KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-02-12 KOMMUNFULLMÄKTIGE Datum: 2018-02-12 Tid: 18:00 - Plats: Kulturhuset Fregatten Stenungesalen Beslutande Ersättare Moderaterna 1. Sofia Westergren 1. Roger Broqvist 2. Kent Sylvan - oberoende 2. Eva Fredriksson 3. Gunnar Lidén 3. Peter Öberg 4. Karin Sylvan - oberoende 4. Michael Ernfors 5. Christina Engström - oberoende 5. Mats Gjertz 6. Rune Järpsten - oberoende 6. Fata Zavicic 7. Helena Järpsten - oberoende 8. Linda Ekdahl - oberoende 9. Maria Renfors 10. Ola Engström - oberoende 11. Eva Öhlin - oberoende 12. Maggie Robertsson Centerpartiet 1. Linda-Maria Hermansson 1. Tomas Olsson 2. Thomas Danielsson 2. Robert Ottosson Liberalerna 1. Erik Söderberg 1. Christian Andersson 2. Lisbeth Svensson 2. Göder Bergermo 3. Jan Glimstedt Kristdemokraterna 1. Lena Hedlund 1. Jakob Hallman 2. Marie-Louise Ericsson 2. Gunnar Pettersson - oberoende Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Janette Olsson 1. Christer Svensson 2. Bo Pettersson 2. Gunnel Lundgren 3. Olof Lundberg 3. Himan Mojtahedi 4. Carola Granell 4. Sanida Okanovic 5. Lars-Ebbe Pettersson 5. Berith Svensson 6. Carin Oleryd 6. Claes Olsson 7. Roger Andersson 7. Malin Rosén 8. Liz Noréen 9. Jan Rohlén - oberoende 10. Katja Nikula 11. Doa Al Saif 12. Pia Andell 13. Morgan Andersson Vänsterpartiet 1. Birgit Lövkvist 1. Emma Ramhult 2. Jan Alexandersson 2. Annika Åberg Darell Miljöpartiet de gröna 1. Jimmy Löfgren 1. Mats Thuresson 2. Martin Martinsson - oberoende 2. Michael Rudvall 3. Ann-Marie Andersson Farkas Sverigedemokraterna 1. Otto Ericsson 1. Kunde ej utses 2. Håkan Larsson 3. -- 4. Linda Hansson Övriga närvarande Kommunkansliet fredagen den 2 februari 2018 Jan Glimstedt (L) ordförande Mia Skytt sekreterare 1

KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-02-12 1. Val av justeringspersoner 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Diarienummer 0026/18 Allmänhetens frågestund 4. Diarienummer 0109/18 Verksamhetsberättelse beredningar 2017 5. Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset 6. Diarienummer 0155/14 Markanvisning på CW Borgs väg 7. Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter 8. Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation 9. Diarienummer 0298/17 ÅVC - lokalisering 10. Diarienummer 0799/17 Återkoppling av uppdrag i budget 2018, Jämförelse av kommunens sjukskrivningstal samt föreslagna åtgärder 2

KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-02-12 11. Diarienummer 0764/16 Beredningsuppdrag - fältarbete - beredningen barn och ungdom 12. Diarienummer 0001/18 Förordnande av vigselförrättare 2018 13. Diarienummer 0077/18 Revisionsrapport angående granskning av delegationsbeslut 14. Diarienummer 0002/18 Begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i fullmäktige - Roger Broqvist (M) 15. Diarienummer 0089/18 Demokratiberedningens förslag till politisk organisation 2019-2022 3

4 Verksamhetsberättelse 2017 Vuxen- och äldreberedningens verksamhetsberättelse för 2017 Beredningens ledamöter Marie-Louise Ericsson (KD) ordf Himan Mojtahedi (S) vice ordf Ritva Stubelius (S) Bertil Ohlsson (S) Robert Ottosson (C) Jan Ramberg (L) Ola Engström (oberoende) Jimmy Lövgren (MP) Håkan Larsson (SD) Camilla Brocker (M) f o m sept-17 Birgit Lövkvist (V) f o m sept-17 Antal sammankomster Beredningen har haft 11 genomförda möten Slutförda uppdrag Utvärdering och revidering av mål och vision för turism Turismvisionen 2017 Oavslutade uppdrag Revidering av den Kulturpolitiska Kulturplanen *Beredningen har inte haft några utbildninginsatser/kompetensutveckling under året. Vuxen- och Äldreberedningen 20180118 Ordf Marie-Louise Ericsson (KD) 4

