barnrättsmanifest Så här kan Sveriges utvecklingspolitik bidra till en bättre värld för barn och unga. Juni 2017
sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! Sverige en av initiativtagarna till Barnkonventionen och det första landet i världen att förbjuda barnaga har en viktig roll i kampen för alla barns rättigheter. Detta då stater som undertecknat barnkonventionen även har ett ansvar att verka för barns rättigheter i andra länder exempelvis genom sin utrikespolitik. Vi på Plan International har här listat 15 konkreta förslag på hur Sverige, genom att barnsäkra utvecklingssamarbetet och de humanitära insatserna, kan återta ledarrollen för barns rättigheter runt om i världen. Som barnrättsorganisation vet Plan International att insatser för och med barn är en av de smartaste och mest effektiva investeringarna för att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning. Trots detta finns fortfarande mycket att göra och alldeles för många barn får inte sina allra mest grundläggande rättigheter tillgodosedda; var femte minut dör ett barn till följd av våld, närmare 50 000 flickor gifts dagligen bort och just nu befinner sig fler än 30 miljoner barn på flykt. Mot denna bakgrund välkomnar Plan International regeringens nya Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd som ett viktigt steg för att åter göra barnrättsperspektivet till en central och självklar utgångspunkt för det svenska biståndet. Samtidigt behövs ytterligare resurser, riktlinjer och rutiner på UD och Sida för att, på allvar, ge tyngd åt barnrättsperspektivet i praktiken. Många insatser planeras och genomförs fortfarande utan någon analys av hur de påverkar barn och barns rättigheter. Detta har uppmärksammats av FN:s Barnrättskommitté som efter sin senaste granskning uppmanade Sverige att vidta åtgärder och använda sig av barnrättskonsekvensanalyser som ett stående arbetsredskap i sitt utvecklingssamarbete. I regleringsbrevet för 2016 gav regeringen därför Sida i uppdrag att kartlägga hur man integrerar barnrättsperspektivet i sitt arbete. Det resulterade i en studie som visade på tydliga brister och på hur arbetet med barns rättigheter måste stärkas och systematiseras. Hittills har vi dock inte sett några konkreta initiativ till detta tvärtom har Sidas tematiska kapacitet på området minskat ytterligare. Nu när barnkonventionen blir lag i Sverige finns all anledning att också höja ambitionerna för barns rättigheter i den svenska utvecklingspolitiken, I det här manifestet har Plan International därför samlat 15 skarpa förslag på hur det svenska biståndet kan barnsäkras. Förutom att följa och genomföra Barnrättskommitténs rekommendation bör Sverige säkra att barn och barns rättigheter får utrymme i de strategier, policyer och andra styrdokument som vägleder Sveriges utvecklingssamarbete och humanitära bistånd. Vi har också tagit fasta på några rättighetsbaserade nyckelfrågor exempelvis vikten av att ge flickor och pojkar samma möjligheter, barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, våld mot barn och barns situation i kris och konflikt som är direkt avgörande för barns, och hela samhällens, utveckling. Barn är inget särintresse barn utgör en tredjedel av världens befolkning och närmare hälften av befolkningen i de minst utvecklade länderna. Barn och unga har dessutom stor potential som förändringsaktörer, med rätt att delta i och påverka sin egen och samhällets utveckling. Att bara beskriva barn som en utsatt grupp i behov av stöd, eller som passiva mottagare av insatser, är främmande för oss som barnrättsorganisation. Några av våra rekommendationer handlar därför om att bättre involvera och lyssna på barn och unga. Vi hoppas att vårt barnrättsmanifest både ska inspirera och mana till handling!
