Kungörelse Kommunfullmäktige sammanträder den 25 januari 2018, kl. 18:30, Tjörnsalen, Kommunhuset

333 Kommunfullmäktige 2018-01-17 Kungörelse Kommunfullmäktige sammanträder den 25 januari 2018, kl. 18:30, Tjörnsalen, Kommunhuset Information Sammanträdet inleds med information om fiberutbyggnad på Tjörn samt uppmärksammande av de ideella fiberföreningarna. Inledning 1 Mötets öppnande 2 Val av justerare (protokollet föreslås justeras 31/1 kl 16:00) 3 Upprop 4 Fastställande av dagordning Beslutsärenden 5 Val av ombud vid bolagsstämma i Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 6 Val av ombud vid bolagsstämma i SOLTAK AB 7 Val av ombud och ersättare till Kommuninvests föreningsstämma 8 Val av ombud vid bolagsstämma i Renova AB och Renova Miljö AB 9 Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg kvartal 3 2017 10 Ansökan om medlemskap i Tolkförmedling Väst 11 Revidering av målvärden i budget 2018 avseende socialnämndens indikatorer 2018/25 2018/25 2018/25 4 2018/25 2017/702 5-9 2017/731 10-13 2017/703 14-41 1

333 12 Återremitterat ärende: Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 13 Revidering av beslut KF 2017-12-14, 211: Kommunal borgen till Tjörns ishall 14 Beslut om ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare 15 Begäran om entledigande från Sture Sandström (M) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige 16 Begäran om entledigande från Rebecca Bengtsson (S) från uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden 17 Val av ersättare i barn- och utbildningsnämnden (S) 2017/683 42-144 2017/602 145-157 2018/14 158-160 2018/11 161 2018/29 162 2018/4 18 Val av ledamot i socialnämnden (MP) 2018/4 19 Val av ledamot tillika andre vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden (S) 20 Val av ledamot i kultur- och fritidsnämnden (S) 21 Val av ledamot tillika förste vice ordförande i valnämnden (S) 2018/4 2018/4 2018/4 22 Val av ersättare i valberedningen (S) 2018/4 23 Val av ledamot i kommunstyrelsen (S) 2018/4 24 Val av representant till Stiftelsen Hjälteby Samlingslokal (M) 25 Val av revisor i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 26 Återremitterat ärende: Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 27 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt 2018/4 2018/4 2017/94 163-174 2017/428 175-183 2

333 äldreboende/servicehus i Myggenäs 28 Svar på interpellation från Benny Halldin (S) ställd till Martin Johansen (L) angående inköps- och upphandlingspolicy 29 Fråga från Gert Kjellberg (TP) ställd till Martin Johansen (L) om att skattebetalare ska betala kostnaderna för att anlägga bergrumsparkeringar vid Södra hamnen 30 Fråga från Gert Kjellberg (TP) ställd till Lars Carlsson (M) om att skattebetalare ska betala kostnaderna för att anlägga bergrumsparkeringar vid Södra hamnen 31 Fråga från Gert Kjellberg (TP) ställd till kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L) angående hotellexploatering i Södra hamnen, skärhamn 2017/690 184-187 2018/34 188-189 2018/33 190 2017/747 191 Anmälningsärenden 32 Revisorernas granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning 33 Anmälan av motion från Gert Kjellberg (TP) om att stoppa detaljplansprocessen, Södra Hamnen 2017/755 192-217 2018/36 218-219 För kännedom 34 Informationsbrev om ny lag gällande patientnämndsverksamhet 35 Inspektionsrapport från länsstyrelsen enligt 19 kap 17 föräldrabalken och 20 220-221 222-225 Välkomna! Anders G Högmark ordförande Johan Nilsson kommunsekreterare 3

Sida 1/1 Svenska kommuner och landsting i samverkan 2018-01-12 Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening Styrelsen Dags att anmäla ombud till Kommuninvests föreningsstämma Torsdagen den 26 april 2018 genomförs Kommuninvests föreningsstämma på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Varje medlem äger en röst på den formella stämman. Vi vill därför be er att meddela oss vem som utses att vara ordinarie ombud respektive ersättare. För oss vore det mycket värdefullt om följande uppgifter kan vara oss tillhanda före den 22 mars 2018: Ordinarie ombud Namn: E-postadress: Mobilnummer: Ersättare Namn: E-postadress: Mobilnummer: Uppgifterna om ombud och ersättare samt bestyrkt kopia av beslutsprotokollet skickas till oss som traditionella pappersdokument till Kommuninvest, Box 124, 701 42 Örebro eller via e-brev till office@kommuninvest.se Separat anmälan av ombudets och ersättarens faktiska deltagande Görs av ombudet via www.kommuninvest.se. Notera att anmälan måste göras via vår hemsida, eftersom vi där fångar in speciella frågor om mat, närvaro på föreläsningar m.m. Det räcker inte med att vi får reda på vem som utsetts. Vi behöver veta vem eller vilka som kommer. Med vänliga hälsningar KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Ann-Charlotte Dalin Administrativ samordnare Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 010-47 08 700 Fax: 019-12 11 98 E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se Internet: www.kommuninvest.se 4

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 3 Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg kvartal 3 2017 2017/702 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 3 2017 av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Kommunen hade 5 ej verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande kontaktfamilj 4:1 SoL 1 beslut gällande permanent bostad 5:5 eller 5:7 SoL 3 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Kommunen hade även 2 verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande permanent bostad enligt 5:5 eller 5:7 SoL 1 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Fördelning över kön: 5 man, 2 kvinna. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 234 den 14 december 2017, Socialnämnden, 213 den 15 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 9 oktober 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-14 234 Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg kvartal 3 2017 2017/702 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 3 2017 av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Kommunen hade 5 ej verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande kontaktfamilj 4:1 SoL 1 beslut gällande permanent bostad 5:5 eller 5:7 SoL 3 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Kommunen hade även 2 verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande permanent bostad enligt 5:5 eller 5:7 SoL 1 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Fördelning över kön: 5 man, 2 kvinna. Tidigare beslut Socialnämnden, 213 den 15 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 9 oktober 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska notera informationen och översända ärendet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2017-11-15 213 Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg kvartal 3 2017 Dnr 2017/63 Beslut Socialnämnden antecknar till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 3 2017 av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Kommunen hade 5 ej verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande kontaktfamilj 4:1 SoL 1 beslut gällande permanent bostad 5:5 eller 5:7 SoL 3 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Kommunen hade även 2 verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande permanent bostad enligt 5:5 eller 5:7 SoL 1 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Fördelning över kön: 5 man, 2 kvinna Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-10-09 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, kommunens revisorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Socialnämnden Emma Dolonius Nämndsekreterare 0304-60 10 73 emma.dolonius@tjorn.se 2017-10-09 Dnr 2017/63-700 Socialnämnden TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Rapportering av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, kvartal 3 2017 Förslag till beslut Socialnämnden antecknar till protokollet att information om rapporten lämnats. Sammanfattning Redovisning av kvartalsrapport 3 2017 av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Kommunen hade 5 ej verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande kontaktfamilj 4:1 SoL 1 beslut gällande permanent bostad 5:5 eller 5:7 SoL 3 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Kommunen hade även 2 verkställda beslut att rapportera in. 1 beslut gällande permanent bostad enligt 5:5 eller 5:7 SoL 1 beslut gällande bostad med särskild service 9:9 LSS Fördelning över kön: 5 man, 2 kvinna Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, kommunens revisorer Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 8

2 (2) 2017-10-09 Dnr 2017/63-700 Ärendet Kommunens socialnämnd är skyldig att varje kvartal anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om en beviljad insats inte verkställts inom tre månader. Nämnden ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. När ett gynnande beslut, som tidigare rapporterats som ej verkställt, senare verkställs ska detta rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL eller 9 LSS som någon är berättigad till enligt beslut från kommunen, åläggs att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften tillfaller staten. Orsak till att besluten ej kunnat verkställas är följande: Beslut om kontaktfamilj enligt 4:1 SoL: personen har tackat nej till erbjudande, ärendet har avslutats 2017-09-19 på grund av att familjehem beviljats. Beslut om permanent bostad enligt 5:5 eller 5:7 SoL: personen har tackat nej till erbjudande, ärendet har avslutats 2017-09-14 på grund av att personen har tagit tillbaka sin ansökan. Beslut om bostad med särskild service enligt 9:9 LSS: en person vill invänta plats på ett specifikt boende som byggs på Tjörn med inflytt november 2017. För två personer är orsaken att det saknats ledig bostad. Dessa två personer har erbjudits bostad med inflytt november respektive december. Barnperspektivet Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Shujaat Noormohamed Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 9

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 4 Ansökan om medlemskap i Tolkförmedling Väst 2017/731 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Tjörns kommun ansöker om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Barnkonventionen I detta skede påverkas inte barnperspektivet då beaktande av Tjörns kommuns barnchecklista blir aktuellt först vid avrop från framtida avtal. Sammanfattning Tolkförmedling i Väst är ett kommunalförbund som ägs av Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs stad samt ytterligare 26 kommuner i VGR. Uppdraget är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk- och översättningstjänster. Nu har Direktionen för Tolkförmedling i Väst öppnat upp för nya kommuner att ansöka om medlemskap till förbundet. Ansökan om medlemskap ska vara i form av ett fullmäktigebeslut. För att säkerställa att behovet av språktolk- och översättningstjänster föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om att ansöka om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 235 den 14 december 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 21 november 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-14 235 Ansökan om medlemskap i Tolkförmedling Väst 2017/731 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Tjörns kommun ansöker om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Barnkonventionen I detta skede påverkas inte barnperspektivet då beaktande av Tjörns kommuns barnchecklista blir aktuellt först vid avrop från framtida avtal. Sammanfattning Tolkförmedling i Väst är ett kommunalförbund som ägs av Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs stad samt ytterligare 26 kommuner i VGR. Uppdraget är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk- och översättningstjänster. Nu har Direktionen för Tolkförmedling i Väst öppnat upp för nya kommuner att ansöka om medlemskap till förbundet. Ansökan om medlemskap ska vara i form av ett fullmäktigebeslut. För att säkerställa att behovet av språktolk- och översättningstjänster föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om att ansöka om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 21 november 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 11

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Karin Sundsmyr Upphandlingschef karin.sundsmyr@tjorn.se 2017-11-21 Dnr 2017/731-135 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Ansökan om medlemskap i Tolkförmedling Väst Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Tjörns kommun ansöker om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Sammanfattning Tolkförmedling i Väst är ett kommunalförbund som ägs av VGR och Göteborgs stad samt ytterligare 26 kommuner i Västra Götalands Regionen. Uppdraget är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk- och översättningstjänster. Nu har Direktionen för Tolkförmedling i Väst öppnat upp för nya kommuner att ansöka om medlemskap till förbundet. Ansökan om medlemskap ska vara i form av ett fullmäktigebeslut. För att säkerställa att behovet av språktolk- och översättningstjänster föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om att ansöka om medlemskap i Tolkförmedling Väst. Ärendet Fram till och med den 1 januari 2015 var Tjörns kommun en av Tolkförmedlingens externa kunder. Förmedlingen fick då förändrade möjligheter att förmedla tolk- och översättningstjänster varvid kommunen inte längre kunde avropa dessa. I samband med detta upphandlade Tjörns kommun avtal för tolkar i samverkan med en annan kommun. Det var stora problem med detta avtal då företaget inte kunde leverera och tillgodose språktolkar i den omfattning som Tjörns kommun hade behov av. Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 12

2 (2) 2017-11-21 Dnr 2017/731-135 Barnperspektivet I detta skede påverkas inte barnperspektivet då beaktande av Tjörns kommuns barnchecklista blir aktuellt först vid avrop från framtida avtal. Konsekvens Ansökan ska vara Tolkförmedling i Väst tillhanda senast den 26 februari. Inträde sker per den 1 januari 2019. Ny medlem ska erlägga en administrativ avgift om 25 000 kr. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 13

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 5 Revidering av målvärden i budget 2018 avseende socialnämndens indikatorer 2017/703 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringar av målvärden och indikatorer i budget 2018, i enlighet med socialnämndens förslag 2017-11-15: Antal dygn för unga: år 2018 från 2500 till 1300, år 2019 från 2000 till 1280 samt år 2020 från 1600 till 1260. Antal dygn för vuxna: år 2018 från 1700 till 875, år 2019 från 1400 till 865, år 2020 från 1150 till 855. Sammanfattning Socialnämnden har inkommit med förslag kring justeringar i kommunfullmäktiges budget för 2018. Justeringarna avser förändrade målvärden för beslutade indikatorer. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 236 den 14 december 2017, Socialnämnden, 208 den 15 november 2017, Kommunfullmäktige, 126 den 21 september 2017, Kommunfullmäktige, 117 den 15 juni 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 6 december 2017, Socialnämndens detaljbudget 2018. Förslag till beslut på sammanträdet Filip Gollungberg (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-14 236 Revidering av målvärden i budget 2018 avseende socialnämndens indikatorer 2017/703 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringar av målvärden och indikatorer i budget 2018, i enlighet med socialnämndens förslag 2017-11-15. Sammanfattning Socialnämnden har inkommit med förslag kring justeringar i kommunfullmäktiges budget för 2018. Justeringarna avser förändrade målvärden för beslutade indikatorer. Tidigare beslut Socialnämnden, 208 den 15 november 2017, Kommunfullmäktige, 126 den 21 september 2017, Kommunfullmäktige, 117 den 15 juni 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 6 december 2017, Socialnämndens detaljbudget 2018 Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Magdalena Patriksson Avdelningschef magdalena.patriksson@tjorn.se 2017-12-06 Dnr 2017/703-041 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Tjänsteutlåtande revidering av målvärden i budget 2018 avseende socialnämndens indikatorer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringar av målvärden och indikatorer i budget 2018, i enlighet med socialnämndens förslag 2017-11-15. Sammanfattning Socialnämnden har inkommit med förslag kring justeringar i kommunfullmäktiges budget för 2018. Justeringarna avser förändrade målvärden för beslutade indikatorer. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 117 den 15 juni 2017, Kommunfullmäktige, 126 den 21 september 2017, Socialnämnden, 208 den 15 november 2017. Ärendet Förslag på justeringar från socialnämnden I samband med beslut om detaljbudget för socialnämnden den 2017-11- 15 föreslår socialnämnden kommunfullmäktige att justera målvärdena för indikatorerna kopplade till inriktningsmålet Utveckla hemmaplanslösningar för beroendeproblematik i alla åldrar i kommunfullmäktiges budgetdokument. Målvärdena har blivit felaktiga såtillvida att de angivna målvärdena vida överskrider behov av köpta platser varför socialnämnden förslår följande ändring. Antal dygn för unga: år 2018 från 2500 till 1300, år 2019 från 2000 till 1280 samt år 2020 från 1600 till 1260. Antal dygn för vuxna: år 2018 från 1700 till 875, år 2019 från 1400 till 865, år 2020 från 1150 till 855. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 16