Barn och Ungdomsberedningens Verksamhetsberättelse 2017 Beredningen har under året haft 15 möten och ett utbildningstillfälle med en föreläsning på Fregatten Man blir som man umgås om ökad kunskap och förståelse för hur media, skärmar och spel påverkar våra relationer, beteenden och identiteter. Beredningen fick i uppdrag av KF december 2016 att utreda olika frågeställningar kring beredningsuppdraget Kartläggning av fältarbetare i Stenungsunds kommun där beredningen haft åtta möten för ändamålet. De inbjudna tjänstemännen har varit bl.a verksamhetschef för Individ och familjeomsorg Catarina Jutendahl som berättat hur det kan se ut i andra kommuner med fältarbetare, samt kommunpolis Carl Besslinger, Kjell Olsson chef för lokalpolisen i Fyrbodal,, Pia Sohlefors verksamhetschef Kultur och Fritid som berättade om SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid). I juni begärde beredningen anstånd med slutredovisningen av beredningsuppdraget Kartlägga behov av fältarbetare i Stenungsunds kommun till KF 170918. Slutredovisning av uppdraget lämnades in i juli, där beredningen önskade fyra fältarbetare under en prövotid på tre år som sedan skulle utvärderas inför en eventuell permanentning. Sektor socialtjänst ansåg att det skulle innebära stora förändringar i organisationen, samt påverka ekonomin avsevärt. Återremiss begärdes på KS 20170821 till Bildnings och Sociala utskottet, som sedan beslutade att införandet av fältarbetare inte kan införas inom ram, men bör ses över om ekonomiska medel kan tillsättas i begränsad satsning med start sommaren 2018, och att inför budgetarbetet 2019 beaktas detta ytterligare. Januari 2017 antog KF Barn och Ungdomsberedningen uppdraget med en Utbildningsplan, men då beredningen redan låg efter i tidsramen med föregående beredningsuppdrag startades inte denna förrän i maj med en presentation av sektorchef Pia Alhäll om hur vår organisation ser ut, samt 2017 års inriktningsmål, hur det ser ut i Stenungsunds kommun idag, fakta mm. Slutredovisning av beredningsuppdraget Utbildningsplan var tänkt till december 2017, men beredningen ansökte om anstånd även här till juni 2018. Sju möten är hitintills avsatta för beredningsuppdraget Utbildningsplan. Verksamhetschef Helene Peterson var inbjuden och vi frågade om Gymnasieplanen, och hennes svar var att den inte används, utan de arbetar efter styrdokumenten och dess inriktningsmål. I Barn och Ungdomsberedningens uppdrag ingår att revidera Gymnasieplanen vart tredje år och där vi i beredningen har beslutat att någon revidering av Gymnasieplanen är inte aktuell då det är att slösa tid på något som inte används. Följande ledamöter har ingått under året: Anneli Holmén (MP), Emma Ramhult (V), Fabian Gustafsson (S), Ingela Ström (C), Kenny Bergander (L), Gunnar Pettersson (KD), John Hansson (SD), Liz Noréen (S), Sofie Folkesson (M) avgick som beredningsledare i maj, Peter Öberg (M) tillträdde i juni, samt Liz Noréen (S) tillsattes på rollen som beredningsledare juni. 5

Liz Noréen Beredningsledare 6

Den tillfälliga beredningen gällande Upphandlings och inköpspolicy Beredningen tillsattes den 18/9-17 av kommunfullmäktige med följande ledamöter: Lars-Ebbe Pettersson (S), beredningsledare, Mats Gjertz (M), Lennart Svensson (L), Mats Thuresson (MP), Rune Järpsten (Oberoende), Thomas Olsson (C), Otto Ericsson (SD), Conny Nilsson (V) samt Nedzad Deumic (KD) Möten: Beredningens första möte ägde rum den 2/10-17 och totalt har vi haft sex möten Underlag: KF 2011-12-12 211 Upphandlings och inköpspolicy (gällande) KS 2012-01-23 13 Gällande riktlinje och rutin KS 2017-05-29 16 förslag till nya riktlinjer till policy för upphandling och inköp Motsvarande dokument från Tjörns Kommun och Västerås Stad mfl Nationella Upphandlingsstrategin och Upphandlingsmyndigheten Under arbetet har framförallt Upphandlingschef Ida Sundvakt varit ett betydande stöd och bollplank. Förslag från Beredningen: Vi överlämnar förslag på följande dokument: Policy för upphandling och inköp, Riktlinjer för upphandling och inköp i Stenungsund samt Bilaga till Riktlinje upphandling och inköp Beredningen är helt enig till dessa förslag och lämnar över dessa till Kommumstyrelsen för vidare behandling och för slutlig beslut av Kommunfullmäktige Uppföljning av policyn skall ske efter varje mandatperiod. Beredningen för Upphandlings och Inköpspolicy Lars-Ebbe Pettersson 9

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 5 7 Diarienummer 0659/17 Avyttring av Röda huset Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar uppdra förvaltningen att avyttra Röda huset samt att kommunfullmäktige informeras om beslutet. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen 2015-11-02 att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-09-20 Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på tillägg om att kommunfullmäktige informeras om beslutet. Beslutsgång Ordförande finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) tilläggsyrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum 2018-01-25 Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 10

