DAFF. Gustavslund område A. Skåne. Helsingborgs kommun, Husensjö 9:25, RAÄ 243. Dnr Håkan Aspeborg

UV SYD DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2007:6 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING 2006 Gustavslund område A Skåne. Helsingborgs kommun, Husensjö 9:25, RAÄ 243 Dnr 423-2851-2006 Håkan Aspeborg DAFF Gustavslund område A 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 2007 Riksantikvarieämbetet ISSN 1104-7526 Utskrift UV Syd, Lund, 2007

Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Genomförande och metod...5 Resultat...6 Fynd...7 Analyser...8 Faser... 10 Kommunikationsinsatser... 10 Utvärdering... 11 Utvärdering av kunskapspotentialen hos områdets fornlämningar... 12 Kommande arbete... 14

Inledning Arkeologer från UV Syd undersökte misstänkta gravar och boplatslämningar under hösten 2006. Innan undersökningen trodde man att det kunde finnas en långhög från tidigneolitikum på platsen samt flera järnåldersgravar. Undersökningen visade att de inte var gravar. Istället hittade vi boplatsgropar, brunnar, härdar och stenpackningar. De senare tror vi var odlingsrösen. De flesta anläggningar var från äldre järnålder men odlingsrösena var både från neolitikum och bronsålder. Dessutom fanns en aktivitetsyta från tidigmesolitikum. Fynden från undersökningen utgjordes av flintföremål och avfall från tidigmesolitikum och bronsålder eller senare tid. Dessutom hittades stora mängder keramik från romersk järnålder och en stor mängd metallfynd. Dessa hittades i ploglagret och var huvudsakligen sentida. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd, utförde en särskild arkeologisk undersökning med anledning av att Helsingborgs stad planerar att bygga hus inom fornlämning 243. Undersökningen utfördes efter och i enlighet med länsstyrelsen i Skåne läns beslut i ärendet 2006-09-06 (dnr 431-35136-06). Undersökningen bekostades av Helsingborgs stad. Ansvarig för undersökning och rapport var Magnus Artursson. Håkan Aspeborg har sammanställt Dokumentationen av fältarbetsfasen (DAFF). Undersökningens förutsättningar Området ligger i Helsingborgs östra utkanter på en platå och en nivå av ca 44 m ö h (fig 1). Jordarten består av morän, som omväxlande är sandig, siltig och lerig och ställvis mycket stenig. Marken har bearbetats med alvkrok. Alven påträffades på en nivå mellan 0,3 och 0,5 meters djup. Flera undersökningar har genomförts i omedelbar angränsning till undersökningsytan (fig 2). Söder om denna fanns en boplats från järnålder med flera hus som också innehöll ett verkstadsområde där metallhantering ägt rum (Aspeborg & Mårtensson 2001). På platsen fanns även spår av neolitiska aktiviteter och kokgropar från bronsålder (Aspeborg 2000). Väster om den nu aktuella ytan genomfördes en undersökning 1990 varvid ett fyrtiotal härdar och gropar undersöktes (Nagmer 1992). Trots att inga daterade fynd påträffades och inga naturvetenskapliga dateringar gjordes daterades boplatsen till yngre bronsålder. Denna datering är tvivelaktig. En boplats med bl. a. hus från förromersk järnålder har påträffats ca 400 meter nordöst om undersökningsytan (Strömberg 2006b). Vid förundersökningen av det aktuella området (Strömberg 2006b) påträffades en anläggningsstruktur som djärvt föreslogs vara av neolitisk karaktär och resterna av en långhög. Dessutom antogs det att en anläggning var en flatmarksgrav från romersk järnålder, medan övriga anläggningar var förhistoriska boplatslämningar. Den övergripande målsättningen med undersökningen inom område A var att närmare studera de förmodade gravlämningarna från tidigneolitikum och äldre järnålder, samt att översiktligt undersöka de boplatslämningar som fanns inom ytan, och som kan kopplas till de gårdslägen från tidsperioden förromersk järnålder folkvandringstid/vendeltid som framkom i samband med undersökningen vid Ramlösagården (Aspeborg 2002, s. 251ff). Eftersom inga långhögar tidigare påträffats i nordvästra Skåne var tillfället att få undersöka en sådan unikt och högprioriterat för skapande av ny arkeologisk kunskap i regionen. Målsättningen för undersökningen vid Gustavslund var därför att så noggrant som möjligt undersöka och dokumentera den förmodade gravlämningen, och att utifrån resultaten tillföra ny kunskap om den här typen av monument i Skåne. Frågor kring datering, konstruktion och spår efter rituella aktiviteter var prioriterade. Även den förmodade brandgraven från äldre järnålder var högt prioriterad då järnåldersgravar hittills varit ytterst sällsynta i Helsingborgsområdet (se bl.a. Aspeborg 2002, s. 267ff; Carlie 2005). Målsättningen var att så noggrant som möjligt undersöka brandgraven och att lokalisera ytterligare 4 UV Syd Daff 2007:6

liknande lämningar i området då denna rimligen borde vara en del av ett gravfält. Syftet med detta var att få möjligheten att jämföra brandgravskicket i Helsingborgsområdet med andra delar av södra Skandinavien, och att tillföra ny kunskap om gravseder samt social och politisk struktur under äldre järnålder i nordvästra Skåne. Genomförande och metod Då förundersökningen inte kunnat verifiera anläggningarnas status som gravar beslöt länsstyrelsen att den nu aktuella undersökningen skulle inledas som en förundersökning för att detta skulle bli gjort. Undersökningen inleddes således som en utökad förundersökning där de två ytor som rymde förmodade gravar avbanades. Undersökning av de gravliknade strukturerna inleddes därefter omedelbart samtidigt som större ytor och sökschakt upptogs för att kontrollera huruvida ytterligare gravar kunde finnas i området. Den banande ytan uppgick totalt till 5 295 kvadratmeter vilket motsvarade ca 30% av hela undersökningsområdet. Syftet med att inleda den särskilda undersökningen som en utökad förundersökning var att försöka bestämma funktionen och dateringen av två förmodade gravkonstruktioner. Dels handlade det om en förhistorisk stenkonstruktion som hade vissa likheter med en tidigneolitisk långhög, dels en misstänkt brandgrav från äldre järnålder. I västra delen av området påträffades i ett tidigt skede slagg vilket antydde att det funnits ett verkstadsområde här. Avbaningen i denna del skedde därefter skiktvis och varvades med metalldetektering. Detekteringen riktade sig särskilt mot de undre 5 centimetrarna av ploglagret. Även tre brunnar och två gropar grävdes i 5 cm skikt med maskin samtidigt som varje skikt metalldetekterades. Avsikten med detta var att finna och tillvarata såväl all metall som keramik. För att finna keramik i brunnsfyllningarna visade sig metoden vara mycket framgångsrik. Dessutom metalldetekterades samtliga anläggningar. Efter samråd i fält med Anders Wihlborg från Länsstyrelsen den 13/10 2006 bestämdes att ytterligare avbaning skulle ske i nordöstra hörnet av undersökningsytan. Här hade gravliknade stenpackningar framkommit varför denna yta vidgades. Vid samma tillfälle beslöts också om den ovan beskrivna utvidgningen av schaktet i områdets västra del. Skälet till detta var att bl. a. slagg, kopparlegeringssmältor och en knivsegg framkommit här. Fynden antydde att lämningar efter metallhantverk kunde finnas på platsen. Dessutom fanns en samsyn mellan länsstyrelsen och UV om att inte prioritera de mesolitiska lämningarna som utgjordes av ett tunt lager som innehöll slagen flinta. Samtliga arkeologiska kontexter, prov och schakt dokumenterades med totalstation liksom en stor del av fynden. Anläggningar som var framtagna vid förundersökningen har därvid erhållit nya nummer. Övriga fynd knöts till anläggningen eller grävenheter. Dokumentationen bearbetades och lagrades i Intrasis. Samtliga gravliknade strukturer totalundersöktes med skärslev. Den förmodade långhögen grävdes stickvis och fynd insamlades i dessa och halvmeterstora grävenheter. Övriga gravlika strukturer grävdes skiktvis och fynden insamlades från skikt och kvadranter. Av flertalet övriga anläggningar undersöktes ca 50 %. Ett fåtal anläggningar grävdes Gustavslund område A 5