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2017-11-15 208 Detaljbudget 2018 Dnr 2017/171 Beslut 1. Socialnämnden antar detaljbudget 2018 enligt socialnämndens budgetdokument 2018 2. Socialnämnden beslutar att ta bort LOV och anslagsfinansiera hemtjänsten 3. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att ändra måltalen för Inriktningsmål: Utveckla hemmaplanslösningar för beroendeproblematik i alla åldrar, enligt följande: Köpta dygn på behandlingshem för unga, antal 2018 2019 2020 1300 1280 1260 Köpta dygn på behandlingshem för vuxna, antal 875 865 855 Reservation Samtliga ledamöter och tjänstgörande tillhörande (S) reserverar sig enligt följande skriftliga reservation: Socialdemokraterna reserverar mot beslutet: Detaljbudget 2018, punkt 1. Till förmån för eget budgetförslag. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om definitiva ramar samt budgetuppdrag för 2018 som ska antas. Socialnämnden ska anta 2018 års detaljbudget med inriktningsmål och prioriterade mål för perioden 2018-2019. Måltalen för inriktningsmålet: Utveckla hemmaplanslösningar för beroendeproblematik i alla åldrar i kommunfullmäktiges budgetdokument har blivit felaktiga såtillvida att de angivna måltalen vida överskrider behov av köpta platser varför socialnämnden förslår följande ändring. Antal dygn för unga: år 2018 från 2500 till 1300, 2019 från 2000 till 1280, 2020 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2017-11-15 från 1600 till 1260. Antal dygn för vuxna: år 2018 från 1700 till 875, 2019 från 1400 till 865, 2020 från 1150 till 855. Nämnden har gett förvaltningen direktiv om att ta bort LOV inom hemtjänsten och istället anslagsfinansiera alla delar kopplat till hemtjänsten. Förvaltningen har lagt en budget i balans utifrån de budgetprinciper som angivits. Nedan redogörs för hur budgeten fördelats generellt och per avdelningsnivå. Generella uppräkningar som gäller hela förvaltningen I budget har förväntade kända löneökningar för 2018 budgeterats. PO-pålägg har budgeterats enligt förslag från SKL en höjning från 38,5% till 39,2%. I övrigt har uppräkningar gjorts utifrån SKLs antaganden samt indexuppräkningar enligt avtal. Samverkan FSG 2017-10-09 Beslutsunderlag Detaljbudget 2018 Tjänsteutlåtande daterat 2017-10-26 Förslag till beslut på sammanträdet Gun Alexandersson-Malm (L) föreslår att nämnden beslutar bifalla förvaltningens förslag. Thomas Collberg (S) föreslår att nämnden beslutar bifall till förvaltningens förslag till punkterna 2 och 3 och yrkar avslag på punkt 1. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Gun Alexandersson-Malms (L) förslag väljs. Omröstning begärs. Nämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Gun Alexandersson-Malms (L) förslag Nej- röst för Thomas Collbergs (S) förslag Omröstningsresultat 9 Ja röster: Filip Gollungberg (M), Gun Alexandersson-Malm (L), Susanne Landgren (M), Rita Hallberg (KD), Dan Gustavsson (KD), Anne Gustafsson (KD), Inga Olsson (C), Solveig Börjesson (M) och Martin Johansson (SD). 5 Nej röster: Mikael Pettersson (S), Gerhard Bernhardsson (S), Thomas Collberg (S), Anette Johannessen (S) och Barbro Leidzen (S). Gun Alexandersson-Malms förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2017-11-15 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19

Detaljbudget 2018 socialnämnden 20 Tjörn Möjligheternas ö

Innehåll 1 Tjörn - möjligheternas ö hela året och för hela livet 5 2 Vi skapar välfärd och livskvalitet för alla 7 2.1 Inriktningsmål Delaktighet, inflytande och medbestämmande...8 2.1.1 Prioriterat mål (nämnd) Önskad sysselsättningsgrad ska erbjudas medarbetare i socialförvaltningen inom budgetram....8 2.1.2 Prioriterat mål (nämnd) Öka inflytande och delaktighet för unga på Tjörn...8 2.1.3 Prioriterat mål (KF) Effektiv, professionell och tillgänglig service...8 2.1.4 Prioriterat mål (KF) Bemötande...9 2.1.5 Prioriterat mål (KF) Minska sjukfrånvaron och personalomsättningen...10 2.2 Inriktningsmål Brukarna inom äldreomsorgen ska uppleva en hög kvalitet i kommunens tjänster och service...10 2.2.1 Prioriterat mål (KF) Handlingsplan för e- hälsoarbetet...11 2.2.2 Prioriterat mål (nämnd) Utökat stöd till anhöriga inom äldreomsorgen även kvällar och helger...12 2.3 Inriktningsmål Utveckla hemmaplanslösningar för beroendeproblematik i alla åldrar...12 2.4 Inriktningsmål Tjörn ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp och bo i...13 2.4.1 Prioriterat mål (nämnd) Arbeta förebyggande mot socialt utanförskap hos barn och unga på Tjörn. 13 2.4.2 Prioriterat mål (nämnd) Arbeta för en god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga...14 2.4.3 Prioriterat mål (nämnd) Öka möjligheten till aktiv fritid för grupper med lågt deltagande...14 3 Vi bygger en miljövänlig och trygg kommun med hållbar samhällsutveckling 15 3.1 Inriktningsmål En säker och trygg kommun...16 3.2 Inriktningsmål Tjörn ska bli en bra miljökommun...17 4 Vi skapar förutsättningar för näringslivsutveckling och egen försörjning samt uppmuntrar det livslånga lärandet 18 4.1 Inriktningsmål Minska försörjningsstödet och få fler människor i arbete...18 4.1.1 Prioriterat mål (nämnd) Skapa en strukturerad etableringslinje för ensamkommande barn...19 Sida 2 (22) Error! No text of specified style in document. 21

5 Vi använder ekonomiska resurser ansvarsfullt och hållbart 20 5.1 Inriktningsmål God ekonomisk hushållning...20 5.1.1 Prioriterat mål (KF) Uppfyllda verksamhetsmål.20 5.1.2 Prioriterat mål (KF) Optimalt samutnyttjande av lokaler...21 5.1.3 Prioriterat mål (KF) Konkurrensutsättning av verksamhet...21 5.1.4 Prioriterat mål (KF) Kostnadsanalys av verksamheter...21 5.1.5 Prioriterat mål (nämnd) Ta fram ett fördelningssystem inom funktionshinder för att kunna samplanera effektivt mellan enheterna..21 Sida 3 (22) Error! No text of specified style in document. 22

23

1 Tjörn - möjligheternas ö hela året och för hela livet Tjörn 2035 är en åretruntlevande ö för livets alla faser. Företagsamhet, småskalighet och närhet är våra kännetecken. Havet, det öppna landskapet och kulturen är våra unika värden. Möjligheternas ö är samlingsbegreppet för Tjörns utvecklingsambitioner. Möjligheterna skapas genom förutsättningarna på Tjörn och genom ökad närhet till en växande och dynamisk Göteborgsregion. Ordet möjligheter handlar ytterst om en livsmiljö där varje individ kan utveckla sina ambitioner, idéer och drömmar. En åretruntlevande ö för livets alla faser kräver en stabil befolkningstillväxt för att nå 20 000 invånare år 2035. Fler helårsboende och en jämnare befolkningsstruktur är nödvändigt för att klara framtida service och ha ett Tjörn som lever året runt. Särskilt fokus behöver därför ligga på förutsättningarna för yngre barnfamiljer att etablera sig. Det krävs strategiska insatser inom arbetsmarknad och näringsliv, boende och byggnation, infrastruktur och kommunikationer, kompetensutveckling, föreningsliv och social gemenskap, samhällsservice av hög kvalitet samt gott bemötande och god tillgänglighet. Delårsboende och besökare medverkar till att upprätthålla servicenivåer samt bidrar med idéflöden och kontakter som är mycket värdefulla för Tjörns utveckling. Företagsamhet beskriver ett förhållningssätt till dagens och morgondagens utmaningar som bygger på en positiv inställning till människors egna förmågor att hantera sina livsbetingelser. Kommunen ska arbeta aktivt med insatser för ett företagsamt Tjörn. Insatserna ska stärka en hållbar utveckling ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv för ett livskraftigt näringsliv, föreningsliv och samhällsliv i övrigt. Småskalighet som grundläggande kvalitet kräver en långsiktigt medveten utvecklingspolitik för Tjörns orter. Utvecklingskraft skapas genom att alltid prioritera och fokusera på en hög kvalitet och samtidigt värna närhet i samhällsservice. Den goda dialogen kring både planprocesser och samhällsutveckling är viktig för förankring och delaktighet. Det finns en lång tradition att lita till den egna förmågan, bygga nätverk samt utveckla idéer och lösningar som är genuina och anpassade till förutsättningarna på Tjörn. Denna anda ska stärkas redan i skolan. Småskalighet innebär också insatser för mindre och medelstora företags etablering och tillväxt. Närhet innebär ökad närhet till dynamiken och utvecklingen i Göteborg och andra näraliggande kommuner genom bättre och snabbare Sida 5 (22) Error! No text of specified style in document. 24

kommunikationer och konstruktivt samarbete. Det innebär också fortsatt utveckling av den närhet mellan människor som är del av Tjörns kännetecken, genom aktivt stöd till arbetet med att skapa ett tryggt och säkert samhälle och till ett livaktigt och varierat föreningsliv. Närhet handlar också om närhet till en offensiv, professionell och tillgänglig kommunal verksamhet. Havet, det öppna landskapet och kulturen tillhör Tjörns unika värden som ledande ö-kommun. Dessa värden behöver säkerställas långsiktigt men också tydliggöras och lyftas fram som en styrka i tillväxtarbetet. Kulturen är en viktig attraktionsfaktor för både boende och besökare. Det ursprungliga och autentiska, Tjörns själ, behöver vårdas och kommuniceras inte bara internt på ön utan också utåt. Kommunen behöver ha med dessa värden i sitt arbete med framtidsfrågor och sträva efter breda och långsiktigt hållbara politiska lösningar. Sida 6 (22) Error! No text of specified style in document. 25

2 Vi skapar välfärd och livskvalitet för alla Tjörn är en socialt hållbar kommun där vi skapar jämlika förutsättningar för våra invånare. Våra ledord är Hälsa, Trygghet och Delaktighet för alla. Kommunen ska arbeta på ett sätt som skapar välfärd och livskvalitet för alla så att alla känner att de lever och verkar på möjligheternas ö. Tjörn ska erbjuda en offensiv, professionell, tillgänglig och effektiv verksamhet. Vi ska underlätta vardagen för människor och företag. För att lyckas med det ska vår verksamhet bygga på enkelhet, öppenhet och innovationskraft. De lösningar som utvecklas ska vara behovsanpassade och enkla att använda. Vi ska använda digitaliseringens möjligheter för att stärka demokratin, öka transparensen och kvaliteten på våra tjänster och vår service. Samtliga medarbetare och politiker i kommunen ska ge en god service och ett gott bemötande till våra invånare, kunder samt till varandra. Vi ska säkerställa likabehandling och rättssäkra processer. Detta förutsätter ett ständigt arbete med att förenkla, förklara, förtydliga samt att skapa gemensamma processer och rutiner. Vi arbetar kontinuerligt med verksamhetsutveckling och med att säkerställa rätt kompetens i våra verksamheter. Kommunen ska vara en bra arbetsgivare som både attraherar och utmanar. Våra medarbetare ska trivas väl. Genom att aktivt arbeta med invånardialog ger vi invånare och kunder god möjlighet till delaktighet och påverkan i våra verksamheter och sin egen livssituation. Alla, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet, ska ha samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. Vi ska värna Tjörnbornas rättigheter att göra egna livsval. Vi ska skapa förutsättningar för frihet och inflytande. Nätverk och samarbeten är en viktig källa till kunskap och erfarenhetsutbyte. Ett aktivt föreningsliv samt natur- och kulturupplevelser skapar livsglädje och social gemenskap och är en förutsättning för ett gott liv Sida 7 (22) Error! No text of specified style in document. 26