Tjänsteskrivelse 2017-09-20 Dnr 0659/17 Erica Bjärsved Till Kommunfullmäktige Avyttring av Röda huset Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till förvaltningen att avyttra Röda huset. Sammanfattning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen 2015-11-02 att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inget behov av att använda Röda huset. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beskrivning av ärendet I samband med den ökande tillströmningen av nyanlända 2015 beslutade Kommunstyrelsen 2015-11-02 (0556/15) att Röda huset skulle flyttas till Kvarnängen för att bli tillfälliga bostäder. Situationen har förändrats och förvaltningen ser nu inte ett behov av att använda Röda huset. Det har tidigare varit på förslag att flytta Röda huset till en annan plats och bedriva kommunal verksamhet däri. Förvaltningen ser dock inte att det finns något behov av Röda huset för någon annan verksamhet i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att Röda huset avyttras. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte få några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Restvärdet på Röda huset uppgår till 1,3 Mkr, vilket medför en årlig kostnad på 281 tkr för ränta och avskrivning. Utöver detta tillkommer kostnader för värme, försäkring mm på 110 tkr. Vid en försäljning av Röda huset uppstår en kostnad för nedskrivning på ca 1,3 Mkr år 1, vilken ska räknas av mot försäljningssumman. Därefter finns det inte längre några årliga kostnader för Röda huset, vilket innebär en årlig besparing på nästan 400 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-09-20 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef stödfunktioner Erica Bjärsved Ekonomichef 11

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 6 5 Diarienummer 0155/14 Markanvisning på CW Borgs väg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr 702001-7781 undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening 2017-10-31. Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan 2015-05-28 och 2015-10-19. Kommunfullmäktige har 2016-11-14 222 beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under 2018. Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till 59 000 000 kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-11-16 Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg Tillägg till tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Protokollet ska skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se 12

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum 2018-01-25 Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 13

Tjänsteskrivelse 2017-11-16 Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till Kommunfullmäktige Markanvisningsavtal CW-Borgs väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Markanvisningsavtal för CW-Borgs väg mellan kommunen och Riksbyggen ekonomisk förening org. nr 702001-7781 undertecknat av Riksbyggen ekonomisk förening 2017-10-31. Sammanfattning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan 2015-05-28 och 2015-10- 19. Kommunfullmäktige har 2016-11-14 222 beslutat att samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen tilldelas Riksbyggen. Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under 2018. Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Ett marköverlåtelseavtal som slutligt reglerar samtliga frågor gällande försäljning av marken ska tas fram och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Försäljningspriset beräknas till 59 000 000 kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Beskrivning av ärendet En markanvisningsutlysning av CW Borgs väg/snippen ägde rum mellan 2015-05-28 och 2015-10-19. Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-14 222 att tilldela samtliga kvarter av CW Borgs väg/snippen till Riksbyggen ekonomisk förening. (Anbud lämnades in av Riksbyggen ekonomisk förening, i underlaget till kommunfullmäktiges beslut har ekonomisk förening fallit bort men det är Riksbyggen ekonomisk förening som varit aktuell part under hela processen) Detta markanvisningsavtal bekräftar marktilldelningen och kommande process bestående i att exploatören och kommunen tillsammans ska verka för att det tilldelade området planläggs för ny bebyggelse med bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av kooperativa hyresrätter och lokaler såsom kontor, butiker mm. Ett marköverlåtelseavtal ska tas fram parallellt med granskningen i planprocessen. Marköverlåtelseavtalet ska vara undertecknat av byggherren och godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Parterna avser att i marköverlåtelseavtalet slutligt reglera samtliga frågor gällande försäljning av marken. 14