Plan international sveriges barnrättsmanifest DETTA VILL VI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svensk utvecklingspolitik Barnsäkra biståndet. Utgå alltid från FN:s Barnkonvention i styrande strategier och policyer även i kris och konflikt. Prioritera insatser som gynnar barn i den svenska biståndsbudgeten, genomför barnrättskonsekvensanalyser av alla insatser och stärk kompetens och rutiner på området. Använd platsen i FN:s säkerhetsråd till att lyfta fram barn och ungas behov, rättigheter och kapacitet. Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i genomförandet av Agenda 2030. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Stärk barns rätt till identitet och utveckling Säkra alla barns rätt till medborgarskap och identitet genom ökat fokus på födelseregistrering. Satsa på investeringar i de yngsta barnen, med fokus på hälso- och sjukvård, tidig stimulans och utveckling samt stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter. Stärk barns rätt till utbildning även i kris och konflikt Investera i kvalitativa utbildningssystem som är kostnadsfria, trygga, öppna för alla och som tar hänsyn till pojkars och flickors olika behov. Stärk skyddet mot alla typer av våld mot barn Säkerställ att svenskt bistånd bidrar till barntrygga samhällen och verka för att barn skyddas mot alla typer av våld. Stärk barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter Satsa öronmärkta biståndsresurser på barn och ungas tillgång till sexualundervisning, ungdomsmottagningar och preventivmedel. Bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor. Stärk jämställdheten, med extra betoning på flickors lika värde och rättigheter Säkerställ att Sveriges feministiska utrikespolitik även fokuserar på flickor. Verka för att unga barnmammor blir synliga i statistiken och nås av ökat stöd och utbildning. Garantera att svenskt humanitärt bistånd sätter barnen i fokus Prioritera barns rättigheter i väpnade konflikter och på flykt. Investera i barncentrerad katastrofriskreducering med skolan som bas. Stärk barn och ungas deltagande i beslut som berör dem Arbeta för att stärka barn och unga som aktörer i beslutsprocesser på alla nivåer.
SÄKRA ETT STARKT BARNRÄTTSPERSPEKTIV I SVENSKT UTVECKLINGSPOLITIK Sveriges utvecklingssamarbete måste genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv från högsta politiska nivå ner till styrdokument, finansiering och genomförande. Följande åtgärder vill barnrättsorganisationen Plan International Sverige att riksdag, regering och ansvariga myndigheter vidtar i utformningen av svenska biståndsinsatser och i policydiskussioner med andra länder. 1 Barnsäkra biståndet och utgå alltid från FN:s Barnkonvention även i kris och konflikt Det finns idag ingen specifik strategi för barns rättigheter som vägleder Sveriges agerande inom utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. Barnrättsskrivelsen från 2001 utgick i samband med antagandet av den Biståndspolitiska plattformen 2014 och även om det nya Policyramverket ger större utrymme för barnrättsperspektivet krävs än tydligare riktlinjer för operationalisering och genomförande. Detta gäller inte minst i det humanitära arbetet då det i kris och konflikt behövs specifika insatser för att garantera barns välmående och säkerhet. Många humanitära aktörer saknar dock både kunskap om och fokus på barns specifika behov, vilket kan få stora negativa effekter inte minst då dagens kriser ofta pågår över många år. Regeringen bör därför kräva att samtliga aktörer som kanaliserar Sveriges humanitära bistånd lever upp till internationella riktlinjer och policys för hur barns särskilda behov tillgodoses och hur barn kan skyddas mot övergrepp. På motsvarande sätt bör såväl tematiska och geografiska strategier uttryckligen nämna barns rättigheter samtidigt som regleringsbrev och instruktioner till Sida måste innehålla explicita referenser till barnrättsfrågorna. Om dessa övergripande dokument saknar en politisk viljeinriktning och tydliga referenser till barn och barns rättigheter minskar chansen att ansvariga myndigheter och beslutsfattare ger frågorna utrymme. 2 Prioritera insatser för barns rättigheter samt stärk kompetens och rutiner på området Barn utgör närmare halva befolkningen i världens minst utvecklade länder. För att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning är det därför centralt att prioritera insatser för och med barn, samt se till att dessa insatser har ett tydligt barnrättsperspektiv. Regeringen bör därför ge Sida ett tydligt uppdrag att prioritera barn både vad gäller fördelning av medel, analys och enskilda insatser. Vi hoppades att regeringens uppdrag till Sida i regleringebrevet för 2016 att redovisa hur man integrerar barnrättsperspektivet i sin verksamhet var ett första steg i denna riktning men hittills inte sett några konkreta åtgärder som svarar upp mot den, ganska kritiska, studie som togs fram. En annan central del är att, i linje med rekommendationen från FN:s Barnrättskommitté, ställa krav på barnrättskonsekvensanalyser av samtliga svenska biståndsinsatser. För att kunna leva upp till en fullgod integrering av barnrättsperspektivet behöver dessutom den egna kapaciteten och kompetensen på barnrättsområdet stärkas. Detta gäller även UD och utlandsmyndigheterna i stort. 3 Använd platsen i FN:s säkerhetsråd till att lyfta fram barns och ungas behov, rättigheter och kapacitet Som ordförande i arbetsgruppen för barn och väpnade konflikt, med uppdrag att säkerställa att barn skyddas mot övergrepp har Sverige en unik roll. För att bekämpa straffrihet bör Sverige agera för att listan över förövare i Generalsekreterarens rapporter är korrekt och trovärdig, arbeta för etablerandet av en tematisk sanktionskommitté samt hänvisa fall till den permanenta internationella brottmålsdomstolen. Vi uppmanar vidare Sverige att verka för effektiv nolltolerans mot sexuellt utnyttjande av barn utfört av FN-anställda, soldater under FN-flagg eller andra. Alla fall ska utredas och ansvariga ställas till svars. Vidare måste de barn som fallit offer ges skydd och stöd utan att deras identitet röjs. Alla FN-trupper bör dessutom utbildas i skydd av barn och skyddet av såväl vittnen som whistleblowers måste stärkas.