2.1 Inriktningsmål Delaktighet, inflytande och medbestämmande För att kunna erbjuda service och tjänster som motsvarar de behov och önskemål som finns hos våra kunder krävs att vi arbetar aktivt och strategiskt med insatser för att öka kundernas delaktighet, insyn och medbestämmande. I detta arbete är barn och unga en prioriterad målgrupp. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Nöjd Inflytande-Index 36 38 40 - Helheten Delaktighetsindex, 65 67 69 andel (%) av maxpoäng Nöjd-Inflytande-Index, Påverkan 35 37 39 2.1.1 Prioriterat mål (nämnd) Önskad sysselsättningsgrad ska erbjudas medarbetare i socialförvaltningen inom budgetram. Förvaltningen kommer att identifiera önskemål om ökad sysselsättningsgrad samt ta fram ta modell för detta. Titel Mål 2018 Andel medarbetare som fått ökad 100,00% sysselsättningsgrad, socialförvaltningen (%) Andel som ansökt om att få ökad sysselsättningsgrad, socialförvaltningen (%) 2.1.2 Prioriterat mål (nämnd) Öka inflytande och delaktighet för unga på Tjörn Enligt barnkonventionens artikel 12, så ska alla barn ha rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. För att öka de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet ska modellen Ungdomsdialog implementeras i kommunen under 2018. 2.1.3 Prioriterat mål (KF) Effektiv, professionell och tillgänglig service Tjörns kommun ska erbjuda en offensiv, effektiv, professionell och tillgänglig service. För att kunna erbjuda detta ska verksamheterna fortsätta arbetet med att ytterligare tillgängliggöra, effektivisera och kvalitetssäkra sina arbetssätt i syfte att göra det enklare för våra medborgare, företag och övriga aktörer. Sida 8 (22) Error! No text of specified style in document. 27

Verksamheterna ska fortsätta arbetet med att förkorta handläggningstider och förbättra informationen om hur ärenden hanteras. I uppdraget ingår att förenkla och förtydliga informationen så att det blir lättare för våra medborgare, företag och andra aktörer att ha kontakt med Tjörns kommun. Kontaktvägarna in till kommunen ska vara tydligt kommunicerade och enkla att förstå. En grundförutsättning för en kontinuerlig verksamhetsutveckling är att det finns rätt kompetens med tillhörande mandat i våra verksamheter. För att attrahera och behålla kompetenta medarbetare måste vi arbeta med vår värdegrund, vårt varumärke samt vår arbetsmiljö. Tjörns kommun ska arbeta smart och strukturerat med kvalitets- och utvecklingsfrågor. Utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun delas ut av SKL vartannat år och ambitionen är att Tjörns kommun ska vara med och slåss om utmärkelsen inom en snar framtid. En första kommunkompass genomförs 2017 och utifrån resultatet av denna ska förbättringsåtgärder genomföras. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Informationsindex för 80 82 84 kommunens webbplats - Totalt Nöjd-Medborgar- 50 52 54 Index, Bemötande, tillgänglighet Nöjd-Inflytande-Index, 55 57 59 Information Medarbetarnas betyg på arbetsmiljön i Tjörns kommun 60 2.1.4 Prioriterat mål (KF) Bemötande En av de kanske viktigaste framgångsfaktorerna är på vilket sätt alla medarbetare och politiker i vår kommun möter invånare, företag och besökare. Vi behöver också skapa en bättre tillgänglighet för våra invånare och kunder. Det ska vara enkelt att få kontakt med oss och att utnyttja de tjänster och den service som kommunen erbjuder. Sida 9 (22) Error! No text of specified style in document. 28

Hur väl vi lyckas mäts i olika sammanhang och målet är att resultatet för Tjörns kommun ska vara klart bättre än snittet regionalt och nationellt. Titel Mål 2018 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - 78 Bemötande, NKI Nöjd-Medborgar-Index, Bemötande, 50 tillgänglighet Gott bemötande vid kontakt med 80,00% kommun, andel av maxpoäng (%) 2.1.5 Prioriterat mål (KF) Minska sjukfrånvaron och personalomsättningen För att säkerställa kontinuitet, kvalitet och effektivitet i våra verksamheter är det viktigt att kommunen arbetar aktivt med att behålla kompetensen i kommunens verksamheter. Insatser behöver göras för att minska sjukfrånvaron och personalomsättningen. Titel Mål 2018 Sjukfrånvaro månadsavlönade, andel Personalomsättning, egen begäran, andel (%) 2.2 Inriktningsmål Brukarna inom äldreomsorgen ska uppleva en hög kvalitet i kommunens tjänster och service Vi vill att våra äldre ska må gott, vara friska och ha en meningsfull och aktiv vardag. Vårt förebyggande arbete tar sikte på att skapa förutsättningar för detta. Vi har en ö fylld av möjligheter till ett aktivt liv och arbetar för att göra kultur, natur och föreningsliv till en del av äldres vardag. Vi ser en befolkningsstruktur med ett ökande antal äldre med delvis andra förväntningar än idag. Detta i kombination med nya tekniska möjligheter och att vi även i fortsättningen kunna garantera en hög nöjdhet gör att vi behöver arbeta med tydlighet och innovation inom omsorgen. För att våra äldre ska få ett så bra och jämställt bemötande som möjligt i alla möten med kommunen och dess utförare arbetar vi aktivt med att bredda kompetensen. Anhöriga utför en stor del av hjälp och stöd till våra äldre därför fortsätter vi att utveckla vårt arbete för denna målgrupp. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Det är därför viktigt att kommunen arbetar systematiskt med det förebyggande arbetet för att minska antalet fallolyckor. För att nå bästa resultat krävs Sida 10 (22) Error! No text of specified style in document. 29

samarbete mellan kommunens förvaltningar, regionen samt folkhälsosamordnaren. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Bemötande särskilt 66,00% 68,00% 70,00% boende, andel mycket nöjda brukare Personalkontinuitet, 17,0 16,0 15,0 antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Trygghet hemtjänst, 48,00% 50,00% 52,00% andel mycket trygga brukare Trygghet särskilt 57,00% 59,00% 61,00% boende, andel mycket trygga brukare Hänsyn till åsikter och 90,00% 91,00% 92,00% önskemål, brukarbedömning hemtjänst, andel positiva svar Hänsyn till åsikter och 88,00% 89,00% 90,00% önskemål, brukarbedömning särskilt boende äldre, andel positiva svar Bemötande hemtjänst, andel mycket nöjda brukare 76,00% 78,00% 80,00% 2.2.1 Prioriterat mål (KF) Handlingsplan för e-hälsoarbetet Tjörns kommun ska arbeta med och använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter för att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka individens resurser för självständighet och delaktighet. En handlingsplan ska tas fram för e-hälsoarbetet under 2018. Handlingsplanen ska samspela med den kommunövergripande digitala strategin som tas fram under 2017. Sida 11 (22) Error! No text of specified style in document. 30

2.2.2 Prioriterat mål (nämnd) Utökat stöd till anhöriga inom äldreomsorgen även kvällar och helger Anhöriga till personer med demensdiagnos utför en stor del av hjälp och stöd till våra äldre därför fortsätter vi att utveckla vårt arbete för denna målgrupp. Titel Mål 2018 Anhöriga som ansökt om utökat stöd kvällar och helger, antal Anhöriga som beviljats utökat stöd kvällar och helger, antal 2.3 Inriktningsmål Utveckla hemmaplanslösningar för beroendeproblematik i alla åldrar Genomfört arbete under 2016 och 2017 följs noga för att säkerställa att den önskade effekten av gjorda insatser uppnås Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Köpta dygn på 2 500 2 000 1 600 behandlingshem för unga, antal Köpta dygn på behandlingshem för vuxna, antal 1 700 1 400 1 150 Sida 12 (22) Error! No text of specified style in document. 31

2.4 Inriktningsmål Tjörn ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp och bo i Tjörn ska 2020 vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp och bo i. Vi ska fortsätta utveckla det goda samarbetet som finns mellan samtliga nämnder och bolag inom Tjörns kommun. Arbetet utgår från barnkonventionen. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Barn i åldern 7-16 35,00% 36,00% 37,00% som är inskrivna i Kulturskolan, andel (%) Barn i befolkningen 3,50% 3,50% 3,50% som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Barn och unga (3-20 3 300 3 350 3 450 år) i föreningslivet, antal Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 2.4.1 Prioriterat mål (nämnd) Arbeta förebyggande mot socialt utanförskap hos barn och unga på Tjörn. Barn och unga har rätt att efter sin förmåga och sin utvecklingspotential få stöd och hjälp för att utvecklas på bästa sätt för att leva ett självständigt och rikt liv. Riskfaktorer som kan påverka socialt utanförskap är resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk, brist på kultur och fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. Ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap. För att motverka utanförskap hos barn och unga är det viktigt att stärka det förebyggande arbetet. Tidiga insatser är en annan viktig aspekt för att motverka en negativ utveckling hos barn. 2.4.2 Prioriterat mål (nämnd) Arbeta för en god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga Tjörns kommun ska stärka det förebyggande arbetet för att öka möjligheter för en god och jämlik fysisk och psykisk hälsa hos våra barn och unga. Sida 13 (22) Error! No text of specified style in document. 32

2.4.3 Prioriterat mål (nämnd) Öka möjligheten till aktiv fritid för grupper med lågt deltagande Enligt barnkonventionen artikel 31 ska alla barn ha rätt till vila och fritid, till lek och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Vi ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. För att säkerställa barnkonventionen behöver vi ge stöd och hjälp till de grupper som idag har ett lågt deltagande i kultur och fritidsaktiviteter. Identifierade grupper är funktionsvarierade samt socialt utsatta barn och unga. Sida 14 (22) Error! No text of specified style in document. 33

3 Vi bygger en miljövänlig och trygg kommun med hållbar samhällsutveckling Tjörns kommun är en ekologiskt hållbar kommun där vi står för ett ansvarsfullt nyttjande av våra gemensamma naturresurser. Tjörn ska vara en miljövänlig och trygg kommun som satsar på ett hållbart brett utbud av boendeformer samt ger förutsättningar för ett expanderande näringsliv. En hållbar utveckling baseras på ett gemensamt ansvar. Därför är samverkan mellan olika aktörer nödvändig för att nå framgång. När vi skapar förutsättningar för attraktiva boenden och tillväxt på Tjörn är det viktigt att detta sker med en miljömässigt hållbar utveckling. Vi ska stimulera miljösmart konsumtion och ha ett hållbarhetsperspektiv i våra upphandlingar. Vi ska använda människans och naturens resurser medvetet och balanserat. Strävan är att värna om strandskyddet samt rädda och skydda biologisk mångfald på hav och land. Hänsyn tas även till effektivisering av energianvändning och ökad förbrukning av förnyelsebar energi inom kommunens samtliga fastigheter och bostäder. Våra lokala miljömål ska följas upp mot de regionala- och nationella miljömålen och vårt arbete integreras med genomförande och uppföljning av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Önskemål om hur vi vill bo skiftar med livets olika skeden. Våra behov och krav förändras med ålder, familjestorlek och karriärläge. Det är därför viktigt att det finns en variationsrikedom bland bostäderna på Tjörn. Alla ska ges möjlighet att leva i goda bostäder. Att planera bostadsförsörjningen för en kommun är en del i en väv där bostäder, arbetsplatser, vägar, service, mötesplatser och människor skapar komplexa sammanhang. Det är därför viktigt att inte planera bostäder frikopplade från övriga samhällsstrukturer utan istället sträva efter att sätta in dem i ett sammanhang. Ett mycket tydligt önskemål från framför allt våra yngre medborgare och våra pendlare är att kommunikationerna ska fungera väl. Man vill kunna ta sig till jobb, aktiviteter, skolor och vänner såväl inom Tjörn som utanför Tjörn. Detta är något vi måste uppmärksamma och ta till oss. Detta är en fråga som på ett eller annat sätt berör många av våra kommunala verksamheter. Därför måste en rejäl inventering av behoven av kommunikationer göras ur ett brett perspektiv. En hel del är gjort men detta arbete måste fortsätta och resultera i utveckling och faktiska åtgärder. Sida 15 (22) Error! No text of specified style in document. 34

3.1 Inriktningsmål En säker och trygg kommun Tjörns kommun ska vara en WHO-certifierad Säker och trygg kommun. Alla förvaltningar och bolag har uppdraget att utifrån respektive verksamhet, enskilt och i samarbete med andra aktörer - näringsliv och föreningar - unga och äldre - bidra till målet att vara en säker och trygg kommun. Utifrån medborgarlöften, medborgarundersökning och verksamheternas insatser och behov är nedanstående områden prioriterade för säkerhetsoch folkhälsoarbetet under certifieringsperioden 2017-2021: barn och unga sociala risker drogförebyggande insatser trygghetsinsatser (allmänna samt till äldre) trafikfrågor integrationsfrågor Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Polisanmälda olovlig 35 30 25 körning och grov olovlig körning, antal Polisanmälda rattfylleri 23 19 15 under påverkan av narkotika, antal Polisanmälda 100 95 90 våldsbrott, antal Bidragshushåll 11 10 9 ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv Trivsel och trygghet i 97,00% 98,00% 99,00% skolan årskurs 8, andel elever som angett positivt svar Invånare 16-64 6,10% 6,00% 5,90% utrikesfödda öppet arbetslösa, andel av registerbaserade arbetskraften 16-64 år Invånare 16-64 år som 2,90% 2,80% 2,70% är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) Unga vuxna med 4,10% 4,00% 3,90% ekonomiskt bistånd Polisanmälda fall av 120 110 100 skadegörelse, antal Polisanmälda narkotikabrott, antal Nöjd Region-Index - Trygghet 71 73 75 Sida 16 (22) Error! No text of specified style in document. 35

