EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA 2005-2006 Ett samarbetsprojekt mellan HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Väst och Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av EU och svenska staten genom KULM- programmet Författare: Ann-Charlotte Wallenhammar 1
Slutrapport 2006 3.26 Ö. Ekologisk vallfröskola Deltagande län: Örebro, Skåne och Västra Götaland Huvudsökande: HS Konsult AB, Örebro Samordning och sammanställning har utförts av Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro Sammanfattning Under 2005 och 2006 har samtliga ekologiska vallfröproducenter i Mälar- Hjälmarbydgden, Värmland, Västra Götaland, Skåne och Halland inbjudits att delta i ekologisk vallfröskola som drivits i samarbete mellan Örebro län, Västra Götalands län och Skåne län. Elva fältvandringar, fem kurstillfällen och två studieresor har genomförts. Sex demonstrationsodlingar har anlagts i rödklöver, timotej och ängssvingel för att visa effekterna av reglering vid sådd med radavstånd 12, 24,36 och 48 cm. Två demonstrationsodlingar i andraårsvall av timotej och ängssvingel har skördats och visar att skörden vid stora radavstånd ökar andra vallfröåret. I ängssvingel ökar skörden betydligt. Två putsningsdemonstrationer i rödklöver under olika klimatförhållanden visar tydliga effekter på såväl som gröda. Fyra skördedemonstrationer i rödklöver och timotej har inspirerat lantbrukare att stränglägga grödan före tröskning för att säkerställa en smidig skörd med jämn vattenhalt. Intresset från lantbrukare har varit stort och många har åkt stora avstånd för att delta i aktiviteterna. Putsning av rödklöver för att bekämpa, främst balders, och för att säkerställa en jämnare blomning och högre skörd fick ett genombrott efter studieresan till Skåne 2005. Inledning Under de senaste åren har arealen av ekologiskt vallfrö ökat mycket snabbt och vi har tagit ett stort steg framåt med målsättningen att nå 100 ekologiskt vallfröutsäde. Arealen har ökat från 500 ha 2002 till strax över 2000 ha år 2005. Arealen nådde 2943 ha 2006, vilket placerar Sverige som nästa största producent av vallfrö efter Danmark (Pedersen, 2006), och andelen ekologiskt producerat vallfrö uppgår till ca 20 av totala vallfröarealen i landet 2006. Den snabba ökningen har gjort att många nya odlare har kommit in på marknaden, varav ett flertal saknar tidigare erfarenhet av vallfröodling. Under perioden 2000 till 2005 har antalet ekologisk fröodlare ökat från 8 till 135 (Pedersen, 2006). För närvarande är det mycket viktigt att nå ut till odlarna med de kunskaper om odlingen som finns. Fältförsök har genomförts 2002-2004 inom EkoForskprogrammet vi d SLU, vilket ger en grund att stå på. Nya projekt startades 2005 med inriktning på reglering i klöverfrödlingar samt ett enligt konceptet deltagardriven forskning som vänder sig till odlare med tidigare erfarenhet av ekologisk vallfröproduktion. I praktiken finns det mycket brister i odlingarna ute hos lantbrukarna. Ogräsinslaget är alltför stort, gräsvallar med dålig växtnäringsförsörjning ger underoptimala skördar och pollineringen har varit dålig särskilt i rödklöver. Handeln och rådgivningen är ense om att det finns ett mycket stort behov av att anamma och vidareutveckla odlingstekniken. Tillsammans har Jordbruksverket, Hushållningssällslapen, Utsädesföretagen, Frö- och Oljeväxtodlarna genomfört en kampanj för kvalitet och stabilitet i den ekologiska vallfröproduktionen under samma tidsperiod som ekologiska vallfröskolan drivits. I det här projektet inbjöds samtliga odlare i Mälar- Hjälmarbygden, Västra Götaland och Skåne län för att genomföra en vallfröskola under 2005 och 2006 och resultatet av verksamheten 2