Sverige bör även verka för att resolution 2250, om unga fredsbyggare, har ett tydligt gräsrotsperspektiv som även inkluderar unga kvinnor. Överlag är det viktigt att verka för att skydd av barn stärks inom ramen för FN:s fredsbyggande arbete. Under sin kampanj för att komma med i FN:s säkerhetsråd lyfte Sverige fram sin feministiska utrikespolitik som ett starkt mervärde. Som barnrättsorganisation vill vi betona vikten att även tydligt inkludera flickor i denna politik. Överlag välkomnar vi Sveriges ökade fokus på barn i väpnad konflikt. Sverige kan dock göra ännu mer både politiskt och finansiellt. Detta gäller inte minst vad gäller barns rätt att delta i beslut som berör dem, barns psykosociala hälsa samt barns rätt till utbildning i konfliktdrabbade områden och på flykt. 4 Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i genomförandet av Agenda 2030 Sverige har en viktig roll att se till att barns rättigheter och särskilda behov står i centrum också när den nya utvecklingsagendan ska tillämpas, inte minst eftersom 25 av de 169 delmålen i Agenda 2030 riktar sig direkt mot barn och unga. Särskilt barns skydd från våld, flickors rättigheter och barns deltagande är frågor som behöver lyftas i implementeringen. Barn och unga bör också vara med i planering, genomförande och uppföljning av Agenda 2030. Det räcker inte med att skriva under på ambitiösa utvecklingsmål, inte minst då många av målen kommer med tydlig prislapp! Detta understryker vikten av att Sverige konsekvent inkluderar barnrättsperspektivet när beslut tas om hur utvecklingsmålen ska finansieras, implementeras och följas upp. TA LEDNING I FUNDAMENTALA BARNRÄTTSFRÅGOR POLITISKT OCH FINANSIELLT Barns rättigheter kränks inom många områden. Några centrala områden där insatser är särskilt angelägna är rätt till identitet, skydd mot våld, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, minskad sårbarhet vid krig och naturkatastrofer, rätt till utbildning samt barn och ungas rätt till deltagande i beslut som berör dem. Inom dessa områden anser Plan International Sverige att riktade insatser behövs för att stärka barns rättigheter: Stärk barns rätt till identitet och utveckling 5 Rätt till medborgarskap och identitet Ett födelsebevis är mer än bara ett papper det är rätten till en egen identitet och nyckeln till medborgarskap och därmed en lång rad rättigheter som att gå i skolan, få vård eller skydd. Barn som inte folkbokförs tillhör ofta samhällets mest marginaliserade grupper och avsaknaden av en identitet minskar ytterligare deras möjligheter. Barn på flykt från kriser och konflikter är särskilt utsatta då de sällan blir registrerade och därmed riskerar att bli både stats- och identitetslösa. Rätten till en identitet fastslås såväl i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna som i Barnkonventionen och utgör också ett eget delmål i Agenda 2030. Ändå kommer ett av tre barn som föds idag inte att bli folkbokförda. Detta eftersom fler än 100 låg- och medelinkomstländer saknar effektiva folkbokföringssystem. Förutom att dessa barn riskerar berövas såväl medborgarskap som grundläggande rättigheter leder detta också till att länder och lokalsamhällen står utan viktig information för att kunna planera och följa upp sina utvecklingssatsningar. Sverige, med ett av världens äldsta och bäst fungerande folkbokföringssystem, har mycket kunskap och erfarenhet att dela med sig av!