Kooperativa hyresrätter för trygghetsbostäder ska byggas. En kooperativ hyresförening ska bildas, det beräknas ske under 2018. Vid bildandet av föreningen har kommunfullmäktige att ta ställning till bildande av styrelse, kommunalt borgensåtagande och kommunal hyresgaranti. Om beslut om kommunala borgen och hyresgarantin tas tar kommunen en ekonomisk risk. Föreningens styrelse föreslås bestå av representanter från de framtida kooperativa hyresrättsmedlemmarna, kommunen och exploatören. Med representanter från kommunen behöver resurser avsättas för medverkandet i föreningen. Kommunen får samtidigt möjlighet att påverka vilken målgrupp som får tillgång till hyresrätterna. Exploatören föreslår att kommunen tecknar separata marköverlåtelseavtal med den kooperativa hyresrättsföreningen som avses bildas, detta har kommunfullmäktige att ta ställning till innan antagandet av detaljplanen. Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. Markpriset vid försäljning ska vara 4150 kr/per kvm BTA för bostadsrätt, 1750 kr/ per kvm BTA för kooperativ hyresrätt och 1500 kr/ per kvm BTA för lokaler. I samtliga fall avses ljus bruttoarea. Ljus bruttoarea avser inte inglasade balkonger, fläktrum, undercentraler, förrådsutrymmen, cykelrum, miljörum, garage, källarutrymmen och/eller komplementbyggnader. Försäljningspriset beräknas till 59 000 000 kr enligt exploatörens inlämnade förslag. Det ser i dagsläget svårt ut att få till en så pass hög exploateringsgrad. Svårigheter som ses är anpassning till det kulturminnesskyddade Kyrkberget, en eventuell breddning av Göteborgsvägen samt skydd mot buller och risker på grund av farligt gods på järnvägen. Det av exploatören inlämnade förslaget bygger på att ny lokalgata mellan CW Borgs väg och Strandvägen planeras på privatägd mark, det finns ännu inga avtal eller överenskommelser om detta. Sektorn arbetar tillsammans med exploatören för att hitta lösningar på svårigheterna. Frågor som diskuterats under framtagandet av avtalet: Exploatören ska stå kostnaden för framtaget planprogram och samtliga detaljplanekostnader upp till 1500 000 kr. Kostnader därutöver ska kommunen stå för. Kommunen bekostar allmän plats inom det till exploatören anvisade området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg ca 180 m, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen ca 150 m och ny lokalgata mellan Cw-borg väg och Strandvägen ca 70 m. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken, detta utgör en risk för kommunen. Det finns i dagsläget ej kända föroreningar men om sådana upptäcks medför det betydande kostnader. Försäljningspriset ska uppräknas med konsumentprisindex från och med att detaljplanen vinner laga kraft till och med tillträdesdagen. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ge några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnader: Kommunen bekostar allmän plats inom området. Aktuell allmän plats inom området är upprustning av CW Borgs väg, upprustning av eller flytt till annat läge för gång- och cykelväg längs med Göteborgsvägen och ny lokalgata mellan CW Borg väg och Strandvägen. Kommunen bekostar evakuering och rivning inom området som ska överlåtas. Kommunen bekostar eventuell sanering av marken. Kommunen bekostar detaljplanekostnader som överskrider 1 500 000 kr. Kommunen har hittills lagt ner ca 12 500 000 kr för rivning och markinlösen. Intäkter: Försäljningspriset beräknas till 59 000 000 kr enligt exploatörens inlämnade förslag. 15

Försäljningspriset beror på antagen detaljplans tillåtna BTA, bruttoarea. I dagsläget finns osäkerheter kring om den föreslagna exploateringsgraden kan uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-11-16 Bilaga 1, Markanvisningsavtal för CW Borgs väg STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef Beslutet skickas till rasmus.edlund@riksbyggen.se 16

Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Dnr 0155/14 Veronica Götzinger Till kommunfullmäktige Tillägg till tjänsteskrivelse markanvisningsavtal CW Borg väg daterad 2017-11-16 Beslut i samhällsbyggnadsutskottet 2017-12-12 108: Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att tjänsteskrivelsen kompletteras till kommunstyrelsen med ett förtydligande över hur fördelningen av trygghetsboenden och bostadsrätter ser ut i de olika planerade kvarteren. Bifogad bild är en kopia ur dokumentet Komplettering 2016-06-29 inlämnat av Riksbyggens vid markanvisningen. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef/funktionschef 17

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 7 8 Diarienummer 0376/17 Utredning montera solceller på kommunens fastigheter Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-22 17 att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-11-29 Vidare Kommunfullmäktige 22

Tjänsteskrivelse 2017-11-29 Dnr 0376/17 Agneta Dejenfelt Till Kommunfullmäktige Utredning montera solceller på Kommunens fastigheter Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. 2. Kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. 3. Medel för solcellsinstallation beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-22 17 att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Utvärdering visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-22 17 att bifalla en motion om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. I samma ärende beslutade kommunstyrelsen för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på 1 24

kommunala fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Funktion Fastighet har gjort en utvärdering som visar att de flesta byggnader har takytor som lämpar sig för solcellsanläggning i någon form. Det finns följaktligen goda förutsättningar för installation av solceller på kommunens fastigheter. Utredning Nuläge Stenungsunds kommun har en solcellsanläggning på Kyrkenorums idrottshall och Stenungsundshem installerar en solcellsanläggning på kulturhuset Fregatten. Metod och avgränsningar Den utredningsmetod som använts ger en överblick över byggnaders lämplighet för solcellsinstallation och kostnadsdrivande faktorer. Utredningen har inte tagit hänsyn till byggnaders underhållsbehov något som behöver göras i nästa skede för att rätt prioritera i vilken ordning anläggningar ska monteras. De parametrar som har utvärderats är takyta, takform, taklutning, byggnadens orientering, skuggning samt avstånd till närmaste elcentral inom byggnaden. En noggrannare inventering behöver göras inför projektering. Resultat Med några få undantag har de flesta byggnader takytor som lämpar sig för en solcellsanläggning i någon form. Det man idag ser som mest lönsamt är att den producerade energin omsätts i byggnaden direkt. Detta innebär att vissa verksamheter som t.ex. skolverksamhet kan ha en något för låg energiförbrukning sommartid jämfört med den storlek på solcellsanläggning som är möjlig att installera. Prioriteras bör därför äldreboenden, gruppboenden och förskolor. Beräknad livslängd på solceller är idag ca 30 år. Det är viktigt att de tak som prioriteras har en livslängd om minst 30 år. För kostnadseffektivitet föreslås därför att prioriteringen tar hänsyn till vilka tak som inom en snar framtid kräver underhållsarbete. Föreslås att nya byggnader och större tillbyggnader/ombyggnader projekteras så att förutsättningar finns för eventuell installation av solceller. Föreslås dessutom att kommunstyrelsen tar fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Föreslås att eventuella medel för solcellsinstallationer beaktas i samtliga kommande budgetarbeten i förhållande till övriga investeringar. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds kommuns inriktningsmål att verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljö och klimat. Beslutets konsekvenser för barn Ett av kommunens inriktningsmål handlar om att kommunens ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. Beslutet att montera solcellsanläggningar påverkar såväl miljö som klimat i positiv riktning. Solen är en icke ändlig engergikälla som genererar miljövänlig energi. Det påverkar allas hälsa, inklusive barnens. 2 25

