1(14) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 14. FÖR BARN OCH UNG- DOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande verksamhet med differentierat utbud av såväl kompetens/metodik som omhändertagandenivåer. För att uppnå denna målsättning skall barn och ungdomspsykiatrin : skapa förtroende hos befolkningen och samarbetspartners samt utmärkas av bra service och goda kontakter med samarbetspartners. En förutsättning för det är hög barnpsykiatrisk och omvårdnadskompetens. Detta ställer också krav på att barn och ungdomspsykiatrin upprätthåller en hög tillgänglighet för akut och planerat omhändertagande. tillhandahålla ett brett utbud av såväl metoder som vård/insatser med olika grad av omhändertagandenivå. Fungerande vårdkedjor skall finnas såväl inom ns verksamhet som med andra vårdgivare. präglas av helhetssyn på det enskilda barnets eller ungdomens behov och ett tvärvetenskapligt synsätt utifrån medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska kunskapsområden. Verksamhetens kvalitetsarbete ska vara inriktat på att stärka och utveckla en god hälso- och sjukvård och bedrivas utifrån landstingets definitioner på vad som är god vård enligt nedanstående områden: 1) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Det innebär att vården skall bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 2) Säker Det innebär att skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete. 3) Patientfokuserad Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. 4) Effektiv Det innebär att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks.
2(14) 5) Jämlik Det innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patie n- ter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården skall bedrivas i enlighet med landstingets policydokument Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting inom ramen för en hälso- och sjukvårdsetisk plattform, se Uppdragsguiden. 6) Vård i rimlig tid Det innebär att inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Ovanstående sex områden utgör ram för ett antal formulerade mål och krav som specificeras i och som skall redovisas enligt bilagd Uppföljningsplan. I följande text används begreppet barn emellanåt för hela målgruppen för att inte onödigt tynga texten. 2 Målgrupper Barn och ungdomar upp till och med 17 år och boende i Stockholms läns landsting med psykisk störning, sjukdom eller relationsproblem, som utgör hinder för personlig växt och mognad. De psykiska problemen skall vara av sådan omfattning och intensitet att hjälpinsatser på primärnivå (MVC, BVC, husläkare, barnomsorg, skola och socialtjänst) inte är tillräckliga. 3 Struktur Barn- och ungdomspsykiatrisk vård är en specialistresurs inom hälso- och sjukvården. Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd skall i första hand tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård (MVC, BVC och husläkare). n ska tillhandahålla (BUP-divisionen)alternativt ingå i (Kista BUP)en utbudsstruktur som innehåller lokal öppenvård, länsgemensam öppenvård, mellanvård och heldygnsvård. Öppenvård, mellanvårdsformer och he l- dygnsvård ska arbeta i nära samverka med varandra utifrån den unges aktuella behov. Verksamheten skall planeras så att det som kan göras under dagtid inte överförs till kvällstid respektive det som kan göras under vardagar inte överförs till helger. Lokala öppenvårdsmottagningar Den lokala barnpsykiatriska öppenvården ska ha det övergripande ansvaret för den unges vård och behandling. Den lokala öppenvården ska fungera som patienternas lots till övrigt utbud inom barn och ungdomspsykiatrin. Detta ställer