6 Rätt till en bra start i livet Plan arbetar för att alla barn ska ges möjligheten att utveckla sin fulla potential i samhällen som respekterar deras rättigheter. Tidiga investeringar även innan skolåldern är avgörande för barns framtida utveckling och en grundläggande komponent i Plan Internationals program. Eftersom det finns en stark koppling mellan fattigdom och möjligheterna för barn att utvecklas, fokuserar vi särskilt på marginaliserade grupper och barn som lever i fattigdom. Detta är särskilt viktigt då aktuell forskning visar att minst 80 procent av hjärnans utveckling sker före tre års ålder och att det är svårt att ta igen utebliven utveckling senare i livet. Investeringar i de yngsta barnen kan förebygga hälsoproblem och inlärningssvårigheter samtidigt som de hjälper barn att utveckla sin fulla potential och därmed långsiktigt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Sverige bör därför satsa på investeringar i de yngre barnen med fokus på nutrition, hälso och sjukvård, tidig stimulans och utveckling, stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter samt förskola. Den svenska erfarenheten visar på vikten av sociala skyddsnät, som allmänna barnbidrag, som en god investering. Stärk barns rätt till utbildning även i kris och konflikt 7 Rätten till kostnadsfri, icke diskriminerande, trygg och kvalitativ utbildning Varje barn har rätt till utbildning även vid kriser och konflikter men många faktorer hindrar miljontals barn från att förverkliga denna rättighet. Trots de framsteg som gjorts genom millenniemålen finns fortfarande betydande brister, särskilt för flickor, och nära 60 miljoner barn i grundskoleåldern går inte i skolan. Betydligt fler saknar tillgång till tidigt lärande och förskola. Fler barn än någonsin tidigare befinner sig på flykt och riskerar därmed att växa upp utan, eller med bristfällig, tillgång till utbildning. Vi menar att utbildning är så vitalt för barns utveckling och överlevnad att det måste ses som ett grundläggande humanitärt behov. Utbildning är dock vanligtvis mycket underfinansierat inom det humanitära arbetet. Endast 1,4 % av världens humanitära bistånd investerades i utbildningsinsatser under 2016. Här kan Sverige vara ledande, dels genom att öka det politiska och finansiella stödet till barns utbildning, men också genom att påverka andra aktörer att göra samma sak. Vi vet att investeringar i barns utbildning leder till minskad fattigdom, högre framtida inkomster och bättre levnadsvillkor. Sverige bör därför dessutom stödja länder att bygga kapacitet hos utbildningsdepartement och andra relevanta ministerier, utbildningsinstitutioner, lärare och civilsamhällesorganisationer. Detta för att säkerställa en inkluderande utbildning av hög kvalitet och trygga skolor för både flickor och pojkar, med utgångspunkt i lika möjligheter och icke diskriminering. Stärk skyddet mot alla typer av våld mot barn 8 Rätt till en bra start i livet Var femte minut dör ett barn till följd av våld ett globalt problem som spänner över gränser, kulturer och socialklasser. Uppskattningsvis har 120 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar utsatts för sexuellt våld någon gång i livet och nästan en miljard barn utsätts regelbundet för fysisk bestraffning. Våldet äger rum på gatan, i skolan och i hemmet och förövarna inkluderar föräldrar, lärare, myndighetspersoner och andra barn. Våld mot barn har förödande konsekvenser, inte bara för det utsatta barnet utan också för samhället i stort. Våldet innebär en enorm kostnad, inte bara för den direkta omvårdnaden men också på lång sikt då svåra erfarenheter hindrar många barn från att växa upp till sunda och ansvarstagna vuxna. Våld mot barn är därmed även ett hot mot global utveckling.