med spade. Kulturlagren avgränsades men blev föremål endast för smärre grävinsatser. Den sista insatsen på den förmodade långhögen gjordes i hällande regn under fältarbetets sista dag. Hela området var då vattensjukt. På grund av detta togs det som kunde vara en gravgömma tillvara i preparat med avsikt att denna i ett senare skede skulle undersökas och vattensållas inomhus vilket också gjordes. Förutom de två sista regniga och blåsiga veckorna genomfördes undersökningen i bästa tänkbara höstväder, varmt och soligt. Resultat Vid undersökningen påträffades ca 160 anläggningar. Dessutom undersöktes ett antal presumtiva anläggningar som efter undersökning kom att avfärdas. Totalt undersöktes drygt hundra anläggningar. De flesta av dessa var stolphål (60) men även många gropar (30), härdar (19) och stenlyft (27) dokumenterades. Stenlyften kan nog i många fall antas vara av recent karaktär. Dessutom framkom tre brunnar, två kulturlager, 7 stenpackningar, 7 rännor och ett fåtal recenta diken. De flesta anläggningarna låg i den västra delen. Anläggningarna fanns främst i det västra schaktet i ett nord-sydligt stråk kring den förmodade långhögen (fig 3). I söder mot Ramlösagården fanns ett väl avgränsat gropområde. Noterbart är också avsaknaden av anläggningar längst i väster. Den förmodade brandgraven från järnålder visade sig vara en grund flack grop, A1062 som innehöll mycket keramik, såväl grovt gods som finkeramik. Förutom detta fanns ett mycket litet bränt djurben i fyllningen (muntlig information Caroline Arcini). Ytterligare ett litet bränt ben fanns i det prov som sändes till vedartsanalys. I övrigt fanns i fyllningen kol och små vita bitar av bränd flinta som var förvillande lika krossade brända ben. Det gick inte att styrka vilken aktivitet som ägt rum på platsen men det kan med relativt stor sannolikhet slås fast att anläggningen inte var en grav. Keramiken i gropen var oxiderad och förslagsvis har anläggningen varit en keramikbränningsgrop. Andra alternativa förslag är att det rör sig om en annan typ arbetsgrop eller ett grophus. Något som talar för den sistnämnda tolkningen var det stolphål som framkom i botten av anläggningens västra del. De övriga presumtiva gravarna har här klassificerats som stenpackningar. Möjligen är de odlingsrösen. I flera av dessa påträffades mindre fragment brända ben. De visade sig alla vara djurben (muntlig information Caroline Arcini). Att tolka dessa som fyndtomma gravar, kenotafer förefaller långsökt även om det inte är fullständigt otänkbart. De liknade trots allt gravar efter avbaning och den inledande rensningen (fig 4). Den enda ansamling av anläggningar som fanns på ytan och med god vilja skulle kunna benämnas konstruktion bestod av stenpackningen A345, rännan A506, härden A490, gropen A2470. Möjligen ingår ett antal kringliggande stolphål och stenlyft men inget tolkningsbart mönster kunde urskiljas vare sig i fält eller under bearbetningsfasen. Stenpackningen A345 långhögen var rundad i plan (fig 5). Den bestod av tre skikt av stenar, ca 0,2 till 0,4 m stora, och ett flertal stenlyft i den övre delen. Dessa var stolphålsliknande. Slagen flinta påträffades i samtliga skikt. I det övre skiktet framkom såväl yngre rödgods som fajans. Bland övriga fynd kan nämnas en knacksten och avslag av bergart. De övriga stenpackningarna bestod 6 UV Syd Daff 2007:6

av ungefär lika stora stenar som den föregående. De var samliga ovala och mellan 1,8 och 5 meter stora. Groparna varierade i storlek från 0,5 meter upp till 3,8 meter i diameter. Av de undersökta groparna innehöll de större, till skillnad från de mindre, ofta fynd. Dessa gropar kan ha fungerat som avfallsgropar, som t ex A 1904 gjorde under yngre romersk järnålder. Andra kan ha fungerat som täktgropar som t ex A 1823 eller som arbetsgropar som A1062. Rännan 2802 var från historisk tid. Den överlagrade ränna A850, också den från historisk tid. Dateringen grundar sig på fyndet av en hel tegelsten i anläggningen. Anläggningens funktion är oklar och ingen precisare datering har erhållits. Rännan A506 var av fynden att döma otvetydigt förhistorisk men inte neolitisk. Den bör ha haft ett samband med den strax söder om liggande stenpackningen A345. A506 var 4,75 meter lång, 0,75 m bred och 0,3 m djup (fig 6). Flintmaterialet i fyllningen var troligen från brons- eller järnålder. I rännans övre del fanns en stenpackning. Stenarna låg i anläggningen västra del och kan ha stöttat ett plank. Två rännliknade strukturer visade sig vara traktorspår och utgick. Möjligen kan flera av de outgrävda rännorna vara alvkroks-, plog- eller traktorspår. I den nordöstra delen av undersökningsytan påträffades ett grått diffust sandigt kulturlager, A3416 (fig 3). Det var ca 35 x 15 meter stort och som mest 0,2 meter tjockt. Lagret förefaller ha fångats i en svag sandig svacka i den mot nordöst svagt sluttande marken ned mot en utdikad våtmark. I lagret framkom flera flintor som daterar lagret till mesolitikum, maglemosekultur. Vid rännan 506 och stenpackningen 345 grävdes också det lager som påträffats vid förundersökningen. Även detta var diffust gråbrunt och sandigt. Lagret som föreföll vara hårt packat fanns inom ett 10 x 6 meter stort område. Flinta påträffades i lagret. Två brunnar undersöktes A1929 och A1954. De var 2,3 m respektive 3 m stora och 0,86 m respektive 1,08 m djupa. Vatten strömmade in i båda anläggningarna vid undersökningen. Brunnarna undersöktes i sin helhet med grävmaskin. Båda brunnarna innehöll rikligt med keramik. Keramiken daterar anläggningarna till romersk järnålder. Den anläggning som vid förundersökningen antogs vara en brunn visade sig däremot vara en stor grop (A1823). Den var därtill möjligen recent eftersom den innehöll yngre rödgods och fajans i det övre skiktet. Fynd Den vanligaste fyndkategorin utgjorde föremål av flinta. De flesta av dessa var avfall och avslag men det fanns även spån, kärnor, borrar, eldslagningsflintor, skrapor, knivar, en tvärpil och flintor med retusch vilka har utgjort redskap. Totalt tillvaratogs knappt 2,5 kg flinta. Ett fåtal flintor, bland annat mikrospån, härrör från tidigmesolitikum, Maglemose kultur. Merparten av flintföremålen förefaller dock vara slagna under brons- eller järnåldern. Noterbart är att inga flintföremål med säkerhet kan dateras till neolitikum. Avslag av bergart påträffades också liksom två glättstenar, en knacksten och två malstensliggare. Båda liggarna framkom i brunnen A1229 men ingen av dem tillvaratogs. Dessutom framkom en skifferspets som med stor försiktighet föreslås vara del av ett skrivdon från medeltid, F208. Gustavslund område A 7

Keramik utgjorde en annan stor fyndgrupp. Totalt påträffades drygt 4 kg vilka förmodas härröra från 26 kärl. Merparten av keramiken var av förhistorisk gods och flertalet av kärlen kan dateras till förromersk och romersk järnålder. I material fanns även ett fåtal skärvor av yngre rödgods och fajans. I denna grupp kan nämnas en del av en trebensgryta. De förhistoriska kärlen var dels bruksvaror i relativt grovt gods dels tunn finkeramik av hög godskvalité. Skärvor av ett mycket fint vulstförsett kärl (F153) från romersk järnålder, förmodligen den äldre delen, hade ett gods och en färg som gör att man misstänker att keramikern försökt efterlikna terra sigilata (fig 7). Ett flertal kärl, F151, 154, 162, 164 & 166, var försedda med kraftigt förtjockade och facetterade mynningar vilket är typiskt för keramiken under äldre romersk järnålder (fig 8). Två kärl från romersk järnålder kunde rekonstrueras. Det ena, F165, kan betecknas som ett brukskärl från äldre romersk järnålder, det andra, F300, som ett något mindre och finare kärl med datering till yngre romersk järnålder (fig 9). Metalldetekteringen av anläggningar, och ploglager resulterade i en stor mängd metallfynd. Särskilt mycket metall påträffades i ploglagret på den västra delen av undersökningsytan. Metallen utgjordes av föremål av såväl järn som bronser och kopparlegeringar i form av diverse klipp, smältor, droppar och slagg. Bland metallfynden finns otvivelaktigt recenta föremål och möjligen enstaka äldre föremål från historisk tid. Inget föremål kan entydigt sägas vara förhistoriskt men en sådan datering för en del av fynden kan absolut inte uteslutas. Totalt påträffades 84 järnföremål med en sammanlagd vikt av drygt 5 kg. Sammanlagt framdetekterades 44 kopparlegerings eller bronsföremål som tillsammans vägde drygt 50 g. Bland dessa kan nämnas ett bronsmynt. Det rör sig om ett Christian IX 5 öre från1863-1906. (Bendixen 1976 s.91). Slutligen påträffades flera fynd av bly med en sammanlagd vikt av 130 g. De bestod av blysmältor, blyplomber, blybleck och en blykula. Bränd lera utgjorde en mindre fyndkategori. Varifrån denna härrör är oklart. En annan fyndpost utgjordes av tegel. Ben brukar sällan förekomma i större mängder vid arkeologiska undersökningar i Helsingborgstrakten. Denna undersökning var inget undantag. Vi fann ett fåtal brända ben vilka samtliga härrör från däggdjur och ett fåtal obrända ben vilka kan klassificeras om avfall. En fossil sjöborre påträffades i stenpackningen A3197. Denna tillvaratogs eftersom den med största sannolikhet tillvaratagits och återdeponerats som offer under förhistorisk tid. Analyser Med förhoppning om att finna små brända ben, daterbart organiskt material, att om möjligt kunna få grepp om anläggningars funktion samt få en inblick i det äldre kulturlandskapet i Gustavslundsområdet floterades ca 50 jordprover varav 10 analyserades med avseende på makrofossil. Arbetet utfördes av Björn Gedda. I samtliga prover fanns daterbart material i form av träkol. Makrofossil av fröer från pilört, och korn fanns i fyllningen till grop A1062 från romersk järnålder medan vete fanns i fyllningen till stenlyft 333 som anknöt till stenpackning 345. Dessutom påträffades något som tolkades vara harts i tre av proverna (bilaga 3). Endast ett gnagarben 8 UV Syd Daff 2007:6