3(14) krav på aktivt arbete dels med intern samordning inom barnpsykiatrin dels me l- lan barnpsykiatrin och olika vårdgivare och samhällsorgan. Mobila team och dagvård - mellanvård Mellanvård är en del av det lokala öppenvårdsutbudet. Mellanvården ska förstärka den lokala öppenvården och erbjuda insatser utöver vad poliklinisk mo t- tagningsvård kan ge till patienter/familjer där arten och graden av det psykiatriska tillståndet kräver det. Tjänsten ska innefatta dagvård för barn/ungdomar som har behov av hög nivå av insatser men där heldygnsvård inte är nödvändig och mobila team som ska arbeta med stöd i nätverket genom insatser i hemmet eller andra vardagsmiljöer för barnet. Mellanvårdens insatser ska karaktäriseras av hög intensitet och stor flexibilitet i arbetsmetodik. Mellanvården ska kunna erbjuda såväl akuta och snabba insatser som planerade. Insatserna ska vara tidsbestämda och ska i de enskilda fallen utformas, så att det finns resurser att påbörja nya uppdrag utan väntetid. Patienter kan inte söka direkt till mellanvården som inte heller har eget akutansvar. Länsgemensam öppenvård n skall tillgodose att döva eller hörselskadade barn, barn med svåra funktionshinder, flyktingbarn, barn som varit utsatta för sexuella övergrepp och/eller familjevåld har tillgång till länsgemensam barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård samt svara för insatser i samverkansklasser. Heldygnsvård n skall erbjuda heldygnsvård när öppenvårdens och mellanvårdens insatser bedöms vara otillräckliga. n skall kunna ge psykiatrisk tvångsvård. Vården skall kunna differentieras utifrån ålder och problematik. 4 Vårdtjänster n skall erbjuda ett differentierat barn- och ungdomspsykiatriskt utrednings- och behandlingsutbud med tillgång till öppenvård, mellanvård och heldygnsvård inkl LP T-vård. Vården skall ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå och utmärkas av professionell kvalitet och garanterar en god och säker vård. n ska tillhandahålla ett behandlingsutbud med barn- och ungdomspsykiatriskt råd, stöd och skydd samt aktuella psykoterapeutiska, pedagogiska och farmakologiska behandlingsmetoder, som står på evidensbaserad grund. Utöver generella barn- och ungdomspsykiatriska insatser ska n tillhandahålla specialiserad kompetens inom områdena: kris och trauma, ångeststörning, tvång och fobier, utagerande, ADHD, störningar i utvecklingen av
4(14) små barn, autismspektrumstörningar mm, ätstörningar, självskadebeteende, depression och psykos. n skall tillgodose att finsktalande barn har tillgång till särskilt finskspråkigt öppenvårdsteam. n ansvarar för att organisera verksamheten så att de finsktalande barnen utöver generell barnpsykiatrisk kompetens på finska språket även får del av specialiserad kompetens enligt ovan. n ska ha beredskap att utföra psykologiska utvecklingsbedömningar av förskolebarn på uppdrag av barnläkare vid barnläkarmottagning i öppenvård i den omfattning och till den ersättning som överenskommes i respektive lokalt avtal. 4.1 Särskilda områden eller målgrupper Nedan har beställaren preciserat uppdraget för några områden eller målgrupper som särskilt lyfts fram som utvecklingsområden eller av andra skäl diskuterats i samband med övergripande beslut om förändringar av barn och ungdomspsykiatrin Stockholms län. 4.1.1 Insatser för små barn Insatser för små barn och späda barn ska utvecklas utifrån kunskapen att små och späda barns psykiska ohälsa kan ha sin grund i speciella svårigheter hos barnet, psykologiska problem eller psykisk sjukdom hos föräldrar eller social problematik hos familjen. Psykisk ohälsa hos små och späda barn uttrycks ofta genom kroppsliga symptom. Av detta följer att barnpsykiatriska insatser för små barn ska kunna erbjudas inom den barnpsykiatriska organisationen, i samarbete med eller via barnhälsovård, barnsjukvård, socialtjänst, vuxenpsykiatri och beroendevård. n ska föra verksamhetsregistrering på sådant sätt att det är möjligt för beställaren att följa utvecklingen av förebyggande insatser till MVC och BVC, samarbetet med barnsjukvården samt utvecklingen av intensiva insatser för små och späda barn. n skall tillhandahålla psykologresurser som erbjuder konsultation till mödra- och barnhälsovården. 4.1.2 Insatser till mödra- och barnhälsovård Tjänsten innebär att n skall: - erbjuda konsultation till personal inom mödrahälsovård. Via konsultation medverka till tidig upptäckt av riskfaktorer som kan påverka det blivande föräldraskapet. Inom ramen för det konsultativa arbetet ska Vård-