För att barn ska kunna växa upp i trygghet krävs starka familjer och samhällen som ser till barnets bästa. I de fall som föräldrar, av olika anledningar, inte kan skydda sina barn måste det finnas kompetenta institutioner i samhället som kan ingripa. Socialtjänst, hälsovård, skola, rättvårdande och andra relevanta aktörer måste arbeta tillsammans för att bilda ett skyddsnät runt barnet. Institutionalisering av barn ska undvikas i största mån möjligt, istället måste alternativa familjeboenden utvecklas. Sverige bör säkerställa att det svenska biståndet fokuserar på preventiva insatser, som alternativa våldsfria uppfostringsmetoder, fredlig konfliktlösning i skolor och samhällen samt adekvat lagstiftning. Biståndet måste vidare bidra till välfungerande institutioner som kan ge det stöd som drabbade barn behöver för att utvecklas. I kris och konflikt ökar barns utsatthet redan existerande problem förvärras och nya uppstår. I dessa situationer löper barn hög risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld, tvångsrekrytering till väpnade grupper, sexuella övergrepp, trafficking, barnäktenskap och barnarbete. Insatser för skydd av barn måste därför stärkas, framför allt vad gäller finansiering. Vi välkomnar att Sverige är en så kallad pathfinder inom the Global Partnership to End Violence against Children. Det är viktigt att regeringen genom partnerskapet och andra plattformar arbetar för att göra barns skydd mot våld till en avgörande utvecklingsfråga samt själva bidrar till, och skapar tryck på andra länder, att stoppa våld mot barn samt bygga trygga samhällen. Stärk barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 9 Sexualundervisning, ungdomsmottagningar och preventivmedel för barn och unga Många barn och unga saknar tillgång till information och utbildning så att de kan fatta viktiga beslut om sin hälsa och sexualitet. Till följd av detta löper många flickor ökad risk att bli gravida medan de själva är barn eller att drabbas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Dessutom får bristande sexuella och reproduktiva rättigheter långtgående konsekvenser för barn och ungas totala livssituation då gravida flickor och barnmammor ofta stängs ute från skolan och sociala nätverk vilket kraftigt begränsar deras livsval. För att barn och unga ska kunna fatta egna, välinformerade och frivilliga beslut om sina kroppar och sin sexualitet krävs kunskap och tillgång till såväl faktabaserad sexualundervisning som moderna preventivmedel och ungdomsmottagningar, något som ofta saknas i låg- och medelinkomstländer. Som barnrättsorganisation vet Plan att det, utöver storskaliga satsningar på att utbilda barnmorskor och stärka hälsosystem, även krävs specifika insatser om man vill komma åt de problem som barn och unga står inför. Plan välkomnar därför att handlingsplanen för Sveriges feministiska utrikespolitik även lägger fokus på ungas SRHR, då vi länge förespråkat öronmärkta satsningar på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i det svenska biståndet. Hittills har vi dock inte sett några öronmärkta satsningar, utöver det stora kärnstödet till FN. 10 Utrota barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor Både barnäktenskap och könsstympning är grova kränkningar av flickors rättigheter och har förödande konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Var tredje flicka i utvecklingsländerna är gift innan hon fyllt 18 år och utsätts därmed för ökad risk för sexuella övergrepp, hiv-smitta och för tidiga graviditeter. Barnäktenskap beror till stor del på djupt rotade normer och föreställningar om flickors roll i samhället. Lagstiftningen förbjuder inte alltid barnäktenskap och det är heller inte säkert att de lagar som finns efterföljs.