godkändes vid osteologisk bedömning av flera benliknade fragment (Arcini muntligen). Makrofossilanalysen lyckades inte förklara anläggningarnas funktion. Däremot lämnade analysresultaten ett litet bidrag till kunskapen om det förhistoriska jordbruket och kulturlandskapet i Helsingborgsområdet. Totalt skickades 10 träkolsprover först till Ulf Strucke vid UV Mitt för vedartsanalys. Ett prov visade sig sakna daterbart material. Därefter sändes proverna vidare till Göran Possnert, Ångströmlaboratoriet Avd för jonfysik vid Uppsala universitet för 14 C-datering. Ett prov härrörde från en av de keramikförande brunnarna. De övriga kom ur så kallade gravlika anläggningar här definierade som stenpackningar eller gropar. Tre prover var tagna ur den konstruktion som efter förundersökningen föreslogs vara en långhög. Vedartsanalysen visade att ett av de flotterade träkolsproverna i själva verket inte innehöll träkol. Det hårt brända materialet utgjordes förmodligen av ben eller horn. Även ett mycket litet fragment bränt ben förekom i prov 1087 från A1062. Fragmenten var för små för att en artbestämning skulle vara möjlig (muntlig information Ulf Strucke). Träkolet från övriga prov innehöll al, ask, björk, ek, hassel och lind. Om proverna var blandade valdes den kolbit som bedömdes ha lägst egenålder ut för datering (bilaga 4). Förutom att avgöra de enskilda träkolsprovernas egenålder så gav vedartsanalysen ett bidrag till vegetationshistorien i Helsingborgsområdet. Nio träkolsprover kom att 14 C-dateras (bilaga 5). Provresultaten kommer här att redovisas med två sigmas noggrannhet. Ett träkolsstycke från gropen A1062 daterades till 1850±70 eller 80 till 240 e. Kr (Ua-28255). Dateringen överensstämmer med keramikfynden från anläggningen. En annan träkolsbit från samma anläggning daterades till 2040 ±30 BP 170 130 f. Kr, 120 f. Kr 30 e. Kr (Ua-28256). Träkol från stenpackningen 2063 daterades till 2770±40 BP, 1010 820 f. Kr (Ua-28257).Träkol från stenpackningen A3000 daterades till 2960±30 BP, 1300 1050 f. Kr (Ua-28258). Träkol från brunnen 1929 daterades till 1930±30 BP, 0 140 e. Kr (Ua-28259). Dateringen överstämmer med fyndmaterialet från anläggningen. Träkol från stenpackningen 3197 daterades till 3300±35, 1680 1490 f. Kr (Ua- 28260). Tre träkolsprover analyserades för att datera stenpackningen A345. Det första daterades till 4210±35, 2910 2830 f Kr, 2820 2670 f. Kr (Ua- 28261). Det andra träkolsprovet daterades till 5090±40, 3970 3790 f Kr (Ua 28262). Det sista provet slutligen daterades till 4805±45, 3700 3680 f. Kr, 3670 3510 f. Kr, 3430 3380 f. Kr(Ua-28263). 14 C-dateringarna var som synes spridda över flera tidsperioder. I vissa fall överensstämde med fyndens dateringar från platsen. Två 14 C-dateringar från den stenpackning som hade föreslagits vara en tidigneolitisk långhög låg också inom ramen för perioden. Ytterligare en datering var mellanneolitisk. Som tidigare framhållits fanns inget i fyndmaterialet som antydde ens en allmän neolitisk datering av anläggningen. Två prover daterades till bronsålder trots att inga fynd från perioden tillvaratogs. Ett fåtal smältor och bleck mm, totalt 37 fynd, skickades till UV Gal för okulär besiktning som genomfördes av Daniel Andersson och Annika Willim. De kunde konstatera att materialet grovt gick att dela in i järnrika fynd, blyrika fynd, kopparlegeringar samt vitmetall (Andersson & Willim 2007). Bland järnfynden fanns smidesslagg som förmodligen är recent. Blyet har troligtvis använts vid tillverkning av sigillplomber eller kupellering, d v s frånskiljande av guld eller silver ur malm eller metall Gustavslund område A 9

med hjälp av bly. Det kan ha skett under förhistorisk tid. De anser att den ojämna sammansättningen på kopparlegeringarna tyder på att en forntida gjuteriverksamhet har ägt rum på platsen. Även ren koppar fanns i materialet. Beträffande några vitmetallfynd utreddes möjligheten att de hade stelnat i en ugn eller gjutform. Liknade vitmetall har påträffats inom metallverkstadsområdet vid Lunda i Södermanland. Vid en senare metallografi och mikrosond av två prover, som bekostades av UV GAL, kunde Daniel Andersson konstatera att halten metallisk zink i blecken var för hög för att dessa skulle kunna vara förhistoriska. En utvärdering som man kan göra utifrån detta är att man vid framtida undersökningar kan låta zinkblecken ligga kvar i jorden (bilaga 6). Sammanfattningsvis bedömdes urvalet som mångfacetterat och bestående av många materialkategorier. Ytterligare detaljerade analyser, som den ovan, skulle dels kunna skilja ut fler fynd som är recenta, dels ge ledtrådar om metallernas och legeringarnas ursprung och dess plats inom metallhantverket. Någon regelrätt osteologisk analys av samtliga ben har inte gjorts. Caroline Arcini har dock besiktigat flertalet ben och avgjort huruvida dessa varit människoben eller ej. Faser Utifrån fyndmaterialet och 14 C-dateringarna kan fornlämningen delas upp i minst fem faser: 1. En mesolitisk fas, maglemosekultur, under vilken människor uppehåller sig en kortare tid i den nordöstra delen av området. 2. En eller flera neolitiska faser av okänd karaktär men som möjligen hör samman med röjning. 3. En eller flera bronsåldersfaser som också de visar på sporadisk röjningsaktivitet. 4. Romersk järnålder: Området har utgjort en aktivitetsyta med bland annat brunnar för människor som bott i gårdar belägna på nuvarande Ramlösagården. Brunnar, täktgropar och avfallsgropar har funnits på platsen. Kanske har även metallhantering förekommit (jfr Aspeborg & Mårtensson 2001). 5. Området har utnyttjats för diverse aktiviteter under nyare tid. Möjligen har en smedja legat på området eller i dess närhet. I övrigt har en viss täktverksamhet förekommit. Kommunikationsinsatser Under fältarbetet skedde inga organiserade visningar. Däremot förevisade arkeologerna lämningarna för privatpersoner som på eget initiativ tagit sig till platsen. En journalist från Helsingborgs Dagblad besökte också platsen vilket resulterade i en artikel om undersökningarna. Förutom att presenteras i denna DAFF kommer dessutom delar av resultaten inarbetas 10 UV Syd Daff 2007:6