5(14) givaren även medverka vid bedömning av individuella vårdbehov hos blivande föräldrar så att mödravården vid behov lotsar till adekvat insats inom primärvård, socialtjänst eller vuxenpsykiatri. - erbjuda konsultation till personal inom barnhälsovård. Via konsultation medverka till tidig upptäckt av depression i samband med förlossning och annan psykisk ohälsa i familjen som kan utgöra ett hinder för en positiv utveckling för barnet. Inom ramen för det konsultativa arbetet ska n även medverka vid bedömning av individuella vårdbehov hos föräldrar så att barnhälsovården vid behov lotsar till adekvat insats inom primärvård, socialtjänst eller vuxenpsykiatri. Tidigt upptäcka barn med psykisk ohälsa inkl anknytningsproblem och neuropsykologiska/-psykiatriska störningar samt medverka till att familjen lotsas till adekvata insatser inom barnpsykiatri, barnmedicin, socialtjänst och/eller vuxenpsykiatri. Kompetens kring adopterade barns särskilda behov och förutsättningar ska finnas i verksamheten. n ska erbjuda korta insatser till blivande föräldrar och nyblivna föräldrar med fokus på föräldraskapet, där problematiken bedöms kunna bli ett hinder för en god anknytning mellan förälder och barn. Samtal skall erbjudas på mottagningen som bedriver barn- eller mödrahälsovård eller på barnpsykiatrisk mottagning. 4.1.3 Barn med misstänkt eller diagnostiserad ADHD och närliggande tillstånd n ska delta i tvärprofessionella team-utredningar som handlägger frågeställningar kring misstänkt ADHD eller liknande tillstånd (s k basteam- /Studsteamsutredningar) och i teamet bidra med psykologkompetens samt vid behov barnpsykiatrisk kompetens. Landstingets utredningsinsats ska föregås av en samlad kartläggning från skolans pedagog, läkare och psykolog i enlighet med rekommendationerna i programarbetet "Barn med koncentrationssvårigheter". Väntetiden för barn som remitterats för utredning ska inte vara längre än 3 månader. Tiden från start av utredning till det föräldrar och andra berörda har presenterats en bedömning och plan för fortsatta insatser skall vara högst 4 månader. n ska medverka till att detta uppfylls utifrån sin medverkan i teamet. ns uppdrag om medverkan i basteam/studs-team för utredning av barn med ADHD kan komma att förändras till tillföljd av pågående översyn av utredning/insatser för målgruppen. n ska tillhandahålla evidensbaserad föräldraträning till föräldrar
6(14) med barn/ungdomar med utagerande och/eller neuropsykiatrisk problematik Verksamhetsregistrering ska ske på sådant sätt att antalet barn som fått diagnosen ADHD inom ns verksamhet ska kunna redovisas till beställaren. 4.1.4 Barn med misstänkt eller diagnostiserad autism/autismspektrumstörning n ska i samarbete med barnhälsovård och barnsjukvård medverka till att barn med autismspektrumstörning upptäcks, utreds och aktualiseras för insatser så tidigt som möjligt. n ska ansvara för tvärprofessionell utredning av barn med misstänkt autismspektrumstörning. Utredningen ska ske i enlighet med aktuell forskning. Arbetet ska organiseras så att utredning kan ske utan väntetider och inom ramen för gällande vårdgarantier. n ska tillhandahålla specialiserad kompetens för målgruppen som ansvarar för utredning och andra insatser till målgruppen. n ska följa kunskapsutvecklingen, svara för konsultativa insatser även till privata BUP-mottagningar som har vårdavtal med landstinget. n ska tillhandahålla stöd och svara för kontinuitet gentemot patienter som får insatser vid habiliteringscenter eller har utretts inom vårdgivarens verksamhet. Teamet ska innehålla specialist i barnpsykiatri. n ska föra verksamhetsregistrering på sådant sätt att beställaren kan följa antalet barn samt ålder på barn som fått diagnos inom autismspektrum inom vårdgivarens verksamhet. 4.1.5 Barn med svår psykiatrisk och social problematik som vårdas utanför det egna hemmet Barn som vårdas utanför det egna hemmet genom placering i Hem för Vård eller boende (HVB) utifrån socialtjänstlagen, och som har samtidig psykiatrisk problematik, ska ha tillgång till barnpsykiatriska insatser på likvärdigt sätt som andra barn. Insatserna ska i första hand ges i öppenvård. För barn som är placerade i HVB utanför länets gränser ska n i samband med att vårdplan upprättas medverka till att närmaste barnpsykiatrisk verksamhet kan fullgöra uppdraget. För barn som har komplex social och samtidig psykisk störning och som bedöms ha behov av heldygnsvård, kan barnpsykiatriska tilläggstjänster av vårdgivaren köpas vid HVB-verksamhet där barnet är placerat utifrån socialtjänstlagen.