Könsstympning är en annan skadlig sedvänja och det uppskattas att omkring 200 miljoner flickor och kvinnor i världen lever med följderna av detta. Ingreppet utförs nästan uteslutande på barn och varje år blir runt tre miljoner flickor könsstympade, något som får såväl akuta som långvariga konsekvenser. Kronisk smärta, infektioner, minskad eller ingen sexuell njutning samt svårare förlossningar är bara några av följderna. Ofta ses könsstympning som ett nödvändigt ingrepp för att kontrollera flickans sexualitet och som en förutsättning för att hon ska kunna gifta sig. Även giftermålet är till för att kontrollera flickors sexualitet och ofta gifts flickor bort för att de inte ska hinna dra vanära över familjen genom föräktenskapliga förbindelser. Att utrota barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor är ett av delmålen i Agenda 2030. Sverige kan bidra till detta arbete genom att bli en ledande röst för att minimiåldern för giftermål ska höjas till 18 år för såväl flickor som pojkar samt att göra kampen mot könsstympning till en prioriterad fråga. Exempelvis bör Sverige driva frågan i FN liksom i bilaterala diskussioner med svenska samarbetsländer. Skadliga sedvänjor är även aktuella i Sverige och det krävs mod, krafttag och politisk vilja att adressera problematiken och leva upp till Agenda 2030 och andra internationella åtaganden. Stärk jämställdheten, med extra betoning på flickors lika värde och rättigheter 11 Satsa på jämställdhet och flickors rättigheter inom ramen för den feministiska utrikespolitiken FN:s nya globala mål, Agenda 2030, har ett specifikt jämställdhetsmål men deklarations-texten slår samtidigt fast att ökade satsningar på jämställdhet skulle leda till stora förbättringar inom samtliga mål. Genom att prioritera flickors skolgång, arbeta mot barnäktenskap samt se till att flickor och kvinnor får samma möjligheter som pojkar och män stärker vi inte bara flickornas rättigheter och ställning, vi stärker dem även som aktörer. Samtidigt stärks hela samhällets ekonomi och utveckling. Studier från Världsbanken visar att ett extra skolår avsevärt ökar flickors framtida inkomst. Barn till mammor som gått i skolan har dessutom större chanser att överleva sin femte födelsedag. Plan arbetar med både flickor och pojkar och i våra programländer ser vi hur flickor ofta är dubbelt diskriminerade de är inte bara barn, de är flickor också. Vi välkomnar därför regeringens ökade fokus på jämställhet genom den feministiska utrikespolitiken. Det är dock viktigt att målsättningarna omsätts i konkreta investeringar och insatser. Arbetet med jämställdhet måste dessutom börja i tidig ålder, innan traditionella könsroller cementerats. Riktade satsningar på normbrytande arbete för både pojkar och flickor bör därför prioriteras redan från förskoleåldern. 12 Verka för att unga barnmammors situation blir synlig och att de nås av ökat stöd och utbildning Varje år föder över sju miljoner flickor barn. Två miljoner av dessa har inte ens hunnit fylla 15 år och komplikationer i samband med graviditet och förlossning är åter en ledande dödsorsak bland flickor i åldern 15 19 år. För dem som överlever väntar många utmaningar: de tvingas ofta sluta skolan och riskerar att fastna i fattigdom. Trots detta är flickor under 15 år osynliga i statistiken där man ofta bara nämner kvinnor i reproduktiv ålder, vilket räknas som 15-49 år. Detta leder till att de yngsta flickorna och mammorna sällan får det stöd eller de preventiva insatser de behöver. Sverige kan lyfta problematiken och verka för att statistik samlas in på ett etiskt sätt även för ålderspannet 10-14 år. Detta så att flickor under 15 år, och deras specifika behov, synliggörs och att insatser för att stödja dem prioriteras. Sverige bör vidare öka finanseringen för preventiva insatser som fokuserar på att förebygga tidiga graviditeter, men även bidra till arbetat med riktade insatser för att stödja gravida flickor och unga mammor. Detta så att flickorna och deras barn får bra vård samt möjlighet att gå kvar i skolan.