Trivsel och trygghet i skolan årskurs 2, andel elever som angett positivt svar Trivsel och trygghet i skolan årskurs 5, andel elever som angett positivt svar 97,00% 98,00% 99,00% 97,00% 98,00% 99,00% 3.2 Inriktningsmål Tjörn ska bli en bra miljökommun Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Enligt beslut i kommunfullmäktige (KF 141, 2013/366-401) bedöms åtta av dem som särskilt relevanta för Tjörns kommun och ska prioriteras av nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. De åtta prioriterade miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Övriga nationella miljökvalitetsmål ska också beaktas i den mån som de passar kommunens verksamheter (Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar). Miljökvalitetsmålet "storslagen fjällmiljö" hanteras inte i de lokala miljömålen för Tjörns kommun. Tjörns kommun ska arbeta strategiskt mot de beslutade lokala miljömålen. Arbetet skär naturligt genom samtliga nämnder och styrelser. Samtliga verksamheter inom Tjörns kommun ska under 2018 arbeta med minst en aktivitet kopplad till något av de 16 nationella miljömålen. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Miljökommun, Miljöaktuellts ranking 105 100 95 Sida 17 (22) Error! No text of specified style in document. 36

4 Vi skapar förutsättningar för näringslivsutveckling och egen försörjning samt uppmuntrar det livslånga lärandet Tjörn är en socialt hållbar kommun där människor och företag frodas och där enkelhet och öppenhet driver utvecklingen. Vi ska erbjuda ett gott företagsklimat, en god arbetsmiljö och likvärdig utbildning för alla. Vi är beroende av investeringar och företagande för att klara välfärden. Vi ska samverka med företag, andra organisationer och andra kommuner för att utvecklingen ska vara så effektiv och så relevant som möjligt. Tjörns kommun ska skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar näringslivsutveckling. Detta är ett ambitiöst mål som kräver att många aktörer engagerar sig. Tjörn fortsätter att klättra rejält på rankinglistorna och det ska vi vara stolta över men inte slå oss till ro med. Vi vill särskilt underlätta och påskynda handläggningen av ärenden som berör företagare. För att våra företagare ska kunna växa och utvecklas krävs tillgång till kompetenta medarbetare. Det är därför viktigt att Tjörns kommun skapar förutsättningar för ett livslångt lärande med alla former och metoder för kunskap. Att eleverna i Tjörns skolor får med sig en bra grund att stå på är en förutsättning för fortsatta studieframgångar. För att vi ska lyckas ge dem detta krävs kompetenta lärare, en god arbetsmiljö för lärare och elever samt goda möjligheter till stöd och hjälp för dem som behöver det. Barn och unga ska växa upp i trygghet och ges möjlighet att påverka i frågor som berör dem. 4.1 Inriktningsmål Minska försörjningsstödet och få fler människor i arbete Tjörn har under många år haft en låg arbetslöshet och minskande utbetalt försörjningsstöd. Detta är något som är önskvärt att bibehålla så långt som möjligt. Tjörns kommun har precis som andra kommuner i Sverige tagit emot nyanlända vilket innebär att verksamheten till viss del behöver se över sitt sätt att arbeta med stödjande insatser för att få människor i arbete eller studier eftersom detta är en ny målgrupp för oss med andra förutsättningar. De nyanlända får etableringsstöd under två år men när Sida 18 (22) Error! No text of specified style in document. 37

detta upphör kan det innebära att nivån på utbetalt försörjningsstöd ökar om dessa individer inte hittat ett sätt att försörja sig på. Titel Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Invånare 16-64 4,70% 4,60% 4,50% utrikesfödda sökande i program med aktivitetsstöd, andel av registerbaserade arbetskraften 16-64 år Invånare 16-64 6,10% 6,00% 5,90% utrikesfödda öppet arbetslösa, andel av registerbaserade arbetskraften 16-64 år Invånare 16-64 år som 2,90% 2,80% 2,70% är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) Utbetalt försörjningsstöd, kr 6 500 000 6 300 000 6 100 4.1.1 Prioriterat mål (nämnd) Skapa en strukturerad etableringslinje för ensamkommande barn Vi tror på dessa ungdomars kraft och vilja. Både myndighetsutövning och verkställighet samspelar för att uppnå Pågående skattningsarbetet kvalitetssäkrar möjligheten att nå målet. Titel Mål 2018 Ensamkommande barn som är skattade för 100,00% att bedöma etableringsnivå, andel Ensamkommande barn med skattad full 95, 00% kapacitet för etablering, andel Sida 19 (22) Error! No text of specified style in document. 38

5 Vi använder ekonomiska resurser ansvarsfullt och hållbart För att säkra välfärd och trygghet för våra invånare måste kommunens ekonomi vara välordnad. Marginaler måste finnas för att kunna hantera det oförutsedda. All kommunal verksamhet ska därför präglas av god ekonomisk hushållning. I kommunallagen, 8 kap, 1, uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. I samma paragraf regleras att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. I förekommande fall ska riktlinjerna även omfatta regleringen av en så kallad resultatutjämningsreserv. Kommunallagen, 8 kap, 4-5, föreskriver att kommunen varje år ska upprätta en budget och att det ska ske så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Budgeten lägger ett stort ansvar på nämnder och styrelser att lösa sina uppgifter på ett kvalitetshöjande och ekonomiskt klokt sätt. Nämnderna och styrelserna tar ansvar för att planera verksamheten inom de ekonomiskt givna ramarna. 5.1 Inriktningsmål God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav klargör att begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås. Under 2017 har det lyfts frågor kring kommunens resursfördelningsmodell och möjligheter att införa resultatöverföringar mellan budgetår. Detta är något som ska undersökas och analyseras närmare. 5.1.1 Prioriterat mål (KF) Uppfyllda verksamhetsmål God ekonomisk hushållning anses uppfyllt när verksamhetsmålen är uppfyllda till 75 procent och när de finansiella målen är helt uppfyllda. Sida 20 (22) Error! No text of specified style in document. 39

5.1.2 Prioriterat mål (KF) Optimalt samutnyttjande av lokaler Ta fram plan för optimalt samutnyttjande av samtliga lokaler bland annat för förskola och skola. 5.1.3 Prioriterat mål (KF) Konkurrensutsättning av verksamhet Tjörns kommuns verksamhet ska kunna konkurrensutsättas. Tjörns kommun ska alltid sträva efter kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet i de av kommunen finansierade verksamheterna. Samtliga styrelser och nämnder ska ta fram en konkurrensplan i vilken det ska framgå vilka avtal som ska förlängas och vilka nya konkurrensutsättningar som skulle kunna vara aktuella. 5.1.4 Prioriterat mål (KF) Kostnadsanalys av verksamheter Med utgångspunkt i de nyckeltal och jämförelser som finns för jämförbara kommuner ska en analys av samtliga nämnd- och styrelseområden göras. Analysen ska syfta till att ge underlag för varför en verksamhet är billigare eller dyrare än vad den är i motsvarande kommuner. Analysen ska innehålla förklaringar om det beror på effektivitets- eller kvalitetsfaktorer. 5.1.5 Prioriterat mål (nämnd) Ta fram ett fördelningssystem inom funktionshinder för att kunna samplanera effektivt mellan enheterna Implementera insatsmätning som metod för att säkerställa framförhållning och god ekonomisk hushållning. Fördela våra resurser på rätt sätt och matcha brukarintyg med rätt personalbemanning. Titel Mål 2018 Genomförda insatsmätningar brukare 100,00% daglig verksamhet, andel Genomförda insatsmätningar brukare 100,00% LSS-boenden, andel Sida 21 (22) Error! No text of specified style in document. 40

6 Ekonomi Budgettabeller detaljbudget 2018 Socialnämnden Tabell 1 Resultaträkning Budget SN (tkr) 2018 INTÄKTER Intäkter 79 484 Summa intäkter 79 484 KOSTNADER Personalkostnader -266 927 Verksamhetskostnader -140 900 Kapitalkostnader -2 591 Summa kostnader -410 418 Resultat -330 934 Kommunbidrag 330 934 Avvikelse 0 Tilldelad ram från KF 2018 är 325 000 tkr. Budgetjustering för nytt LSS-boende är 5 934 tkr vilket ger en ny ram på 330 934 tkr. Budgetjustering förutsätter beslut av Kommunstyrelsen. Tabell 2 Avdelning Budget 2018 fördelning Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Förvaltningsgemensamt 0-27 128-27 128 27 128 0 Individ och familjeavdelningen 38 015-165 530-127 516 127 516 0 Äldreomsorgsavdelningen 26 887-180 474-153 587 153 587 0 Kommunal hälso-och sjukvård 556-23 260-22 704 22 704 0 Ensamkommande barn, EKB 14 026-14 026 0 0 0 Summa 79 484-410 418-330 934 330 934 0 Sida 22 (22) Error! No text of specified style in document. 41

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 6 Återremitterat ärende: Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 2017/683 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå köp av fastigheten Tubberöd 1:507 samt att köpet ska återgå i enlighet med 15 i köpekontraktet. Reservation Martin Johansen (L), Roland Flyckt (KD), Jörgen Myrberg (KD), Anders Helling (MP) och Mats Kristensson (C) reserverar sig skriftligt mot beslutet. Den skriftliga reservationen redovisas sist i paragrafen. Sammanfattning Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt belägen mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Fastigheten har tidigare bl.a. inrymt en polisstation och ett badhus och knyter samman Skärhamns centrumdelar med närhet till Malagaområdet och är strategiskt viktig för kommunen att äga för att säkra upp för ett framtida levande centrum på en historiskt viktig plats i Skärhamn. Kommunfullmäktige beslutade 2017-12-14 ( 214) att återremittera ärendet för utredning av kommunens behov av lokaler på fastighet Tubberöd 1:507 samt utreda eventuella möjligheter för andra ändamål av marken med anledning av markens beskaffenhet samt riskanalys av havsvattennivån för annan framtida verksamhet/boende. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2 den 11 januari 2018, Kommunfullmäktige, 214 den 14 december 2017, Kommunstyrelsen, 202 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 231 den 16 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 4 januari 2018, Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal, Karta stigande vatten, Stigande vatten; en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 42

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 Förslag till beslut på sammanträdet Filip Gollungberg (M), Björn Möller (M), Bo Bertelsen (M) och Benny Andersson (S) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Mats Kristensson (C) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla förvaltningens förslag till beslut med tillägg att förvaltningen ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att på fastigheten och nära angränsande mark uppföra ett 70 boende med upplåtelseformen hyresrätter. Förvaltningen ges även i uppdrag att i samråd med Tubbevikens badplatsförening utreda förutsättningarna för att i högre grad anpassa den anslutande badplatsen för funktionshindrade. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Mats Kristenssons (C) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Filip Gollungbergs (M) med fleras förslag. Nej-röst för Mats Krinstenssons (C) förslag. Omröstningsresultat 9 Ja-röster, Björn Möller (M), Filip Gollungberg (M), Bo Bertelsen (M), Susanne Landgren (M), Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Nils Lackfors (S), Robert Bull (S), 5 Nej-röster, Martin Johansen (L), Roland Flyckt (KD), Jörgen Myrberg (KD), Anders Helling (MP), Mats Kristensson (C). 2 avstår, Gert Kjellberg (TP), Thomas Jakobsson (SD). Filip Gollungbergs (M) med fleras förslag väljs. Protokollsanteckning Björn Möller (M), Filip Gollungberg (M), Bo Bertelsen (M) och Susanne Landgren (M) anmäler protokollsanteckning enligt följande: Behov av 70 bostäder finns i Skärhamn och lämplig placering kan vara Dunkavlemyren och inte översvämningshotad mark. Om beslut att tillgängliganpassa Tubbevikens badplats tas får detta prioriteras inom befintlig budget inom Kultur- och Fritidsnämnden. Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Nils Lackfors (S) och Robert Bull (S) anmäler protokollsanteckning enligt följande: Socialdemokraterna avstyrker det föreslagna köpet och priset sju miljoner kronor. Inspel från centerpartiet vid dagens möte om vad som fastigheten skulle kunna användas till är inte berett och har inte med aktuellt ärende/sakfrågan att göra dvs köpet för sju miljoner. Justerandes sign Vi kan tänka oss att förvärva fastigheten till ett väsentligt lägre pris utifrån ett syfte att utveckla fastigheten och den kringliggande marken (SAGA-tomten). Detta bör dock ske efter att kommunen utrett hur området skulle kunna tänkas användas. Det bör då ske på sedvanligt sätt via ett detaljplaneärende. Utdragsbestyrkande 43

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 Skriftlig reservation Martin Johansen (L), Roland Flyckt (KD), Jörgen Myrberg (KD), Anders Helling (MP) och Mats Kristensson (C) reserverar sig enligt: Vi reserverar oss mot beslutet att avslå köpet av Tubberöd 1:507 (Gamla Polishuset) med följande motivering: Syftet med köpet av fastigheten Tubberöd 1:507 (Gamla polishuset) är att uppföra hyresrätter enligt det så kallade 70 konceptet. Ibland kallas detta seniorboenden. Vi vill att i absolut bästa läge även på västra Tjörn erbjuda de äldre ett väldigt attraktivt boende i hyresrätter. Idag finns denna möjlighet endast i Kållekärr där det blivit en stor succé. Demografin visar att det finns ett stort antal äldre även på västra Tjörn. I samband med detta vill vi också i samverkan med den fantastiskt välfungerande badplatsföreningen i Tubbeviken utreda förutsättningarna för att i ännu högre grad anpassa badplatsen för funktionshindrade. Detta gynnar inte bara de boende i det 70 boendet vi önskar uppföra utan även alla andra äldre och funktionshindrade som finns på västra Tjörn. Fastigheten är dyr i inköp som alltid när man vill införskaffa mark i ett så kallat A-läge men för oss är de äldre värda det. I debatten framfördes även att detta område rent generellt inte skulle gå att bygga på då det fanns risker för översvämning. Detta påstående blir vi mycket överraskade över då det för det första inte stämmer då det definitivt finns teknik för att klara av att göra detta och för det andra kan vi konstatera att det är tur att denna synpunkt inte har haft något genomslag utanför Tjörn då till exempel hela Nederländerna varit obebyggd med sådana riktlinjer. Vi är yttermera överraskade över att detta påstående kommer från en i vanliga fall progressivt parti som exempelvis varit i ledande ställning vid framtagandet av förslaget till detaljplan för Södra hamnen där man ju till och med förespråkar byggnation i vattnet i form av ett hotell. Som någon sade, politik är att vilja. Vi vill ge det bästa till de äldre. Reservation till förmån för eget yrkande: Yrkande avseende Tubberöd 1:507 från (L), (KD), (MP), (C). Bifall till punkterna 1&2 samt tilläggsyrkande: Förvaltningen ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att på fastigheten och nära angränsande mark uppföra ett 70 boende med upplåtelseformen hyresrätter. Förvaltningen ges även i uppdrag att i samråd med Tubbevikens badplatsförening utreda förutsättningarna för att i högre grad anpassa den anslutande badplatsen för funktionshindrade. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 44