presenteras här. I begreppet vallfröskola ligger ambitionen att etablera en kontinuerlig dialog och erfarenhetsutbyte mellan odlarna, rådgivare, handel och försök. Genomförande Vi såg det som mycket viktigt att få med så stor del av odlarkåren som möjligt. Projektet har genomförts i följande områden; Skåne, Örebro län och Västra Götaland. Till aktiviteterna i Skåne har odlare inbjudits från Halland och Blekinge, och till aktiviteterna i Örebro län har odlare inbjudits från hela Mälardalen och Värmland. Samtliga har fått personlig kallelse. Handeln är nära knuten till projektet och har deltagit i flertalet av aktiviteterna. Ansvariga för verksamheten i respektive områden är rådgivare på Hushållningssällskapen; Åsa Käck, Vänersborg och Stefan Lundmark, Kristianstad. Ann-Charlotte Wallenhammar har också medverkat vid samtliga aktiviteter i Västra Götaland 2005 och deltagit i delar av programmet 2006. I projektet ville vi visa olika alternativ för att ge lantbrukarna ett underlag för skötsel av odlingarna. Detta har genomförts som demonstrationsodlingar ute hos lantbrukarna och vi har fokuserat på att visa etableringsteknik med olika radavstånd i rödklöver och gräsfrö, reglering genom putsning i rödklöver, skördeteknik med strängläggning i rödklöver och timotej. Vid tre fältvandringar årligen har lantbrukarna haft möjlighet att utbyta erfarenheter inom reglering, gödsling och skördeteknik. Varje år har ett kurstillfälle erbjudits. För att möjliggöra studier av fröodling under sydligare odlingsförhållanden inbjöds till studieresor till Skåne 2005och till Danmark 2006. Demonstrationodlingar- odlingsteknik Odlingsmetodik i ekologisk vallfröodling demonstreras för att visa goda exempel på hur man kan nå bra resultat med hjälp av förbättrad odlingsteknik. Demonstrationsodlingsprogrammet omfattar fyra demonstrationstyper. Demonstrationerna har utförts av Hushållningssällskapens försökspatruller i Kristianstad, Grästorp, Götala och Örebro. Flertalet har visats i samband med fältvandringar. Ogräs är ett av de största problemen i ekologisk vallfröodling. Ogräsreglering demonstreras med radhackning vid olika radavstånd i gräs- och rödklöverfrö och genom avputsning i rödklöver. I. Radhackning i befintlig gräsfrövall (Ö 3.26 a) Här såg vi möjlighet att visa effekter av olika radavstånd i andraårsvallar då befintliga första års vallar i det ekoforskprojekt som avslutades 2004 fanns att tillgå. Två demonstrationsytor; a) ängssvingel i Dalsland (Brålanda) och b) i timotej, Örebro län (Täby) enligt följande plan (tabell 1): Tabell 1. Försöksplan Ö 3.26 a. Ogräsreglering i gräsvall genom hackning. A. Bredsådd, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren Då demonstrationsytorna utgjordes av en försöksyta fanns fyra led. Ogräsbedöming gjordes 3 veckor efter hackning på våren. Samtliga rutor skördades. Rensning har gjorts hos Frörenseriet, Hushållningssällskapet, Sandby Gård, Borrby. 3
II. Putsning i rödklöver (Ö 3.26 b) Föutom radhackning är putsning en åtgärd som kan påverka en under fröåret. Vi vill här visa effekterna av olika aggressiv putsning i rödklöver. De planerade demonstrationsodlingarna i rödklöver genomfördes inte 2005. Under 2006 genomfördes en demonstration i Västra Götaland och en i Skåne som visats i samband med fältvandring och rådgivarfältvandring (VG). Följande plan (tabell 2) användes: Tabell 2. Försöksplan Ö 3.26 b. Putsning i rödklöver A. Ingen putsning B. Putsning tidig vår (ovanför tillväxtpunkten) C. Hård putsning tidig vår (3-5 cm ovan markytan) D. Putsning sen vår E. Hård putsning sen vår