7(14) Det anlitade HVB-hemmet ska ha länsstyrelsens godkännande att bedriva HVB-verksamhet (Hem för vård eller boende). Mellan n och behandlingshemmet ska ett skriftligt uppdrag överenskommas kring varje enskilt barn/ungdom om inriktning och omfattning av insatser. Uppdraget ska avse barnpsykiatriska behandlingsinsatser utifrån sjukvårdshuvudmannens ansvar. För barn/ungdomar med komplex problematik som även har funktionshinder, tex Asperger (med insatser enligt LSS), ska uppdraget överenskommas tillsammans med kommunal handikappomsorg, socialtjänst och/eller skola samt habilitering. Behandlingen ska bygga på en helhetssyn av barnets olika behov. Med utgångspunkt i uppdraget ska behandlingshemmet och n upprätta en skriftlig behandlingsplan för varje enskild ungdom. Planen ska göras i samråd med barn/familj och ska utvärderas och omprövas minst var sjätte månad. n ska vara beredd att medverka i arbete om ackreditering eller annan form av system för kvalitetssäkring av ovanstående tjänster. 5 Samverkan Verksamheten skall samverka med alla relevanta aktörer för att tillgodose patientens vård- och omvårdnadsbehov. n skall samverka med vårdgrannar och andra samverkanspartners, myndigheter, organisationer och patient- och anhörigföreningar. Samverkan kring enskilda patienters behov av hälso- och sjukvård och omsorg ingår i åtagandet. Former för samverkan ska finnas med barnmedicin, skola, socialtjänst, vuxenpsykiatri, habilitering och beroendevård som omfattar samverkan på strukturell nivå, konsultativ nivå och gemensamt arbete kring gemensamma patienter. Samverkan på strukturell nivå ska finnas med utvecklingsenheterna för mödraoch barnhälsovården samt med Forum för kunskap och gemensam utveckling (Centrum för folkhälsa och Centrum för vårdpraxis) för samråd och samordning kring insatser till mödra- och barnhälsovården. Samverkan med barnsjukvården n skall tillhandahålla barn- och ungdomspsykiatriska konsultinsatser riktad till barnklinikerna vid akutsjukhusen i Stockholms län samt samarbeta med insatser utanför sjukhuset kring det enskilda barnet. Samverkan kring barn och ungdomar med allvarlig Ätstörningsproblematik
8(14) n ska samverka med den specialiserade ätstörningsvården och barnsjukvården med målsättning att åstadkomma en tydlighet i vårdkedjan gentemot befolkningen. Samverkan kring ungdomar med missbruk n skall svara för konsultativa insatser till lokal beroendevård för barn och ungdomar och vid behov ge de ungdomar som har kontakt med Maria Ungdom och/eller lokal beroendevård barn- och ungdomspsykiatriska insatser.