Ekonomiska konsekvenser Solceller har under de senaste åren sjunkit i pris. Denna prisutveckling förväntas fortsätta men inte lika kraftig då efterfrågan på solceller är större än produktionen. Det finns möjlighet att söka statliga bidrag för installation av solceller. Stödnivån är sedan 2015 maximalt 30 procent av installationskostnaden till företag och högst 20 procent till övriga. Nuvarande stöd kan sökas för anläggningar som färdigställs innan 31 december 2019. Payoff-tiden utan investeringsstöd är 18 20 år och med investeringsstöd 11 14 år. När en solcellsanläggning producerar el, minskar den behovet att köpa el men byggnadens elförbrukning är densamma. En solcellsanläggning ersätter inte behovet av andra energieffektiviseringsåtgärder. Verksamhetens konsekvenser För att minimera störningar i verksamheterna vid exempelvis installation föreslås att eventuell montering sker under sommarmånaderna då exempelvis skolorna har stängt och förskolorna har färre avdelningar öppna. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 3 26

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-02-22 17 Diarienummer 0406/15 Motion - montera solceller på Stenungsundshems och kommunens fastigheter - Anneli Holmén (MP) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda detta. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har överlämnat en motion om solceller på kommunens byggnader till kommunstyrelsen för beredning om motionen ska bifallas eller avslås. Motionen handlar om att sätta upp solceller på kommunens befintliga fastigheter där så är lämpligt. Intresset för solceller för elproduktion har kraftigt ökat på senare år i både privata och offentliga sammanhang. Detta både på grund av intresset för förnybar energi och för att det på grund av statliga stöd och prissänkning av solcellsmoduler gjort det mer lönsamt ekonomiskt. Solceller producerar förnybar el och är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Stenungsunds kommun har tagit beslut om att sätta upp solceller på taket på Kyrkenorumskolans nya idrottshall och att sätta upp solceller där det är lämpligt på befintliga fastigheter är ett fortsatt steg i den processen. En plan för solceller på kommunala fastigheter där så är lämpligt bör tas fram och investeringar hanteras i kommande budgetarbeten. Kommunstyrelsen föreslår 2015-12-07 kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att utreda möjligheten att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt och ge uppdrag till kommunstyrelsen att utreda detta. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge kommunchefen i uppdrag att starta en utredning om att sätta solceller på kommunens fastigheter där så är lämpligt under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2015-12-07 257 Tjänsteskrivelse 2015-11-18 Kommunfullmäktige 2015-06-01 134 Motion 2015-05-22 Vid protokollet: Agneta Dejenfelt Justeringsdatum: 2016-02-25 Ordförande Justerare Jan Glimstedt (L) Maria Renfors (M) och Jan Rohlén (S) 27

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 8 12 Diarienummer 0497/16 Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Reservation Ann-Marie Andersson-Farkas (MP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-11-20 Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet 28

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 Richard Brown Justeringsdatum 2018-01-25 Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 29

