Delårsrapport per augusti 2017

Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige Delårsrapport per augusti 2017 Uppföljningsprocess 2017 Antas av Landstingsfullmäktige 2017-11-21/22 Produktion Västerbottens läns landsting, ekonomistaben

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Om landstinget/västerbottens läns landsting... 3 2.1 Landstingets ansvarsområden... 3 2.2 Så här används pengarna... 3 3. Perioden som gått... 4 3.1 Måluppfyllelse i sammanfattning... 4 3.2 Ekonomiskt resultat i sammanfattning... 4 4. Prognos för måluppfyllelse... 5 4.1 Fullmäktiges inriktningsmål... 5 4.2 Sammanfattning av styrelsens och nämndernas resultat... 13 5. Produktion och produktivitet... 17 6. Finansiell analys... 20 6.1 Periodens resultat... 20 6.2 Finansiella mål... 20 6.3 Budgetavvikelse... 23 6.4 Framtidsbedömning och årsprognos... 24 6.5 Balanskrav... 25 6.6 Bolag inom landstingskoncernen... 25 6.7 Resultat och balansräkningar med noter... 26 6.8 Redovisningsprinciper... 32 Bilaga 1 Budgetomfördelningar 2017 till och med augusti... 35 Bilaga 2 Redovisning av intern kontroll... 36 2

1. Inledning Västerbottens läns landsting upprättar som en del av den centrala uppföljningsprocessen en årsredovisning och två delårsrapporter per år. Delårsrapport per augusti 2017 är landstingsstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till landstingsfullmäktige. I rapporten presenteras utveckling inom de av fullmäktige identifierade inriktningsmålen och en prognos för måluppfyllelse vid årets slut samt de ekonomiska trenderna i verksamheten per 31 augusti 2017. 2. Om landstinget/västerbottens läns landsting 2.1 Landstingets ansvarsområden Verksamhet Västerbottens läns landsting har ansvar för hälsovård, sjukvård, tandvård, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och folkhälsoarbete. Det största området är hälso- och sjukvård, där landstinget också ansvarar för högspecialiserad vård i norra regionen. Landstinget planerar och finansierar kollektivtrafik och regional utveckling i länet tillsammans med kommunerna. Landstinget finansierar också tågtrafiken i regionen tillsammans med Region Norrbotten, Landstinget Västernorrland och Region Jämtland-Härjedalen. Demokratisk styrning Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet i landstinget. 71 ledamöter representerar länets befolkning och väljs i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige fastställer hur mycket skatt medborgarna ska betala, beslutar om budget och inriktning på verksamheten och är ytterst ansvarigt för ekonomin. Det politiska arbetet leds av landstingsstyrelsen. Tillsammans med övriga nämnder genomför styrelsen de beslut som fullmäktige tagit om mål och budget. Förtroendevalda revisorer granskar verksamheten i landstinget på uppdrag av fullmäktige. Vård och tandvård Landstinget är huvudman för 39 hälsocentraler, varav sju drivs av privata vårdgivare på uppdrag av landstinget. Några av de hälsocentraler som drivs av landstinget har också vårdplatser och kallas sjukstugor. tre sjukhus med akutmottagningar och specialistsjukvård; Lycksele lasarett, Skellefteå lasarett och Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå. 32 kliniker för allmäntandvård specialisttandvård för patienter som har särskilda behov och som kommer dit på remiss. Forskning, utbildning och utveckling Landstinget bedriver forskning och utbildning inom både hälso- och sjukvård och tandvård. Det är en förutsättning för en god och tillgänglig vård i norra regionen och för att kunna attrahera och behålla medarbetare och bidra till utvecklingen. Landstinget har också ansvar för viss folkbildning och äger folkhögskolorna i Vindeln och Storuman. 2.2 Så här används pengarna Landstingets verksamhet finansieras i huvudsak med skatter och statsbidrag. Den största delen av landstingets inkomster kommer från den skatt som invånarna i Västerbotten betalar. Landstingsskatten är 11,30 procent år 2017. Det innebär att för varje hundralapp som en västerbottning tjänar används 11,80 kronor till verksamhet i landstinget. Generella statliga bidrag är landstingets näst största intäkt. Den vård som landstinget säljer till andra landsting och regioner står för ytterligare en relativt stor del medan tre procent kommer från de avgifter som patienten själv betalar. Den största delen av pengarna går till hälsovård, sjukhusvård och tandvård. Största kostnaden är löner till landstingets medarbetare. 3

3. Perioden som gått 3.1 Måluppfyllelse i sammanfattning Landstinget har under senare år haft ett ansträngt ekonomiskt läge och stora utmaningar väntar även under de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälso- och sjukvården samtidigt som landstinget påverkas av en åldrande befolkning och problem med kompetensförsörjning. Aktiviteter pågår för att minska behovet av inhyrd personal för att därigenom förbättra kontinuitet i vården och patientsäkerhet för patienterna, på sikt kunna balansera personalkostnaderna samt skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Styrelserna och nämnderna följer per augusti upp en avgränsad del av målen i sina verksamhetsplaner. Totalt är det 42 målvärden i Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering. Positiv utveckling ses bland annat inom området e- hälsa där patientbesök på distans fortsätter att öka. Även målnivåer för att minska antalet utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhusen kommer enligt prognos att uppnås vid årets slut. De huvudsakliga områden där prognosen pekar mot att det kommer vara större avvikelser är ambitioner för mål för vård i rimlig tid, för ekonomi samt för sjukfrånvaro. De tre driftnämnderna påtalar också likt i april att bemanningsproblem påverkar måluppfyllelse för såväl tillgänglighet och sjukfrånvaro som ekonomi. Den prognostiserade måluppfyllelsen för fullmäktiges inriktningsmål baseras på en sammanvägning av de tre driftnämndernas måluppfyllelse per augusti. Prognosen redovisas nedan. För inriktningsmålet bättre och jämlik hälsa är prognosen positiv. För aktiv och innovativ samarbetspartner prognostiseras delvis måluppfyllelse. Inom god och jämlik vård och attraktiv samarbetspartner är prognosen att det kommer att vara större avvikelser vid årets slut. Inriktningsmål Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Prognos måluppfyllelse Styrelsens bedömning av graden av måluppfyllelse för fullmäktiges inriktningsmål och huruvida den är tillfredsställande baseras på de tre driftnämndernas prognostiserade måluppfyllelse per augusti, en bedömning av aktiviteterna som övriga nämnder har genomfört samt utvecklingen inom ramen för fullmäktiges uppdrag under perioden. Bedömningen är att måluppfyllelsen per augusti för bättre och jämlik hälsa samt aktiv och innovativ samarbetspartner är tillfredsställande. För god och jämlik vård och attraktiv arbetsgivare är måluppfyllelsen per augusti inte tillfredsställande. 3.2 Ekonomiskt resultat i sammanfattning Västerbottens läns landsting redovisar per augusti ett resultat på 152 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 118 miljoner kronor. Prognosen för 2017, efter andra tertialet, är ett resultat på 10 miljoner kronor. Det bedöms innebära att landstinget inte kommer att nå det finansiella målet att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott på 245 miljoner kronor mot budget. Sammantaget är nettokostnadsutvecklingen per augusti 6,7 procent. Nettokostnadsutvecklingen består till stor del av höga kostnader för hyrpersonal. Kostnaderna har också varit höga för medicinskt material, utomlänsvård och inom fastighetsområdet. De åtgärdsplaner som verksamheten identifierade inför 2017 har ännu inte uppnått önskad effekt. Insatser för att minska behov av inhyrd personal måste fortsatt prioriteras för att personalkostnaderna på sikt ska kunna balanseras. Den ekonomiska situationen är ansträngd och en kostnadskontroll och balanserad kostnadsutveckling är nödvändig för att lägga grund för en långsiktig stabil ekonomi som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling av landstinget. 4

4. Prognos för måluppfyllelse Mot bakgrund av landstingets uppdrag har Västerbottens läns landsting formulerat sin vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. I landstingsplanen för 2016 2019 anges de övergripande inriktningsmål som gäller för att uppnå visionen: Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Målen som formuleras i landstingsplanen anger huvudriktning för hela organisationen. Inriktningsmålen kompletteras med strategier som beskriver hur vi ska arbeta för att uppnå målen. Varje år ger också fullmäktige ett antal riktade uppdrag till styrelser och nämnder som innehåller prioriterade aktiviteter för det innevarande året. I styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner definieras inriktningsmålen i form av delmål för respektive ansvarsområde. Utifrån dessa delmål formulerar varje verksamhet egna mål, mått och målvärden. Bedömningen av målen har i denna rapport gjorts enligt nedan: Prognosen är att målet kommer uppfyllas: Helt (100 %) Delvis (90-99 %) Störe avvikelser från målet (<90 %) 4.1 Fullmäktiges inriktningsmål 4.1.1 Bättre och jämlik hälsa I folkhälsoarbetet är målsättningen ofta att nå ut till en stor del av medborgarna för att kunna påverka hälsan och minska sjukligheten på befolkningsnivå. Landstinget har flera breda hälsosatsningar som alla har strategier för att nå de mest utsatta grupperna. Inriktningsmålet Bättre och jämlik hälsa är långsiktigt och resultatet av förändringar ses ofta efter en längre tid. Av den anledningen är uppföljningen som görs i nämnderna per augusti mycket begränsad och merparten av uppföljningen sker i årsredovisningen. Det resultat som kan avläsas per augusti avser främst aktiviteter som är initierade eller pågår. Nämnderna för folkhälsa och primärvård fortsätter att samverka med folkhälsoråden i kommunerna kring flyktingars och nyanländas hälsa. Dialog har även förts med pensionärsföreningar och funktionshinderföreningar för att uppnå målet om att sprida kunskap om landstingets funktionshinderpolitik. Det är ett led i arbetet med landstingets Funktionshinderpolitiska strategi 2017-2020. Folkhögskolestyrelsen arbetar fortsatt med att tematisera hälsa, genus och normkritik och både Vindelns och Storumans folkhögskolor har genomfört temadagar kring mänskliga rättigheter. Folkhögskolorna erbjuder utbildningar med hälsoinriktning och mycket av verksamheten är starkt kopplad till friskvårdsarbete som görs i form av träningspass, friluftsdagar, näringsrik kost och tillgång till kurator. Prognos för måluppfyllelse Av de tre nämnderna Landstingsstyrelsen, Nämnden för funktionshinder och habilitering samt Hälso- och sjukvårdsnämnden är det endast den senare som gör en uppföljning inom detta mål per augusti. Nämnden följer, precis som vid föregående uppföljningstillfälle, upp två områden som är ett led i att folkhälsoutfallet ska förbättras; patienter som påbörjat behandling med intensiv livsstilsbehandling och samtal till tobakspreventiv mottagning. För båda är prognosen att målet uppfyllelse vid årets slut. Baserat på den ganska begränsade uppföljningen per augusti är sammanvägningen att inriktningsmålet som helhet har en positiv prognos för måluppfyllelse. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Helt (100 %) Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Samverka kring flyktingars och nyanländas hälsa I början på 2107 genomfördes centrala informationsinsatser till asylsökande samt utbildning 5

