Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1
Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt motiverat. Permanenta åtgärder försvårar återgång till 1 procents sparande. Regeringen har en mer positiv syn på det strukturella underskottet än andra bedömare. Regeringens aktiva stabiliseringspolitik tidsmässigt träffsäker. 2
Överskottsmålet Överskottsmålet nås inte. Regeringen borde ha deklarerat att vi har en avvikelse från överskottsmålet. Avvikelse från överskottsmålet acceptabel pga. lång och djup lågkonjunktur. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet inte hotad. Tydligt och värdefullt åtagande i VP14 om att nå 1 procent av BNP i sparande 2018. Regeringen har återigen skjutit fram tidpunkten för när 1 procents överskott ska nås. Borde ha motiverat detta. 3
Ett ändrat överskottsmål Kopplingen mellan överskottsmål och finanspolitik bör förtydligas. Strukturella sparandet bör stå i fokus. Om avvikelse ska regeringen förklara och presentera en plan för att nå målet. Ett lägre överskottsmål förenligt med acceptabel förmögenhets- och skuldutveckling, men: Innebär mindre krismarginaler, Värre om målet inte nås, Endast en temporär ökning av resurserna. Rådets samlade bedömning: Målet 1 procent av BNP bör tills vidare behållas. 4
Utgifter och rambeslutsmodellen Utgiftstaket stramt de närmaste åren. Risk för kortsiktiga åtgärder, vilka kan skada effektiviteten i statlig verksamhet. Utgifterna för sjukpenning har underskattats. Handlingsutrymmet kan komma att begränsas, Prognosmetoderna bör förbättras, Regeringen bör redovisa grunden för sin bedömning. Riksdagsbehandlingen av BP14. Den politiska oenigheten har försvagat rambeslutsmodellen. Angeläget med ett brett politiskt samförstånd kring riksdagens beslutsregler för budgeten. 5
Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning har hållit tillbaka sysselsättningsökningen. Goda offentliga finanser och regeringens reformer, i synnerhet jobbskatteavdragen, har bidragit. I ett internationellt perspektiv är utvecklingen god, men inte exceptionell. Risk för varaktigt hög arbetslöshet. Hög andel långtidsarbetslösa Ökande andel av de arbetslösa tillhör utsatta grupper. Arbetslöshet 15 24 år döljer stora skillnader inom gruppen. Inaktivitet stor framförallt bland 19 20-åringar. 6
Inkomstfördelning 2006 2012 Disponibla inkomsterna i fasta priser har ökat med ca 13 procent. Ginikoefficienten bara ökat marginellt, men: Minskad inkomstspridning allra högst upp i fördelningen och ökad spridning i den nedre delen av fördelningen; Relativa fattigdomen ökat efter 2006. 7
Jobbskatteavdragen Regeringens bild Jobbskatteavdragen har: Bidragit till de högre genomsnittliga inkomsterna för hushållen, Inte påverkat Ginikoefficienten nämnvärt, Bidragit till att avståndet ökat något mellan de lägre inkomsterna i inkomstfördelningen och medianinkomsten, Gett ett visst bidrag till den förändrade inkomstfördelningen, men relativt marginell. 8
Tack!
BNP-gap 2014 enligt prognoser hösten 2013 Procent av potentiell BNP 0,0 BP14 KI -0,5-1,0-1,5-2,0-1,9-2,5-3,0-3,5-3,0 Varav arbetsmarknadsgap
Finansiellt sparande 2014 enligt prognoser hösten 2013 Procent av BNP 0,4 0,2 0,0 BP14 KI 0,2-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,6 Faktiskt sparande Strukturellt sparande -1,5-1,5-0,8
BNP-gap 2014 enligt prognoser våren 2014 Procent av potentiell BNP 0,0 VP14 KI ESV -0,5-1,0-1,5-1,3-1,2-2,0-2,5-2,4 Varav arbetsmarknadsgap -3,0
Finansiellt sparande 2014 enligt prognoser våren 2014 Procent av BNP 0,0 VP14 KI ESV -0,5-0,2-1,0-1,5-1,3-1,6-2,0 Faktiskt sparande -2,0-1,8-2,5 Strukturellt sparande -2,3
Strukturellt sparande 2014 Procent av BNP 0,0-0,2-0,4 VP14 KI ESV -0,2-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,3-1,6-1,8-2,0-1,8 14
Stabiliseringspolitisk tajming 2010 Expansiva åtgärder 35 Mdkr 2014 2013 25 2012 2009 15 2011 2007 5 2008-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7-5 Lågt resursutnyttjande BNP-gap Högt resursutnyttjande -15-25 BNP-gap (prognos) och föreslagna åtgärder -35 Kontraktiva åtgärder 15
Sjukpenningen Tusentals helårsekvivalenter 350 300 Tusentals helårsekvivalenter Prognos 350 300 250 250 200 200 150 150 100 50 Sjukpenning och sjuklön 100 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 16
Arbetade timmar per person 2006kv1 2013kv4 Procentuell förändring 6 5 4 3 2 1 0-1 Befolkningen 15 74 år Kvinnor Män -2-3
Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 15 74 år 73 Procent av befolkningen 15 74 år 73 71 71 69 69 67 67 65 65 63 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Faktiskt arbetskraftsdeltagande Faktisk sysselsättningsgrad Justerat arbetskraftsdeltagande Justerad sysselsättningsgrad 63 18
Arbetslösheten högre än före krisen och andelen långtidsarbetslösa har ökat Procent av arbetskraften 10 9 8 Procent av arbetslösa 36 34 32 30 28 7 26 6 Arbetslöshet 24 Långtidsarbetslöshet 22 5 2004 2006 2008 2010 2012 20 2004 2006 2008 2010 2012 19
Fler av de arbetslösa som tillhör utsatta grupper Procent av arbetslösa 65 Procent av arbetslösa 65 60 Arbetsförmedlingen AKU 60 55 55 50 50 45 45 40 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 40 20
Unga efter arbetsmarknadsstatus och ålder Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Ålder Utanför arbetskraften, ej heltidsstuderande Arbetslösa, ej heltidsstuderande Sysselsatta, ej heltidsstuderande Heltidsstuderande 21 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Ålder
Procent 18 Inaktivitet bland unga 18 24 år Procent 18 16 16 14 12 2013 2006 14 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 Norge Danmark Sverige Finland Euro-18 EU-28 0 22
Förändring av disponibel inkomst 2006 2012 per decilgrupp Ackumulerad procentuell förändring 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 23
Relativ fattigdom Andel med inkomst under 60 procent av medianen Procent Procent 16 16 14 14 12 12 10 10 8 8 6 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 6 24
Regeringens bild Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa Jobbskatteavdraget sänker trösklarna in till arbetsmarknaden och gynnar framför allt dem med låga och medelstora inkomster. Det kommer att öka sysselsättningen och på sikt innebära en tydligt utjämnande effekt på inkomstspridningen, se diagram 1.10. Källa: BP09 25
Förändring av disponibel inkomst per decilgrupp Procentuell förändring 18 16 14 12 10 8 6 4 Procentuell förändring 18 16 14 12 10 8 6 4 2 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Långsiktig effekt, rådets metod Direkt effekt, rådets metod Långsiktig effekt, regeringens metod Direkt effekt, regeringens metod