre aktörer. HÅLLBARHET Långsiktighet och ekologisk hållbarhet är viktigt. Dessa grundprinciper ska även genomsyra vårt boende och byggande. Husbyggandet använder 50 % av våra primärresurser och 50 % av alla koldioxidutsläpp kommer från byggande och boende. Energieffektiviteten i vårt boende ska vara faktisk, inte teoretisk. Vi vill införa en analys av byggandets hela koldioxidavtryck, inklusive återanvändning av byggmaterial. Vi behöver smarta och individuella lösningar då det gäller användningen av bland annat vatten, el och energi, i olika hushåll. Den nytta som kan fås genom att använda smart husteknik ska synas i energibeviset. Det ska vara lätt för konsumenten att följa med konsumtionen. Lokal och utsläppsfri energiproduktion ska främjas. Husbolag ska kunna ha egna källor till energi och kunna styra energin inom husbolaget enligt eget tycke. Vi vill införa virtuell mätning för att stöda lokal energiproduktion och till exempel det att bostadsaktiebolag kostnadseffektivt ska kunna använda lokalproducerad el både för fastighetens och för lägenheternas förbrukning. Hållbarhetsaspekten ska beaktas bättre i all kommunal verksamhet. Då det gäller stadsplanering betyder det bland annat att vi koncentrerar tätare byggande kring kollektivtrafiklederna. Byggprojekt som får offentligt stöd ska fylla hållbarhetskrav. En byggnads koldioxidavtryck ska beaktas i beslut om ARA-stöd. Att bo hållbart är möjligt både på landsbygden och i städer, men det kräver att vi planerar utifrån städernas och landsbygdens olika behov. Det betyder att en stark näringsstruktur byggs upp där den behövs och att jordbrukets särskilda behov tas i beaktande i planeringen. EN FLEXIBEL HYRESMARKNAD Vi behöver ett brett urval boendealternativ. Därför vill vi stöda hyresbostadsbyggande. Aktörerna som bygger hyresbostäder är för tillfället få och det finns ett stort behov av fler hyresbostäder i våra städer och kommuner idag. Tillgången till förmånliga hyresbostäder stöder också Finlands ekonomiska tillväxt eftersom det leder till flexibilitet. En hyresmarknad med flexibla och fungerande spelregler gynnar både hyrestagare och bostadsägare En statsstödd produktion av hyresbostäder för studerande, men även för andra specialgrupper, behövs. ARA:s investeringsstöd för studentbostäder borde höjas. ARA:s 40-åriga stödmodell bör ses över. Idag belastas lånen med höga amorteringar i lånetidens slutskede då bostadshuset även står inför stora renoveringar. Amorteringarna borde fördelas jämnt över hela lånetiden. LÅNGSIKTIGHET OCH HÅLLBARHET ÄR VIKTIGT. DESSA GRUNDPRINCIPER SKA ÄVEN GENOMSYRA VÅRT BOENDE OCH BYGGANDE.

FUNGERANDE PLANERING OCH ÖVERVAKNING Vi ser ett mervärde i att blanda olika former av boende i samma bostadsområde. Genom proaktiv bostadspolitik motverkas segregering. Bostadsplaneringen ska fungera i samarbete med planeringen av kollektivtrafiken. Fungerande och smidig kollektivtrafik utökar pendlingsområdet och leder till att de genomsnittliga lägenhetspriserna sänks tack vare ett ökat utbud. Hela trafiksektorn står inför stora förändringar. Det är någonting vi måste vara beredda på. Vid planering av bostads områden vill vi inte att onödiga bestämmelser ska belasta bostadens pris. Tillgång till planerad tomtmark är av avgörande betydelse för att bostads marknaden ska fungera. Våra kommuner ska alltid ha en tillräckligt stor reserv planlagd mark. Vid byggande och bostadsförsäljning ska bilplatser lösas in till sitt fulla värde av dem som vill ha en bilplats. Kostnaderna för bilplatsbyggandet ska inte belasta alla bostäders pris. Man kunde sträva till att 50 % av de parkeringsplatser som detaljplanen kräver byggs genast och 50% av platserna hänvisas till en separat tomt som planeras för en parkeringsanläggning som en privat aktör ansvarar för. Behoven ska fastställas områdesvis i generalplanen. Vid byggande av studentbostäder kan kravet på antal bilplatser sänkas. När en byggnad ändras till bostad från ett annat användningssyfte ska det vara möjligt att avvika från gällande byggnadsbestämmelser efter balanserat övervägande. I byggnadsordningar kunde man områdesvis bedöma möjligheten att ge bostadsvåningshus tillbyggnads- eller kompletteringsbyggnadsrätt i form av exempelvis en extra lätt våning på taket. Det skulle kunna underlätta finansieringen av renoveringar. Lovprocesserna måste vara smidiga och olika aktörer ska bättre kunna kommunicera med varandra digitalt. De digitala byggnadslovssystemen borde harmoniseras så att de kommunicerar med varandra och fungerar i hela landet. Vi vill se en högklassig arkitektur med nya, innovativa och ekologiska lösningar. Kommunen måste trygga detta genom detaljplanerna eller sakkunnigorgan för stadsbilden. Allt för strikta krav på generalplaneringen gör instrumentet långsamt och oändamålsenligt. En uppdatering av en generalplan ska vara lätt och smidig. Byggnadstillsynsenheterna ska ha de resurser och den sakkunskap som krävs för att övervaka byggandet från det tidiga planeringsskedet till byggnadens ibruktagande. Det kräver tillräckligt stora enheter. På så sätt kan slarvbyggen som lätt leder till inom husluftsproblem förhindras. Samarbete över kommun gränserna ska vara möjligt. VID PLANERING AV BOSTADS OMRÅDEN FÅR INTE ONÖDIGA BESTÄMMELSER BELASTA BOSTADENS PRIS.

sfp.fi