av vårdpersonal inom området psykisk hälsa för migranter. För att få en mer samlad struktur kring migranthälsofrågor inom landstinget har nuläge och befintliga resurser inom området kartlagts. Verksamheterna har sedan början av sommaren kunnat lämna synpunkter på rapporten. Primärvården betonar behovet av ett bättre samarbete mellan vårdnivåer för personer med psykisk ohälsa och en struktur för löpande informations- och utbildningsinsatser. Från psykiatriverksamheten framförs behov av strukturell samverkan med andra myndigheter och på patientnivå. Utveckla äldrehälsovård i primärvården För att utveckla äldrehälsovården har ett pilotprojekt för strukturerad äldrevård i primärvården inletts. Ett hälsoformulär med frågor om hälsa och levnadsvanor är utarbetat och ska prövas på tre hälsocentraler under hösten. För att säkerställa att metoden är tillämpbar i hela länet är geografisk spridning bland de hälsocentraler som skall delta viktigt. För att inte belasta personal med nya tillvägagångssätt påminner arbetssättet om Västerbottens Folkhälsoundersökningar som har genomförts sedan länge. Utveckla vården för våldsutsatta vad gäller psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Ett förslag till en landstingsövergripande ansvarsfördelning gällande bemötande och behandling av våldsutsatta har utarbetats. Ansvarsfördelningen tydliggör vilka insatser som bör göras på de olika vårdnivåerna och kommer att presenteras under en temadag med fokus på våld och behandling. Grundutbildningar om våld i nära relationer genomförs löpande i de verksamheter som efterfrågar fortbildning. Inom Akutsjukvården har alla anställda utbildats och nya anpassade rutiner har utarbetats för personal på akuten och ambulansen i Umeå, Lycksele och Skellefteå. Rutiner har också utarbetats för tandvården. Den enhetliga dokumentation av våldsutsatthet i journalen som utarbetats har nu fastställts och gjorts tillgänglig för hela landstinget. Inom Habiliteringscentrum finns utarbetade riktlinjer för våld i nära relationer. I samverkan med Umeå kommun har Habiliteringscentrum även utformat riktlinjer för ett gott bemötande och omhändertagande av kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar som utsätts för våld i särskilt boende. Kampanjen Bry dig! som riktar sig till de personer som finns runt våldsutsatta och våldsutövare med ett budskap om att de ska göra just det bry sig har fortsatt att spridas och filmerna har nu också visats på Norrtåg. Kampanjen har också spridits i Lycksele under ett arrangemang i samband med skolavslutningen. Landstinget har tillsatt en utredare med uppdrag att se över samverkansytor och stöd till våldsutsatta och våldsutövare i hela länet. Översynen beräknas vara färdig i slutet av november. Styrelsens bedömning Av den avgränsade måluppföljning som görs per augusti och de aktiviteter som har genomförts så här långt under året gör styrelsen bedömningen att resultatet är tillfredsställande. Nämnderna för folkhälsa och primärvård, samverkansnämnden och folkhögskolestyrelsen formulerar aktivitetsmål i sina verksamhetsplaner för 2017. Aktiviteterna bygger dels på fullmäktiges inriktningsmål och strategier, dels på nämndernas uppdrag. Styrelsen bedömer att de aktiviteter som redovisas är tillräckliga och väl genomförda men att flera nämnder behöver arbeta mer med att utveckla mätbara mål. 4.1.2 God och jämlik vård Sjukvården och tandvården i Västerbotten håller god medicinsk kvalitet i jämförelse med övriga landsting. Norrlands universitetssjukhus utmärker sig med nationella toppresultat när det gäller medicinsk kvalitet och har de senaste åren legat i toppskiktet i tidningen Dagens Medicins ranking bland universitetssjukhus. Lycksele och Skellefteå lasaretts håller också erkänt hög kvalitet på flera medicinska områden. Det är till stor del ett resultat av långsiktigt och strukturerat arbete med kvalitetsutveckling inom landstingets verksamheter. Som en del i arbetet med att utveckla vården för personer med kroniska sjukdomar fortsätter 6

landstinget arbetet med att skapa och utveckla ämnesbaserade expertråd. Expertråden som finns inom fyra områden är ett sätt att säkra kompetens, kvalitet och kontinuitet. Det senare är en förutsättning för god vård för kroniskt sjuka och samtidigt en utmaning i dagens primärvård. Vård i rimlig tid Förbättrad tillgänglighet är en utmaning och prioriterad fråga med nuvarande bemanningssituation där brist på kompetens och en pågående generationsväxling påverkar resultaten. Under perioden har 78 procent av patienterna på hälsocentralerna besökt läkare inom 7 dagar, vilket är samma nivå som redovisades i delårsrapporten per april och en minskning jämfört med samma period 2016 då siffran låg på 86 procent. Måluppfyllelse Vård i rimlig tid Område Andel som har fått besök till läkare inom 7 dagar, primärvård Andel som har fått första besök inom 90 dagar, spec. vård Andel som har fått åtgärd/ behandling inom 90 dagar, spec. vård Andel som har fått första besök på BUP inom 30 dagar Andel som har fått besök på specialisttandvård inom 90 dagar Andel brukare syn/hörselrehabilitering som fått första besök inom 90 dagar Målvärde 2017 *Färg indikerar prognos för helåret 2017 Utfall aug 2017* Utfall aug 2016 94 % 78 % 86 % 100 % 58 % 60 % 70 % 42 % 47 % 100 % 89 % 60 % 90 % 71 % 95 % 100 % 75 % 75 % Inom den specialiserade vården inkom drygt 3 500 fler remisser under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med samma period 2015-2016. Cirka 1 000 fler patienter väntade på ett förstabesök den sista augusti 2017 jämfört med 2016. Antalet patienter som väntade på operation/åtgärd var cirka 1 100 fler än motsvarande tidpunkt 2016. Det avspeglas i måluppfyllelsen ovan. Av de patienter som emellertid genomförde sitt förstabesök, erhöll 77 procent det inom 90 dagar och 70 procent motsvarande för åtgärd/operation. Resultatet är i båda fallen detsamma som under samma tidsperiod 2016. Uppföljningen av ledtider i fem standardiserade vårdförlopp har börjat presenterats nationellt. Där visar Västerbotten goda resultat för framförallt onkologisk behandling. Arbetet med standardiserade vårdförlopp har satt ännu starkare fokus på maligna sjukdomar vilket kan avläsas i ökad tillgänglighet, särskilt inom kirurgi. Av de patienter som opererades vid Kirurgcentrum under 2016 och de första sex månaderna 2017 opererades 96 procent inom 90 dagar. Majoriteten av dessa patienter hade en cancersjukdom eller en annan livshotande sjukdom. Oavsett diagnos fick regionpatienter i hög utsträckning vård inom vårdgarantin, särskilt för åtgärder inom thoraxkirurgi, neurokirurgi, gynekologi, kirurgi och ögonkirurgi. Under samma period ökade emellertid antalet patienter med icke-maligna och lägre medicinskt prioriterade sjukdomar som inte kunde erbjudas tid inom vårdgarantigränsen. Patienter som väntade på operation för t.ex. allmänkirurgiska åkommor som gallsten, ljumskbråck, åderbråck eller urologiska sjukdomar som godartad prostataförstoring fick längre väntetider. Liknande förhållanden gällde även för annan kirurgisk sjukvård framför allt inom ögonkirurgi samt öron-, näs-, och halskirurgi. De patienter som fick vård inom vårdgarantin var högt medicinskt prioriterade. Tillgängligheten till förstabesök och fördjupad utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin har förbättrats. Tillgängligheten till specialisttandvård har försämrats jämfört med april. Det beror dels på att datainsamlingen har förfinats, dels på begränsad bemanning under sommaren och ett ökat antal remisser. Prognosen är dock att målet ska uppnås vid årets slut. För att klara tillgänglighetsmålen krävs, utöver utbildning och rekrytering av nödvändig kompetens, ett omfattande arbete för att växla arbetsuppgifter, införa nya arbetssätt samt genomgång av och förbättrade vårdprocesser. Likaså behövs en ökad digitalisering eftersom det får effekter på tillgängligheten genom att man kan erbjuda en patientnära vård och ett effektivare sätt att arbeta. 7