Putsningen i led B och D utförs så att effekt erhålles på en, främst balders, men ovanför grödans tillväxtpunkt. I led C och E putsas lågt, under grödans tillväxtpunkt, ca 5 cm ovanför markytan. III. Skördeteknik i rödklöver och timotej (Ö. 3.26 c) Skördetekniken är ett viktigt moment för att nå ett bra resultat i odlingen. Vi vet att strängläggningstekniken fungerar, men odlarna måste få se detta under olika förhållanden för att få tilltro till tekniken. Ett mål är att på sikt på fram förfinad teknik också för luftning av strängarna. Demonstrationerna genomfördes i befintliga odlingar i Dalsland, Örebro län och Skåne län 2005 och visades i samband med fältvandringen skördeteknik i rödklöverfrö. Under 2006 genomfördes en skördedemonstration i timotej i Örebro län som visades i samband med fältvandring. Följande plan (tabell 3) användes; Tabell 3. Försöksplan Ö 3.26 c. Skördeteknik i rödklöver och timotej. A. Direkttröskning B. Avhuggning och tröskning av strängen C. Avhuggning, vändning med strängläggare och tröskning 2005. Demonstrationen i Dalsland (Stefan Broberg, Eriksstad) genomfördes i en Bjursele-odling med en självgående rapshuggare med 4,5 m arbetsbredd. Skördemomentet genomfördes en vecka efter strängläggningen i samband med fältvandring den 12 september, med en New Holland tröska som försetts med ett pickupbord som gjorde tröskningen smidig. En BCS slåtterbalk med sk Duplexkniv demonstrerades i samarbete med lokal maskinfirma och rapshuggaren visades. Strängluftning visades inte då lämplig utrustning inte fanns att tillgå. Demonstrationen i Örebro (Bo Andersson, Gräve) genomfördes i en Sara- odling, med en Tarup rotorslåtter. Tre dagar efter strängläggningen den 13 september genomfördes skörden i samband med fältvandring. Direkttröskning samt tröskning av den tidigare stränglagda grödan visades. Stor vikt lades vid uppskattning av spillet med försöksvärdens spillindikator. Strängläggning med BCS slåtterbalk och Tarup rotorslåtter visades. Skånedemonstationen (Leif, Jönsson., Marietorp) utfördes i en 4
Sara-odling. Strängläggning gjordes med en knivbalk utan sk. sumpfingrar den 2 september. Luftning gjordes med en strängluftare av äldre modell på förmiddagen den 6 september. Skördemomentet demonstrerades på eftermiddagen samma dag, då också samtliga maskiner som användes demonstrerades. 2006. Demonstrationen genomfördes i befintlig ekologisk timotejfröodling sort Grindstad hos Bo Andersson, Gräveby, Örebro den 7 augusti. Strängläggning gjordes med Tarup rotorslåtter den 4 augusti september med mycket gott resultat. Skörden skedde i samband med fältvandringen Skördeteknik- timotejfrö. Visning av direkttröskning och tröskning av den tidigare avhuggna grödan. Soligt och varm tröskväderlek gjorde att både direkttröskningen och tröskning av strängen gick bra. Den avmognad som skett under de tre dygn som förflutit sedan strängläggningen, innebar en smidigare tröskning. Stor vikt lades vid uppskattning av spillet med försöksvärdens befintliga spillindikator. Olika inställningar provades och utvärderades. Strängluftning visades inte då lämplig utrustning inte fanns att tillgå, samt att väderleken inte motiverade en luftning. IV. Ogräsreglering i gräs- och rödklöverfrö (Demo Ö 3.26 d, Ö 3.26 e) Radhackning bedöms vara en av de viktigaste åtgärderna för att kontrollera et. Demonstrationerna anlades enligt planen nedan 3.26 d 2005 i rödklöver i Skåne (Kvidinge), Västra Götaland (Lidköping) och Örebro län (Örebro). Demonstrationerna enligt plan 3.26 e anlades i ängssvingel i Skåne (Kvidinge), i timotej i Västra Götaland (Lidköping) och Örebro 2005enligt tabell 4; Tabell 4. Försöksplan Ö 3.26 d och Ö 3.26 e. Ogräsreglering i gräs- och rödklöverfrö A. Bredsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning A. B. Radsådd 24 cm, radhackning efter skörd och på våren alt samsådd B. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 48 cm, radhackning efter skörd och på våren Ogräsräkning/ vägning har beställts efter 4 x 1 m radavståndsbred radsträcka; artvis 3 vanligaste arter, övriga ettåriga, övriga fleråriga. Bedömning av balders 0-100 samt övriga ört 0-100, 3 veckor efter hackning. Kursplan Följande kursprogram planerades och genomfördes i Örebro län och Västra Götaland 2005. I Skåne genomfördes endast en fältvandring (4) på hösten, då antalet odlare bedömdes vara för litet för att samla till aktiviteter. Kursprogrammet för 2006 presenteras i tabell 1. I Skåne inbjöds till kurs den 30 november på Borgeby, men den ställdes in p g a lågt intresse. I Västra Götaland ersattes skördedemo och fältvandring 3 (skördeträff) med en kursdag med tema skördeteknik. 1. Kurs (halvdag). Vinterträff då en teoretisk bakgrund, försöksresultat, erfarenheter från året före mm tas upp. 2. Fältvandring. Vårträff (april) i fält kring gödsling, radhackning mm. 3. Fältvandring. Försommarträff( slutet av maj) då effekter av tidigare åtgärder diskuteras och putsning kan vara aktuellt, inför skörd diskussioner. 4. Fältvandring. Skördeträff (september) erfarenheter av strängläggning, visning av skördedemo, efterbehandling av frö. 5
Tabell 5. Deltagare länsvis i fältvandringar, kurser och studieresor 2005 och 2006. Aktivitet Skåne Söderman- Värmland Västman- Västra Örebro Östergötland Summa land land Götaland län Uppland 2005 Örebro län Fältvandring 1 7 7 Fältvandring 2 2 5 7 Fältvandring 3 2 6 8 Kurs 1 3 4 8 Västra Götaland Fältvandring 1 14 14 Fältvandring 2 9 9 Fältvandring 3 16 16 Kurs 9 9 Skåne Fältvandring 3 14 2006 Örebro län Fältvandring 1 2 1 4 7 Fältvandring 2 4 3 7 Fältvandring 3 1 5 6 Kurs 2 1 4 8 Västra Götaland Fältvandring 1 9 9 Fältvandring 2 10 10 Kurs 9 9 Kurs (061219) 9 9 Skåne Fältvandring 3 11 Studieresa 2005 8 3 3 8 7 2 6 38 Studieresa 2006 1 1 4 6 dag 1 Studieresa 2006 dag 2 8 1 1 4 1 15 213 Studieresor 2005 1-2 juni 2005 genomfördes en studieresa gemensamt för alla län till Sandby Gård, Borrby på Österlen. Studieresan samordnades med Thorsten Pedersen, Jordbruksverket, företrädare för handeln och Svensk Raps. En buss utgick från Karlstad och samlade deltagare från västra Sverige och den andra bussen utgick från Västerås och samlade deltagare från Mälardalen och Östergötland. Studiebesök genomfördes i växt på Vapnö utanför halmstad och på Ullevi Egendom, Vadstena. Bussarna sammanstrålade på Österlen och tillsammans med tillresta från Skåne deltog ca 80 personer på fältdagen. Då visades teknik kring framförallt regelring, skörd, torkning och lagring, i form av huggare av olika slag, luftare, vändare och pickuptröskbord. En teori genomgång av torkning och val av såll följdes av visning av Sandby gårds frötorkanläggning. Studieresan blev mycket lyckad, lantbrukarna fick mycket tid till erfarenhetsutbyte och visningarna inspirerade många till putsning av klövervallar efter hemkomsten. 2006 Enligt lantbrukarnas önskemål ordnades en studieresa till Danmark i samarbete med Thorsten Pedersen, Jordbruksverket. Studieresan samordnades med ekodagen i det pågående NJFseminariet i vallfröodling i Danmark 13-14 juni. Många lantbrukare i Mellansverige hade svårt att prioritera ekologisk vallfröodling vid denna tidpunkt. En minibuss utgick från Vänersborg och deltagare från Södermanland reste med tåg till Malmö för vidare gemensam resa. En reserapport presenteras i bilaga 1. Sammanlagt deltog 14 svenska deltagare i de ekologiska aktiviteterna. 6