i den sammanfattning över samtliga järnåldersfynd och undersökningar som finns i manus på UV Syd och som förhoppningsvis kommer att publiceras inom en snar framtid. Utvärdering Undersökningen visade att tolkningarna av förundersökningsresultaten var för djärva. Inga av de förmodade gravarna kunde med säkerhet visas vara sådana. Inga människoben, säkra gravgåvor eller tydliga gravkonstruktioner fanns i någon av anläggningarna. Vid ett flertal undersökningar i Helsingborg har avsaknaden av benmaterial varit påtaglig vilket förmodligen beror på att bevaringsförhållandena för ben i jordarna här är dålig. Detta skulle kunna förklara avsaknaden av människoben men inte att övriga gravindikationer saknades. Med tvekan kan vi föreslå att en svagt ambivalent hållning till enstaka anläggningars ställning som gravar kvarstår. Undersökningen, liksom förundersökningen visade att området hade använts under lång tid. Här fanns lämningar från mesolitikum, äldre järnålder och nyare tid. Två kolprover daterade stenpackningen, A345, till tidigneolitikum vilket överensstämde med den datering av anläggningen som tidigare gjorts (Strömberg 2006b). Däremot saknades helt fynd från neolitikum, den tid som långhögen skulle vara ifrån. Två radiometriska dateringar av kol stenpackningar hamnade i bronsålder. Försiktigtvis kan detta tolkas som att man under äldre bronsålder röjt åkrar i området. Aktiviteten kan också betraktas i ljuset av de kokgropar från bronsålder som fanns inom den västra delen av Ramlösagården (Aspeborg 2000). I de anläggningar som 14 C-daterades till järnålder fanns även daterbar keramik. Fynddateringarna och de radiometriska dateringarna av anläggningarna bekräftade varandra i dessa fall. Eftersom få av fynden från undersökningen var daterande var 14 C-analyserna nödvändiga för att få en grundläggande kunskap om lämningarnas kronologi. Tyvärr saknades strukturer som hus och hägnader på ytan liksom anläggningar som fyllt en uppenbar specialiserad funktion. Detta sätter snäva begränsningar på antalet utsagor som är möjliga att göra utifrån resultaten. Metallfynden antydde först att metallhantering hade förekommit i närheten och att ett verkstadsområde kan ha legat här. Om anläggningar från detta funnits inom området så har dessa i sådana fall plöjts bort. Visserligen kan vissa av de 19 härdarna tänkas ha använts vid någon metallurgisk process men detta kan vi inte veta. För att lämningarna från undersökningsytan ska hamna i en meningsfull kontext måste de behandlas tillsammans med resultaten från undersökningen av det angränsande Ramlösagården där flera ugnar påträffades (Aspeborg & Mårtensson 2001; Grandin, Englund & Hjärthner-Holdar). Efter fyndbearbetning står det dock klart att metallfynden i huvudsak är recenta. Möjligen kan en mindre del vara äldre. Hur gamla de är, är svårt att säga. Kanske har en bronsgjuteriverkstad funnits i närheten under järnålder. Vid metalldetekteringen hittades bleck av vitmetall. Initialt antogs att dessa bleck var av samma slag som en typ av vitmetallfynd som påträffats i verkstadskontext vid järnåldersboplatserna Lunda i Södermanland. En mikrosondanalys vid UV Gal kunde avfärda vitmetallen som recent eftersom den innehöll för höga halter zink. Utan en sådan analys hade detta inte gått att fastställa. Gustavslund område A 11

Det tidigmesolitiska lagret härrör inte från en regelrätt boplats. Det bör istället betraktas som en kortvarigt använd aktivitetsyta. Kanske har den varit en plats för vakjakt, en slaktplats eller en plats där man sysslat med att skafta om pilar. De mesolitiska fynden på platsen är föga förvånade då läget vid kanten av en våtmark förmodligen har lockat till sig en mängd vilt av skilda slag. Fynden kan också betraktas i relation till aktiviteter i närområdet senare under mesolitikum vilka visar på ett kontinuerligt utnyttjande. Kärnyxan som påträffades vid utredningen av yta B utgör i detta avseende ett intressant fynd (Strömberg 2006a) Keramiken antyder att de förhistoriska lämningarna på yta A i Gustavslund ska kopplas samman med de gårdar från förromersk och romersk järnålder som undersöktes vid Ramlösagården. På den del av Ramlösagården som angränsade till yta A Gustavlund fanns även spår av metallhantering med ett flertal ugnar och en verkstadsbyggnad. En schaktugn daterades till förromersk järnålder. Liknade anläggningar som de stenpackningar som uppfattades som gravar vid förundersökningen och under inledningen av undersökningen i Gustavslund fanns även vid Ramlösagården. Även vid denna undersökning så behandlades anläggningarna som om de var gravar. Efteråt tolkades anläggningarna dock som stenpackningar, gropar eller odlingsrösen. Flertalet av lämningar på område A får antas utgöra lämningar från aktiviteter på gårdar belägna vid Ramlösagården. På så vis exemplifierar de det vidsträckta aktivitetsfält som fanns kring gårdsbebyggelsen under äldre järnålder. Under fältarbetets gång blev det tydligt att flera av de uppställda premisserna för undersökningen saknades och att frågeställningarna därför fick modifieras. I samråd med länsstyrelsen ändrades därför fokus för undersökningen till boplatsanläggningarna samtidigt som både kostnaden för undersökningen och ambitionsnivån för rapportarbetet lades på en betydligt lägre nivå än den ursprungliga. De generella frågor som ställdes i undersökningsplanen har dock fortsatt aktualitet. Frågan om var järnålderns Helsingborgare begravdes kvarstår således fortfarande att besvara. Att finna svaret är fortfarande viktigt för vår förståelse av järnålderns samhälle i regionen. Trots att de arkeologiska prospekteringsmetoderna förfinats händer det många gånger på slutundersökningar att nya spännande lämningar framträder som inte påträffats vid förundersökningarna. Dessa kan ibland ligga i en helt annan tidsperiod en vad som förutspåddes. Att så kan bli fallet ligger i fältarkeologins natur. Tyvärr var detta inte fallet vid Gustavslund även om det ett tag såg ut som om en förhistorisk gjuteriverkstad funnits på platsen. Utvärdering av kunskapspotentialen hos områdets fornlämningar På ett mera generellt plan är det helt uppenbart att det finns en stor kunskapspotential i områdets fornlämningsbestånd. En sammanställning av samtliga fynd och undersökningar från järnålder i Helsingborg visar att många kunskapsluckor finns (Aspeborg manus). Detta till trots visar undersökningar i Filborna, Påarp, Raus, Ramlösagården och Rydebäck att välbevarade gårdsmiljöer från förhistorien finns i området. Av resultaten att 12 UV Syd Daff 2007:6

döma förefaller dock bosättningarna att ligga något glesare här än på den Sydvästskånska slätten. De gårdslämningar som kan komma att undersökas vid yta B är av stor vikt för studiet av förändringen av byggnadstradition, gårdsorganisation, bebyggelsestruktur och landskapsutnyttjande under bronsålder och äldre järnålder. Även beträffande idag okända lämningar utmed Österleden är dessa frågor aktuella men kunskapspotentialen kan i dagsläget inte fullt ut uppskattas. Följande frågor som berör bebyggelsens ekonomiska och sociala organisation kommer att vara vägledande: Hur har gårdstomterna varit rumsligt organiserade? Finns det skillnader mellan olika gårdslägen vad det gäller t.ex. byggnads- och gårdsytor samt byggnadstyper? Vilka aktiviteter/verksamheter har utövats inom de olika gårdslägena (t.ex. lertäkt, hantverk, eldning, deponering av slaktavfall m.m.), och vilka ekonomiska strategier speglar dessa? Finns det tecken på specialisering? Med den kunskap vi nu har om yngre bronsålderns och äldre järnålderns bebyggelse i södra Skandinavien, kan vi rekonstruera två olika hypotetiska modeller för hur den kan ha varit strukturerad och hur den utvecklats i Helsingborgsområdet. De två modellerna utgör ett teoretiskt ramverk för att tolka och förstå vad de arkeologiska lämningarna egentligen representerar. Modell 1: lämningarna representerar olika faser i ett par samtida gårdar, vilka ingått i ett rörligt bosättningsmönster i området, med regelbundet återkommande förflyttningar av bebyggelsen inom den hävdade marken. Modell 2: lämningarna representerar flera samtida gårdar i området, vilka ingått i samma bebyggelsegemenskap eller byliknande struktur. De två hypotetiska modellerna kan prövas utifrån följande frågor: När etableras bebyggelsen i området och hur förändras den över tiden? Under hur många faser kan bebyggelsen följas på platsen? Hur många gårdslämningar finns det totalt inom området? Hur många samtida gårdar fanns det under varje fas? Vilka byggnader/konstruktioner kan knytas till respektive gårdsläge? Kan man spåra en hierarkisk struktur i materialet? För att kunna svara på ovanstående frågor om boplatsernas interna kronologi och utveckling är det av största vikt att så långt möjligt kan klarlägga dateringar av enskilda långhus med tillhörande extra byggnader, hägnader, aktivitetsytor m.m. Bebyggelsens lokalisering i landskapet kan analyseras Gustavslund område A 13

utifrån ett platsspecifikt/lokalt perspektiv, som relateras till ett regionalt perspektiv. Härvid är det av stor vikt: Att definiera gårdslägen och enskilda gårdars lokalisering utifrån topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden inom terrängavsnittet för Gustavslund. Att analysera området vid Gustavslund i relation till omgivande fornlämningslandskap i ett rumsligt och kronologiskt perspektiv. Att analysera vilka former av ärvda kulturlandskap människor anammade och omgestaltade. Att relatera diskussionen till frågan om existensen av en bebyggelshierarki och när samt hur denna har vuxit fram. Genom att på detta sätt göra breda jämförelser utifrån omfattande studier av totalavbanade boplatsområden i Helsingborgsområdet samt nordvästra Skåne och övriga delar av södra Skandinavien kan vi få ny kunskap om hur utvecklingen i vårt lokalområde kan relateras till den mer generella bilden. Detta skulle kunna generera ett viktigt grundmaterial inför de fortsatta undersökningarna i Helsingborgsområdet och på så sätt underlätta prioriteringar vid undersökningar i framtiden. I övrigt finns flera stora kunskapsluckor beträffande Helsingborgsområdets förhistoria som framtida undersökningar bör försöka fylla (jfr Knarrström 2002), varav några här kan nämnas: Var finns bronsålderns bebyggelse och hur förhåller de sig till gravhögar och flatmarksgravfält? Var finns de senneolitiska gravarna och järnålderns gravar? Hur har natur och kulturlandskapet förändrats under förhistorisk tid? Kommande arbete Ingen ytterligare bearbetning resultaten torde behövas. Materialet har dock lämnat viktiga pusselbitar till Helsingborgs förhistoria. 14 UV Syd Daff 2007:6