Utveckling av e-hälsa och vård på distans Utvecklingen inom e-hälsa och vård på distans går stadigt framåt. Landstinget kan erbjuda fler patientbesök på distans och antalet besök på 1177.se har ökat med 42,8 procent jämfört med samma period 2016. En orsak till ökningen är att majoriteten av all kontaktinformation till olika mottagningar flyttades från vll.se till 1177.se i juni 2016. Även antalet besökare till övriga sidor på 1177.se har ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelse Vård på distans Område Patientbesök på distans inom primärvård Patientbesök på distans inom specialiserad vård Målvärde 2017 *Färg indikerar prognos för helåret 2017 Utfall aug 2017* 1 960 408 335 Utfall aug 2016 3 000 1 666 1 644 Under perioden januari till augusti 2017 har primärvården arbetat med att införa webbtidbok på alla enheter och att öppna möjligheten för länets invånare att se sina bokade tider via 1177.se. Ett projekt avseende digitala vårdmöten har också initierats inom primärvården. En testpilot för digitala vårdmöten genomförs med syftet att göra vården mera tillgänglig för invånare och patienter. Vårdbesök som inte kräver fysisk åtgärd ska kunna ske i patientens hem. Piloten genomförs på några hälsocentraler, en ungdomsmottagning samt inom barnhälsovård. Arbetssättet bedöms ha mycket stor potential och passar för såväl primärvård som sjukhusvård. Ett arbete pågår med att utforma ett lokalt tema om funktionsnedsättning på 1177.se för att göra informationen bättre och mer tillgänglig för invånarna i Västerbotten. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett prioriterat område där landstinget arbetar systematiskt för att förhindra att patienter drabbas av skador som går att undvika vid vård och behandling. Landstingsstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden har som mål att 100 procent av patienterna ska ha korrekt läkemedelslista efter besök. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål kommer delvis att uppnås med ett resultat för sjukhusvården per augusti på drygt 92 procent. För landstingsstyrelsen är siffran lägre och 84 procent av patienterna inom primärvården har korrekt läkemedelslista efter sitt besök. Belastningen på vårdplatserna på sjukhusen har varit var mycket hög under perioden vilket också påverkar patientsäkerheten. Medelbeläggningsgraden var 96 procent och flera enheter hade en medelbeläggning på över 100 procent. Ambitionen är att komma närmare 93 procent, vilket skulle innebära en ökad flexibilitet och att risken för att behöva flytta patienter mellan kliniker minskar. För att minska belastningen på vårdplatserna pågår ett fortlöpande arbete med med att genomföra översyn av vårdflöden och vårdtider. Prognos för måluppfyllelse Inom inriktningsmålet god och jämlik vård följer Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering upp totalt 28 målvärden per augusti månad. Av dessa bedöms tio uppfyllas vid årets slut. Ett utvecklingsområde som uppmärksammades i uppföljningen per april var antalet vårdplatser som upptas av patienter som är redo för utskrivning, vilket påverkar vårdkonsumtionen. Landstinget såg då att kommunernas möjlighet att ta hem utskrivningsklara patienter inom 48 timmar hade minskat. Det har förändrats och prognosen är nu att målen nås vid årets slut. Målen inom e-hälsa och vård på distans förväntas också uppnås liksom nöjdhet bland brukare inom habilitering och rehabilitering. Avvikelserna från måluppfyllelsen består till stor del av att majoriteten av målvärdena för tillgänglighet i driftnämnderna inte uppfylls. Nämnderna framhåller också att tillgängligheten till vård påverkas negativt av kompetensbrister inom många verksamheter som beror på svårrekryterade kompetenser och generationsväxling. Hälso- och sjukvårdsnämnden lyfter vidare fram störningar i operationsverksverksamheten och lokalomflyttningar som faktorer som påverkar tillgängligheten negativt och Nämnden för funktionshinder och habilitering påtalar ökat behov av habiliteringsinsatser som inte kan mötas fullt ut. 8

Andra mål där det kommer att vara en bit kvar till måluppfyllelse är kopplade till ekonomi och beläggningsgrad. Totalt pekar prognosen per april på större avvikelser inom inriktningsmålet god och jämlik vård. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Störe avvikelser från målet (<90 %) Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Implementera innovativa lösningar inom e-hälsa i samverkan med andra aktörer Upphandlingen av framtidens vårdinformationssystem, FVIS, fortskrider och planering pågår för att säkerställa förutsättningar och resurser för utvärdering och kommande implementering. Förberedande arbete har skett för att utvidga landstingets beredningsprocess till att även innefatta investeringar inom det medicintekniska området samt för att hantera större program såsom FVIS. Arbetet med att säkra förutsättningar och rutiner vid vård på distans har fortsatt. Ett arbete för att etablera en kostnadsneutral ersättningsmodell som kan bidra till att vård på distans ökar och utvecklas närmar sig slutet och kommer att levereras under hösten. Ett projekt som avser att säkerställa förutsättningar vid vård på distans vid regionvård har inletts. Arbetet har bestått av att tydliggöra behovsbilden samt att säkra resurser för arbetet. Projektet pågår i sex månader och resultatet ska sedan implementeras i daglig rutin. Ett regionalt projekt för att säkra de tekniska förutsättningarna vid regionala multidisciplinära ronder håller på att etableras. Fler ronder kräver ökad kapacitet och för det behöver tekniken uppdateras. EU-projektet Nordic Telemedicine Center, där bl a landstinget, Umeå Universitet och Vasa universitet deltar, syftar till att etablera ett kompetenscenter för vård på distans. Fokus under perioden har varit att etablera fysiska och virtuella utbildnings- och inspirationsmiljöer som ska bidra till ökad kunskap om arbetssättens möjligheter och på så sätt öka införandetakten. För att öka införandetakten av vård på distans i länet och norra regionen har fokus varit att skapa förutsättningar för att etablera gemensamma riktlinjer, rutiner och arbetssätt. Ett projektdirektiv har upprättats med Norrlandstingens regionförbunds förbundsdirektör som projektägare. Förstärk en sammanhållen sjukhusstruktur i Västerbotten genom grundsynen; Ett sjukhus, tre orter. Från och med 1 januari 2017 bildades fem nya länskliniker. Det var ett led i arbetet med att förstärka en sammanhållen sjukhusstruktur i Västerbotten. När delar av specialiserad vård koncentreras till färre orter kan kvaliteten förbättras, väntetiderna förkortas, resursförbrukningen optimeras och kompetensförsörjningen underlättas. Arbetet i de nya länsklinikerna bedrivs systematiskt och med hög intensitet. De nybildade länsklinikerna fortsätter att främja utvecklingen av den specialiserade vården och klara regionuppdraget, bland annat genom fortsatt profilering av och bättre arbetsfördelning mellan sjukhusen. Utvecklingsarbetet har haft fokus på att förbättra förmågan till samarbete, identifiera olika typer av vård som kan koncentreras till ett eller två sjukhus och skapa länsgemensamma väntelistor. Även arbetet med att införa sjukhusgemensamma metoder för produktions- och kapacitetsstyrning har fortsatt. I juni avslutades Socialstyrelsens utredning på regeringens uppdrag med att ta fram förslag till arbets- och beslutsformer för fortsatt nivåstrukturering av nationell högspecialiserad vård. Regeringens kommande beslut med anledning av utredningen kan ha omfattande påverkan på förutsättningarna för den nationella högspecialiserade vården, liksom även arbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionerna. Den pågående profileringen inom landstinget är viktiga anpassningar och förberedelser även för detta. Styrelsens bedömning Styrelsen bedömer att den prognos som ges per augusti inom god och jämlik vård inte kan sägas vara tillfredsställande eftersom de tre stora nämnderna bl.a. påtalar problem att kunna uppnå tillgänglighetsmålen vid årets slut. Förbättringar har skett på flera områden jämfört med föregående år men vi når ändå inte upp till våra högt uppsatta mål. 9

4.1.3 Aktiv och innovativ samarbetspartner Samverkan är en avgörande fråga för att länet ska klara gemensamma utmaningar och utveckling av verksamheter för invånare och patienter. Därför krävs att landsting, kommuner och andra aktörer skapar långsiktigt stabila samverkansmodeller som säkerställer en god vård och attraktiva livsmiljöer i hela länet. Under kommande år står landstinget inför flera förändringar inom samverkansområdet. Landstinget har tagit beslut om att ansöka om att bilda en regionkommun. Förändringen innebär att den nya regionkommunen tar över kvarvarande delar av det regionala utvecklingsansvaret som finns i länsstyrelsens regi samt att Region Västerbotten med alla sina uppdrag läggs samman med landstinget och bildar en ny organisation, regionkommunen. Den nya organisationen får ett helhetsuppdrag som omfattar såväl regional utveckling som hälso- och sjukvård. Landstinget och Region Västerbotten förbereder för bildandet av regionkommunen i Västerbotten 1 januari 2019. Förberedelsearbetet drivs i projektform via en operativ projektledning, styrgrupp på tjänstemanna- och politisk nivå samt en facklig referensgrupp kopplad till projektet. En översyn av den befintliga samverkansstrukturen för att renodla och effektivisera samarbetet med kommunerna kommer bland annat att inledas inför att regionkommunen bildas. Aktiv forskning är en viktig del av landstingets verksamhet och av regionuppdraget i synnerhet. Det är också en förutsättning för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård i toppklass. Landstingets samverkan med Umeå universitetet är viktig för att även fortsättningsvis ge de bästa möjligheterna att använda befintliga medel och hitta nya vägar att finansiera forskning och innovation. Ett sätt att mäta huruvida landstinget erbjuder en god utvecklings- och utbildningsmiljö är att mäta i vilken grad studenter som gör verksamhetsförlagd utbildning är nöjda. Här är måluppfyllelsen generellt mycket god. Måluppfyllelse Nöjdhet med verksamhetsförlagd utbildning Område Andel mycket nöjda eller nöjda sjuksköterskor, primärvård Andel mycket nöjda eller nöjda AT-läkare, primärvård Andel mycket nöjda eller nöjda inom fyra yrkeskategorier inkl. ssk, spec. vård Andel mycket nöjda eller nöjda AT-läkare, spec. vård Inom området aktiv och innovativ samarbetspartner beskriver nämnderna för folkhälsa och primärvård hur de samverkar med patientorganisationer, folkhälsoråd och kommuner inom en rad områden. En nämnd påtalar också vikten av att fortsätta arbetet med att utveckla samarbetsformerna mellan BUP och första linjens hälso- och sjukvård. Prognos för måluppfyllelse Aktiv och innovativ samarbetsparter är liksom bättre och jämlik hälsa ett inriktningsmål där utvecklingen huvudsakligen sker på längre sikt och där kortsiktiga effekter kan vara svåra att mäta. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Nämnden för funktionshinder och habilitering och Landstingsstyrelsen följer upp totalt fyra målvärden per augusti och av dem är prognosen att två uppfylls helt vid årets slut och ett uppfylls delvis. För de avgränsade målvärden som i augusti används för att mäta i vilken utsträckning landstinget utgör en god forsknings-, utvecklings-, innovations- och utbildningsmiljö är prognosen att målen uppfylls inom Landstingsstyrelsen men inte inom Hälso- och sjukvårdsnämnden. När det gäller fördjupad samverkan med externa aktörer som Nämnden för funktionshinder och habilitering mäter är prognosen delvis måluppfyllelse. Den totala sammanvägningen per augusti är därmed delvis måluppfyllelse inom inriktningsmålet aktiv och innovativ samarbetspartner. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Delvis (90-99 %) Målvärde 2017 Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Utfall aug 2017 80 % 83 % 80 % 100 % 92 % 100 % 89% 90 % 10