Tjänsteskrivelse 2017-11-20 Dnr 0497/16 Ingela Larsson Till Kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag budget 2016, Utredning hur funktion Fastighet arbetar med LCA livscykelanalys vid nybyggnation. Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige notera informationen samt anse uppdraget som fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Funktion Fastighet har efter återremittering av ärendet från kommunfullmäktige fått i uppdrag att beskriva hur man arbetar med livscykelanalys - LCA i samband med nyinvestering vid byggnation. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Funktion Fastighet arbetar med livscykelanalys - LCA vid investering i nybyggnation genom att i förfrågningsunderlag ställa miljökrav som ska garantera bra och miljövänliga arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Dessa miljökrav ställs utifrån lagstiftning, forskning och utredningar gjorda av aktörer i byggbranschen, statliga myndigheter och tekniska högskolor. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda miljöhänsyn samt livscykelanalys som en parameter i alla investeringar. Nedan följer en beskrivning av hur funktion Fastighet genom att implementera LCA vid nybyggnation arbetar för att ta miljöhänsyn. En byggnads klimatpåverkan styrs av tre faktorer, byggnaden i sig, dess placering och verksamheten som vistas i den. Byggnaden i sig och uppförandet av denna kan funktion Fastighet påverka. Här finns val av material samt konstruktionslösningar för själva uppförandet och val av framtida förvaltning av byggnaden. Inför en nyinvestering görs ett förfrågningsunderlag, en produktspecifikation. I förfrågningsunderlaget sätts ett antal miljökrav. Krav som utgår på miljöledningssystem ISO 14001, Sundahus miljödatabas, BASTA, energi och miljöklassningssystem ex Miljöbyggnad. Vidare Kemikalieinspektionens Klassificering och märkningslista samt krav på byggvarudeklarationer. Vid kritiska systemval krav på specifika produkter analyseras livscykelperspektiv LCC och kompletteras med en drifkedjebegränsad livscykelanalys LCA där så krävs. Detta sätter krav på entreprenörerna att välja rätt produkter och man får det bästa både vad gäller ekonomiska 1 30

och miljömässiga aspekter. Beroende på vilken entreprenadform som valts totalentreprenad och utförande entreprenad - varierar noggrannheten i specifikationen. I en totalentreprenad beskriver man endast funktioner som man vill att byggnaden skall ha, i utförande entreprenad talar man även om hur man skall lösa funktionen. Funktion Fastighet arbetar mest utifrån totalentreprenader då detta ger lägsta kostnaden för den typ av byggnader som den kommunala verksamheten kräver. Sådana byggnader är att betrakta som standardprodukter och valen av de ingående materialen och av konstruktionens utförande är därför få och tämligen givna. Aktörer inom byggbranschen och statliga myndigheter forskar på ämnet LCA vid byggnation. Dessa aktörer är bland annat Boverket, RISE (statens provningsanstalt), Naturvårdsverket, Energimyndigheten, tekniska högskolor samt de stora byggbolagen. Denna forskning genererar nya lagar och förskrifter som sedan skall följas vilket resulterar i bättre arbetsmetoder, arbetsmetodik och byggmaterial. Stenungsunds kommun är med i Sol i väst och Greenbuilding A-Z där vi inhämtar ny kunskap och tar del av bransch nyheter. En byggnads miljö och klimatpåverkan ligger inte huvudsakligen på uppförandet eller förvaltning. Istället är det framförallt den verksamhet som byggnaden inhyser och vart byggnaden är lokaliserad som påverkar. Dessa påverkansfaktorer ligger utanför funktion Fastigets beslutsmöjlighet. Detta då dessa är satta när uppdraget lämnas. Därför är det viktigt att peka på betydelsen av att i ett tidigt skede vid det strategiska planeringsarbetet ha med LCA som ett verktyg. Beslutets konsekvenser för barn Att arbeta med LCA vid nybyggnation påverkar våra barn och ungdomar på så sätt att kommunen får byggnader med mindre miljöpåverkan. Ekonomiska konsekvenser Initialt kan en ökad kostnad uppkomma på grund av att materialval grundas på deras miljöpåverkan. Dock är denna risk liten då flertalet nybyggnationer i Sverige görs utifrån LCA och detta borde göra att miljövänliga val blir mer prisvärda. Verksamhetens konsekvenser Verksamheterna får ett ur miljöperspektiv med hållbart lokalbestånd. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 2 31

Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-01-22 9 6 Diarienummer 0298/17 ÅVC - lokalisering Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lokalisera en ny Återvinningscentral placerad i Stora Höga. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet gav förvaltningen en återremiss i ärendet om lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral den 2017-05-03. Förvaltningen har sedan dess fått svar från Kungälvs kommun gällande förfrågan om samordning av återvinningscentral samt gjort en bedömning om hur de tre alternativen förhåller sig till den regionala avfallsplanen A2020, se ny rubrik Aspekt A2020 under respektive alternativ. Förvaltningen har tittat på tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Mindre förprojektering har gjorts för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-11-23 Protokollsutdrag KS Kungälvs kommun Lokaliseringsutredning Vidare Kommunfullmäktige 32