Referenser Andersson, D. & Willim, A. 2007. Geoarkeologi Dnr 423-2851-2006. Metaller och legeringar från Gustavslund område A. Okulär granskning. RAÄ 243, Husensjö 9:25, Helsingborgs kommun. GAL Analysrapport nummer 4-2007. Arcini, C. Riksantikvarieämbetet UV Syd, muntligt meddelande. Aspeborg, H. 2000. Ramlösagården Västra delen. Skåne, Helsingborgs stad, Gustavslund 1296, RAÄ183. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:84. Aspeborg, H. 2002. Exemplet Ramlösagården. Aspekter på bosättning och social struktur under äldre järnålder i Helsingborgsområdet. I: Carlie, A. red. Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska Undersökningar, Skrifter 34. Stockholm, s. 242 278. Aspeborg, H. & Mårtensson, J. 2001. Ramlösagården. Järnhantering och järnåldersboplats. Skåne, Helsingborg, Gustafslund 1296, RAÄ 183. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:4. Aspeborg, H. Järnålder i Helsingborg. Manus. Bendixen, K. 1976. Danmarks mønt. Nationalmuseet. København. Grandin, L. Englund, L.-E. & Hjärthner-Holdar, E. 2001. Järnframställning och smide i Ramlösa. Arkeometallurgiska analyser. Ramlösa, Helsingborgs stad, RAÄ nr 183, Skåne. Riksantikvarieämbetet, UV GAL Analysrapport 3-2001. Knarrström, A. 2002. Bygden kring Bårslöv. En analys av fornlämningar från perioden senneolitikum till äldre järnålder. I: Carlie, A. (red.). Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 40. Stockholm. s. 194 241. Nagmér, R. B. 1992. Arkeologisk utredning. Husensjö 10:10, Helsingborgs stad, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Rapport. Strucke, U. Riksantikvarieämbetet UV mitt, muntligt meddelande. Strömberg, B. 2006a. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. Skåne, Helsingborgs kommun, Gustavslund. Arkeologisk utredning 2005. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:2. Strömberg, B. 2006b. Grav- och boplatsområden vid Gustafslund. Neolitiska lämningar respektive en gårdsmiljö från yngsta bronsålder och äldsta förromersk järnålder. Skåne, Helsingborgs stad och kommun, Husensjö 9:25 m.fl. RAÄ 184:1, 242 och 243. Arkeologisk förundersökning 2006. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:17. Gustavslund område A 15

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2851-2006. Länsstyrelsens dnr: 431-35136-06. Projektnummer: 1420605. Undersökningstid: 2 27 oktober 2006. Projektgrupp: Magnus Artursson, Håkan Aspeborg, Mathilda Kjällquist, Bo Knarrström, Anna Lagergren och Louise Olsson. Underkonsulter: UV GAL, Sydschakt ekonomisk förening, Europcar Biluthyrning, Ångströmlaboratoriet 14 C-lab Uppsala universitet, Björn Gedda Arkeobotanik. Exploateringsyta: 550 000 m 2. Undersökt yta: 5 295 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3b, edition 1, 1971. x 6215000 y 1305000. Koordinatsystem:Helsingborgs lokal. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6216,0 y 1309,9. Höjdsystem:Helsingborgs lokal. Intrasisprojekt:S2006:043 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 25 plan och profilritningar i skala 1:20, 19 digitala foton med Unr 3401:1 19. Fynd: Fynd med LUHM nr 31597:1 339.

Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 217 Stolphål X Skärslev 50 226 Ränna 0 256 Stolphål 0 266 Stolphål 0 274 Stolphål 0 285 Stolphål 0 299 Stolphål 0 313 Stenlyft X Skärslev 100 322 Stenlyft X Skärslev 100 333 Stenlyft X Skärslev 100 345 Stenpackning X Skärslev 100 467 Stenlyft X Skärslev 50 490 Härd 0 506 Ränna X Skärslev 100 568 Ränna 0 596 Utgår 0 607 Härd X Skärslev 50 621 Härd X Spade 50 638 Stolphål X Skärslev 50 645 Stenlyft X Skärslev 50 654 Härd X Skärslev 50 673 Stolphål 0 680 Stolphål X Spade 50 690 Härd X Skärslev 50 699 Härd X Skärslev 50 717 Härd X Skärslev 50 731 Härd X Skärslev 50 744 Ränna 0 782 Stolphål X Skärslev 50 790 Stolphål 0 798 Stenlyft X Spade 50 819 Stenlyft X Skärslev 50 830 Härd X Skärslev 50 843 Stenlyft X 50 850 Ränna X Skärslev 5 904 Stolphål 0 910 Stenlyft X 50 916 Stenlyft X Spade 50 923 Stolphål 0 931 Stolphål 0 940 Stolphål 0 948 Stolphål X Skärslev 50 958 Stenlyft X Spade 50 968 Härd X Skärslev 0 1000 Grop X Maskin 50 1032 Grop 0 1052 Stolphål 0 1062 Grop X Skärslev 100 1108 Stolphål X Skärslev 50 1123 Stolphål 0 1179 Härd X Skärslev 50 1197 Grop 0 Gustavslund område A 17

Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 1209 Grop 0 1235 Grop 0 1245 Stolphål 0 1292 Stolphål 0 1296 Stolphål 0 1302 Stolphål 0 1308 Stolphål 0 1314 Stolphål 0 1320 Stolphål 0 1325 Stolphål 0 1332 Stolphål 0 1431 Grop X Skärslev 50 1443 Grop X Skärslev 50 1454 Grop X Skärslev 50 1470 Grop 0 1487 Grop 0 1533 Stolphål X Skärslev 50 1539 Stolphål X Skärslev 50 1547 Stolphål 0 1556 Grop 0 1570 Grop X Skärslev 50 1591 Grop 0 1668 Stolphål 0 1676 Grop 0 1696 Grop 0 1712 Stenlyft X Skärslev 50 1722 Stolphål 0 1728 Dike 0 1732 Dike 0 1736 Dike 0 1740 Dike 0 1744 Grop X Skärslev 50 1755 Stolphål 0 1763 Stolphål 0 1777 Stolphål 0 1791 Stolphål 0 1815 Stolphål 0 1823 Grop X Skärslev 50 1863 Grop X Skärslev 50 1904 Grop X Maskin 100 1929 Brunn X Maskin 100 1954 Brunn X Maskin 100 1978 Stolphål 0 1985 Stolphål 0 1992 Stolphål 0 1998 Stolphål 0 2005 Stolphål 0 2010 Grop 0 2020 Stolphål 0 2028 Stolphål 0 2032 Stolphål 0 2038 Stenlyft X Skärslev 50 2047 Stenlyft X Skärslev 50 2056 Stenlyft X Skärslev 50 2063 Stenpackning X Skärslev 50 2093 Stenpackning X Skärslev 100 2240 Stolphål 0 2247 Stolphål 0 2253 Grop X Skärslev 50 2285 Kulturlager X Skärslev 50 18 UV Syd Daff 2007:6

Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 2301 Stolphål 0 2339 Grop 0 2364 Sten 0 2373 Sten 0 2383 Sten 0 2392 Sten 0 2399 Stenlyft 0 2410 Stenlyft 0 2422 Stenlyft 0 2437 Stolphål X Skärslev 50 2447 Stenlyft 0 2470 Grop X Skärslev 100 2487 Stolphål 0 2496 Stolphål X Skärslev 50 2504 Stolphål X Skärslev 50 2522 Stenlyft 0 2531 Sten 0 2538 Sten 0 2545 Sten 0 2554 Stenlyft X Spade 50 2563 Sten 0 2570 Grop 0 2592 Stolphål 0 2602 Stenlyft 0 2615 Stenlyft 0 2652 Sten 0 2660 Stenlyft 0 2687 Stenlyft X Skärslev 50 2699 Härd X Skärslev 50 2802 Ränna X Skärslev 5 2889 Stolphål X Skärslev 50 2898 Stolphål 0 2907 Stolphål 0 2963 Stenlyft X 50 2974 Stenlyft X 50 2998 Kulturlager X Skärslev 0 3000 Stenpackning X Skärslev 100 3024 Stenpackning X Skärslev 100 3035 Stenpackning X Skärslev 100 3048 Grop 0 3064 Härd X Skärslev 50 3170 Ränna 0 3197 Stenpackning X Skärslev 100 3256 Grop X Maskin 100 3270 Härd X Skärslev 50 3280 Härd X Skärslev 50 3293 Härd X Skärslev 50 3304 Stolphål 0 3328 Grop 0 3349 Härd X Skärslev 50 3416 Kulturlager X Skärslev 1 3464 Härd X Skärslev 50 3474 Härd 0 3520 Stolphål 0 3528 Grop 0 3540 Grop 0 3549 Dike 0 3553 Dike 0 3557 Stolphål X Skärslev 50 Gustavslund område A 19