Arbeta för en regionbildning i norr Fullmäktige beslutade den 21 februari att avsluta projektet Förberedelser för regionbildning 2019. Mer effektivt resursutnyttjande av landstingets lokalytor Fastighetsutvecklingsplanen kompletteras nu med en lokalförsörjningsplan för att fånga nuvarande och framtida behov av lokaler. Planer för generella vårdavdelningar håller på att tas fram. Avdelningarna ska vara så flexibla att de kan anpassas till olika verksamheter och det underlättar för framtida omstruktureringar och omflyttningar. En utvecklingsplan för norra delarna av Nus har utarbetats. Där föreslås en ny byggnad och rivning av den gamla, vilket medför minskade men mer anpassade lokalytor (ska kompletteras med pågående arbeten i Skellefteå och Lycksele). Styrelsens bedömning Baserat på de aktiviteter som genomförs inom ramen för fullmäktiges uppdrag, de samverkansaktiviteter som nämnderna för folkhälsa och primärvård genomför och den avgränsade måluppfyllelse som Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering redovisar bedömer styrelsen att resultatet är tillfredsställande eftersom det kommer att bidra till ökad måluppfyllelse i slutet av året. Flera nämnder behöver dock arbeta mer med att utveckla mätbara mål på området. 4.1.4 Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning är ett centralt område för att landstinget ska kunna fortsätta erbjuda en god och jämlik vård till alla västerbottningar och regionvård till norra sjukvårdsregionen. Det är också en förutsättning för god arbetsmiljö som ger möjligheter till utveckling, kreativitet och trivsel. Den nyligen uppdaterade kompetensförsörjningsprognosen inom landstinget visar bl.a. att kompetensbehoven inte kommer att klaras med enbart nya rekryteringar. Drygt 3 000 (cirka 60 procent) av dem som bedöms lämna landstinget de närmaste tio åren förväntas lämna av andra orsaker än ålderspension vid 65 år. Det är därför viktigt att både rekrytera nya medarbetare samt att behålla och utveckla rätt kompetens hos befintliga medarbetare. Hyrpersonal På grund av rekryteringssvårigheter och hög personalomsättning i hela landet och inom landstinget har inhyrning av personal från bemanningsföretag ökat de senaste åren. Vakanser inom flertalet medicinska specialiteter och yrkesgrupper påverkar arbetsmiljön och medför stora kostnader för inhyrning av personal. Vakansproblematiken innebär även ökade inskolningskostnader. Samtliga landsting och regioner har kommit överens om att arbeta för att bli oberoende av bemanningsföretag. Inom landstinget finns en övergripande handlingsplan för oberoende av hyrpersonal som har resulterat i lokala handlingsplaner inom alla berörda verksamheter. Handlingsplanerna innefattar bl.a. förskjutning av arbetsuppgifter, insatser för att stimulera seniora medarbetare att arbeta längre och produktions- och kapacitetsplanering för jämnare arbetsbelastning. Hittills i år har inte åtgärderna för att minska inhyrd personal inom primärvården gett önskad effekt. Ambitionen var att antalet veckor för inhyrd personal skulle minska jämfört med 2016. Istället har beställningarna av hyrveckor ökat från ett snitt på 107/månad i augusti 2016 till 162/månad 2017. Inom den specialiserade vården ses emellertid en positiv utveckling i att antalet beställda veckor planar ut något. Men där har kostnaderna istället ökat på grund av att avtal med bemanningsföretag saknas och de köpta veckorna därmed blir dyrare. Måluppfyllelse Hyrläkare Område Beställda hyrveckor för specialister i allmänmedicin snitt/månad Beställda hyrveckor för specialistläkare snitt/månad Målvärde 2017 *Färg indikerar prognos för helåret 2017 Utfall aug 2017* Utfall aug 2016 67/mån 162/mån 107/mån 75/mån 99/mån 86/mån Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter liksom tidigare år att öka om än i lägre takt än tidigare. Det är den långa sjukfrånvaron (mer än 60 dagar) som ökar medan korttidsfrånvaron har legat ganska stabilt över åren. Kvinnornas sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög 11

som männens men den största ökningen i sjukfrånvaro ses nu bland männen. Sjukfrånvaro andel av sammanlagd ordinarie arbetstid Målvärde 2017 Juli 2017 Juli 2016 Totalt 5,8 % 6,34% 6,17 % Kvinnor 7,08 % 7,02 % Män 3,75 % 3,22 % Åldersgrupp 29 år eller yngre 4,68 % 5,09 % Åldersgrupp 30-49 år 6,02 % 5,62 % Åldersgrupp 50 år eller äldre 7,11 % 7,01 % Insatserna för att minska sjukfrånvaron har fortsatt under årets andra tertial. När medarbetare varit sjuka mer än en vecka tar Företagshälsan tidiga kontakter med chefer för att diskutera anpassningar av arbetet så att sjukskrivningstiden kan kortas ner. En genomgång av alla sjukskrivningar som varat mer än 60 dagar pågår. Även i sådana fall kontaktar Företagshälsan chefer och i förekommande fall också Försäkringskassan för att hitta åtgärder som kan minska sjukskrivningarna. Båda insatserna bedöms på sikt minska sjukskrivningstiderna. Därutöver planeras även andra aktiviteter under hösten, exempelvis utbildning i hälsofrämjande ledarskap och stressförebyggande åtgärder för medarbetare med tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa. Prognos för måluppfyllelse Hälso- och sjukvårdsnämnden, Nämnden för funktionshinder och habilitering och Landstingsstyrelsen följer upp totalt åtta målvärden per augusti och av dem är prognosen att ett uppfylls helt vid årets slut och två delvis. Resterande målvärden uppfylls inte. Inom nämnden för funktionshinder och habilitering uppnås målet för att använda enkäten för hälsofrämjande arbetsplatser. Det är inte är fallet för Hälso- och sjukvårdsnämndens och Landstingsstyrelsens verksamheter. Erbjudande om heltidsanställning ligger mycket nära måluppfyllelse, över 99 procent, men kommer inte att nås helt vid årets slut. Sjukfrånvaron är som framgått ett utvecklingsområde där målen inte prognostiseras nås vid årets slut. Den totala sammanvägningen per augusti är därför att det kommer att vara större avvikelser inom inriktningsmålet attraktiv arbetsgivare. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Större avvikelser från målet (<90 %) Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Tillvarata kompetenser i länet för att därigenom bidra till en förbättrad integration och etablering på arbetsmarknaden För att bidra till en effektivare process för individer som ansöker om praktisk tjänstgöring under pågående legitimationsprocess etablerades en organisation som strukturerat ska arbeta med att identifiera, styra samt finansiera platser. En samordnare är tillsatt för att kunna bidra till en effektivare process för individer som ansöker om svensk legitimation. Samordnaren har bland annat till uppgift att identifiera mottagande enheter och ge enheterna stöd i processen. Genom att aktivt styra var den praktiska tjänstgöringen ska erbjudas kan åtgärden också bidra till att förbättra personalförsörjningen inom svårrekryterade områden. Ett samarbete med Korta vägen har etablerats i Skellefteå och Umeå. Korta vägen är en utbildning som ges av Folkuniversitetet i samarbete med Arbetsförmedlingen vars syfte är att ta tillvara utlandsfödda akademikers kompetenser på den svenska arbetsmarknaden. För utlandsfödda med vårdutbildning bereds praktikplaceringar i landstinget inom ramen för Korta vägen. Under perioden januari t o m augusti 2017 har fem läkare haft provtjänstgöringsplatser i Burträsk, Skelleftehamn och Umeå. Synliggöra jämställdhetsarbetet i landstingets verksamheter Utbildning om genus och jämställdhet ingår i alla landstingets ledarutbildningar (morgondagens chefer, ledarprogrammet och mentorsprogrammet). HBTQ-diplomering och grundutbildning erbjuds till alla verksamheter och intresset är fortsatt stort. En upphandling av ett webbverktyg till stöd för chefer i deras jämställdhetsarbete pågår. Uppföljningar med analys ur jämställdhetsperspektiv sker inom ett flertal områden inom habiliterings- och 12

hjälpmedelsverksamheten. Såväl medarbetare som patient/brukare står i fokus och exempel är sjukskrivnings- och förskrivningsmönster. Styrelsens bedömning Sjukfrånvaron påverkar resultatet av uppföljningen per augusti i hög grad eftersom den följs upp av samtliga tre driftnämnder. Övergripande krävs dock insatser för att stärka kompetensförsörjningen, minska beroende av hyrpersonal och minska sjukfrånvaron för att fullmäktiges mål ska uppfyllas vid årets slut. Styrelsen gör därför bedömningen att resultatet inte är tillfredsställande. 4.2 Sammanfattning av styrelsens och nämndernas resultat Landstingsstyrelsen har tagit del av nämndernas delårsrapporter. Nedan ges en sammanfattning för perioden januari-augusti, byggd på rapporter för respektive styrelse och nämnd. 4.2.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Landstingsstyrelsen är även beställarnämnd för offentligt finansierad primärvård samt driftnämnd för primärvård i egen regi. Landstingsstyrelsen framhåller i sin delårsrapport att det ansträngda ekonomiska läget fortsätter. Detta medför flera utmaningar de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälso- och sjukvården och fortsättningsvis hantera frågor som rör kompetensförsörjning. Ytterligare en utmaning är att möta de investeringsbehov som finns inom en snar framtid. För att minska behovet av inhyrd personal inom primärvården genomförs ett arbete fortlöpande. Detta för att ge förutsättningar för en god arbetsmiljö och på sikt balansera personalkostnaderna. Utmaningarna med kompetensförsörjning är störst i inlandet men situationen är ansträngd också i Skellefteåområdet. Tillgängligheten påverkas av tillgången på läkare och har minskat i takt med bristen på personal. I genomsnitt fick 78 procent av patienterna sitt besök hos läkare inom sju dagar. Per april låg siffran på samma nivå men det är en minskning jämfört med 2016. Av betydelse för tillgängligheten är också att 1177 Vårdguiden och 1177 Vårdguiden på telefon fortsätter att redovisa god kvalitet på sina tjänster. Under perioden januari till augusti 2017 har primärvården arbetat med att införa en webbtidbok på alla enheter och att öppna möjligheten för länets invånare att se sina bokade tider via 1177.se. Målsättningen har varit att samtliga hälsocentraler/sjukstugor skall vara anslutna och visa bokade tider och vid utgången av augusti månad är målet nått för 30 av 32. Landstingsstyrelsen redovisar per augusti den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret för 14 av verksamhetsplanens 27 målvärden. Av sammanlagt 14 målvärden bedömer styrelsen att målet kommer att uppfyllas för sex stycken. Sju av målen kommer att ha större avvikelser vid årets slut och ett mål beräknas bli delvis uppfyllt. Landstingsstyrelsen redovisar ett underskott mot budget på 77 miljoner konor till och med augusti och en nettokostnadsutveckling på 8,1 procent vid en jämförelse med motsvarande period 2016. Det är en ökning jämfört med årets första tertial där nettokostnadsökningen låg på 1,7 procent. Primärvården redovisar en negativ budgetavvikelse på 93 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 8,8 procent. Nettokostnadsutvecklingen orsakas av både högre kostnader för hyrpersonal samt lägre asylersättning. Bristen på distriktsläkare och sköterskor innebär höga kostnader för hyrpersonal. Merkostnaden för hyrpersonal uppgår till 44 miljoner konor. Utifrån ovan lämnar Landstingsstyrelsen en prognos på ett underskott på 100 miljoner kronor. 13