Resultat och diskussion I. Radhackning i befintlig gräsfrövall (Ö 3.26 a) Hackning utfördes våren 2005 i ängssvingel den 12 maj och i timotej den 9 maj. Ängssvingeln gödslades av lantbrukaren samtidigt som omgivande vall med nötflytgödsel i september och april och timotejen gödslades av försöksutföraren med Vinasse den 19 april motsvarande 80 kg/ ha tot N. Radhackningen har haft bäst effekt på förekomsten, som dominerades av balders. Förekomsten bedömdes till 10 i vid 12 cm radavstånd och till 5 i radodlade led. Stråstyrkan bedömdes till 78 i vid sådd med 12 cm, 50 vid sådd med 36 cm och till 70 vid sådd med 24 cm i ängssvingel och till 100 i samtliga timotejled. Grovrensade skördar där samtliga fyra upprepningar som ingick i försöken R6-9212B och R6-9214B tröskats presenteras i tabell 6. Tabell 6. Ogräsregelring i gräsfrö genom hackning vallfröår 2 2005. Demo 3.26 a änssvingel, Brålanda, Västra Götaland och demo 3.26 a timotej, Täby, Örebro län. Skördar 15 vh grovrensat. Ängssvingel Timotej A. Bredsådd 12 cm radavstånd, ingen mek bekämpning B. Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 24 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren Grovrensad skörd kg ha -1 Grovrensad skörd kg ha -1 876 (100) 439 (100) 1286 (147) 408 (93) 1092 (125) 420 (106) Skördesifforna visar att skördeutbytet ökar med ökat radavstånd vallår 2. I ängssvingel, som har ett stort kvävebehov tidigt på våren, är detta särskilt tydligt. Hackningen antas ha betydelse för mineraliseringen vår och försommar och bedömningen av stråstyrkan styrker detta. Försöksresultat från frövallår 1 visade att högst skörd erhölls vi d 12 cm radavstånd (www. evp.slu/ekoforsk). Sammantaget blir den totala bruttoskörden under tre skördeår ungefär densamma oavsett radavstånd, vilket visar att radhackning är ett hållbart alternativ. II. Rödklöver putsning I demonstrationen i Västra Götaland (tabell 6) utfördes första putsningen, efter lång regnperiod, utfördes den 29 maj. Klöverstadiet bedömdes till 2 (enl. utvecklingsskala för vallväxter) och förekomsten av balders bedömdes vara 5. Andra putsningen utfördes den 8 juni. Klöverstadiet var då 3 och baldersförekomsten 5. Klövern har varit i god tillväxt vid båda putsningstidpunkterna. Bäst effekt på balders erhölls vid den sena putstidpunkten (tabell 6). Vid den första tidpunkten har den låga putshöjden försenat baldersns utveckling i höjd, men inte påverkat antalet. Det sena putstillfället har också försenat mognaden, vilket överrensstämmer med erhållna resultat från en pågående försöksserie (Wallenhammar et al, 2006a). 7
Tabell 6. Rödklöverfrö putsning, Demo Ö 3.26b, Hasslösa Västra Götaland. Ogräsförekomst, bestånd, blomningsintensitet och mognadsbedömning Överblommat/ moget 19 juni Blommande klöver blommor 29 juni Klöverns höjd över mark (m) 29 juni (st) / höjd(m) 29 juni 28 aug A. Ingen putsning 5 20 0,5-0,6 15/ 1,0 100 B. Putsning tidig vår (29 maj) C. Hård putsning tidig vår (29 maj) D. Putsning sen vår (8 juni) 2 20 0,7-0,8 10/ 0,80 90 0 15 0,6-0,7 10/ 0,70 85 0 10 0,3-0,4 3/ 0,40 70 E. Hård putsning sen vår (8 juni) 0 5 0,15-0,2 5/ 0,30-0,40 50 I demonstrationen i Kvidinge, Skåne (tabell 7), gjordes den första putsningen den 12 maj i klöverns stadium 2, planthöjden var 15-20 cm och stjälklängden 5 cm. Efter putsningen var grödans höjd 10-15 cm i led B och 0-5 cm i led C. Nästa putsning gjordes den 9 juni i klöverns stadium 3 och en planthöjd på 40 cm med stjälklängd 10 cm. Efter putsningen var grödans höjd 3-6 cm. 8