9(14) Samverkan vid övergång mellan ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatri Utifrån patientens vårdbehov tillämpas en flexibel åldersgräns (16-20 år) mellan vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Vuxenpsykiatrin öve r- tar betalningsansvaret när patienten fyller 18 år. I de fall vårdtiden bedöms bli lång skall vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin i ett tidigt skede, senast sex månader före 18-årsdagen, samverka kring vårdplanering. n ska samverka med vuxenpsykiatrin för att utveckla metoder för att tillgodose behovet av insatser för åldersgruppen 16-24 år. Samverkan kring barn/ungdomar med funktionshinder som har behov av särskilt stöd från flera vårdgivare och huvudmän och/eller samtidig social och psykiatrisk problematik För barn med funktionshinder och/eller komplex samtidig social och psykiatrisk problematik som kräver insatser från fler än två vårdgivare och huvudmän ska de strukturer för samverkan som är lokalt överenskomna utifrån den s k BUS-policyn följas liksom i BUS-policyn överenskomna riktlinjer för ansvarsfördelning och insatser. För barn och ungdomar med både sociala problem och psykiatrisk störning och som vårdas utanför hemmet skall n tillsammans med socialtjänst och, vid funktionshinder även handikappomsorg, upprätta en gemensam vårdplan för barnet/ungdomen, under förutsättning att barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare önskar/samtycker till detta. Utredning på socialtjänstens initiativ av barn och ungdomar som visar tecken på psykisk störning bör ske i direkt samarbete med socialtjänsten och inriktas på de särskilda problemområden där socialtjänsten behöver ns specifika kompetents. Formerna för detta samarbete skall baseras på de principer som fastlagts i BUS-utredningen. Barnpsykiatriska utredningar begärda av domstol i samband med vårdnadsoch umgängesutredningar skall tillhandahållas om misstanke om psykisk störning finns. Samverkan kring ungdomar som vårdas enlig LVU och LSU n ska i samarbete med HVB-hem (Hem för vård eller boende) och SIS-institutioner (Statens institutionsstyrelse) utveckla former för samarbete så att barnen vid dessa institutioner får tillgång till barnpsykiatriska insatser.
10(14) 5.1 FoUU och verksamhetsutveckling n skall avsätta särskilda FoUU-resurser så att utvecklingsprojekt av god kvalitet kan genomföras och kontakter med samhällsvetenskap och medicinsk vetenskap upprätthållas. n skall i forsknings-, utvecklings- och utbildningsfrågor samverka med relevanta forsknings- och utbildningsinstitutioner. n åtar sig också att tillhandahålla kliniska utbildningsplatser till läkare och övriga vårdyrkesstuderande enl. särskilt huvudavtal med staten och samarbetsavtal med Karolinska Institutet. n skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamhet, utveckling för vårdens kvalitet och effektivitet. Detta omfattar bl a att n skall följa de riktlinjer som utfärdas om ansvarsfördelningen mellan barnpsykiatrin och andra vårdgrenar samt att delta i arbetet med att påverka vårdbehov och vårdkonsumtion hos de målgrupper som ingår i vårdansvaret och att styra vårdsökande till rätt vårdnivå. 6 Prioriteringar n skall i tillämpliga delar följa de riktlinjer för prioriteringar som vid varje tidpunkt gäller enligt lag och SLLs riktlinjer. 7 Vårdprogram, kvalitetsregister och politiska styrdokument Aktuella politiska styrdokument för den barn- och ungdomspsykiatriska vården i länet är: "FN:s konvention om barnets rättigheter". Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget. Gemensam policy med riktlinjer för Stockholms läns kommuner och landsting. (BUS-utredningen sept 2001) En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård (1998) "Behovsanalys ungdom och missbruk 2002. Socialstyrelsen, (2002) ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt Program för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter i Stockholms län (2005)