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-11 2 Återremitterat ärende: Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 2017/683 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå köp av fastigheten Tubberöd 1:507 samt att köpet ska återgå i enlighet med 15 i köpekontraktet. Reservation Martin Johansen (L) och Mats Kristensson (C) reserverar sig till förmån för Mats Kristenssons (C) förslag. Sammanfattning Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt belägen mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Fastigheten har tidigare bl.a. inrymt en polisstation och ett badhus och knyter samman Skärhamns centrumdelar med närhet till Malagaområdet och är strategiskt viktig för kommunen att äga för att säkra upp för ett framtida levande centrum på en historiskt viktig plats i Skärhamn. Kommunfullmäktige beslutade 2017-12-14 ( 214) att återremittera ärendet för utredning av kommunens behov av lokaler på fastighet Tubberöd 1:507 samt utreda eventuella möjligheter för andra ändamål av marken med anledning av markens beskaffenhet samt riskanalys av havsvattennivån för annan framtida verksamhet/boende. Förvaltningen har i tjänsteutlåtande daterat 2018-01-04 kommenterat kommunens behov av lokaler samt havsvattennivån. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 214 den 14 december 2017, Kommunstyrelsen, 202 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 231 den 16 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 4 januari 2018, Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal, Karta stigande vatten, Stigande vatten; en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 45

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-11 Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att arbetsutskottet ska avslå förvaltningens förslag till beslut samt att köpet ska återgå i enlighet med 15 i köpekontraktet. Benny Andersson (S) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla Björn Möllers (M) förslag till beslut. Mats Kristensson (C) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut med tillägg att förvaltningen ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att på fastigheten och nära angränsande mark uppföra ett 70 boende med upplåtelseformen hyresrätter. Förvaltningen ges även i uppdrag att i samråd med Tubbevikens badplatsförening utreda förutsättningarna för att i högre grad anpassa den anslutande badplatsen för funktionshindrade. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Mats Kristenssons (C) förslag väljs. Omröstning begärs. Arbetsutskottet godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Mats Kristenssons (C) förslag. Nej-röst för Björn Möllers (M) förslag. Omröstningsresultat 2 Ja-röster, Martin Johansen (L), Mats Kristensson (C). 3 Nej-röster, Björn Möller (M), Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S). Björn Möllers (M) förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 46

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare johan.nilsson@tjorn.se 2018-01-04 Dnr 2017/683- Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Kompletterande tjänsteutlåtande: Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna köp av fastigheten Tubberöd 1:507 för en köpeskilling om 7 000 000 kr. 2. Köpehandlingar undertecknas av kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2017-12-14 ( 214) att återremittera ärendet för utredning av kommunens behov av lokaler på fastighet Tubberöd 1:507 samt utreda eventuella möjligheter för andra ändamål av marken med anledning av markens beskaffenhet samt riskanalys av havsvattennivån för annan framtida verksamhet/boende. Med anledning av återremissen anför förvaltningen följande. Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt i centrala Skärhamn, omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Den omgivande marken är idag inte detaljplanelagd. I en kommande utveckling av detta område är det en fördel för kommunen att ha rådighet även över Tubberöd 1:507. För fastigheten Tubberöd 1:507gäller detaljplan för centrala Skärhamn (2279). I detaljplan är aktuell fastighet betecknad med A II, allmänt ändamål. Allmänt ändamål i äldre planer är avsedda för allmänna ändamål och ska ha verksamheter med stat, kommun eller landsting som huvudman. Sedan 1 januari 2015 är det dock möjligt även för enskilda huvudmän att få bygglov inom dessa områden. Det innebär att det inte längre krävs planändring eller att planen upphävs för att bygglov ska kunna ges för annat än yttre och inre ändring. Bygglov lämnat för fastigheten 2014-01-29 medger bygglov för kurslokal med tillfälligt boende. Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 47

2 (2) 2018-01-04 Dnr 2017/683- Kommunen växer och samtliga verksamheter uttrycker ett behov av lokaler, men de behöver förstås vara anpassade till den verksamhet som skall bedrivas. I dagsläget har kultur- och fritidsförvaltningen samt extern aktör uttryckt att intresse kan finnas för lokalen på fastigheten. Höga vattenstånd/översvämning: I kommunens översiktsplan redovisas lokala framräknade översvämningszoner numrerade1-4 där 1 innebär minst riks för översvämning och 4 störst. Området som fastigheten Tubberöd 1:507 ligger inom är zon 4: Följande höjdintervall: Zon 2 omfattar marknivåer mellan 3,1 och 3,6meter. (gul) Zon 3 omfattar marknivåer mellan 2,6 och 3,1meter (orange) Zon 4 omfattar marknivåer mellan 0 och 2,6 meter (röd) se bifogad karta. I gällande detaljplan, Skärhamn(2279), som innefattar Tubberöd 1:507 finns inga bestämmelser angående stigande vatten. I samband med ett bygglov sker en rådgivning mellan sökande och handläggare om placering av lämpliga funktioner med hänvisning till framtagna riktlinjer angående nivåer för stigande vatten. En eventuell detaljplan över området, där Saga-bion och parkeringar finns idag, innebär att ny bebyggelse kommer att behöva förhålla sig till de riktlinjerna i skriften Stigande vatten, (Länsstyrelsen 2012/2014) (se länk). I övrigt kvarstår förvaltningens tidigare bedömning och förslag till beslut i tjänsteutlåtande daterat 2017-11-16. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 214 den 14 december 2017, Kommunstyrelsen, 202 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 231 den 16 november 2017. Bilagor Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal, Karta stigande vatten, Stigande vatten; en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 48

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-12-14 214 Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 2017/683 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för utredning av kommunens behov av lokaler på fastighet Tubberöd 1:507 samt utreda eventuella möjligheter för andra ändamål av marken med anledning av markens beskaffenhet samt riskanalys av havsvattennivån för annan framtida verksamhet/boende. Barnkonventionen Barn bedöms inte påverkas negativt av fastighetsköpet. Sammanfattning Kommunen har en högt prioriterad målsättning att köpa in mark för att kunna exploatera mark för såväl bostäder som för industri och handel. Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Tidigare beslut Kommunstyrelsen, 202 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 231 den 16 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal. Förslag till beslut på sammanträdet Martin Johansen (L), Björn Möller (M) och Georg Strömbom (C) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Benny Andersson (S), Thord Jansson (SD) och Alma Sibrian (V) föreslår att kommunfullmäktige ska återremittera ärendet för utredning av kommunens behov av lokaler på fastighet Tubberöd 1:507 samt utreda eventuella möjligheter för andra ändamål av marken med anledning av markens beskaffenhet samt riskanalys av havsvattennivån för annan framtida verksamhet/boende. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunfullmäktige ska avslå kommunstyrelsens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-12-14 Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att det ska avgöras idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag. Nej-röst för att ärendet ska återremitteras i enlighet med Benny Anderssons (S) med fleras förslag. Omröstningsresultat 21 Ja-röster, (se omröstningsprotokoll). 17 Nej-röster, (se omröstningsprotokoll). Ärendet återremitteras enligt reglerna för minoritetsåterremiss. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 50

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-11-30 202 Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 2017/683 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna köp av fastigheten Tubberöd 1:507 för en köpeskilling om 7 000 000 kr. 2. Köpehandlingar undertecknas av kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig skriftligt mot beslutet. Reservationen redovisas sist i paragrafen. Barnkonventionen Barn bedöms inte påverkas negativt av fastighetsköpet. Sammanfattning Kommunen har en högt prioriterad målsättning att köpa in mark för att kunna exploatera mark för såväl bostäder som för industri och handel. Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 231 den 16 november 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska avslå arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 51

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-11-30 Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Lars Carlssons (M) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Lars Carlssons (M) förslag. Nej-röst för Gert Kjellbergs (TP) förslag. Omröstningsresultat 14 Ja-röster, Martin Johansen (L), Annika Kristensson (L), Lars Carlsson (M), Björn Möller (M), Filip Gollungberg (M), Susanne Landgren (M), Roland Flyckt (KD), Azar Hedemalm (MP), Mats Kristensson (C), Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Nils Lackfors (S), Leif Göbel (S). 2 Nej-röster, Gert Kjellberg (TP), Thord Jansson (SD). Lars Carlssons (M) förslag väljs. Protokollsanteckning Jeanette Lagervall (S) anmäler protokollsanteckning men har inte inkommit med någon till justeringstillfället. Skriftlig reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig enligt: Jag reserverar mig mot nämndens beslut. Det saknas skäl för att kommunen skall överhuvudtaget köpa den privata fastigheten för en summa av sju miljoner kronor. Jag anser att fastigheten inte har ett sådant värde som kommunen skall erlägga. Bygglov medger endast tillfälligt boende, vilket påverkar marknadsvärdet negativt. Jag anser också att det kan finnas oklarheter i delegation att överhuvudtaget spekulera på den öppna fastighetsmarknaden med budgivning etc. Kommunen endast medverkar till att höja taxeringsvärdet och boendekostnader för kommunens innevånare. Kommunen med den budgeten som gäller för 2017 har inte råd att överhuvudtaget spekulera i köp av privata fastigheter. Skattemedel behöves inom kommunens kärnverksamhet såsom skola, äldrevård m.m. Gert Kjellberg / Tjörnpartiet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-16 231 Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun 2017/683 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna köp av fastigheten Tubberöd 1:105 för en köpeskilling om 7 000 000 kr. 2. Köpehandlingar undertecknas av kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Reservation Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) reservera sig mot att godkänna en köpeskilling om 7 000 000 kr. Barnkonventionen Barn bedöms inte påverkas negativt av fastighetsköpet. Sammanfattning Kommunen har en högt prioriterad målsättning att köpa in mark för att kunna exploatera mark för såväl bostäder som för industri och handel. Fastigheten Tubberöd 1:105 ligger strategiskt mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 16 november 2017, Översiktskarta, Karta, Budförteckning, Köpekontrakt, Depositionsavtal. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) och Jeanette Lagervall (S) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 53

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Linnea Andersson Tf. Chef Mark- och exploateringsavdelningen 0304-601048 linnea.andersson@tjorn.se 2017-11-16 Dnr 2017/683- Kommunfullmäktige TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Köp av fastigheten Tubberöd 1:507, Tjörns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna köp av fastigheten Tubberöd 1:507 för en köpeskilling om 7 000 000 kr. 2. köpehandlingar undertecknas av kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Sammanfattning Kommunen har en högt prioriterad målsättning att köpa in mark för att kunna exploatera mark för såväl bostäder som för industri och handel. Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Bilagor Översiktskarta Karta Budförteckning Köpekontrakt Depositionsavtal Beslutet skickas till Mark- och exploatering Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 54

2 (2) 2017-11-16 Dnr 2017/683- Ärendet Fastigheten Tubberöd 1:507 ligger strategiskt belägen mitt i centrala Skärhamn omgiven av mark som ägs av kommunen och dess bolag. Fastigheten har tidigare bl.a. inrymt en polisstation och ett badhus och knyter samman Skärhamns centrumdelar med närhet till Malagaområdet och är strategiskt viktig för kommunen att äga för att säkra upp för ett framtida levande centrum på en historiskt viktig plats i Skärhamn. Kommunen har en högt prioriterad målsättning att ha en beredskap för att kunna exploatera mark för såväl bostäder som för industri och handel. Markanskaffningen ska ske utifrån bl.a. översiktsplanen. I tätortstudien för Skärhamn, som mer ingående beskriver aktuellt området i översiktsplanen, är området utlagd som utvecklingsområde för service/centrumverksamhet/boende. I dagsläget omfattas fastigheten av en detaljplan där fastigheten är utlagd för allmänt ändamål. Beviljat bygglov medger bostad/butik till kurslokal med tillfälligt boende samt galleri och lägenhet. Barnperspektivet Barn bedöms inte påverkas negativt av fastighetsköpet. Konsekvens Byggnaderna bedöms kunna nyttjas för kommunens verksamheter. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 55

56

57

Budförteckning 1 (1) Objekt Fastigheten Tjörn Tubberöd 1:507 med adress Strandvägen 1A, 47131 Skärhamn Utgångspris: 8 500 000 kr Säljare Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Mäklare Dan Brännehed 0304668440 0705-980852 dan.brannehed@fastighetsbyran.se Budgivare 1 2 Tjörns Kommun Kroksdalsvägen 1 47180 Skärhamn 076-8025628 linnea.andersson@tjorn.se Budlista Nr Datum Tid Belopp Notering Villkor 2 2017-11-10 11:27 7 000 000 kr besiktning samt vunnit laga kraft kommunfullmäktige 2 2017-11-07 13:33 6 500 000 kr 1 2017-10-24 11:50 6 500 000 kr Underskrifter Har tagit del av ovanstående budlista. Underskrift Säljare Skärhamn den 16 november 2017 Underskrift Köpare Skärhamn den 16 november 2017 Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Ann-Britt Svedberg Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Martin Johansen 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 58