4.2.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden leder och samordnar specialist-, region- och tandvård i landstinget. Uppdraget är att tillgodose västerbottningarnas behov av hälso- och sjukvård och tandvård, ge högspecialiserad vård till befolkningen i norra regionen samt bedriva forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvård. Nämnden beskriver att aktiviteter pågår för att minska kostnaderna och anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna samtidigt som kraven på ökad tillgänglighet intensifieras. Vakansproblem med inte fullt bemannande vårdplatser, störningar i operationsverksverksamheten samt lokalomflyttningar fortsatte att påverka tillgängligheten, arbetsmiljön och det ekonomiska utfallet. Belastningen på vårdplatserna var mycket hög med en medelbeläggning på 96 procent och där flera enheter hade medelbeläggning över 100 procent. Sommarperioden var ansträngd men hanterbar. Främst inom psykiatrin, neonatalvården och kirurgin var det särskilt hög belastning. Kommunernas möjlighet att ta hem utskrivningsklara patienter förbättrades främst inom Umeåområdet. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Som tidigare rapporterat påverkar den pågående kompetensväxlingen kostnadernas utveckling. Nämnden följer upp 22 av verksamhemsplanens 34 mål per augusti och redovisar i delårsrapporten den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret. Av de 22 mål som följs upp per augusti bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för sju och delvis uppfyllas för fyra. Elva av målvärdena kommer ha större avvikelser vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att det finns flera förbättringsområden och att tillgänglighets- och ekonomimålen inte kommer att uppnås främst p.g.a. problem med bemanning och dyra bemanningslösningar. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 5,6 procent. Den negativa avvikelsen mot budget var 167 miljoner. Utifrån detta är hälso- och sjukvårdsnämndens prognos för helåret ett underskott på 220 miljoner kronor. Verksamheternas arbete med kort- och långsiktiga åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget fortsätter. Planeringen för året innebär att arbetet med de egna aktivitetsplanerna ska ge större effekt under senare delen av året. 4.2.3 Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnden för funktionshinder och habilitering ansvarar för verksamheter som tillhandahåller rehabilitering, habilitering och särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning, tolktjänst till döva och hörselskadade samt hjälpmedelsservice till hälso- och sjukvården i landstinget och länets kommuner. Nämnden konstaterar en ökad efterfrågan på verksamheternas tjänster med framförallt ett ökat behov från brukare/patienter avseende hjälpmedel och habiliteringsinsatser. Nämnden noterar också en utmaning avseende kompetensförsörjning med fortsatt hög sjukfrånvaro samtidigt som extern specialistkompetens är svårrekryterad. Ett flertal aktiviteter pågår, med kortsiktiga och långsiktiga förbättringsåtgärder, för att bibehålla kontroll över kostnadsutvecklingen och anpassa verksamheterna efter ekonomiska förutsättningar. Inom Hjälpmedel Västerbotten har antalet inkommande ärenden för utprovningsstöd under 2017 ökat med 6 procent jämfört med motsvarande period 2016. Antal levererade hjälpmedel har också ökat liksom debiterings- och uthyrningsgrad. Förbättringsarbete pågår avseende produktions- och kapacitetsplanering för att minska kön för reparation och återanvändning och med det få lägre inköpskostnader. Den försenade flytten av hjälpmedelsbutiken, på grund av landstingets pågående ombyggnationer och omflyttningar, har medfört konsekvenser för brukare med sämre tillgänglighet och påverkan på det ekonomiska resultatet negativt på grund av dubbelbemanning och minskad hjälpmedelsförsäljning. Tolkverksamheten har haft en volymökning av tolkuppdrag under året med 17 procent, vilket medfört ökade personalkostnader. Det ökade hjälpmedelsbehovet märks även inom Habiliteringscentrum vars hjälpmedelskostnader har 14

fortsatt att öka också under 2017. Resursförstärkning av personal inför 2017 har gett förutsättningar att förbättra tillgänglighet inom gruppen barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumstörning och fler individer har därmed kunnat erbjudas insatser. Trots detta föreligger svårigheter att klara målsättningen för tillgänglighet då målgruppen och deras behov samtidigt fortsätter att öka. Nämnden följer upp sex av verksamhetsplanens 21 målvärden per augusti och redovisar i delårsrapporten den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret. Av de sex målvärden som följs upp per augusti bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för två och delvis uppfyllas för ett. Tre av målvärdena kommer inte att vara uppfyllda vid årets slut. Nämnden redovisar kostnader på 62 miljoner vilket är 1,5 miljoner mer än motsvarande period föregående år. Kostnadsutvecklingen har varit 2,5 procent jämfört med 2016. Den negativa budgetavvikelsen uppgår till tre miljoner. 4.2.4 Nämnderna för folkhälsa och primärvård Nämnderna för folkhälsa och primärvård bedömer hälsoläget bland befolkningen i det geografiska området, skattar behovet av primärvård och folkhälsoinsatser och bedömer vilka åtgärder som behövs för att förbättra hälsan. Som del i detta följer nämnderna bland annat upp landstingets mål för primärvården i ett befolkningsperspektiv, utvecklar medborgardialoger och hämtar in önskemål och synpunkter från olika intresseorganisationer. Nämnderna samverkar med kommuner, samhällsorgan, frivilligorganisationer och andra intressenter på folkhälsoområdet. Detta för att få bättre underlag och bredare medverkan i insatserna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Nämnden har träffat patient- och pensionärsföreningar, arbetat med kunskapsinhämtning och deltagit i folkhälsoråd. Samverkan har skett med kommuner, folkhälsoråden och Förebyggande rådet i Skellefteå (FRIS). Under perioden januari till augusti har nämnden arbetat utifrån mål och uppdrag i verksamhetsplanen. Nämnden bedömer att samtliga mål kommer att uppfyllas vid årets slut. Nämnden redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kronor mot budget. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Arbetet via folkhälsoråden i kommunerna är centralt och ett viktigt forum för förebyggande folkhälsoarbete. Via folkhälsoråden har nämnden samverkat kring flyktingars och nyanländas hälsa genom att sprida information om hälsokommunikatörer och kulturdoulor. Nämnden har träffat ASTA-mottagningen som vänder sig till personer som varit utsatta för sexuellt våld eller våld i partnerrelation. Nämnden har arbetat utifrån sin verksamhetsplan med mätbara mål samt utifrån landstingsplanens riktade uppdrag för 2017. Den samlade bedömningen är att målen kommer att uppfyllas vid årets slut. Nämnden redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor mot budget. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland Nämndens upptagningsområde spänner över en stor geografisk yta. Utifrån det uppdrag som fullmäktige gett nämnden i reglementet blir genomförandet resurskrävande. Under verksamhetsåret 2017 har nämnden, för att uppfylla sitt mål enligt Landstingets funktionshinderpolitiska strategi, beslutat att skicka ut frågor till funktionshindersföreningarna som rör deras upplevelse av bemötande och tillgänglighet i vården. Arbetet med att kartlägga/beskriva storkrehabiliteringen i södra Lappland har fortsatt. En dialogdag med fokus på strokerehabilitering ur ett länsperspektiv har genomförts. Bedömningen är att det mål som följs upp per augusti kommer att uppfyllas vid årets slut. Nämnden redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor mot budget. 15

4.2.5 Samverkansnämnden Samverkansnämndens huvuduppgift är att för nämnderna för folkhälsa och primärvård samordna beredningen av motioner i frågor som rör hälsoläget, ansvara för samråd med de nationella minoriteterna samt besluta om fördelning av landstingets bidrag till frivilligorganisationerna, så kallat folkhälsobidrag. Nämnden redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet. Nämnden bedömer att samtliga sex målvärden som ska rapporteras per augusti kommer att uppfyllas vid årets slut. Nämnden redovisar ett resultat per augusti ligger i nivå med budget. 4.2.6 Patientnämnden Under perioden januari till augusti 2017 har patientnämnden registrerat 632 ärenden. Detta är färre än under samma period föregående år då antalet var 674 ärenden. Inför patientnämndens sammanträden har en kvantitativ sammanställning av periodens avslutade patientärenden genomförts. I sammanställningen har kategorisering, specificering och valda fokusområden redovisats. I början av året påbörjade kansliet även ett kvalitativt analysforum. En arbetsgrupp har arbetat med analys av avslutade ärenden och via diskussioner har arbetsgruppen lyft fram kärnbudskap från patientärenden. Detta för att kunna ringa in vad patienterna har saknat i sin kontakt med hälso- och sjukvården. Patientnämnden bedömer att beslutade aktiviteter i allt väsentligt har genomförts. Av de mål som följs upp bedömer nämnden att två uppfylls vid årets slut och ett uppnås till största delen. Både målen för kontroll av tillgänglighet för klagomål och för analys och återkoppling av ärenden uppfylls. Nämnden redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor mot budget. 4.2.7 Folkhögskolestyrelsen Verksamheten följer de mål och riktlinjer som Folkbildningsrådet och Landstingsfullmäktige har fastställt. Folkhögskolestyrelsen arbetar inom ramen för tre av fullmäktiges inriktningsmål: Bättre och jämlik hälsa, Aktiv och innovativ samarbetspartner samt Attraktiv arbetsgivare. Under perioden januari till augusti har flera utbildningar genomförts med fokus på kost, hälsa, hantverk, vintersport och musik. I samarbete med arbetsförmedlingen genomförs också så kallade SMF-studier (studiemotiverande folkhögskoleinsats). Prognosen för måluppfyllelse är att tio av elva uppsatta målvärden kommer att uppfyllas vid årets slut. Flera mål är kopplade till utbildningar och aktiviteter som har eller ska genomföras. Styrelsen redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor mot budget. 4.2.8 Måltidsnämnden Den gemensamma måltidsnämnden bildades i samarbete med Skellefteå kommun och ingår i Skellefteå kommuns organisation. Verksamheten startade i januari 2015. Nämnden ansvarar för matproduktionen på lasarettsköket. I köket görs också matportioner för hemleverans till äldre. För perioden januari till augusti redovisar nämnden en positiv prognos för samtliga mål vid årets slut. Målen rör tillgänglighet och samhällsutveckling. Inom tillgänglighetsmålet mäts hur nöjda kunderna är med maten, kvalitet på matlådor och mat till landstingets avdelningar. Inom samhällsutveckling mäts huruvida livsmedlen är närproducerade, lagade från grunden och ekologiska. Måltidsnämnden lämnar en ekonomisk prognos för helåret. Prognosen visar på ett överskott med 0,4 miljoner kronor vid årets slut exklusive det balanserade underskottet från 2015. 16