11(14) Aktuella nationella kvalitetsregister är RIKSÄT (specialiserad behandling av ätstöringssjukdom) BUSA ( barn och ungdom med svår AD/HD) 8 Tillgänglighet 8.1 Allmänt Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att SLLs definition av hälso- och sjukvård i rimlig tid tillämpas. Detta innebär att verksamheten skall ha hög tillgänglighet för både planerade och oplanerade insatser på mottagningen och i hemmet. n skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. n skall sträva efter att göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionshinder. Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med n via telefon, brev, telefax och e-post. n skall delta i den utveckling som sker inom SLL för ökad tillgänglighet. Barn, ungdomar och föräldrar skall kunna vända sig direkt till ns öppenvårdsmottagningar, när barn- och ungdomspsykiatriskt behov föreligger 8.2 Öppettider Verksamheten skall ta emot akuta patienter dygnet runt. Öppethållande- och telefontider skall anpassas till patienters och anhörigas behov. Lokala öppenvårdmottagningar skall ha akutansvar vardagar klockan 08.00-16.00 inklusive lunchtid. Lokala öppenvårdsmottagningar skall ta emot patienter vardagar minst mellan kl. 08.00-17.00. 8.3 Telefontillgänglighet/bokning av tid Lokala öppenvårdsmottagningen skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden dvs 8.00-17.00 bl a för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då lokala öppenvårdsmottagningen inte har öppet skall telefonsvarare ge in-
12(14) formation om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare och/eller till Vårdguiden på telefon och Internet. 8.4 Väntetider Mål för tillgänglighet Väntetiden till första erbjudet besök är högst 4 veckor. Akuta besök tas emot inom ett dygn. n skall följa SLLs vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier. Information om dessa finns på Uppdragsguiden. n skall ha rutiner för information till patienter om deras rättigheter gällande vård- och besöksgaranti. n ska registrera uppgifter i Väntetider i vården enligt landstingsförbundets gällande instruktion. 8.5 Tolk n skall, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner/policy för hur användning av tolk (inklusive hörseltolk) sker. 8.6 Lokaler Avtalad verksamhet skall bedrivas i för verksamheten väl ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler. De lokaler som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionshinder. n skall genom tydlig skyltning beskriva vilken verksamhet som bedrivs. 9 Personal Inom verksamheten ska finnas fast anställda specialister i barnpsykiatri, sjuksköterskor med vidareutbildning i barnpsykiatri, legitimerade psykologer med inriktning mot barn samt socionomer, specialpedagoger, skötare och personal i övrigt med erforderlig kompetens för att utföra alla delar som ingår i åtagandet 10 Patientens valfrihet
13(14) Patienten har i de flesta fall rätt att välja vårdgivare. Valfriheten gäller på samma vårdnivå och även hos privat vårdgivare som har avtal med landstinget. Rutiner enligt bilaga x ska följas. 11 Medicinsk service n svarar själv för samtliga kostnader för medicinsk service. n kan välja vilket laboratorium som skall användas eller om n önskar göra analyserna i eget närlaboratorium. Sådant närlaboratorium skall vara ackrediterat. n äger rätt att använda laboratorier som SLL upphandlat. inom SLL kan vara bundna att följa av SLL upphandlade laboratorier. 12 Läkemedel n ska sträva efter att ge sådan kompetens till behandlande läkare att man kan erhålla generell licensiering för förskrivning av centralstimulantia för farmakologisk behandling av barn med ADHD. 13 Uppföljning n skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. Beställaren kommer att genomföra en uppföljning av verksamheten enligt uppföljningsplanen, minst två (2) gånger per år. 14 Lokala tillägg i uppdragsbeskrivningen Kan avse t ex: Särskilt uppdrag kring åldersgruppen 16-24 år i samverkan med vuxenpsykiatrin Särskilt uppdrag till ungdomsmottagningar för åldersgruppen över 18 år Särskilt uppdrag för föräldrautbildningsinsatser/skolpersonalutbildning för barn med ADHD Tilläggsuppdrag för att tillgodose tillgång till psykologisk utvecklingsbedömning av förskolebarn som är under utredning vid barnläkarmottagningar/bvc
14(14) Uppdrag om utvecklingsprojekt gemensamt med socialtjänst och eller skola (BUS) eller andra särskilda lokala satsningar Uppdrag kring andra patient-/behovsgrupper