Köpekontrakt 1 (5) Säljare Köpare Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Box 2023 42911 Särö Tjörns Kommun Kroksdalsvägen 1 47180 Skärhamn med 1 / 1 -del med 1 / 1 -del 212000-1306 Mobil 076-8025628 Arbete 0304-601048 linnea.andersson@tjorn.se Köpeobjekt Överlåtelseförklaring Fastigheten Tjörn Tubberöd 1:507 med adress Strandvägen 1A, 47131 Skärhamn I det följande kallad fastigheten Säljaren överlåter härmed fastigheten till köparen Köpeskilling Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling om **** SJUMILJONER **** 7 000 000 kronor Tillträdesdag 2018-03-01, eller annat datum enligt överenskommelse 1 Betalning av köpeskilling Köparen betalar köpeskillingen till säljaren på följande sätt: Betalar handpenning den 24 november 2017 700 000 kronor genom insättning på fastighetsmäklarens klientmedelskonto nr 8105-9, 964 309 846-1 i Swedbank. Handpenningen ska i enlighet med villkoren i bifogat depositionsavtal omhändertas och förvaltas av fastighetsmäklaren med anledning av i detta kontrakt intaget villkor. Betalar kontant på tillträdesdagen 6 300 000 kronor Total summa köpeskilling 7 000 000 kronor På tillträdesdagen ska likvidavräkning upprättas. Om lån som ska övertas minskat på grund av amortering ska kontantlikviden ökas i motsvarande mån. 2 Inget villkor om finansiering Parterna är medvetna om möjligheten att ta in ett villkor i köpekontraktet att detta köp kan återgå om köparen inte ordnat sin finansiering av köpet senast en viss dag, exempelvis genom upptagande av lån och/eller försäljning av sin nuvarande bostad. Köparen har godtagit att inte ta in ett sådant villkor. Köparen är medveten om att köpet därför inte kan återgå, även om köparen inte har sin finansiering klar på tillträdesdagen, och att utebliven betalning kan medföra att säljaren kan häva köpet och kräva skadestånd. 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 59

3 Inteckningar och pantbrev Säljaren garanterar att fastigheten på tillträdesdagen är intecknad till: 3 000 000 kronor 2 (5) att fastigheten på tillträdesdagen inte är pantsatt. 4 Rättigheter och belastningar Säljaren garanterar att fastigheten endast belastas eller har förmån av följande servitut, nyttjanderätter, ledningsrätter, utmätnings- eller kvarstadsanteckningar; samt att fastigheten har del av följande samfälligheter eller gemensamhetsanläggningar: Andel i samfällighet/ga:tjörn TUBBERÖD GA:1 Last, Officialservitut: Vatten Och Avlopp Last, Officialservitut: Va 5 Fastighetens skick Fastigheten överlåts i det skick den är på kontraktsdagen om inte annat överenskommits. 6 Ansvar för skada Skadas eller försämras fastigheten mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen ansvarar säljaren för skadan eller försämringen om den beror på säljarens vanvård, på att säljaren orsakar denna eller om den beror på olyckshändelse som ingen av parterna kunnat råda över. Ansvaret övergår på köparen från och med den avtalade tillträdesdagen, även om köparen vid den tidpunkten på grund av köparens dröjsmål inte tillträder fastigheten. Säljaren garanterar att fastigheten fram till tillträdesdagen är fullvärdesförsäkrad. 7 Äganderättens övergång samt fördelning av intäkter och kostnader Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår på köparen på tillträdesdagen. Intäkter och kostnader (inklusive driftskostnader och övriga kostnader) hänförliga till fastigheten för tiden före tillträdesdagen svarar säljaren för medan köparen svarar för intäkter och kostnader som uppkommer från och med tillträdesdagen. Avräkning av intäkter och kostnader ska ske på tillträdesdagen och justeras mellan parterna. Vad avser kommunal fastighetsavgift/fastighetsskatt är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten belastar den av dem som är ägare av fastigheten den 1 januari respektive år. Parterna är överens om att avräkning och fördelning av fastighetsavgiften/fastighetsskatten ska ske parterna emellan på tillträdesdagen på sätt som angivits ovan. 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 60

8 Myndighets beslut, Om inget annat anges i detta kontrakt med bilagor garanterar säljaren, att på rådighetsinskränkning, fastigheten belöpande anslutningsavgifter anslutningsavgifter till samfällighetsförening Tjörn Tubberöd ga: 1 3 (5) el-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter erlagts, om sådan ersättningsskyldighet inträtt. Säljaren garanterar även att annat åläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnd eller annan myndighet inte föreligger än vad som angivits i detta kontrakt. 9 Lagfarts- och lånekostnader Köparen ska betala alla lagfarts- och inteckningskostnader i anledning av köparens förvärv. Kostnader vid lösen av säljarens lån, som inte ska övertas av köparen, ska betalas av säljaren. 10 Kontraktsbrott Skulle någon part inte fullgöra sina skyldigheter enligt detta kontrakt, har motparten rätt till skälig ersättning. Är kontraktsbrottet av väsentlig betydelse för part har denne dessutom rätt att häva köpet. Omedelbar hävningsrätt föreligger inte om köparen är privatperson och kan hänvisa till sådana extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Vid köparens kontraktsbrott, som leder till hävning av köpet, ska ersättning i första hand regleras ur betald handpenning. Överstiger säljarens skada handpenningen ska köparen snarast betala mellanskillnaden. Är säljarens skada mindre än handpenningen ska säljaren snarast återbetala mellanskillnaden till köparen. Vid köparens kontraktsbrott ska ersättningen till säljaren även innefatta säljarens kostnad för mäklarprovision i samband med försäljningen av fastigheten. 11 Städning och kvarglömd egendom Säljaren är ansvarig för att bostadsbyggnaden senast på tillträdesdagen är utrymd och väl rengjord. Övriga byggnader ska vara utrymda och tomten ska vara avstädad. Senast på tillträdesdagen ska säljaren även ha tagit bort all lös egendom som inte ingår i köpet. Fullgör säljaren inte denna skyldighet, har köparen - om parterna inte har avtalat annat - rätt att efter tillträdet göra sig av med egendomen på säljarens bekostnad alternativt överta egendomen. Innan köparen har rätt att göra sig av med eller överta egendomen enligt ovan, ska köparen först skriftligen uppmana säljaren att senast inom tio kalenderdagar hämta egendomen. I uppmaningen ska köparen kort beskriva vilken egendom som avses. 12 Överlämnande av handlingar samt nycklar Sedan köpeskilling betalats enligt de i 1 angivna villkoren, ska säljaren till köparen överlämna bevittnat kvitterat köpebrev avseende fastigheten och övriga handlingar som behövs för att köparen ska få lagfart. Säljaren ska även till köparen överlämna de nycklar säljaren har samt aktuellt utdrag ur fastighetsregistret, obelånade pantbrev, gällande tomtkarta om sådan finns och andra handlingar rörande fastigheten, vilka är av betydelse för köparen som ägare av denna. 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 61

13 Skriftliga meddelanden Skriftliga meddelanden med anledning av detta kontrakt ska ske genom personligt överlämnande/överlämnande genom bud, brev, rekommenderat brev, e-post eller fax till den adress/det faxnummer som angetts för motparten på kontraktets första sida samt med kännedomskopia till ansvarig mäklare. 4 (5) Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: om avlämnats personligen/bud: vid överlämnandet; om avsänt med brev: vid mottagandet; om avsänt med e-post: vid avsändande; om avsänt med fax: vid avsändande; om avsänt med rekommenderat brev: tre arbetsdagar efter avlämnande för postbefordran. 14 Besiktning Köparen har rätt att genom en sakkunnig person låta besiktiga fastigheten efter köpet. Köpet ska återgå om köparen efter genomförd besiktning, senast 2017-12-15, begär att köpet ska återgå. Begäran om återgång ska framställas skriftligen till säljaren inom ovan angiven tid. Om köpet återgår ska betald handpenning återbetalas till köparen utan skadeståndsskyldighet för någon av parterna. 15 Övriga villkor Köpet gäller under förutsättning att köpet godkänns av kommunfullmäktige senast 2018-02-25. Om beslut om köp av fastigheten ej vunnit laga kraft 2018-02-25 skall köpet återgå om någon av parterna begär det. Dock senast 2019-11-16. Erlagd handpenning i detta fall återgår till köparen utan skadeståndsskyldighet för någon av parterna. Handlingar Köparen har tagit del av, och är införstådd med, följande handlingar: Säljaren har tagit del av, och är införstådd med, följande handlingar: Juridisk information säljare och köpare fastighet Juridisk information säljare och köpare fastighet Fastighetsbyråns hantering av personuppgifter Fastighetsbyråns hantering av personuppgifter Bilagor Följande bilagor tillhör köpekontraktet: Budförteckning Depositionsavtal Parterna har, genom sina signaturer på tillhörande bilagor, tagit del av och godkänt innehållet. 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 62

5 (5) Undertecknande Av detta köpekontrakt har tre likalydande exemplar upprättats, varav säljare och köpare tagit var sitt samt ett utgör mäklarens arkivexemplar. Underskrift Säljare Skärhamn den 16 november 2017 Underskrift Köpare Skärhamn den 16 november 2017 Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Kommunchef, Ann-Britt Svedberg Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Kommunalråd, Martin Johansen 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 63

Information om behandling av personuppgifter Personuppgifter som lämnas till Fastighetsbyrån kommer att behandlas i datasystem i den utsträckning som behövs för att tillhandahålla tjänster och administrera kundengagemang. Personuppgifter kommer även att behandlas för marknadsföringsändamål. Vid marknadsföring kan elektronisk post komma att användas. Även personuppgifter som inhämtas från annan än den kund som behandlingen avser kan komma att behandlas. Personuppgifter kan komma att överföras till och även behandlas i datasystem hos företag och organisationer som Fastighetsbyrån samarbetar med eller andra bolag inom Swedbankkoncernen för samma ändamål som ovan. Fastighetsbyrån kommer även själva eller tillsammans med samarbetspartners att behandla personuppgifter för statistiska ändamål och utvärderingar för att t ex utveckla och förbättra tjänster och produkter. Bilder på förmedlade bostäder, försäljningspriser och adresser var för sig eller tillsammans kommer att offentliggöras och publiceras på egna eller samarbetspartners hemsidor eller på annat sätt för nyhetsändamål eller för att marknadsföra Fastighetsbyrån. Information om behandling av personuppgifter lämnas av Fastighetsbyråns huvudkontor, vilket också tar emot begäran om rättelse av personuppgift. Swedbank Fastighetsbyrå AB (Org nr 556090-2115) är personuppgiftsansvarig. För fullständig och aktuell lista över samarbetspartners samt ytterligare information om Fastighetsbyråns behandling av personuppgifter se www.fastighetsbyran.se/pul. Samtycke Jag samtycker till att Fastighetsbyrån, dess samarbetsparters och andra bolag inom Swedbankkoncernen behandlar personuppgifter, som jag själv lämnat till Fastighetsbyrån, som Fastighetsbyrån på annat sätt erhåller genom förmedlingsuppdraget eller som inhämtas från tredje man, på de sätt som anges ovan. Underskrift Säljare Skärhamn den 16 november 2017 Underskrift Köpare Skärhamn den 16 november 2017 Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Ann-Britt Svedberg Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Martin Johansen 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 64

Depositionsavtal 1 (2) Detta avtal utgör en del av köpekontrakt ingånget den 16 november 2017 avseende köpeobjektet. Säljare Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Köpare Ansvarig fastighetsmäklare Köpeobjekt Uppdrag Tjörns Kommun Dan Brännehed Fastigheten Tjörn Tubberöd 1:507 med adress Strandvägen 1A, 47131 Skärhamn Säljare och köpare har överenskommit att handpenningen, 700 000 kr, ska deponeras på fastighetsmäklarens klientmedelskonto i Swedbank, konto nr: 8105-9, 964 309 846-1. Märk insättningen med nr: 976 Depositionen sker med anledning av att köpets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av ett eller flera villkor, så kallade svävarvillkor. Om det i avtalet finns svävarvillkor innebär det att avtalet inte slutligen är bindande förrän svävarvillkoren uppfyllts. Avtalet kan återgå om svävarvillkor inte uppfylls. Redovisning av det deponerade beloppet jämte upplupen ränta ska ske till säljaren när köpekontraktets/överlåtelseavtalets svävarvillkor är uppfyllda. Mäklaren har rätt att i samband med redovisningen, avräkna och erhålla avtalad och förfallen provision/arvode. Om tvist mellan köpare och säljare avseende redovisningen uppstår, ska redovisning ske först när tvisten lösts genom förlikning eller genom lagakraftvunnen dom. Redovisning kan även ske i enlighet med köparens och säljarens gemensamma skriftliga begäran. Redovisning av ränta Parterna är överens om att fastighetsmäklaren i samband med utbetalning av deponerade medel inte behöver redovisa ränta understigande 100 kr Underskrifter Underskrift Säljare Skärhamn den 16 november 2017 Underskrift Köpare Skärhamn den 16 november 2017 Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Ann-Britt Svedberg Bostadsrättsföreningen Polisen 1 Tjörns Kommun gm: Martin Johansen 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 65

Fastighetsmäklare Härmed åtar jag mig detta uppdrag enligt ovanstående förutsättningar. Kvittens av handpenning sker med separat kvitto till köparen. Skärhamn den 16 november 2017 2 (2) Dan Brännehed Fastighetsmäklare 976 DH Nya Fastighetsbyrån Tjörn AB Hamngatan 15 Besöksadress Tel 0304-66 84 40 Bankgiro 5116-7435 47132 Skärhamn Hamngatan 15 Org nr 559060-2685 fastighetsbyran.se 66

67

68

Stigande vatten En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län December 2011 69