Tabell 7. Rödklöverfrö putsning, Demo Ö 3.26b, Kvidinge, Skåne. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. antal 12 maj Övriga ört Bestånd Ogräs Övr Övr 8sept A. Ingen putsning B. Putsning tidig vår (början av maj) C. Hård putsning tidig vår (början av maj) D. Putsning sen vår (slutat av maj/ början av juni) E. Hård putsning sen vår (slutet av maj/ början av juni) 8 2 1 3 2 3 3 8 1 1 2 2 2 3 10 1 1 2 2 2 3 12 3 1 1 2 1 3 17 3 1 2 2 2 3 5 1 5 2 5 3 3 1 2 2 3 3 2 1 2 2 2 3 5 1 6 2 5 3 7 1 7 2 7 3 90 1 90 2 90 3 90 1 90 2 90 3 80 1 80 2 80 3 90 1 20 2 20 3 90 1 30 2 30 3 25 enstaka gråbo tistel 20 enstaka gråbo tistel 20 enstaka gråbo tistel 10 enstaka gråbo tistel 10 enstaka gråbo tistel 1 2006-06-02 2 2006-07- 05 (Mycket torrt efter putsning av led D och E) 3 2006-07-12 Avräkningarna och bedömningarna visar att den torra väderleken efter andra putsningstillfället satt tillbaka grödan starkt (tabell 7), vilket också erfarits i försök (Wallenhammar et al, 2006a), och detta är något som rådgivningen betonar starkt. De båda putsningsdemonstrationerna har utförts under helt skilda väderleksförhållanden, och det framgår tydligt att grödan måste vara i bra tillväxt för att kunna växa om kraftfullt. Under de torra förhållandena som rådde har örtet haft en svag utveckling, medan rot som tistel hävdat sig. III. Skördeteknik i rödklöver och timotej Samtliga skördedemonstrationer genomfördes under mycket gynnsamma förhållanden. Vi har visat att det räcker med ett par dagar på sträng både i rödklöver och timotej, för att erhålla en nedvissning som ger en klart förbättrad skördekapacitet. Skördekapaciteten kan ökas ytterligare med ett pickupbord som används av försöksvärden i Dalsland (figur 1). Med dagens väderleksprognoser bör det med dessa erfarenheter gå att hitta en kortare stabil period. I Norge t ex avråds från strängläggning i rödklöver eftersom grödan anses behöva ligga på sträng minst 8 dagar. Den rapshuggare som användes i Dalsland, med stor arbetsbredd kan leda till för tjocka strängar som kan vara svåra att ta hantera vid ostabil väderlek. Med dessa demonstrationer har vi visat att strängläggning är en teknik som kommit för att stanna, och som under 2005 och 2006 9
har tillämpats av många ekologiska fröodlare. Vi har också visat att de maskiner som normalt används i vallhanteringen, t ex rotorslåtter, fungerar utmärkt samtidigt som specialmaskiner typ BCS (figur 2) numera blivit populär hos många fröodlare. Figur 1. Ett pickupbord används med framgång på tröskan i Eriksstad, Dalsland. Figur 2. Strängläggning med BCS slåtterbalk med dubbelverkande knivar. IV. Ogräsbekämpning genom hackning i rödklöverfrö Demonstrationen i Västra Götaland anlades den 22 april 2005 med speltvårvete som skyddsgröda. Normal utsädesmängd av vallfrö användes i led A och B, medan utsädesmängden reducerades med 20 i led C och D. Vid hackningen 26 oktober 2005 bedömdes beståndet gott, alla led100 och halmförekomsten bedömdes som riklig.rikligt med halm (ej borträfsad). Ogräsförekomsten var överlag svag efter den torra hösten. En graderingsbedömning utfördes den 05 11 10 då utfallet blev 5 raps, 5 balders jämnt fördelad samt balders börjar rota sig. Vid vårhackningen den 15 maj bedömdes beståndet till 100. Vid bedömning av ört den 31 maj och den 30 juni är de under normal tillväxt. Tabell 8. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Söne, Västra Götaland. Ogräsförekomst. - Lomme Gräs Snärj måra 31 31 31 maj 31 maj maj maj 30 juni A.Bredsådd 12 cm 8 5 10-15 8 ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm 5 15 5 radhackning efter skörd och (vall på våren gräs) C. Radsådd 36 cm 1 12 1 5 Radhackning efter skörd (vall och på våren gräs) 1 D. Radsådd 48 cm 2 5 5 Radhackning efter skörd (vall och på våren gräs) Gräs och övrigt 30 juni 10 10 10 10 10