T j änsteskr ivelse 2017-11-23 Dnr 0298/17 Camilla Svensson Till Kommunfullmäktige Lokaliseringsbeslut ny Återvinningscentral Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lokalisera en ny Återvinningscentral placerad i Stora Höga. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet gav förvaltningen en återremiss i ärendet om lokaliseringsbeslut ny återvinningscentral den 2017-05-03. Förvaltningen har sedan dess fått svar från Kungälvs kommun gällande förfrågan om samordning av återvinningscentral samt gjort en bedömning om hur de tre alternativen förhåller sig till den regionala avfallsplanen A2020, se ny rubrik Aspekt A2020 under respektive alternativ. Förvaltningen har tittat på tre olika placeringar för en ny återvinningscentral i kommunen. Alternativ 1 innebär att man anlägger en ny återvinningscentral i Stora Höga södra industriområde (detta alternativ innebär också att det finns en vinning i att ha kvar en ÅVC på kläpp), alternativ 2 innebär en lokalisering på området Kärr och alternativ 3 innebär en lokalisering på gamla SIF- området i centrala Stenungsund. Mindre förprojektering har gjorts för varje alternativ. I förprojekteringen innehåller en kostnadsbedömning samt en visualisering av hur en återvinningscentral skulle kunna se ut på varje plats. Utifrån ovanstående har förvaltningen gjort en skattning med plus och minus på varje alternativ som sedan jämförts oberoende mot varandra. Med denna jämförelse har förvaltningen kommit fram till att alternativ 1 är lämpligast utifrån verksamhetsmässiga, tekniska, ekonomiska och tillgänglighets aspekter. Då avskrivningstiden på en anläggning av ovanstående art är minst 50 år, ryms detta inom ramen för budget 2018 utan vidare höjningar av taxenivån. Bakgrund Maj 2017 fick förvaltningen en återremiss från samhällsbyggnadsutskottet. Återremissen innebar att utreda om det är möjligt att samordna en återvinningscentral med Kungälvs kommun för medborgare i den södra kommundelen i Stenungsund. Även utreda hur dem tre alternativen som förvaltningen presenterat stämmer överens med den regionala avfallsplanen A2020. Stenungsunds kommuns nuvarande återvinningscentral på Kläpp har en hel del brister som gör att behovet av en ny anläggning är stort. Bland bristerna kan nämnas trafiksituationen/flödet inne på ÅVC:n, tillgängligheten gällande placering, väldigt begränsad utvecklingspotential samt brister i insynen av verksamheten. Förvaltningen har gjort bedömningen att behov av en ny återvinningscentral är av stor vikt, denna bedömning gjordes i samband med uppdraget förvaltningen fick 2014-04-29 44 behovs- och 34

lokaliseringsutredning. Frågan gällande lokalisering kvarstår då man under 2015 fick en återremiss på dåvarande förslag om placering av ny återvinningscentral. Beskrivning av ärendet Förvaltningen gjorde en skriftlig förfrågan utifrån återremissen som beslutades om i maj 2017 till Kungälvs kommun. Kungälvs kommun har efter detta inkommit med ett svar från kommunstyrelsen daterat 2017-11-15, av detta svar framkommer att Kungälvs kommun avslår förfrågan kring samordning av återvinningscentral med Stenungsunds kommun för medborgare i den södra kommundelen. (se bilaga) Förvaltningen har även tittat på hur alternativen stämmer med målen i A2020 som bland annat innefattar: God service: Hög tillgänglighet Minst 90% av våra medborgare ska vara nöjda Minska risken för nedskräpning Robust Avfallshantering: Utveckla och bibehålla kunskap för en modern avfallshantering Öka tillgänglighet för återbruk och tillgänglighet för att lämna till återbruk Avfallshanteringen ska ske på ett tryggt och säkert sätt Miljöpåverkan: Möjliggör för kommuninvånarna att lämna avfall utan att behöva använda bil Stenungsunds kommuns återvinningscentral drivs sedan många år av Renova AB och är geografiskt placerad i Ödsmål. Detta är kommunens enda återvinningscentral för allmänheten. Renova AB äger fastigheten Kläpp 1:20, dvs fastigheten som återvinningscentralen ligger på samt driver anläggningen med egen personal på uppdrag av kommunen. I takt med att kommunen växer har kraven på återvinningscentralens service ökat. Man kan även tänka sig att kraven kommer öka i takt med att man implementerar Vision 2035 i kommunen. I Vision 2035 beskriver man att vi ska ha en tillgänglig hög servicenivå som är miljömässigt rätt. Vi vill även vara en kommun som är attraktiv för företag att etablera sig i och verka i. Då den nuvarande återvinningscentralen innehar följande brister: Anläggningen ligger otillgängligt för allmänheten Trafiksäkerheten inom området på återvinningscentralen är otillräcklig Platsbrist vilket medför stora kostnader för rangering Då verksamheten idag drivs av Renova AB är insynen i verksamheten relativt dålig. I frågan gällande lokalisering av ny återvinningscentral bör man ta hänsyn till följande: Verksamhetsmässiga konsekvenser Tekniska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Utifrån tidigare utredning har man nu kommit fram till tre olika alternativ som kan vara aktuella för en ny placering som har bedömts enligt nedan utan inbördes ordning: 35

