Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2

Relevanta dokument
TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Mätvärdesomvandlare. Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 6. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Laborationer Växelström trefas

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

Shunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten

Sortimentöversikt / innehåll

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Implementering av en PSS i Trängslets kraftstation

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Temperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Adaptiv kraftsystemstabilisator. optimal dämpning av svängningar i aktiv effekt

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Elteknik - inlämning 1

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Övningar i Reglerteknik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

MÄTVÄRDESOMVANDLARE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/7. NK, Kontrollanläggning NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

Mätomvandlare. P 400 omvandlare för aktiv effekt Q 400 omvandlare för reaktiv effekt

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system, 7p

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn


Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Mät kondensatorns reaktans

Utbildningsplan YH Vattenkrafttekniker 2014/15

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100.

Mikroproduktion. Anslutning av mikroproduktion. Definitioner. Anslutningsavgift. Nätavgift

Roterande elmaskiner

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

A156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet. 7,5 högskolepoäng. Lycka till!

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Institutionen för systemteknik Department of Electrical Engineering

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

AKRON BIO400/BIO400+ FLISPANNA

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

Mätomvandlare. I480 omvandlare för växelström U480 omvandlare för växelspänning U484 för jordfelsspänningar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Göran Forsling Sweco Energuide

Spolens reaktans och resonanskretsar

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Störningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36. Siddy Persson Enhet DD Drift - Driftanalys

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Svängmassan för framtidens elsystem ett uppdrag för IVA Vägval el

Några övningar som kan vara bra att börja med

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Nemo 96 HD+ kombi-instrument Användarmanual (Nemo 96 HD 08.11)

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

1 Grundläggande Ellära

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4 VAR BETECKNING TR

Transkript:

Nätplanering och Förvaltning 2010-04-16 2010/270 FÖRFRÅGAN SvK200, v2.0, 2009-06-04 Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2 1 Generatordata Vid beräkningar används som generatormodell en synkronmaskinmodell som är anpassad för rund rotor (turbogenerator). Data som krävs är följande: Tabell 1 Pmax Pegen Sn Un Cos(ϕ) Maximal uteffekt till anslutande nät Anläggningens egenförbrukning inklusive eventuell matning av magnetisering Märkeffekt i MVA Märkspänning i kv Effektfaktor Pmax är den effekt som vid behandling av undantag kommer att ansättas som anläggningens maximala uteffekt till anslutande nät. Eventuellt beslut om undantag kommer ej att gälla för effekter till anslutande nät överstigande Pmax. 1/9

För tröghetsmoment (svängmassor) önskas data för respektive turbindel, generator och ev matare. Enhet är ton*m 2 baserat på diameter. Om enhet är angivet i GR 2 skall det räknas om till GD 2 genom att multiplicera med faktorn 4. Tabell 2 GD 2 generator GD 2 matare GD 2 HT GD 2 LT1 GD 2 LT2 GD 2 LT3 Generatorns tröghetsmoment Matarens tröghetsmoment Högtryckturbinens tröghetsmoment Lågtryckturbin 1 tröghetsmoment Lågtryckturbin 2 tröghetsmoment Lågtryckturbin 3 tröghetsmoment Generatorreaktanserna med tidskonstanter. Impedanserna anges i pu och tidskonstanter i s eller ms. Indexen prim och biss har ersatts med p resp. b. Ex. X d har X d vi kallat Xdp och kallar vi Xdb. Samtliga parametrar skall i första hand vara omättade värden. Saknas detta accepteras mättade värden. Ett mättat värde anges med index s som i saturated, ex Xdp mättade värde heter Xdsp. Observera att man skiljer på öppna resp. kortslutna tidskonstanter. För att förenkla inmatningen accepteras båda varianterna. För varje dynamisk reaktans följer därefter två tidskonstanter. Den första är kortslutna värdet och den andra öppna värdet. Öppna tidskonstanter brukar anges genom ett extra o (som i open) i index, ex: Transienta kortslutna tidskonstanten Tdp d:o öppna värde heter Tdop. Tabell 3 Xd Xq Xdp Synkron reaktans i längsled i p.u. Synkron reaktans i tvärled i p.u. Transient reaktans i längsled i p.u. Tdp eller Tdop Transient tidskonstant i längsled i s. Xqp Transient reaktans i tvärled i p.u. Tqp eller Tqop Transient tidskonstant i tvärled i s. Xdb Subtransient reaktans i längsled i p.u. Tdb eller Tdob Subtransient tidskonstant i längsled i s. Xqb Subtransient reaktans i tvärled i p.u. Tqb eller Tqob Subtransient tidskonstant i tvärled i s. Xa Statorns läckreaktans i p.u. Kallas även för Xl eller X1. Ta Statorns likströmstidskonstant i s. Pb If pu Statorns belastningsförluster i kw Fältström i A motsvarande märkspänning efter luftgapslinje Uf pu Fältspänning i V motsvarande 1 pu If vid 75 C 2/9

Tomgångskurva (TK) alternativt mättningsparametrar för spänningarna 1.0 och 1.2 pu statorspänning skall anges. Mättningsparametrarna, Se, definieras som fältströmmen för (A-B)/B vid spänningarna 1.0 och 1.2 pu statorspänning. Exempel nedan, Se1.2 = (1120-941)/941=0.190. Statorspänning pu Tomgångskurva 1.2 B A 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Fältström [A] Tomgångskurva eller värden enligt nedanstående tabell. Tabell 4 Se1.0 Se1.2 Mättningsparameter vid 1.0 p.u. statorspänning Mättningsparameter vid 1.2 p.u. statorspänning 3/9