1 balders börjar rota sig i de hackade leden Bedömningarna visar att et bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning. Förekomsten av vallgräs är lägst i detta led (tabell 8). Demonstrationen i Kvidinge, Skåne län, såddes med SW Ares den 19 maj 2005 med korn som skyddsgröda. Följande utsädesmängder av klöver användes: led A: 3 kg ha -1, led B 2,6 kg ha -1, led C 2,3 kg ha -1 och led D 2 kg ha -1. Efter skörd på hösten den 9 september och den 17 oktober hackades mellan raderna, led B- D. Ytterligare hackning utfördes på våren den 12 maj. Bedömningar avseende balders, övriga ört samt bestånd gjordes en kort tid efter hackningen. Bedömningarna visar att et också på denna plats bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning (tabell 8). Sådd med ökat radavstånd har också haft en positiv inverkan på beståndstätheten. Den torra väderleken har bromsat örtens utveckling och främjat rot och gråbo. Tabell 9. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Kvidinge, Skåne län. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. Övr ört Bestånd Ogräs st m -2 8sept Dom Dom A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd och på våren 3 1 5 1 90 1 25 9 gråbo tistel 4 2 5 2 90 2 1 1 3 1 95 1 10 4 gråbo tistel 1 2 4 2 95 2 1 1 2 1 95 1 10 3 gråbo tistel 1 2 2 2 95 2 0 1 2 1 95 1 5 1 gråbo tistel 1 2 2 2 95 2 1 2006-06- 02 2 2006-07-12 Demonstrationen i Örebro län, Åkerby, såddes med SW Sara den 20 maj i renbestånd för att säkerställa en bra beståndsetablering. På grund av torka kunde hackning inte utfördas med acceptabelt resultat under hösten 2005. Hackning utfördes under våren 2006 den 2 juni. Ogräsräkning samt vägning utfördes den 30 juni. Bedömning/gradering av balders och ört har utförts 30 juni, efter vårhackningen. 11
Tabell 10. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Åkerby, Örebro län. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. Ört ant m -2 / vikt g Våtarv Fibbla ant m -2 / vikt g vikt g Bestånd Höst 2005 A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning på våren 3 1 4/ 70 100 3 1 2/ 66 100 10 1 2/ 93 100 10 1 2/ 121 40 1/ 7 100 Bäst effekt har erhållits på baldersn vid sådd med 12 cm eller 24 cm följt av radhackning (tabell 10). På denna plats rådde bra tillväxtförhållanden, och plantorna i form av balders, våtarv och fibbla har vuxit starkast vid sådd med 48 cm, något som också erfarits i fältförsök (Wallenhammar et al. 2006 b). IVb Ogräsbekämpning genom hackning gräsfrö Demonstrationen i Västra Götaland anlades den 22 april 2005 med speltvårvete som skyddsgröda. Normal utsädesmängd av vallfrö användes i led A och B, medan utsädesmängden reducerades med 20 i led C och D.Vid hackningen 26 oktober 2005 bedömdes beståndet som mycket gott, alla led 100. Den 10 november -05 fanns 5 raps och 5 balders jämnt fördelat samt lite halm som ej var bortförd.vid vårhackningen den 15 maj bedöms beståndet till 100. Bedömning av ört gjordes den 31 maj och 30 juni vilket visar under normal tillväxt och kvävebrist. Tabell 11. Ogräsbekämpning i timotejfrö. Demo Ö 3.26 e. Söne, Västra Götaland. 31 maj Klöver 31 maj 30 juni Övrigt (klöver, maskros, snärjmåra) 30 juni A.Bredsådd 12 cm 15-10 5 ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm 15 1 1 25 5 radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm 10 2-10 5 Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm 5-15 5 Radhackning efter skörd och på våren 1 allt rotat sig på nytt börjar rota sig på nytt 12