Bilaga 2. Fyndlista Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 1 Flinta Avslag/avfall 1 23 1954 2 Flinta Avslag/avfall 1 6 1954 3 Flinta Avslag/avfall 2 4 2285 4 Flinta Avslag 1 1 345 5 Ben Avfall 1 1 1929 6 Flinta Kärna 1 37 506 7 Flinta Avslag 1 1 506 8 Flinta Avslag/avfall 1 4 506 9 Keramik Kärl 1 16 345 10 Flinta Avslag 1 1 2285 11 Flinta Avslag 1 3 3416 12 Flinta Spån 1 1 3416 13 Flinta Eldslagningsflinta 1 1 345 14 Flinta Avslag/avfall 1 2 345 15 Flinta Avslag/avfall 2 22 345 16 Flinta Avslag/avfall 2 22 345 17 Keramik Kärl 1 2 2470 18 Flinta Redskap 1 4 345 19 Flinta Eldslagningsflinta 1 20 345 20 Flinta Avslag/avfall 1 1 345 21 Flinta Avslag/avfall 1 44 345 22 Flinta Avslag/avfall 1 12 2285 23 Flinta Avslag/avfall 1 12 506 24 Flinta Avslag/avfall 1 2 2285 25 Flinta Avslag/avfall 2 3 345 26 Flinta Avslag/avfall 1 37 345 27 Flinta Mikrospån 1 1 3000 28 Flinta Avslag/avfall 5 9 3000 29 Bränd lera Bränd lera 1 4 3000 30 Flinta Avslag/avfall 5 24 345 31 Flinta Avslag/avfall 3 78 345 32 Flinta Skrapa 1 25 345 33 Flinta Avslag/avfall 2 9 2285 34 Flinta Avslag/avfall 4 13 3000 35 Flinta Avslag/avfall 2 1 2063 36 Flinta Avslag/avfall 1 15 345 37 Flinta Avslag 1 2 345 38 Flinta Avslag/avfall 1 33 3197 39 Flinta Borr 1 22 2253 40 Bergart Glättsten 1 310 3197 41 Fossil Sjöborre 1 102 3197 42 Flinta Spån 1 3 3197 43 Flinta Avslag/avfall 1 4 345 44 Flinta Avslag/avfall 1 4 3197 45 Flinta Avslag 1 32 345 46 Flinta Avslag/avfall 1 2 345 47 Flinta Avslag/avfall 3 3 345 48 Flinta Spån 1 4 3416 49 Flinta Avslag/avfall 1 10 2285 50 Flinta Avslag/avfall 1 10 3197 51 Flinta Avslag/avfall 2 5 313 52 Flinta Spån 1 1 0 53 Flinta Avslag/avfall 1 9 3197 54 Flinta Avslag/avfall 1 47 2285 55 Flinta Avslag 1 19 345 20 UV Syd Daff 2007:6

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 56 Flinta Avslag/avfall 1 1 345 57 Flinta Avslag/avfall 1 1 345 58 Flinta Borr 1 21 345 59 Flinta Avslag 2 6 345 60 Flinta Avslag/avfall 8 111 345 61 Flinta Skrapa 1 12 2285 62 Järn Nit 1 3 968 63 Bergart Glättsten 1 22 345 64 Keramik Kärl 1 1 345 65 Keramik Kärl 1 1 345 66 Keramik Fajans 2 1 345 67 Flinta Avslag 1 11 345 68 Flinta Avslag/avfall 6 76 345 69 Flinta Skrapa 1 8 2063 70 Flinta Avslag/avfall 1 8 345 71 Bergart Avslag/avfall 1 10 345 72 Flinta Avslag 1 1 2998 73 Flinta Mikrospån 1 1 2998 74 Flinta Spån 1 1 2998 75 Flinta Avslag 1 1 345 76 Flinta Avslag/avfall 3 77 345 77 Flinta Avslag/avfall 1 1 345 78 Flinta Avslag/avfall 1 1 3000 79 Flinta Avslag/avfall 2 35 345 80 Flinta Avslag 1 1 345 81 Keramik Fajans 1 1 345 82 Bränd lera Tegel 1 1 345 83 Bränd lera 3 16 1954 84 Ben Avfall 1 4 1502 85 Flinta Avslag/avfall 2 5 345 86 Flinta Avslag/avfall 1 15 345 87 Flinta Avslag 1 2 345 88 Flinta Avslag 3 10 2285 89 Flinta Avslag/avfall 1 3 1502 90 Flinta Kärna 1 16 1502 91 Flinta Avslag/avfall 1 1 333 92 Flinta Spån 1 3 2063 93 Flinta Avslag 2 40 2063 94 Flinta Avslag/avfall 1 4 2470 95 Flinta Avslag 1 1 2470 96 Flinta Kärna 1 93 506 97 Bergart Knacksten 1 192 345 98 Ben Avfall 3 1 1062 99 Ben Avfall 3 1 3197 100 Ben Avfall 6 1 2063 101 Ben Avfall 2 1 2063 102 Ben Avfall 3 1 2063 103 Flinta Spån 1 1 2285 104 Flinta Avslag 1 4 2285 105 Flinta Avslag/avfall 1 3 2063 106 Flinta Avslag 1 2 506 107 Flinta Avslag/avfall 1 1 506 108 Flinta Spån 1 9 1454 109 Flinta Kärna 1 94 506 110 Flinta Redskap 1 203 506 111 Flinta Redskap 1 27 345 112 Flinta Avslag 2 5 345 113 Flinta Avslag 1 1 345 Gustavslund område A 21

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 114 Flinta Redskap 1 40 345 115 Flinta Kärna 1 43 2285 116 Flinta Avslag/avfall 1 1 506 117 Flinta Avslag/avfall 1 1 506 118 Flinta Skrapa 1 5 2063 119 Ben Avfall 2 1 850 120 Flinta Redskap 1 46 506 121 Flinta Redskap 1 20 345 122 Flinta Avslag/avfall 3 6 345 123 Flinta Avslag/avfall 3 5 322 124 Flinta Avslag/avfall 1 22 1502 125 Flinta Kärna 1 69 345 126 Flinta Avslag/avfall 6 57 1502 127 Flinta Avslag 3 7 3197 128 Flinta Avslag 1 24 3197 129 Flinta Pilspets 1 1 1431 130 Flinta Avslag 1 1 1431 131 Flinta Avslag 2 5 345 132 Flinta Avslag 4 32 345 133 Flinta Avslag 1 38 345 134 Flinta Avslag 1 5 2285 135 Flinta Avslag 1 16 850 136 Flinta 2 4 850 137 Flinta Kärna 1 65 345 138 Flinta Avslag/avfall 3 52 345 139 Flinta Kniv 1 20 345 140 Flinta Avslag/avfall 6 65 345 141 Flinta Spån 1 1 2063 142 Flinta Avslag/avfall 3 7 850 143 Flinta Avslag/avfall 4 50 968 144 Flinta Avslag/avfall 6 54 2063 145 Flinta Avslag/avfall 2 45 2063 146 Flinta Avslag/avfall 5 25 2063 147 Flinta Avslag/avfall 4 26 1502 148 Bränd lera 1 31 1929 149 Bränd lera 1 16 1929 150 Keramik Kärl 1 4 2063 151 Keramik Kärl 1 90 1904 152 Keramik Kärl 1 583 1062 153 Keramik Kärl 1 99 1062 154 Keramik Kärl 1 109 1062 155 Keramik Kärl 1 60 1929 156 Bränd lera 3 20 1929 157 Keramik Kärl 1 5 1929 158 Keramik 1 9 1929 159 Keramik Kärl 1 51 1929 160 Keramik Kärl 1 134 1929 161 Keramik Kärl 1 95 1929 162 Keramik Kärl 1 72 1929 163 Keramik Kärl 1 8 1929 164 Keramik Kärl 1 6 1929 165 Keramik Kärl 1 2137 1929 166 Keramik Kärl 1 31 1954 167 Keramik Kärl 1 410 1954 168 Keramik Kärl 1 42 1954 169 CU-leg Beslag 1 1 0 170 Brons Beslag 1 1 1954 22 UV Syd Daff 2007:6