4.2.9 Kostnämnden Den gemensamma kostnämnden bildades tillsammans med Lycksele kommun och ingår i Lycksele kommuns organisation. Nämnden ansvarar för måltidsproduktion vid Lycksele lasarett samt kommunens mat till särskilda boenden. Lycksele kost har arrangerat Fortbildningsdagar tillsammans med Vilhelmina kommun där det har hållits föreläsningar. Skolor och äldreboenden har också besökts. För perioden januari till augusti redovisar nämnden en prognos för samtliga mål vid årets slut. Av totalt elva mål förväntas fem uppfyllas vid årets slut. Fyra av målen beräknas bli delvis uppfyllda och två kommer inte att nå målvärdet. Det rör sig bland annat om mål inom ekonomi, förskole- och skolmåltider, måltider inom landstinget och äldreomsorgen samt miljö och hållbarhet. Kostnämnden har arbetet med verksamhetsmål Anpassa måltidsutbudet utifrån patientens hälsotillstånd, ålder eller vårdtid. Målet är ej uppfyllt per augusti men prognosen är att målet nås vid årets slut. Man har även satt upp ett mål om att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel med 35 procent fram till 2020, vilket nämnden är på god väg att uppfylla. Nämnden redovisar ett underskott på 0,5 miljoner kronor mot budget. 4.3 Resultat för kommunalförbund 4.3.1 Region Västerbottens resultat Viktiga händelser under perioden Region Västerbottens huvudsakliga uppgift är att verka för goda utvecklingsmöjligheter i hela regionen. I processer med bred delaktighet samlas förbundets medlemmar och andra aktörer i regionen, vilket möjliggör politiskt väl förankrade prioriteringar och ett samordnat handlande, för att åstadkomma regional utveckling och tillväxt. Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) 2014 2020 är inne i en intensiv fas. I januari 2017 lämnade den parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande: "För Sveriges landsbygder, en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd". Region Västerbotten lämnade remissvar på slutbetänkandet och ställde sig överlag positiv till betänkandets slutsatser. Som ett underlag för regionens remissvar samt som stöd i kommunernas arbete fördes dialog med samtliga kommuner kring kommitténs slutsatser och analyser. Särskilda satsningar pågår inom området jämställd regional tillväxt med syftet att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Satsningen görs inom ramen för regeringsuppdraget Jämställd regional tillväxt och Region Västerbotten genomför ett projekt för att minska den könsuppdelade arbetsmarknaden och anlägga ett intersektionellt perspektiv i den regionala finansieringen. Länsstyrelsen Västerbotten är samverkanspart. Under våren har det bland annat riktats en utlysning av projektmedel till jämställdhetssatsningar, erbjudits processtöd i jämställdhetsintegrering till sökande av regionala utvecklingsprojekt och företagsstöd samt bedrivits uppdragsutbildning i jämställdhet och regional utveckling för aktörer inom det företagsstödsfrämjande systemet och näringslivspersoner hos kommunerna. Särskilda resurser har lagts på att i samverkan med berörda kommuner bidra till ökad samordning och hitta nya utvecklingsmöjligheter där företag lagt omfattande varsel av hela eller delar av verksamheter eller där möjlighet till betydande potentiella investeringar finns. Inom digitaliseringsområdet pågår arbetet med Det digitala Västerbotten som samlar flera initiativ kring digitalisering i offentlig sektor. Under perioden har 14 kommuner i Västerbotten gått samman för att tillsammans arbeta med att ta fram digitala tjänster så att smartare lösningar som underlättar vardagen för regionens invånare utvecklas och används av flera aktörer i Västerbotten. Västerbottens kulturplan 2016 2019, framtagen enligt kultursamverkansmodellen, och den Regionala biblioteksplanen för Västerbottens län 2016 2019 är viktiga styrdokument med stor betydelse för den 17

regionala utvecklingen och arbetet med att stärka Västerbotten som attraktiv och tillgänglig region. Under perioden har Film i Västerbotten fortsatt att ha stora framgångar. Långfilmen Sameblod som fått stöd från Film i Västerbotten har fått bred uppskattning av publiken och vunnit priser på internationella filmfestivaler. Alva Kultur fyller 10 år i år och är som centrum för kultur i vården en fysisk mötesplats för olika kulturarrangemang och finns tillgänglig för patienter, anhöriga och anställda inom landstinget. Ett av uppdragen är att medverka till att utveckla nätverk inom och mellan kultursektor och vårdsektor för att främja kulturell västkraft, mångfald och ökad hälsa i regionen. Inom kommunikationsområdet har det strategiska och systematiska arbetet med att stärka bilden av Västerbotten fortsatt. Resurser från Västerbottens läns landsting möjliggör ytterligare prioritering av det regionala ledarskapet och arbetet med Västerbottens attraktivitet. Mötesplats Lycksele har under året genomförts för femte gången, tillsammans med en bred grupp samarbetsparter, med mycket gott resultat. Måluppfyllelse Målen för Region Västerbotten fastställs av förbundsfullmäktige och uttrycks i Regionplanen 2015-2020. Regionplanen utgår från den regionala utvecklingsstrategins vision och målsättningar, regionförbundets nationella uppdrag enligt lag och förordningar, de uppdrag som anges i förbundsordningen och regeringens årliga villkorsbeslut. Uppföljning för perioden januari - augusti 2017 visar att de i verksamheten genomförda insatserna under perioden bidrar väl till de inriktningsmål för verksamheten som Regionplanen innehåller. Arbetet bedöms vid denna tidpunkt i flertalet av målområdena att fortsätta utvecklas i enlighet med de rekommendationer som gavs i årsredovisningen för Region Västerbotten 2016. Inom turismutvecklingen fortsätter Region Västerbotten hållbarhetsarbetet med Global Sustainable Tourism Councils metod. Arbetet sker genom utvecklingspaket för destinationer och turismföretag, där deltagarna lär sig att arbeta inom resehandelskedjan genom företagsbesök med analys och åtgärdsförslag samt viss produktutveckling med researrangörer. Andra insatser är arbetet med chartertrafik från Europa, för att nå ut på befintliga utländska marknader och skapa tillgänglighet till och från regionen. Chartertrafiken har under perioden lett till en betydande ökning av resenärer från dessa marknader. EU-kommissionens vice ordförande och energikommissionär Maroš Šefčovič har besökte Umeå i mars. Värdar för besöket var Umeå kommun och Region Västerbotten. Besöket fokuserade på smarta energilösningar. 18

5. Produktion och produktivitet Den samlade produktionen i sjukvården, uttryckt i viktade vårdtjänster, har minskat med 0,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är en minskning för sjukhusvård med -3,2 procent och en ökning i primärvård med 8,5 procent. Viktade vårdtjänster är ett sammanvägt mått av vad som görs i olika typer av öppen och sluten vård. Vårdkontakterna viktas utifrån de resurser som de beräknas kräva. Ett exempel är att ett vårdtillfälle i slutenvård kräver mer resurser än ett besök i öppenvård. Både antalet vårdtillfällen och vårddagar har minskat. Medelvårdtiden har ökat något för länets egna patienter men minskat för regionens patienter och uppgår till 5,5 dagar i genomsnitt. Slutenvården minskar för såväl länets egna patienter som patienter från övriga regionen. Produktion Produktivitet Läkarbesöken har ökat medan de sjukvårdande behandlingarna minskat något. Ökningen av läkarbesök gäller framförallt primärvården där ökningen är 13,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av läkarbesök är kopplat till en ökad bemanning av hyrläkare inom områden där vakanser av egna läkarresurser varit höga. En förskjutning från slutenvård till öppenvård är i enlighet med den önskade riktning som landstinget har. Öppenvården ska ta hand om majoriteten av våra vårdbehov så att den slutenvården kan nyttjas på bästa sätt. Produktiviteten i sjukvården beräknas som antalet viktade vårdtjänster i relation till kostnader. Förändring i produktivitet påverkas alltså av variationer av kostnad respektive produktion. Produktiviteten i sjukvården har minskat med 2,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år, vilket är en konsekvens av minskad produktion och hög kostnadsutveckling. Den genomsnittliga beläggningen inom landstinget har under perioden varit knappt 95 procent, vilket är något högre jämfört med motsvarande period de senaste åren. Tandvårdens produktion har minskat med 4,7 procent medan produktiviteten har ökat med 1,4 procent. 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% Sjukvård Ack 2016 Ack 2017 2,7% 1,0% Primärvård Sjukhusvård Totalt -0,4% -2,3% -2,1% -5,8% Tandvård 2,2% 1,4% Ack 2016 Ack 2017 19