Bedömningen visar att förekomsten var lägst vid sådd med 48 cm radavstånd vid första bedömningstidpunkten två veckor efter hackning (tabell 11) medan en mer utjämnad bild återges en månad senare. Demonstrationen i Kvidinge, Skåne län, såddes med ängssvingel Stella (Skånefrö) den 19 maj 2005 med korn som skyddsgröda. Följande utsädesmängder av ängssvingel användes: led A: 10 kg ha -1, led B 8 kg ha -1, led C 7 kg ha -1 och led D 6 kg ha -1. Efter skörd på hösten den 9 september och den 17 oktober hackades mellan raderna, led B- D. Ytterligare hackning utfördes på våren den 12 maj. Bedömningar avseende balders, övriga ört samt bestånd gjordes en kort tid efter hackningen. Förekomsten av balders har varit liten. Bedömningarna visar att et också på denna plats bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning (tabell 12) vilket avspeglas i förekomsten av övriga. Sådd med ökat radavstånd har också haft en positiv inverkan på beståndstätheten. Den torra väderleken har bromsat örtens utveckling och främjat rot och gråbo. Tabell 12. Ogräsbekämpning i ängssvingelfrö. Demo Ö 3.26 e, Kvidinge, Skåne län. Övr örto Bestånd Ogräs gräs st m -2 2 juni Dom Dom A. Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd och på våren 1 1 10 1 90 1 25 3 gråbo tistel 2 2 10 2 90 2 1 1 5 1 95 1 15 2 gråbo tistel 2 2 5 2 95 2 1 1 5 1 98 1 15 2 gråbo tistel 2 2 5 2 95 2 1 1 3 1 95 1 15 1 gråbo tistel 2 2 3 2 90 2 1 = 06 06 02 2 = 06 07 12 Demonstrationen i Örebro län, Åkerby, såddes med timotej, SW Alexander den 20 maj i renbestånd för att säkerställa en bra beståndsetablering. På grund av torka kunde hackning inte utfördas med acceptabelt resultat under hösten 2005. Hackning utfördes under våren 2006 den 2 juni. Ogräsräkning samt vägning utfördes den 30 juni. Bedömning/ gradering av balders och ört har utförts 30 juni, efter vårhackningen. 13
Tabell 13. Ogräsbekämpning i timotej. Demo Ö 3.26 e, Åkerby, Örebro län. Tistel Våtarv Övriga ört st m -2 / vikt g st m -2 / vikt g vikt g Förgätmi gej st m -2 / vikt g Fräken st m -2 / vikt g A.Bredsådd 12 cm 7 7 8/ 123 2/ 7 30 ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning på våren 7 3 4/ 119 1/ 35 35 C. Radsådd 36 cm 10 7 4/ 218 1/ 19 1/ 4 4/ 13 Radhackning på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning på våren 15 10 4/ 326 1/ 4 21 1/ 7 3/ 16 Bedömningen av balders och övriga ört visar lästa förekomst vid 12 och 24 cm radavstånd. Antalet balders plantor är lägre i rad hackade led, men plantorna är kraftigare då vikterna ökar med ökat radavstånd (tabell 13). Kursplan Kursprogrammet med återkommande träffar har fungerat väl, och många lantbrukare har besökt samtliga möten, och därmed fått bra möjligheter till erfarenhetsutbyte. Fältvandringarna har genomförts på olika lantbruksföretag, då också torkanläggningar har visats. Totalt deltog 17 personer deltagit på kurserna och 90 personer på fältvandringarna 2005, medan antalet deltagare var 26 respektive 50 under 2006 (tabell 5). Referenser Pedersen, T. 2006. Ekologisk vallfröodling- en grundlig genomgång. Ekologisk vallfröodling. Jordbruksinformation 21-2006. 3-4. Wallenhammar, A-C, Ståhl, P och Cristiansson, B. 2006a. Ogräsreglering genom avputsning i ekologisk odlingar av rödklöver (Trifoleum pratense) och vitklöver (Trifoleum repens). NJF Seminar 395, Herbage Seed Production, Denmarj 12-14 June 2006. 3.6. Wallenhammar, A-C, Anderson, L.E. och Ståhl, P. 2006b. Ogräsreglering och etableringsteknik i ekologisk fröodling av rödklöver (Trifoleum pratense) timotej (Phleum pratense L.) och ängssvingel (Festuca pratensis L.) ). NJF Seminar 395, Herbage Seed Production, Denmarj 12-14 June 2006. 3.5. 14
15