70

Stigande vatten En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län 71

MI LJÖMÄRKT 3 4 1 T R Y C K S A K 14 5 Titel: Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Utgiven av: Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län Utgivningsår: 2011 Copyright: REposition Upplaga: 1200 ex Publikationsnr: 2011:72 (Västra Götalands län) 2011:22 (Värmlands län) Layout: REposition Tryck: Lenanders Grafiska AB Bild, grafik och illustration: REposition (om inget annat anges) Handboken finns som pdf på Länsstyrelsernas webbplatser: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland www.lansstyrelsen.se/varmland Huvudförfattare: Maja Ivarsson, Arkitekt MSA, REposition Ylva Offerman, Arkitekt MSA, REposition Caroline Valen, Arkitekt MSA, REposition (projektledare) Arbetsgrupp: Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Matti Lagerblad, Samhällsbyggnadsenheten Ulf Gustavsson, Enheten för skydd och säkerhet Länsstyrelsen i Värmlands län: Anna-Karin Klasa, Klimatanpassningssamordnare Magnus Ahlstrand, Samhällsbyggnadsenheten Johan Olsson, Beredskapsenheten Styrgrupp: Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Agneta Kores, Länsöverdirektör Dick Hedman, Samhällsbyggnadsdirektör Lennart Olofsson, Säkerhetsdirektör Länsstyrelsen i Värmlands län: Björn Sandborgh, Länsråd Leif Gustavsson, Beredskapsdirektör Referenskommuner: Lerums kommun, Västra Götalands län Uddevalla kommun, Västra Götalands län Kristinehamns kommun, Värmlands län 72

Förord Hur påverkar stigande vatten i havet, i Vänern och i inlandets sjöar och vattendrag vårt samhälle? Hur behöver kommunernas fysiska planering anpassas till pågående och kommande klimatförändringar?, och den bakomliggande orsaken kan vara kraftiga regn, vind eller snösmältning. Stora och extrema översvämningar som uppkommer i samband med exceptionella vädersituationer kan dock ställa till med stor skada på människors liv och egendom och på värdefull natur. I många fall förstärks dessutom ef översvämmas regelbundet. Att många översvämningar får drastiska effekter kan alltså bero på att man inte hanterat landskapet och vattnet på ett hållbart sätt. Därutöver beräknas ett förändrat klimat leda till ytterligare nederbördsmängder och därmed ökar risken för översvämningar. Det understryker vikten av att vi i Sverige redan nu anpassar vår planering för att minska översvämningsriskerna. Samtliga länsstyrelser har sedan 2009 ett regeringsuppdrag att ansvara för klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Som ett led i detta arbete har länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län tagit fram ett regionalt planeringsunderlag i form av denna handbok. En viktig utgångspunkt för arbetet är att översvämningsriskerna kring Vänern är betydande. Därför behövs ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma rekommendationer för Vänernkommunerna. Handboken Stigande vatten visar att planering och design kan skapa en helhetssyn som syftar till att minska risken för negativa följder av översvämningar Vänern och den vänder sig till samtliga 65 kommuner i de båda länen. Stigande vatten har utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för berörda sakområden på länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län i samarbete med arkitektkontoret REposition. Arbetet har letts av en styrgrupp med företrädare för respektive länsledning och berörda sakområdeschefer. En version av handboken skickades under processen ut på remiss till samtliga kommuner i de båda länen samt till berörda myndigheter. Projektgruppen vill tacka för alla värdefulla inspel och synpunkter som bidragit till utvecklingen av handboken. Länsstyrelserna ser denna rapport som ett viktigt bidrag i uppdraget att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län Leif Gustavsson Beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Värmlands län Lennart Olofsson Säkerhetsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län December 2011 73

74

Innehållsförteckning Introduktion 8 Stigande vatten - utgångspunkt och avgränsing 8 Vem ska använda handboken? 10 Hur ska man använda handboken? 10 Översvämningar 11 Klimatanpassning 13 Lagar och direktiv 14 Översvämningshantering en stadsplaneringsfråga 15 Planeringsmodell 18 Steg 1 Riskanalys 20 Steg 2 Markanvändning 28 Riskreducering steg 3 4 32 Steg 3 Sannolikhetsreducering 34 Steg 4 Konsekvenslindring 42 Steg 5 Utvärdering 50 Tillämpningsfall 51 Kust 52 Inland 55 Vänern 58 Exempelkatalog 64 Bildförteckning 72 Bibliografi 73 75

Introduktion ÖKAD RISK FÖR ÖVERSVÄMNING >> Hantering av risken för översvämningar har kommit att bli allt viktigare. Klimatförändringar extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar från hav, sjöar och vattendrag, dagvatten, grundvatten, dammar och kulvertar samt från ledningsnätet. Översvämningar är en del av naturen och människor har levt med dem i alla tider. Vi lever med dem i dag och vi kommer att göra det i framtiden. Skillnaden nu är att översvämningar förväntas komma oftare och bli allt värre, vilket gör att det blir allt viktigare att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. UTVECKLING I VATTENNÄRA OMRÅDEN >> skilda risker vad gäller översvämningsproblematik men denna handbok vänder ändock sig till på gammal industrimark och i hamnområden som ligger lågt och är utsatta för översvämningsrisk innebär att nya stadsområden växer fram i områden som är känsliga för översvämningar. Ökad urbanisering och högre exploateringsgrad har är förebilderna fortfarande få. Denna handbok kan förhoppningsvis bidra till att de västsvenska och i tätbebyggda områden och därmed ökar trycket på de existerande vatten- och avloppsnäten. Samhällen och byggnader som ligger långt från stränder och vattendrag blir även de allt oftare utsatta för översvämningar, framför allt från dagvatten och ledningsnät vid kraftiga regn. INTEGRERAD HANTERING OCH GOD DESIGN >> Traditionell översvämningshantering har byggt på tekniska skyddsåtgärder i form av invallning, slussar och barriärer samt upphöjda golvnivåer vid nybyggnation. Sådana åtgärder är sällan väl landskapet. Resultatet kan bli trista gatumiljöer och dåligt fungerande områden. Invallning begränsar dessutom möjligheten att länka samman staden och kan därför avskärma områden fysiskt och visuellt, samtidigt som bottenvåningar med enbart parkeringsytor i markplan har en tendens att sakna identitet och känsla av grannskap. Med utgångspunkt i de översvämningsproblem som redan existerar samt hotet från klimatförändringarna måste vi förändra vårt sätt att se på byggande i översvämningshotade områden och noggrant överväga var vi väljer att lokalisera ny bebyggelse. Vi måste använda oss av lösningar som är kostnadsoch resurseffektiva samtidigt som de smälter väl in i omgivningen och tillför området något positivt. Detta förhållningssätt erbjuder nya designmöjligheter för planerare och arkitekter. Nya typer av stadsrum med integrerade öppna vattenytor och mycket grönstruktur kan växa fram och skapa attraktiva bostadsområden och offentliga rum. EN HANDBOK SOM STÖD I ARBETET >> I Västra Götalands och sammanlagt 65 kommuner som visserligen har samtliga 65 kommuner i de båda länen. Syftet är att vägleda kommunerna i arbetet med att lyfta översvämningsfrågan i den fysiska planeringen. Det värmländska kommunerna antar utmaningen och visar att goda exempel är möjliga även i Sverige. Stigande vatten utgångspunkt och avgränsning Fokus i denna handbok ligger på översvämningsproblem i Västra Götalands och Värmlands län och handboken har delats in i tre olika problemområden: kust, inland och Vänern. De regionala förutsättningarna spelar stor roll i arbetet med att förebygga översvämningar. Problematiken ser olika ut i landet vad gäller till exempel havsnivåhöjning, landhöjning och erosionsrisk, och Västsverige förväntas att drabbas särskilt hårt av klimatförändringarnas effekter. Risken för ras, skred och erosion är kopplad till översvämningsproblemen. Dessa aspekter behandlas inte i denna skrift men det är ändå viktigt att ta hänsyn till dem i arbetet. Övriga klimateffekter, 8 76

Figur 1. Klarälven och Vänern i Karlstad. exempelvis temperaturökning, behandlas heller inte, här innebär både förtätningsprojekt och utveckling på orörd mark. Planeringsmodellen kan dock även lämpliga för att hantera även dessa effekter. bebyggelse. Stigande vatten har de förväntade vattennivåerna i slutet av seklet (runt 2100) som utgångspunkt för en långsiktig och god samhällsplanering i de båda länen. Handboken behandlar hur risken för översvämningar kan beaktas i den översiktliga planeringen, i detaljplanering samt vid bygglovgivning. I handboken föreslås en planeringsmodell som i första hand är tänkt som ett stöd vid nyexploatering, vilket Nyexploatering sker ytterst sällan i isolerade områden utan oftast sker ny utveckling i anslutning infrastruktur. Det är därför viktigt att parallellt ta fram en strategi för hur kommunen ska hantera 9 77

Vem ska använda handboken? Hur ska man använda handboken? Stigande vatten syftar till att vägleda och stötta kommunerna i deras planeringsarbete för att uppnå en hållbar utveckling som tar hänsyn till risken för översvämning. Handboken bidrar med kunskapsunderlag, förhållningssätt och metoder anpassade till kommunerna i Västra Götalands och problemområden kust, inland och Vänern och den vänder sig till samtliga 65 kommuner i de båda länen. Handboken är tänkt att fungera som ett verktyg för personer som är verksamma inom samhällsbyggnad, teknisk förvaltning, risk och säkerhet samt inom miljö-, natur- och vattenfrågor. Den kan även användas av byggherrar, fastighetsförvaltare, länsstyrelsernas arbete och utgöra en grund vid bedömning och granskning av planer i översvämningskänsliga områden. För att uppnå ett gott resultat är det nödvändigt med ett nära samarbete mellan olika kompetenser inom kommunen. Dessutom krävs god samverkan mellan länsstyrelse, kommun och exploatör. Stigande vatten består av två huvuddelar. Den första delen består av en introduktion om översvämningsproblemen, klimatanpassning, de lagrum och direktiv som berörs samt en diskussion om hur stadsplanering kan bidra till en väl integrerad översvämningshantering. Den andra delen presenterar en planeringsmodell i fem steg som ett konkret verktyg för att arbete med översvämningsfrågorna i översiktsplaner (ÖP), fördjupade översiktsplaner (FÖP), detaljplaner (DP) och vid bygglovshandläggning. Planeringsmodellen kan användas i sin helhet eller delar av stegen kan gås igenom, beroende på behov och förutsättningar. Modellen kan även fungera som stöd i arbetet vid De fem stegen i planeringsmodellen är: 1. Riskbedömning 2. Markanvändning 3. Sannolikhetsreducering 4. Konsekvenslindring 5. Utvärdering verktyg och illustrera de tre olika problembilderna kust, inland och Vänern har vi beskrivit fyra tillämpningsfall. exempelkatalog med text och bilder som visar möjliga åtgärder. I avsnitten om de olika stegen hänvisas till denna exempelkatalog. Faktablad planeringsnivåer Den planeringsmodell och de nivåer för planering som rekommenderas i handboken bygger på dagens kunskaper och forskningsrapporter. Kunskap och bedömningar kan komma att ändras i takt med att ny forskning tas fram. För att användare av handboken ska ha tillgång till den mest aktuella informationen presenteras därför inga siffror i dokumentet. Exakta siffror gällande exempelvis planeringsnivåer för separata faktablad. Dessa kommer att uppdateras i takt med att nya uppgifter tas fram. Faktabladen hemsidor. Figur 2. Kust-, inland- och Vänerkommuner. 10 78

Översvämningar Figur 3. Mölndalsån i Mölndal översvämmades 2006. Översvämning är ett samlingsbegrepp som innefattar olika varianter av att områden ställs under vatten tillfälligt eller permanent. Översvämningar kan förekomma i anslutning till små eller större vattendrag, vid sjöar och i kustområden men också lokalt till följd av intensiv nederbörd. Översvämningar kan dessutom vara både positiva och negativa. När oönskade områden ställs under vatten uppstår stora skador på egendom, och även hälsa och säkerhet kan påverkas negativt. Samtidigt är översvämningar en del av en naturlig hydrologisk variation och många ekosystem är anpassade till och beroende av dem. Denna handbok fokuserar på hur man kan göra för att undvika översvämningar i oönskade områden. Översvämningar blir dessutom allt vanligare. Den globala databasen EM-DAT visar att översvämningar utgör ungefär hälften av antalet större naturkatastrofer, 1 och detta påverkar ett stort antal människor. Värst drabbat är Asien men det sker även allvarliga översvämningar i Europa. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel 2 redovisas en ökning 1960- till 1990-talet, och under det senaste decenniet fat i bland annat Danmark, Polen, Ungern, Tjeckien och Tyskland. År 2007 hade England den regnigaste sommaren på 250 år, vilket ledde till mycket omfattande översvämningar. I Medelhavsområdet och i Alperna nederbörd. I Sverige har det förekommit ett stort antal översvämningar sedan 1980-talet, som lett till skador på samhällets infrastruktur och störningar för olika verksamheter. Ökad urbanisering och exploatering av riskutsatta områden gör att de människor som kan skadas och de värden som kan förstöras i samband med översvämningar ökar. 3 Västra delarna av 2000-talet. 2001 orsakade översvämningarna runt Vänern stora problem. 2006 i samband med stormen Gudrun, drabbades Göteborgsområdet hårt och senast under sommaren och hösten 2011, orsakade stora regnmängder och mycket höga vattenstånd i havet omfattande översvämningar i Västsverige. Klimatförändringar orsakar fler översvämningar Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,6 grader under 1900-talet, vilket i klimatsammanhang betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskningen av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. 4 1. L. Nyberg, MSB (2008): Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. 2. IPCC, Climate Change (2007): Impacts, Adaptation and Vulnerability. 3. L. Nyberg, MSB (2008): Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. 4. SMHI: http://www.smhi.se/tema/klimat-i-forandring, 2011-11-10. 11 79