6. Finansiell analys 6.1 Periodens resultat Västerbottens läns landsting redovisar per augusti ett resultat på 152 miljoner kronor vilket är 67 miljoner kronor högre än motsvarande period 2016, då resultatet uppgick till 98 miljoner kronor. Periodens budgeterade resultat är 270 miljoner kronor vilket betyder ett underskott mot budget på 118 miljoner kronor. Prognosen för 2017, efter andra tertialet, bedöms till ett resultat på 10 miljoner kronor. 300 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 Resultat per augusti 2017, Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Prognos Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott på 245 miljoner kronor mot budget och en nettokostnadsutveckling på 6,7 procent. Landstingsstyrelsens negativa består till stor del av höga kostnader för hyrpersonal inom primärvården samt lägre asylersättning. Fastighetskostnader har hög kostnadsutveckling. Hälso- och sjukvårdsnämnden har höga personalkostnader främst för hyrpersonal. Kostnaderna har varit höga för medicinskt material och utomlänsvård. Prognosen för 2017 avseende verksamhetens nettokostnader bedöms till ett underskott mot budget på 320 miljoner kronor. 6.2 Finansiella mål Västerbottens läns landsting har i landstingsplan 2016-2019 beslutat om tre finansiella mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. För att klara finansieringen av strategiska investeringar har landstingsfullmäktige i juni 2017 beslutat om ändring i ett av de finansiella målen. Målet Investeringar ska finansieras utan extern upplåning ändrades till Återinvesteringar ska finansieras utan extern upplåning. Lånefinansiering kan ske av strategiska investeringar upp till maximalt 10 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Nedan redovisas en prognos på huruvida målen kommer att uppfyllas. Mål. Landstinget ska ha ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognos för måluppfyllelse Ett prognostiserat resultat för 2017 på 10 miljoner kronor innebär en bedömning att målet om ett positivt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag inte kommer att uppnås. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Större avvikelser från målet (<90 %) Mål. Landstingets totala pensionsåtagande ska vid utgången av 2017 vara finansierat till minst 38 procent Prognos för måluppfyllelse Ny finanspolicy antogs av landstingsfullmäktige i juni 2017. Den nya strategin innebär i korthet en normalt sett högre aktieandel, lägre ränterisk och att placeringarna ska vara fossilfria. För att anpassa portföljens allokering till den nya policyn kommer omplaceringar fortsatt att genomföras under året. Eventuella realisationsvinster återinvesteras i pensionsportföljen. Landstinget bedöms därmed klara målsättningen att det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2017 ska vara finansierat till minst 38 procent. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Helt (100 %) 20

Mål. Landstingets återinvestering ska finansieras utan extern upplåning. Lånefinansiering kan ske av strategiska investeringar upp till maximalt 10 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Prognos för måluppfyllelse I juli månad 2017 har 400 miljoner kronor upplånats för att finansiera investeringar. Ingen ytterligare upplåning planeras under året. Lånebeloppet understiger därmed tio procent av skatteintäkter och bidrag. Prognos för inriktningsmålets måluppfyllelse: Helt (100 %) Personalkostnader, inklusive köpta och sålda tjänster samt övriga personalkostnader, uppgår till 4 285 miljoner kronor vilket är en ökning med 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden för hyrpersonal har ökat med 38 procent och uppgår till 168 miljoner kronor. Merkostnaden beräknas till 50 procent av faktisk kostnad vilket innebär en merkostnad på 84 miljoner kronor. Närvarotiden totalt inom landstinget har ökat med 1,6 procent, vilket motsvarar ca 127 årstjänster. För lt-styrelsen har detta ökat 4,2 procent motsvarande ca 75 årstjänster och HSN 0,8 procent eller ca 49 årstjänster. 6.2.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader består av intäkter minus kostnader och avskrivningar. Verksamhetens nettokostnadsutveckling för perioden uppgår till 6,7 procent vilket är en högre utveckling än motsvarande period föregående år, då nettokostnadsutvecklingen uppgick till 2,8 procent. I detta avsnitt kommenteras landstingets utfall jämfört med motsvarande period föregående år avseende väsentliga poster som vårdintäkter, personalkostnader, läkemedelskostnader samt kostnader för utomlänsvård. Utfall i förhållande till budget återfinns i avsnitt 6.3 Budgetavvikelse. Vårdintäkter som består av regionintäkter, asylersättningar och intäkter för utskrivningsklara patienter, uppgår till 818 miljoner kronor vilket nästan är i nivå med motsvarande period föregående år. Asyl- och flyktingersättningen minskar med närmare 22 miljoner kronor mellan åren. Antalet asylsökande minskar nationellt vilket får återverkan på ersättningen till Västerbottens läns landsting. Regionvården ökar med 24 miljoner kronor mellan åren och hade 40 vårdtillfällen fler jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen ses framförallt inom Hjärtcentrum, Neuro- huvud- och halscentrum samt Barn och ungdomscentrum och beror framförallt på högre genomsnittskostnad per vårdtillfälle. Kostnader för läkemedel omfattar recept-, rekvisitionsläkemedel, särskilda läkemedel inklusive rabatter. Kostnader för läkemedel uppgår till 599 miljoner kronor vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen av läkemedelskostnaderna förklaras till stor del av billigare hepatitläkemedel. Kostnadsökning redovisas för nya dyra läkemedel främst inom cancerbehandling. Efter juli 2017 har Västerbotten läns landsting jämfört med föregående år den tredje lägsta kostnadsutvecklingen i riket när det gäller läkemedel. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen uppgår till 0,4 miljoner kronor högre än förväntat enligt behovsmodellen. Behovsmodellen anger den kostnad som landstinget bör ha enligt Sveriges Kommuner och Landstings modell för läkemedel. Kostnader för medicinskt material har ökat med 20 miljoner eller 7,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna består till stor del av volymökningar vid Laboratoriemedicin, Bild- och funktionsmedicin samt Hjärtcentrum. 21

Kostnaderna för utomlänsvård uppgår till 147 miljoner kronor vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I kostnader för utomlänsvård ingår köp av högspecialiserad vård, fritt vårdval och vårdgaranti inklusive transport av patienter. Kostnader för utomlänsvård kan variera stort över året och mellan åren beroende på förekomsten av patienter som kräver avancerad vård. I de höga kostnaderna återfinns också vårdgarantipatienter. 6.2.3 Finansiella intäkter och kostnader Periodens finansnetto uppgår till 65 miljoner kronor vilket är 15 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Orsaken till förändringen beror i huvudsak realisationsvinster vid omplacering i pensionsportföljen. De finansiella kostnaderna har ökat vilket i huvudsak är orsakat av högre räntekostnader för pensionsskulden. 6.2.4 Investeringar Landstingsfullmäktige har fastställt en investeringsbudget för 2017 på 770 miljoner kronor. Under årets åtta första månader har investeringsutfallet uppgått till 664 miljoner kronor med följande fördelning: 6.2.2 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skattesatsen för 2017 uppgår till 11,30 kronor per skattekrona, vilket innebär en ökning med 50 öre jämfört med 2016. Skatteintäkterna påverkas förutom av skattesatsen av befolkningsmängd, sysselsättningsnivå och lönenivåer. Skatteintäkterna för perioden baseras på Sveriges Kommuner och Landstings augustiprognos. För perioden uppgår skatteintäkterna till 4 156 miljoner kronor vilket är 9,1 procent högre än samma period föregående år. Generella statsbidrag och utjämningsbidrag uppgår till 1 082 miljoner kronor vilket är 13 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De generella statsbidragen är 31 miljoner kronor högre vilket framförallt är hänförligt till ökat läkemedelsbidrag. VLL - Investeringar belopp i miljoner kronor (mkr) Utfall augusti Prognos 2017 Årsbudget 2017 Byggnader 558 820 535 Medicinteknik 53 123 123 Övrigt 53 60 112 Summa 664 1 003 770 De största investeringsprojekten i landstinget finns inom fastighetsområdet. På Norrlands universitetssjukhus pågår flera byggprojekt. Byggnationen av Hjältarnas Hus har slutförts, slutbesiktigats och verksamhet i byggnaden startat hösten 2017. Andra större projekt är anpassning för administrativ verksamhet samt lokaler för läkarprogrammet. Systemhandling och projektering för ventilation av delar av Lycksele lasarett har genomförts och byggnadsarbeten påbörjas under hösten 2017. Årsprognos för investeringar avseende byggnationer beräknas överskrida årsbudget med 285 miljoner kronor. Avskrivningskostnaderna har under perioden uppgått till 237 miljoner kronor. I slutet på året bedöms utfallet bli 363 miljoner kronor vilket är enligt budget. 22

6.2.5 Medelsförvaltningen Det bokförda värdet på landstingets finansiella omsättningstillgångar uppgick den 31 augusti 2017 till 3 809 miljoner kronor. Tillgångarna var placerade enligt nedan. I juni fattade fullmäktige beslut om en finanspolicy som bland annat innefattar en annan viktning mellan tillgångsslagen. För att anpassa innehavet till den nya policyn har omplaceringar skett vilket inneburit en reavinst om 55 miljoner kronor. Utdelningar uppgår till 58 miljoner kronor. Både utdelning och reavinster återinvesteras i pensionsportföljen. Aktiemarknaden utvecklades positivt under årets två första tredjedelar. Geopolitisk oro har fortsatt vara påtaglig, bland annat i form av ökade spänningar mellan USA och Nordkorea. Trots detta är avkastningen under året +5,8 procent för Stockholmsbörsen och +11,3 procent för globala aktier i lokala valutor. Kronan har stärkts kraftigt mot USD hittills 2017 och även stärkts mot andra större valutor, vilket påverkat avkastningen för globala aktier bland svenska investerare negativt. Ekonomiska indikatorer har haft positiva utfall överlag och flera centralbanker har börjat röra sig mot en mindre expansiv penningpolitik. Trots detta har svenska marknadsräntor inte förändrats mycket, och avkastningen för svenska ränteindex har varit marginellt positiv. Landstingets totala kapitalförvaltningsportfölj minskade i nominellt värde under januari-augusti från 3 871 miljoner kronor till 3 820 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 0,9 procent. Avkastningskravet för hela året är 4 procent realt, omräknat för perioden är det 3,7 procent med hänsyn till inflation. Avkastningen för perioden är därmed 2,8 procent lägre än avkastningskravet. 6.3 Budgetavvikelse Landstingsstyrelse som driftnämnd och övriga nämnder lämnar egna delårsrapporter som bidrar till landstingsstyrelsens delårsrapport till landstingsfullmäktiges för beslut. Budgeten 2017 är förstärkt med 131 miljoner kronor exklusive förväntade löne- och prisökningar. Budgetförstärkning av läkemedel, regionintäkter, utomlänsvård samt en engångssatsning avseende digitalisering, tillgänglighet samt vidareutbildning. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per fokusområde redovisas nedan. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per fokusområden i mkr o procent Fokusområden Utfall 2017 Utfall 2016 Kostnadsutveckling Budgetavvikelse Årsbudget 2017 Intäkter 1 706 1 719-0,8% -39 2 661 - varav vårdintäkter 818 821-0,3% -29 1 276 - varav övriga intäkter 888 898-1,2% -9 1 385 Personalkostnader -4 285-4 043 6,0% -131-6 311 - varav pensionskostnader -280-253 10,8% 23-394 Läkemedel o medicinsk mat -894-877 1,9% -20-1 365 Utomlänskostnader -147-138 6,5% -16-196 Övriga kostnader -1 299-1 292 0,5% -42-2 028 - varav IT/MT-kostnader -127-137 -7,1% -3-202 - varav fastighetskostnader -168-162 3,4% -14-227 Avskrivningar -231-197 17,6% 2-355 Verksamhetens nettokostnader -5 150-4 828 6,7% -245-7 593 Budgetunderskottet inom verksamhetens nettokostnader uppgår till 245 miljoner kronor och nettokostnadsutvecklingen uppgår till 6,7 procent. Budget för vårdintäkter är förstärkt 2017 genom riktat tillskott och omfördelning med totalt 60 miljoner kronor. Vårdintäkter innehåller regionintäkter, intäkter för röntgenundersökningar och laboratorieprover samt ersättning för utskrivningsklara patienter och asylsökande. Underskottet mot budget finns främst inom regionintäkter. Läkemedelsbudgeten är förstärkt med 45 miljoner kronor och redovisar ingen avvikelse mot budget. Kostnaderna för medicinskt material redovisar ett 23