Garantera att Sveriges humanitära bistånd har starkt fokus på barn och unga 13 Prioritera barns rättigheter i väpnade konflikter och på flykt Barn i väpnade konflikter och på flykt är särskilt utsatta och behöver anpassat skydd och stöd. Runt om i världen ser vi en negativ trend där barn blir direkta måltavlor, värvas som barnsoldater av väpnade grupper och skadas eller dödas av direkt våld i stridigheterna. Barn som tvingas på flykt lider ofta brist på mat, vatten, utbildning och säkra platser där de kan leka och bearbeta det de varit med om och i många fall separeras de också från sina familjer. Flickor är särskilt utsatta och förekomsten av barnäktenskap ökar, antalet barnmammor blir fler och det sexuella våldet ökar. Vissa väpnade grupper kidnappar barn vanligtvis tvingas pojkarna bli soldater medan flickorna hålls som sexslavar. Att återintegrera dessa barn i sina familjer och samhällen kräver långsiktigt stöd, både för det individuella barnet men också för att få omgivningen att acceptera och stödja dem. Detta eftersom barnen ofta förknippas med de våldsamheter som skedde under konflikten. Speciellt flickor har svårigheter att accepteras då de brutit mot rådande sociala normer. Alla världens barn har rätt till skola, hälsovård, mat, skydd och att göra sin röst hörd. Sverige kan visa vägen både genom sin politik, sin roll i FN:s säkerhetsråd och sin roll som biståndsgivare inte minst genom att säkra långsiktigt stöd som spänner över både akuta insatser och långsiktigt utvecklingsarbete. 14 Investera i katastrofriskreducering med skolan som bas Varje år drabbas miljontals barn av naturkatastrofer katastrofer som till följd av klimatförändringarna förväntas bli både fler och värre under de kommande åren. Människor som redan lever på marginalen drabbas hårdast och många familjers ekonomi raseras när katastrofen slår till. Barnen förlorar därmed ofta sin möjlighet till skolgång, sjukvård och en trygg hemmiljö. Katastrofriskreducerande insatser är därför vitala och måste ses som viktiga investeringar för framtiden. Forskning visar också att varje krona som satsas i riskreducering ger mångdubbel avkastning. Skolan har en central roll i att sprida kunskap om klimatförändringar och naturkatastrofer. Genom att se till att denna kunskap blir en del läroplanen kommer både barnen och deras familjer vara bättre rustade att hantera framtida naturkatastrofer och ett förändrat klimat. Den svenska regeringen bör därför ta fram tydliga riktlinjer för hur katastrofriskreducerande insatser och resiliens ska prioriteras i svenska biståndsinsatser, detta gäller särskilt stödet till skolor i linje med det internationella ramverket för katastrofriskreducering som antogs vid den internationella konferensen i Sendai 2015. Stärk barn och ungas deltagande i beslut som berör dem 15 Arbeta för att stärka barn och unga som aktörer i beslutsprocesser på alla nivåer Enligt Barnkonventionen har barn rätt att delta i beslut som berör dem. Samtidigt är de flesta demokratiska system utformade för vuxnas inflytande, inte minst då barn saknar rösträtt. Flickor är ofta de som har minst inflytande över sitt eget liv. Barn möter också andra hinder för sitt deltagande som att information inte finns tillgängligt på ett sätt som är begripligt för dem eller att vuxna inte tar deras åsikter på allvar. Erfarenhet visar dock att barn och ungdomar inte minst från marginaliserade och utsatta grupper oftast själva vet den bästa lösningen på de problem de möter. De kan komma med värdefulla inspel och förslag även när det gäller komplexa processer som budgetplanering eller fredsprocesser. Beslutsfattare och andra vuxna måste därför sluta betrakta barn och ungdomar som passiva mottagare och istället se dem som aktörer som kan bidra till bättre och mer effektiva beslut och
insatser. Sverige som givare har mycket att vinna på att lyssna på deras erfarenheter och perspektiv, särskilt i tider där starka krafter arbetar emot demokrati och mänskliga rättigheter. Den oroande och ökande trenden med minskat demokratiskt utrymme tenderar dessutom att drabba barn- och ungdoms-organisationer extra hårt. Sidas regelverk gör det också svårare att stödja dessa typer av organisationer då de inte alltid är registrerade, har en mindre formaliserad styrelseform och ofta saknar kapacitet att svara upp mot alla rapporteringskrav. Samtidigt som Sverige ofta betonar vikten av att involvera barn och unga saknas idag både strukturer och rutiner som garanterar deras inflytande i utformandet av de svenska biståndsinsatserna. Sverige bör därför arbeta för att barn och unga blir representerade med egna röster och ses som en legitim aktör i det civila samhället.
Plan International är en global barnrättsorganisation som arbetar för en rättvis värld för alla barn och för flickors lika rättigheter. Vi är politiskt och religiöst obundna och allt vårt arbete utgår från FN:s barnkonvention. Plan International har verksamhet i 73 länder och vi arbetar på lokal, nationell samt global nivå. För oss står barns rättigheter alltid i fokus i vårt långsiktiga utvecklingsarbete såväl som i kris och onflikt arbetar vi för och tillsammans med barn för att stödja deras rätt till utbildning, SRHR, hälsa och skydd från våld. För ytterligare information, kontakta: Programchef, Pia Stavås Meier pia.stavas.meier@plansverige.org 072-726 46 54 Policy- och påverkanschef, Monica Lorensson monica.lorensson@plansverige.org 076 883 96 56