2 Transformatordata Följande data skall anges för aggregatstransformator: Tabell 5 S1 Märkeffekt i MVA för lindning 1 S2 Märkeffekt i MVA för lindning 2 S3 Märkeffekt i MVA för lindning 3 U1 Märkspänning i kv för lindning 1 U2 Märkspänning i kv för lindning 2 U3 Märkspänning i kv för lindning 3 X12 Plusföljdsreaktans lindning 1 till 2 i % X13 Plusföljdsreaktans lindning 1 till 3 i % X23 Plusföljdsreaktans lindning 2 till 3 i % Pb12 Pb13 Pb23 Belastningsförluster lindning 1 till 2 i kw Belastningsförluster lindning 1 till 3 i kw Belastningsförluster lindning 2 till 3 i kw 3 Magnetiseringsutrustning Matartyp anges enligt följande: Tabell 6 ST AC ÖV Statisk matning med regulator Roterande diodlikriktare med regulator Övrig utrustning, skriv in i kommentar 4/9

3.1 Regulator Dokumentation av spänningsregleringens funktion skall inkludera: Översiktlig beskrivning av magnetiseringssystem inkl. reglersystem Komplett blockschema på överföringsfunktion (i laplace-form) för samtliga reglerande delar inklusive fältströms- och statorströmsbegränsare, samt toppspänning och ev övriga limiteringar, ex windup eller non-windup i integraldelens signal. Beskrivning av in- och utsignaler, samt parametrarnas funktion. Verifierad parameterlista till samtliga ingående parametrar. Basvärden för pu-systemet och anpassning mot fysisk utrustning skall framgå. 3.2 Statisk strömriktare Denna modell består av en fast strömriktare matad från en magnetiseringstransformator. Ange följande: Matningsväg för magnetiseringstransformatorn. Uppgiften utnyttjas för att få bättre modellering av toppspänning vid närliggande kortslutning. Ange schema för matningsväg. Sn för magnetiseringstransformatorn, kontrolleras mot max kontinuerlig magnetisering. U1 och U2 för magnetiseringstransformatorn, används vid matning från egen skena för att beräkna toppspänning. Reaktiv kompensering, d.v.s. virtuell förflyttning av återkoppling från generatorskenan skall anges. Positiv kompensering innebär kompensering mot nät och negativ innebär kompensering mot generator. 3.3 Roterande matare med strömriktare Följande skall anges: Matarens kontinuerliga märklikström efter likriktaren, InDC, angivet i A. Matarens kontinuerliga märklikspänning efter likriktaren, UnDC, angivet i V. Matarens topplikspänning, ÛDC, angivet i V. Matarens lastberoende spänningsfall, KE, skall anges. Detta är kvoten mellan likspänning för en given matarfältström med öppen huvudfältkrets dividerat med motsvarande spänning med ansluten fältlindning. Definieras som kvoten B/C enligt figur nedan. I nedanstående figur blir KE = 10/5.25 = 1.905. (Korrekt värdet bör ligga i intervallet 1.5-2.5.) Matartidskonstanten, TE, vid ansluten drift skall anges. Mättning vid toppfältspänning, Semax, skall anges. Den definieras som (A-B)/B vid toppspänning, enligt nedanstående figur. I nedanstående figur blir Semax = (13.62-10)/10 = 0.362. 5/9

Mättning vid 75 % av toppfältspänning, Se75, skall anges. Beräknas som ovan men på 75 % spänningsnivå av Semax.. Som exempel ur figur nedan Se75 = (8.11-7.5)/7.5 = 0.0813. Matarkurva Se max C LG-linje oansl. LG-linje ansl. TK ansl. B A Se 75 Omättad 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 M t fält t ö 6/9

4 Parameterlista Tabell för angivande av nödvändiga generatordata Tabell 7 Värde Storhet Pmax MW Pegen MW Sn MVA Un kv Cos(ϕ) GD 2 generator ton*m 2 GD 2 matare ton*m 2 GD 2 HT ton*m 2 GD 2 LT1 ton*m 2 GD 2 LT2 ton*m 2 GD 2 LT3 ton*m 2 Xd p.u. Xq p.u. Xdp p.u. Tdp eller Tdop s Xqp p.u. Tqp eller Tqop s Xdb p.u. Tdb eller Tdob s Xqb p.u. Tqb eller Tqob s Xa p.u Ta s Pb kw If pu A Uf pu V Se1.0 - Se1.2-7/9

Tabell för angivande av nödvändiga transformatordata Tabell 8 Värde Storhet S1 MVA S2 MVA S3 MVA U1 kv U2 kv U3 kv X12 % X13 % X23 % Pb12 kw Pb13 kw Pb23 kw 8/9

För magnetiseringen ifylls tillämpliga delar Tabell 9 Värde Storhet Matartyp Sn för magnetiseringstransformator kva U1 för magnetiseringstransformator kv U2 för magnetiseringstransformator kv Reaktiv kompensering % InDC A UnDC V ÛDC V KE TE s Semax Se75 9/9