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 171 CU-leg Bleck 1 1 0 172 Brons Sölja 1 1 0 173 CU-leg Bleck 1 1 0 174 Brons Bronsklipp 1 1 0 175 Metall 1 1 0 176 Brons Föremål 1 1 0 177 Brons Hänge 1 1 0 178 Brons Bronsklipp 1 1 0 179 Järn Järnten 1 1 0 180 Järn Föremål 1 1 0 181 Järn Järnten 1 1 0 182 CU-leg Föremål 1 11 0 183 Metall Blyplomb 1 1 0 184 CU-leg Knapp 1 1 0 185 CU-leg Bleck 1 1 0 186 Järn Nitplatta 1 1 0 187 CU-leg Band 1 1 0 188 Järn Kniv 1 1 0 189 CU-leg Ten 1 1 0 190 Järn Järnring 1 1 0 191 Järn Föremål 1 4 0 192 CU-leg Knapp 1 1 0 193 Brons Beslag 1 2 0 194 Flinta Skrapa 1 25 3197 195 Brons Föremål 1 1 0 196 CU-leg Ring 1 1 0 197 CU-leg Ring 1 1 0 198 Koppar Mynt 1 1 0 199 Brons Sölja 1 1 0 200 CU-leg Ten 1 1 0 201 Brons Beslag 1 1 0 202 CU-leg Föremål 1 1 0 203 Metall 1 8 0 204 CU-leg Bleck 1 1 0 205 CU-leg Föremål 1 1 0 206 Flinta Skrapa 1 84 0 207 Flinta Avslag/avfall 2 25 3197 208 Skiffer Bearbetat 0 0 0 209 Keramik Trebensgryta 1 4 467 210 Brons Föremål 1 3 0 211 Metall Blybleck 1 3 0 212 Järn 1 5 0 213 Järn Föremål 1 5 0 214 Järn Föremål 1 40 226 215 Järn Föremål 1 2 0 216 Järn Föremål 1 11 1904 217 Järn Föremål 1 5 0 218 Flinta Kniv 1 24 3197 219 Flinta Kniv 1 17 3197 220 Flinta Avslag/avfall 6 299 3197 221 Järn Föremål 2 59 0 222 Järn Föremål 1 14 0 223 Järn Spik 1 15 0 224 Järn Spik 1 45 0 225 Järn Järnten 1 13 0 226 Järn Föremål 1 72 0 227 Järn Föremål 1 51 0 Gustavslund område A 23

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 228 Järn Föremål 1 87 0 229 Järn Spik 1 2 0 230 Järn Föremål 1 26 0 231 Järn Järnten 1 22 0 232 Järn Järnring 1 34 0 233 Järn Föremål 1 34 0 234 Järn Föremål 1 6 0 235 Järn Spik 1 29 0 236 Järn Föremål 1 14 0 237 Järn Järnten 1 3 0 238 Järn Föremål 1 11 0 239 Järn Hästsko 1 1 0 240 Järn Spik 1 14 0 241 Järn Föremål 1 3 0 242 Järn Järnten 1 21 0 243 Järn Järnten 1 3 3197 244 Järn Föremål 1 4 0 245 Järn Järnten 1 12 0 246 Järn Föremål 1 3 0 247 Järn Föremål 1 3 0 248 Järn Järnten 1 41 0 249 Järn Föremål 1 21 0 250 Järn Föremål 1 5 0 251 Järn Föremål 1 14 0 252 Järn Föremål 1 9 0 253 Järn Föremål 1 3 0 254 Järn Spik 1 4 0 255 Järn Järnten 1 5 0 256 Järn Järnten 1 6 0 257 Järn Föremål 1 15 0 258 Järn Föremål 1 10 0 259 Järn Föremål 1 16 0 260 Järn Föremål 1 16 0 261 Järn Föremål 1 6 0 262 Järn Järnten 1 1 0 263 Järn Spik 1 6 0 264 Järn Föremål 1 10 0 265 Järn Hästsko 1 3 0 266 Järn Spik 1 4 0 267 Järn Föremål 1 4 3197 268 Järn Föremål 1 69 0 269 Järn Föremål 1 6 0 270 Järn Föremål 1 137 0 271 Järn Föremål 1 46 0 272 Järn Spik 1 8 0 273 Järn Föremål 1 18 0 274 Järn Föremål 1 91 0 275 Järn Föremål 1 35 0 276 Järn Järnten 1 35 0 277 Järn Föremål 1 32 0 278 Järn Föremål 1 51 0 279 Järn Järnten 1 11 0 280 Järn Föremål 1 64 0 281 Järn Föremål 1 31 226 282 Järn Föremål 1 24 0 283 Järn Föremål 1 79 0 284 Flinta Spån 1 1 3416 24 UV Syd Daff 2007:6

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 285 Flinta Avslag/avfall 1 6 3416 286 Flinta Avslag/avfall 1 4 3416 287 Flinta Avslag/avfall 1 18 3416 288 Flinta Avslag/avfall 1 24 3416 289 Flinta Avslag/avfall 1 8 3416 290 Flinta Avslag/avfall 1 1 3416 291 Flinta Avslag/avfall 1 1 3416 292 Flinta Avslag/avfall 1 4 3416 293 Flinta Avslag/avfall 1 55 3416 294 Flinta Avslag/avfall 1 1 3416 295 Flinta Avslag/avfall 2 1 3416 296 Flinta Avslag/avfall 1 14 3416 297 Järn Föremål 1 4 3416 298 Bränd lera Tegel 1 137 0 299 Bränd lera 1 34 1904 300 Keramik Kärl 1 322 1904 301 Slagg 1 2 3197 302 Metall Smälta 1 2 226 303 Slagg 1 1 0 304 Metall Smälta 1 1 0 305 Metall Blyplomb 1 20 0 306 Metall Smälta 1 27 0 307 Metall Smälta 1 30 0 308 Metall Smälta 1 9 0 309 Metall Smälta 1 1 0 310 Metall Smälta 1 5 0 311 Järn Föremål 1 10 0 312 Metall Blybleck 1 1 0 313 CU-leg Bleck 1 1 0 314 CU-leg Föremål 1 4 0 315 CU-leg Bleck 1 1 0 316 Järn Spik 1 4 0 317 CU-leg Bleck 1 1 0 318 Metall Smälta 1 4 0 319 Metall Smälta 1 4 0 320 Metall Smälta 1 3 0 321 Metall Smälta 1 2 0 322 Brons Slagg 1 3 0 323 Järn Slagg 1 3 0 324 Metall Smälta 1 2 0 325 Metall Smälta 1 3 0 326 CU-leg Smälta 1 1 0 327 CU-leg Smälta 1 1 0 328 Järn Föremål 1 6 0 329 CU-leg Smälta 1 1 0 330 CU-leg Smälta 1 1 0 331 Metall Smälta 1 5 0 332 CU-leg Smälta 1 1 0 333 Metall Bleck 1 1 0 334 Metall Bleck 1 1 0 335 Metall Bleck 1 1 0 336 Metall Bleck 1 1 0 337 Metall Bleck 1 1 0 338 Metall Bleck 1 1 0 339 Metall Bleck 1 1 0 340 Bergart Malsten 1 0 1929 341 Bergart Malsten 0 0 1929 Gustavslund område A 25

Bilaga 3. Analys av Makrofossilprover Björn Gedda, ArkeoBot Tabell 1. Detaljanalyserade prover PM Kol Art 1087 x Hordeum (korn) Polygonum lapathipholium (pilört) 3019 x 3020 x Tand, bränd och splittrad (tveksam) 3034 x 3249 x Corylus Cerealia Polygonum lapathipholium (pilört) 3337 x Harts 3362 x cf. Hordeum (troligen korn) Porös massa 3444 x 3451 x 3493 x 3500 x A345 x Corylus (Hassel) A345, mörk fläck, nr 5 på kartan x Tabell 2. Översiktligt genomgångna prover PM Kol Art Anmärkning 1991 x 2307 x Harts Triticum (vete) 2 st 2308 x Harts Benfragment Tänder från mus el. dyl. (troligen recent) 2715 x Harts (en mycket liten bit) 2985 x 2986 Prov ej påträffat 2987 Prov ej påträffat 3047 x 3076 x 3077 x 3203 x 3253 x 3386 Prov ej påträffat 3387 x 3451 x 3493 x 3548 x 26 UV Syd Daff 2007:6

Resultat Proverna från Gustavslund var, som tabellen ovan visar, mycket fyndfattiga. Endast ett fåtal växtmakrofossil påträffades. Uppdraget var emellertid inte främst inriktat på arkeobotaniska analyser utan på att försöka hitta tecken på om någon eller några av anläggningarna var gravar. Harts påträffades i 3337, 3362, 2307, 2308 och 2715. Prov 3500 som var ett prov som jag skulle vara extra noggrann (närmare 20 liter av detta prov har floterats) men innehöll ingenting förutom träkol och sand. Det intressantaste provet var istället 3020, som innehöll två fragment av en tand. Tanden är splittrade och färgad på precis samma sätt som de tänder jag påträffade i gravurnorna vid E22 Gualöv trafikplats år 2003. Carline Arcini anser emellertid att fragmenten är för små för att säga något om så eventuellt bör man bortse från dem. Även det benfragment som påträffades i 2308 uppvisar likheter med de brända benragmenten vid Gualöv men jag är mer osäker på om detta är bränt eller inte. Björn Gedda 2007-01-22 Gustavslund område A 27