underskott på 20 miljoner kronor som ökat under andra tertialen. Budget för utomlänsvård är förstärkt med 5 miljoner kronor och underskottet uppgår till 16 miljoner kronor. Inom fastighetsområdet redovisas underskott inom kostnader avseende hyreskostnader, fastighetsunderhåll samt flyttkostnader koppat till stora lokalomflyttningar som pågår. Inom övriga kostnader redovisas ett flertal poster och underskott redovisas bland annat inom sjukresor, hjälpmedel, köp av medicinsk service samt förbrukningsmaterial. Nettokostnadsutvecklingen påverkas bland annat av högre kostnader inom pensionskostnader och avskrivningskostnader men utgör ingen budgetavvikelse. Åtgärdsplaner per verksamhetsområde Verksamhetsområde Utfall Plan tom Årsplan Andel 2017 aug 2017 Primärvård 3 24 13% 36 Sjukhusvård 34 49 69% 86 Service 2 18 11% 12 Summa åtgärdsplaner 39 91 43% 134 Verksamheten identifierade inför 2017 behov av åtgärder på totalt 134 miljoner kronor för att klara verksamheten inom ekonomisk förutsättningar. Behov av åtgärder berodde främst på en för hög kostnadsnivå från föregående år. Totalt uppgår åtgärdsplanerna till 134 miljoner kronor och uppnådd effekt till och med augusti bedöms till 91 miljoner kronor vilket motsvarar 43 procent. Ambitionen att minska hyrläkarkostnaden med 30 procent jämfört med 2016 vilket motsvarar 53 miljoner kronor, har inte kunnat genomföras. Under hösten planeras neddragningen inom både primärvård och sjukhusvård. 6.4 Framtidsbedömning och årsprognos Västerbottens läns landstings ekonomiska situation är fortsatt ansträngd. Verksamhetens nettokostnadsutveckling uppgår efter åtta månader till 6,7 procent. En stor del av de ökade kostnaderna är personalkostnader och kostnader för inhyrd personal. De åtgärdsplaner som verksamheten identifierade inför 2017 har ännu inte uppnått önskad effekt. Att bryta kostnadsutvecklingen är av största vikt för att skapa ekonomiskt utrymme för att möta den utveckling som sker inom hälso- och sjukvården, säkra kompetensförsörjningen samt genomföra planerade investeringar. Liksom tidigare år innehåller de kommande åren stora investeringsbehov främst i lokaler, nya läkemedel och nya medicinska metoder och därigenom även ny medicinsk utrustning. De personalprognoser som finns för landstinget avseende de kommande åren visar på ett ökat antal avgångar främst beroende på generationsväxling. Vakansproblematiken kommer därför sannolikt att kvarstå inom ett flertal yrkesgrupper och medicinska specialiteter. Insatser för att minska behov av inhyrd personal måste fortsatt prioriteras för att personalkostnaderna på sikt ska kunna balanseras. Att genomföra handlingsplanen för oberoende av hyrpersonal är nödvändig. Tillgängligheten är fortfarande en utmaning för landstinget. Strategier som vård på rätt nivå, kompetensförsörjning, nya arbetssätt och produktionsplanering är avgörande för att förbättra tillgängligheten. Prognosen för 2017, efter andra tertialet, bedöms till ett resultat på 10 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader bedöms redovisa ett underskott mot budget på 320 miljoner kronor. Detta kräver att kostnadsutvecklingen minskar genom att verksamheten genomför planerade åtgärder, och att arbetet med oberoende av hyrpersonal intensifieras. En anpassning av kapitalplaceringarna till en ny finanspolicy kommer att innebära omsättning i portföljen där överskott återinvesteras. Detta har inte beaktats i prognosen. 24

Det generella statsbidraget redovisar ett överskott mot budget 2017 och för att möta behovet av tillgänglighet till vården har ett antal riktade engångssatsningar om 40 miljoner kronor beslutats. Satsningarna förväntas ge ett bättre utgångsläge inför kommande år att klara uppdraget inom eller med ett lägre underskott i Prognosen för 2017 redovisas i sammanställningen nedan. förväntan om lägre pensionsavsättning än budgeterat. 6.5 Balanskrav Balanskravet är ett lagstadgat krav som landstinget måste uppfylla och som innebär att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna är större än kostnaderna. Om resultatet är negativt ska underskottet återställas med motsvarande överskott inom tre år. Ett prognostiserat resultat på 10 miljoner kronor innebär att landstinget bedöms klara balanskravet. Balanskravutredning utifrån helårsprognosen redovisas nedan. Landstinget har sedan 2015 ett helägt dotterbolag, Västerbottens läns landstings Innovation AB. Bolagets verksamhet är begränsad och ingår inte i den sammanställda redovisningen i enlighet med rekommendation RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Balanskravsresultat (mkr) Prognos enligt periodens resultat i resultaträkningen 10 Reducering av samtliga realisationsvinster - Justering för realisatinsvinster enligt undantagsmöjlighet - Justering för realisatinsförluster enligt undantagsmöjlighet - Orealiserade förluster i värdepapper - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - Användning av medel från resultatutjämningsreserv - Balanskravsresultat 10 6.6 Bolag inom landstingskoncernen Den sammanställda redovisningen innehåller landstingets verksamhet samt 50 procent av Region Västerbotten med dotterbolag. Koncernen redovisar sammanlagt ett resultat på 163 miljoner kronor, vara 152 miljoner avser Västerbottens läns landsting och 11 miljoner kronor Region Västerbotten med dotterbolag. Samtliga bolag med undantag för Skogsmuseét AB visar på ett positivt resultat eller nollresultat. Bolagen prognosticerar att lagd årsbudget kommer att hålla alternativt ett överskott. Årsprognosen för Region Västerbotten pekar mot ett överskott, vilket i huvudsakligen beror på en 25

6.7 Resultat och balansräkningar med noter 26

BALANSRÄKNING, (mkr) 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar (Not 1) 101 90 101 90 Mark, byggnader, tekniska anläggningar (Not 2) 2 706 2 269 2 700 2 263 Maskiner och inventarier (Not 3) 568 592 559 579 Finansiella anläggningstillgångar (Not 4) 55 55 52 52 Summa anläggningstillgångar 3 430 3 006 3 411 2 984 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd (Not 5) 24 24 24 24 Kortfristiga fordringar (Not 6) 552 687 520 632 Kortfristiga placeringar (Not 7) 3 375 3 262 3 341 3 234 Kassa och bank (Not 8) 494 146 468 109 Summa omsättningstillgångar 4 446 4 120 4 354 4 000 SUMMA TILLGÅNGAR 7 876 7 126 7 765 6 984 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (Not 9) - ingående eget kapital 1 854 1 756 1 828 1 731 - direktbokning mot eget kapital 0 0 0 0 - resultatutjämningsfond 0 0 0 0 - årets resultat 163 98 152 97 Summa eget kapital 2 018 1 854 1 980 1 828 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner (Not 10) 3 751 3 509 3 747 3 505 Övriga avsättningar 1 0 0 0 Summa avsättningar 3 752 3 509 3 747 3 505 SKULDER Långfristiga skulder (Not 11) 492 98 489 91 Kortfristiga skulder (Not 12) 1 615 1 664 1 548 1 560 Summa skulder 2 107 1 762 2 037 1 651 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 876 7 126 7 765 6 984 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och jämförliga säkerheter 0 0 0 0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna (Not 13) 5 579 5 643 5 575 5 623 Övriga ansvarsförbindelser (Not 14) 251 255 279 283 27

28

NOTER RESULTATRÄKNING (mkr) NOTER KASSAFLÖDESANALYS (mkr) Not 1 Justering för ej likvidpåverkande poster 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12 Av- och nedskrivningar och utrangeringar 241 330 237 347 Reavinster 0-4 0-26 Årets förändring, avsättning för pensioner 242 282 242 211 Summa ej likviditetspåverkande 483 608 479 532 Not 2 Investeringar 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12 Immateriella tillgångar 31 20 22 42 Fastigheter 559 253 559 415 Medicinteknisk utrustning 53 148 53 78 Hjälpmedel 19 25 19 27 IT-utrustning 9 17 9 11 Maskiner/inventarier 0 1 1 0 Fordon 0 10 3 Konst 1 1 1 1 Finansiella anläggningstillgångar -8 35 0 11 Summa investeringar 664 510 664 587 Not 3 Försäljning av anläggningstillgångar 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12 Mark 0 4 0 26 Inventarier m.m. 0-4 0 1 Summa försäljningar 0 1 0 26 Not 4 Förändring, långfristiga skulder 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12 Investeringsbidrag -3-3 -3-3 Amorteringar -4-2 0 0 Upptagna lån 400 0 400 0 Summa förändring långfristiga skulder 393-5 397-3 29