Värderingsgrund Alternativ 1 - Stora Höga Alternativ 2 - Kärr Alternativ 3 - SIF ÅVC Storlek 17000 m2 12300 m3 20000 m2 Tillgänglighet Allmänhet + ± + Tunga Transporter + + - Närhet E6 + + - Störningar Buller + + - Visuell + ± + Säkerhet Allmänhet + ± ± Arbetsmiljö + ± + Utformning Allmänhet + + + Arbetsmiljö + + + Framtida Utvecklingspotential inom yta + - + Expansion utanför yta - - - Försörjningssystem Gata och Underhåll + ± + Vatten och Avlopp + + + Konkurrensutsättning drift + + + Återvinningsstation i anslutning + + + Trafikflöden + + ± Samordning med entreprenader + - + Möjlighet att även erbjuda företag inträde till ÅVC + + + Återbruk + - + Kostnader investering 43 000 000 44 000 000 57 000 000 Alternativ 1: Detta alternativ förslår en lokalisering i nya industriområdet i Stora Höga. Området är ett nytt industriområde gjort för tung industri vilket passar ändamålet bra. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Tomten har stora rangeringsmöjligheter vilket gör att vi kan samordna och utveckla den övriga avfallsverksamheten till exempel förråd, mellanlagring av förpackningar mm. på denna fastighet. Man bedömer att allmänheten inte kommer att påverkas negativt gällande buller i detta alternativ då man har järnväg mellan villahushåll och industriområdet. Med detta alternativ kan man även se nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på kläpp i begränsad omfattning för att på ett bra sätt kunna försörja hela kommunen med den service en återvinningscentral innefattar. Aspekt A2020: I detta alternativ kommer tillgängligheten öka då vi täcker behovet i både södra och norra delarna av kommunen. Möjlighet till återbruk kommer finnas. Boende utan bil kan lätt ta sig till anläggningen Utveckling av verksamheten är möjlig på platsen då fastigheten är tillräckligt stor 36

Alternativ 2: Detta alternativ föreslår en placering i anslutning till det nya industriområdet som planeras i Kärr. Denna placering har närhet till E6 vilket är bra för de tunga transporter som denna verksamhet bidrar till. Fastigheten är dock mindre än de andra förslagen vilket begränsar utvecklings- och samordningsmöjligheter med den övriga avfallsverksamheten. Området ligger även i direkt anslutning till en befintlig omlastningsstation där man kan tänka sig en etablering av konkurrerande verksamhet i framtiden. Denna placering är någorlunda centralt i kommunen, dock svårtillgängligt och likvärdig med Kläpp då de som bor i de södra delarna fortsatt får långt att köra för att komma till återvinningscentralen. Man bedömer att buller inte kommer påverka boende i närheten. I detta förslag försvinner även nyttan med att ha kvar återvinningscentral i de norra delarna. Aspekt A2020: Begränsar utrymme för återbruk Begränsar möjlighet att ta sig till platsen utan bil. Utvecklingsmöjligheterna är begränsade då området är relativt litet. Trafiksituationen kan komma att bli problematisk Alternativ 3: Detta alternativ föreslår en placering på en centralt belägen fastighet i Stenungsunds centralort. Denna yta är väl tilltagen och det finns stor potential för utveckling- och samordning av övriga avfallsverksamheten på denna fastighet. Fastigheten är belägen i ett område där det blandas industrifastigheter med villahushåll. Man kan tänka sig att boende i området kan komma att uppfatta verksamheten som störande. Denna verksamhet kommer att påverka trafikflödet och trafiksituationen markant i området, detta kan komma att uppfatta som en försämring i området. I detta förslag försvinner nyttan i att ha kvar en återvinningscentral på Kläpp.< Aspekt A2020: Tillräckligt med utrymme för återbruk Bra möjligheter att ta sig till platsen utan bil Utvecklingsmöjligheterna är goda då fastigheten är tillräckligt stor Trafiksituationen kan komma att påverkas negativt Förvaltningens bedömning: De tre alternativen har jämförts i värderingsmatrisen som redovisas ovan. Ett antal parametrar har värderats i syfte att jämföra de tre alternativen och på så sätt skapa ett underlag som grundar sig till beslut om lokalisering av en ny återvinningscentral. De parametrar som jämförts är: Tillgänglighet Hur tillgängligt rent fysiskt är respektive alternativ för allmänhet och för tunga transporter. Hur ligger alternativet i förhållande till E6. Störningar hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende buller och visuellt. Säkerhet - hur påverkas omgivningen av de tre olika alternativen avseende dels på säkerhet för den allmänhet som vistas på återvinningscentralen dels gällande arbetsmiljön. Utformning/framtid Hur stor möjlighet finns det att påverka eller utveckla verksamheten på respektive fastighet. Försörjningssystem Hur väl försett är det med gator och VA per alternativ. Konkurrensutsättning av drift Går det att konkurrensutsätta drift. Återvinningsstation i närheten eller på anläggningen Går det att ha en återvinningsstation på anläggningen. Trafikflöden Hur väl går det att styra trafiken i flöden runt på fastigheten. Samordning med övriga avfallsverksamheten Går det att samordna med övrig avfallsverksamhet i framtiden t ex: mellanlagring av förpackningar, textiler mm. 37