Bilaga 4. Vedartsanalys Ulf Strucke Analysprotokoll Landskap: Skåne Socken: Helsingborg Fastighet: Gustavslund RAÄ nr: 243, område A Samtliga fragment hade en mer eller mindre utpräglad amorf struktur. Kraftigast var denna förändring i ek, där tvärsnittet antagit en kompakt, hartsliknande struktur. Eken var också delvis rötad före förbränning. Prov nr 3362 innehöll inte träkol. Det hårt brända materialet utgjordes förmodligen av ben eller horn. Bränt ben noterades också i prov 1087. Analyserna av träkolet utfördes med mikroskop vid 200 respektive 500 X förstoring. De analyserade fragmenten bröts isär och studerades i tvär-, radial- och tangentialsnitt. Analysen försvårades av en kraftig beläggning av bland annat silt och lera. Underlag för bestämning utgjordes av referenssamling samt nedan angiven referenslitteratur. Referenser Greguss, P. 1945. Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhöltzer und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest. Mork, E. 1966. Vedanatomi. Oslo. Schweingruber, F. H. 1990. Anatomie europäischer Hölzer. Stuttgart. Schweingruber, F. H. 1978. Mikroskopische Holzanatomie. Zürich. Analys Id: 6497 Anläggning: 1062 Grop Provnr: 1087 Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Al Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Ask Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 6 Material: Träkol 28 UV Syd Daff 2007:6

Kommentar: Analys Id: 6504 Anläggning: 1062 Grop Provnr: 1118 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Al Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Ung stam Analys Id: 6499 Anläggning: 1929 Brunn Provnr: 3249 Vikt: 1,3 Analyserad vikt: 1,3 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Kvist. Ej över 20 år. Analys Id: 6500 Anläggning: 3000 Stenpackning Provnr: 3034 Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ek Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol Rötad före förbränning. Analys Id: 6498 Anläggning: 3197 Stenpackning Provnr: 3337 Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Ek Antal: 16 Material: Träkol Kommentar: Analys Id: 6503 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: 3019 Vikt: 0,6 Analyserad vikt: 0,6 Fragment: 27 Analyserat antal: 27 Art: Ek Antal: 27 Material: Träkol Kommentar: Gustavslund område A 29

Analys Id: 6501 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: 3493 Vikt: 0,2 Analyserad vikt: 0,2 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen. Art: Hassel Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Analys Id: 6496 Anläggning: 345 Provnr: 3500 Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Björk Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Hassel Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Analys Id: 6502 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: 100330 Vikt: 0,8 Analyserad vikt: 0,8 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Hassel Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: 30 UV Syd Daff 2007:6

Bilaga 5. 14 C-analys Gustavslund område A 31

Bilaga 6. Resultat och tolkningar från mikrosondanalyser Daniel Andersson Fnr 312 312 Bly Metall Blybleck 1 1 Bleck av vitmetall 25 x 20 x 1-2 mm. Svagt konvex-konkavt. På konkava sidan ornamentering bestående av två spiraler vilka är sammanbundna av en båge. Blecket består ytterst av ett gulvitt kalklager, därefter ett mycket, mycket tunt metalliskt gulaktigt skikt med grönt stick vars sammansättning ej kunnat bestämmas, därefter, innerst, ett kiselrikt blågrått skikt av kvartsit eller värmepåverkad sand. Metallografi Ett tvärsnitt har tagits i nedre delen av provet och under mikroskopet framkommer att den makroskopiska tolkningen håller, se översiktsfoto och detalj 1. Man ser tydligt vitmetallen med vilken ligger inbäddad i en typ av silikatriktmaterial. Vitmetallen är fransig i ytterkant lika Fnr 244 Bleck Gyllins trädgård. Därefter följer den mycket tunna men distinkta tunt metalliskt gulaktigt skikt med grönt stick. Utanför detta ytterligare silikatrikt material (kalklagret) vilket innehåller större korn. Mikrosond Den metalliska huvudfasen består av Zn=95,3%, Cu=0,11% (1a1). Bly förekommer som utdragna sliror orienterade parallellt med längsta sidorna i tvärsnittet (se figur), Pb=97%, Zn=7,2% (1a2). Det mycket tunna,<2µm, skiktet är svårt att kvantitativt analysera och ett försök resulterade i att omkringliggande zink istället analyserades, Zn=64%, Pb=1,9%. Kvalitativa analyser av skiktet visade att det inte bestod av några av de element som ingår i det program som används vid analyser av metaller. Fnr 316 336 Brons Metall Bleck 1 1 Kristallin vitmetall, l=10 mm, t=2 mm, lika 327 men i anslutning till de väl utvecklade kristallerna även mörkt finkornigare område. Metallografi Metallografiska studier av ett tvärsnitt från Fnr 336 visar att legeringen har en rödaktig ton (framkommer tyvärr inte på fotot i figur 2) vilket utesluter att provet endast skulle bestå av bly (Fig. 2). Dessutom förekommer mindre fragment i vitmetallen med avvikande färg och hårdhet och därmed en annan sammansättning Mikrosond Analys av en av de större kristallerna i den dominerande fasen visade att den bestod av 92% Zn, koppar fanns i spårhalter, 0,17% (1a1). De kristaller med avvikande sammansättning som observerades under mikroskopet visade sig bestå av; Zn=89%, Fe=5,9% och Cu=0,12%(1a2). Blydroppar förekommer både som droppar och sliror i korngränserna och består av 32 UV Syd Daff 2007:6

Pb=97%, Zn=12%, Sn=1,2% och Cu=0,14% (1a4). Den dominerande fasen innehåller inget aluminium. I korngränserna förekommer ytterligare en fas vilken visar sig bestå av Sn=97%, Zn=5% och Cu=0,14% (1a5). Ett avgränsat skikt närmast den metalliska zinken analyserades kvalitativt och visade sig inte innehålla någon kalcium eller fosfor däremot klor vilket skulle betyda att detta skikt består av zinkklorid. I det yttersta skiktet förekommer däremot en del kristaller vilka är kalciumförande, Ca=43%, låg totalhalt tyder på att zink, vilket inte analyseras med samma program, också förekommer här. Slutsats Det är alltså tydligt från mikrosondanalyserna att de bleck och omkristallerade smältor som tidigare tolkats vara uppbyggda av vitmetall istället till stora delar består av metallisk zink. Liknande fynd har även framkommit vid Gyllins trädgård och nedanstående stycke är ett utdrag från den rapporten. Föremålens höga legeringshalt (Zn=35% i Fnr 90 och Zn=27-37% i Fnr 247) och i smältan (Zn=27-37% i Fnr 243) är värda att notera. Om vi antar att galmeja blandas med metallisk koppar och träkol i en degel och upphettas, diffunderar zink in i koppar upp till en nivå av knappt 30% varpå materialet homogeniseras. Efter detta är zinkupptaget mycket begränsat (Bayley 1990). För att erhålla högre zinkhalter (som i Fnr 90, 243, 247) krävs andra processer där man tillsätter metallisk zink till metallisk koppar (diskussion på Internet, Arch-Metals, november 2000). Frågan om när metallisk zink är känd för första gången debatteras ibland flitigt och lösningen är säkerligen inte känd ännu. De första beläggen för metallisk zink, importerad från Indien till Europa, är först från 1500-talet (Craddock 1995). Enstaka fynd av metallisk zink finns från metallhantverket i Uppåkra, Skåne (Kresten, Hjärthner-Holdar och Harryson 2001) och Husby, Närke (Hjärthner-Holdar m fl 1999) men dessa har inte kunnat beläggas som samtida med hantverket på platserna utan tolkats som recenta. Ett fynd av äldre förekomster av metalliskt zink i Europa finns dock noterat från det Atenska Agora (Craddock 1995). Ett zinkbleck med dimensionen 6,6cm x 4,0cm x 0,05cm återfanns tillsammans med keramik och mynt vilka kunde dateras till 4-300 f.kr till 200 e.kr. Till formen utdragna blydroppar vilka var slumpvis placerade i tvärsnittet indikerade att blecket var uthammrat och ej valsat, en modernare metod, då detta skulle ge en textur av mer uniformt placerade blydroppar. Kemiska analyser av blecket visade att bly, järn, kadmium, koppar, mangan och magnesium förekom tillsammans med zinken dock i mycket, mycket små halter. Till sammansättningen skiljer sig inte zinkblecket, Fnr 244, från det motsvarande grekiska men som framgår i figur 3 visar den inre texturen ett mycket mer homogent mönster vilket bildats från mer uniform mekanisk bearbetning. Med utgångspunkt i dessa tolkningar är det alltså mycket osäkert om zinkblecket eller mässingsfynden, med undantag för Gustavslund område A 33

mässingsnyckeln, verkligen kan knytas till ett förhistoriskt metallhantverk. Alternativt har vi exempel på ett av de tidigast kända mässingsgjuterierna i Sverige. Mässing finns i föremål och råmaterial från det folkvandringstida Helgö Bleck av metalliskt zink och mässingslegeringar med allt för höga halter av zink är alltså svåra att knyta till förhistoriskt metallhantverk. Figuren visar utvalsade blydroppar i zinkblecket Fnr 312. 34 UV Syd Daff 2007:6