Följden av jordens stigande temperatur blir ett ändrat nederbördsmönster där torra områden i allmänhet kommer att bli ännu torrare och fuktiga områden ännu fuktigare. Mängden nederbörd kommer att variera kraftigt och generellt sett betyder det såväl en ökad risk för översvämningar som en ökad risk för Översvämning i områden med förorenad mark medför dessutom en urlakning av farliga ämnen,. vilket i sin tur kan förorena dricksvattnet och påverka En annan effekt av klimatförändringen är att den människors och djurs hälsa. ökande temperaturen förändrar sammansättningen i växtsamhällena, och en förändring av växtsamhället i ett avrinningsområde kan i sin tur påverka jordarnas egenskaper och dess förmåga att magasinera vatten. Därigenom påverkas även avrinningen. 5 Översvämningar är ofta kopplade till ovanligt kraftig nederbörd och sådana extrema regn kan vara ett resultat av den globala uppvärmningen. Varmare världshav leder också till ett permanent högre medelvattenstånd genom vattnets utvidgning vid uppvärmning och avsmältning av glaciärer. Denna höjning av havsnivån i kombination med ökade nederbördsintensiteter ökar sannolikheten för översvämningar. Vilka effekter får klimatförändringarna för Västra Götalands och Värmlands län? De västra delarna av landet bedöms enligt klimatprognoserna vara de områdena i Sverige som förväntas bli mest berörda av ökad nederbörd i framtiden och några av de största översvämningsriskerna är kopplade till Vänern och Göta älv. Sammantaget med den permanenta höjningen av havsnivån kommer detta att leda till påtagliga konsekvenser för västkustens städer och samhällen. För mer information om framtida klimatscenarier på regional nivå hänvisas till länsstyrelsernas publicerat. Även på SMHI:s hemsida 6 information om klimatets utveckling. Konsekvenserna av översvämning Översvämningar får, beroende på översvämningstyp och omfattning, betydande konsekvenser för människor, byggnader, infrastruktur, jordbruk, rekreationsområden och biologisk mångfald. I extrema fall kan översvämningar även orsaka dödsfall. Men de sociala och psykologiska påfrestningarna för ett samhälle som drabbas av översvämning kan vara stora utan att situationen sina hem, personliga ägodelar kan gå förlorade och händelsen kan orsaka skräck och otrygghet. Översvämningar får även negativa följder för ekonomin. Varulager kan bli förstörda och produktion tvingas upphöra på grund av direkta översvämningsskador eller störningar i transportnät och infrastruktur. Stora kostnader uppkommer i samband med skador på den byggda miljön och dessa skador kan ta lång tid att åtgärda. Samhällsviktig infrastruktur, exempelvis vägar, el, värme och vatten, kan slås ut helt eller delvis och orsaka allvarliga problem under längre tid. Med planering som beaktar översvämningsrisken kan dock många av dessa negativa konsekvenser förebyggas och kanske även undvikas i framtiden. Faktorer som påverkar konsekvenserna av en översvämning: Hur bra händelsen kan förutses och hur lång tid det går innan varningen går ut. Hur snabbt vattennivån stiger, med vilken hastighet vattnet kommer och vilket vattendjup det blir. Hur länge översvämningen varar innan vattnet drar sig tillbaka. Risk, sannolikhet och konsekvenser Begreppen återkomsttid, risk och sannolikhet högt vattenstånd men terminologin skapar ibland missförstånd. Två faktorer som är avgörande för när en översvämningsrisk ska bedömas är sannolikheten att översvämningen inträffar och de potentiella konsekvenserna händelsen skulle få om den inträffar. Dessa två faktorer utgör tillsammans risken för översvämning. För att bedöma sannolikheten används ofta begreppet återkomsttid. I ett givet översvämningsområde kan sannolikheten för att en översvämning inträffar 1 gång på 100 eller 200 år räknas fram med hjälp av historiska data. Med återkomsttid menas att en händelse i genomsnitt inträffar eller överträffas en 5. M. Lif, WWF (2006): Översvämningar positiva och negativa effekter. 6. SMHI: http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser, 2011-11-10. 12 80

Återkomsttid än 1 % redovisas inte. Återkomsttid (år) Sannolikhet under 1 år Sannolikhet under 5 år Sannolikhet under 10 år Figur 4. Sambandet mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikhet i procent. Värden lägre än 1 % redovisas inte. Sannolikhet under 20 år Sannolikhet under 50 år Sannolikhet under 100 år 2 50 97 100 100 100 100 5 20 67 89 99 100 100 10 10 41 65 88 99 100 25 4 18 34 56 87 98 50 2 10 18 33 64 87 100 1 5 10 18 39 63 1000 1 2 5 10 10 000 1 gång under en angiven tidsperiod. Infrastruktur med lång livslängd exponeras för risken under lång tid och således är den ackumulerade sannolikheten för en översvämning stor. nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp. vattendrag är 1 på 100 för varje enskilt år. För en väg med en beräknad livslängd på 100 år och som är dimensionerad för att klara en 100-årsnivå är den ackumulerade sannolikheten för översvämning med nivåer över 100-årsnivån under denna period 63 procent. Detta är skälet till att man för riskobjekt som exempelvis större dammar ofta sätter gränsen vid, en del av det regionala klimatanpassningsarbetet på länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands på cirka 10 000 år. Sannolikheten under 100 års exponering uppgår då till cirka 1 procent. Figur 4 visar sambandet mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikheten under hundra år. 7 Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder som anpassar samhället till de klimatförändringar som redan märks i dag och de som inte kan förhindras i framtiden, till exempel ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Klimatanpassning är däremot inte detsamma som åtgärder för att minska klimatförändringar, vilket framför allt sker genom utsläppsminskningar av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt och ju tidigare detta sker, desto mindre blir klimatförändringen. Men även om nödvändiga utsläppsminskningar kommer till stånd kan man inte helt förhindra att klimatet påverkas och förändras. Anpassning till den klimatförändring som ändå sker är därför ett att samordna och driva det regionala klimatanpassningsarbetet. Bland annat ska man bidra med kunskapsförsörjningen till länens aktörer. Denna handbok är ett viktigt kunskapsunderlag för detta och län. Länsstyrelserna i Sverige har även gemensamt tagit fram skriften Klimatanpassning i den fysiska planeringen, 8 vilken vänder sig till landets kommuner. Den skriften ger bland annat fördjupad kunskap om klimatanpassning enligt plan- och bygglagen och den kompletterar denna handbok väl. Flera centrala myndigheter arbetar med klimatanpassning genom egna analyser, förebyggande åtgärder samt forskning och kunskapsutveckling, exempelvis Boverket, SMHI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens geotekniska institut (SGI) och T och länsstyrelser med kunskapsunderlag. 7. SMHI (2011): Klimatanalys för Västra Götalands län. Rapport Nr 2011-45. 8. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 82. 13 81

Lagar och direktiv För att uppnå en väl integrerad och hållbar hantering av översvämningar krävs många olika kompetenser och det är nödvändigt att myndigheter, länsstyrelser, kommuner, exploatörer och förvaltare samarbetar. Plan- och bygglagen Ett stort ansvar vilar på kommunerna när det gäller att ta hänsyn till ett förändrat klimat och dess konsekvenser för samhällsplaneringen. Kommunerna har exempelvis ansvar för att kontinuerligt väga planer och bygglov samt utöva tillsyn mot klimatkraven i plan- och bygglagen 9 (PBL). De har även till uppgift att informera och ge råd till exploatörer, förvaltare, medborgare och andra berörda aktörer. Länsstyrelsen har å sin sida ett ansvar för att se till att aspekter kring hälsa och säkerhet, risker för olyckor och andra frågor kring översvämning beaktas i den kommunala planeringen. Finner länsstyrelsen att en plan är olämplig med hänsyn till översvämningsrisken är det möjligt för länsstyrelsen att upphäva planen med stöd av PBL. Länsstyrelsen har också till uppgift att utöva tillsyn över kommunernas arbete samt att ge kunskap och informera kring frågor kring översvämning. Enligt PBL ska planläggning ske med hänsyn till bland annat klimataspekter, 10 och vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. 11 Länsstyrelsen ska också, inom ramen för sin tillsynsuppgift, överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller en områdesbestämmelse om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn dels till människors hälsa och säkerhet, dels till risken för olyckor, översvämning eller erosion (kap. 11 PBL). PBL ger kommunen möjlighet att genom en detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka olyckor, översvämning och erosion. Detta sker genom att kommunen i detaljplanen anger att bygglov inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsåtgärd har genomförts på den aktuella tomten eller i det aktuella området. 12 Det finns flera lagrum som berör klimatanpassning och översvämning: Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten i vattenmiljön. att läsa i länsstyrelsernas skrift Klimatanpassning i den fysiska planeringen 13 och i Boverkets material Klimatanpassning i planering och byggande. 14 9. Plan- och bygglag 2010:900. 10. 2 kap. 3 PBL. 11. 2 kap. 5 PBL. 12. 4 kap. 12 PBL (första punkten) och 4 kap. 14 PBL (fjärde punkten). 13. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen. 14. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande. 14 82

Figur 5. Strandpromenad i Köln, Tyskland. Översvämningshantering en stadsplaneringsfråga Hållbar samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för en god och hållbar stad där för trivsamma och trygga miljöer som tilltalar människor estetiskt och som stimulerar sinnena. För att stödja en sådan utveckling är det viktigt hur översvämningsrisken hanteras. Den mest effektiva lösningen för att förebygga översvämningar är att undvika utveckling i riskområden. Utvecklingen går dock i motsatt riktning. och byggnader placeras i översvämningskänsliga områden, vilket gör att riskerna för skador ökar. Vatten har dessutom en stark attraktionskraft. Många människor vill leva och bo nära vattnet och många städer och samhällen ser det som en viktig attraktionskraft. Att skydda sig genom invallning och med barriärer är andra vanligt förekommande skadebegränsande strategier, och vallar ger ofta ett relativt bra skydd upp till vissa nivåer men de kan samtidigt begränsa möjligheterna att länka samman staden och riskerar att isolera områden både fysiskt och visuellt. I många avseenden avgränsar dessa lösningar även människor från vattnet, vilket ofta är anledningen till att det byggs just där. Standardlösningar vid översvämningshantering har hittills handlat om att säkra områden genom att höja golvnivåer, anlägga parkeringsytor på markplan och ställa byggnader på pelare. Sådana åtgärder är dock sällan väl integrerade i omgivningen. Stadsrummen fungerar ofta dåligt och det kan skapa oattraktiva, otrygga stadsrum. Figur 6. Upphöjda byggnader med parkeringsytor i markplan som tillåts att översvämmas i Haften City, Hamburg, Tyskland. 15 83

Figur 7. Översvämningsrisken kan öka i andra områden. Risktagande och konsekvenser Genom att bygga barriärer och vallar kan sannolikheten för en översvämning minska. Men det kan vara otillräckligt dimensionerad. Den kan också brista. Vid en översvämning i amerikanska mellanvästern 1993 brast 70 procent av alla vallar på grund av alltför höga vattennivåer. Stora skador uppstod på såväl jordbruksmark som urbana områden. 15 så tidigt som möjligt där det faller, och fördröja det innan det når vattendraget, sjön eller marken. den behöver användas och det är därför svårt att garantera att underhållet blir tillräckligt. Det kan Dessa åtgärder kan ta form i storskaliga exempelvis förekomma tekniska brister i design, projekt där till exempel gammal industrimark konstruktion och underhåll. Om man samtidigt i utsatta lägen omvandlas till buffertzoner med fortsätter att bygga som vanligt bakom barriären låglänta gröna områden som designas för att och tillåter lokalisering av nya sårbara funktioner absorbera översvämningar och minska dess konsekvenser. Dessa områden blir ofta attraktiva översvämning. rekreationsområden och kan anläggas för att främja en hög biologisk mångfald. Nackdelarna med vallar och barriärer är att de nedströms och ger förstärkta översvämningar på andra ställen längs vattendraget. Därför är det viktigt andra områden. Integrerad översvämningshantering Från 1990-talet och framåt har en annan syn på översvämningshantering fått spridning. Denna mer integrerade syn har bland annat vuxit fram i länder där översvämningsriskerna är stora och svårhanterade, bland annat Nederländerna och Storbritannien. I dessa länder arbetar man med strategier som handlar om att tillåta vattnet att ta plats under nederbördsrika perioder. Man använder begrepp som room for rivers och space for water. 16 I stället för att motarbeta naturens krafter genom tekniska konstruktioner används ett resilient 17 angreppssätt, vilket innebär att man designar områden som tillåts svämma över vid behov och som kan återhämta sig när översvämningen har dragit sig tillbaka. Det handlar om att ta hand om vattnet Även småskaliga åtgärder kan göra stor nytta. I en allt mer tät stad blir ytorna mer värdefulla. Här kan översvämningshantering integreras i stadsmiljöerna genom att man exempelvis använder lekplatser och andra offentliga platser för uppsamling av tillfälligt vatten. Det innebär att man gör plats för vattnet där det är möjligt och utformar områdena så att de fyller ofta högt ekonomiskt och socialt eftersom många offentliga mötesplatser bildas samtidigt som vatten och grönska höjer attraktiviteten i området. 16 15. L. Nyberg, MSB (2008): Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. 16. Ibid. 17. Resiliens = ett systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas, http://www.stockholmresilience.org/hem.4.aeea46911a3127427980003574.html, 2011-11-16. 84

Lekplats som kan översvämmas Upphöjd byggnad Grön fasad Biodike Upphöjd gångväg Träd Olika nivåer Upphöjd spårväg Genomsläpplig mark Figur 8. Stadsdel med integrerade lösningar och plats för vatten. Figur 9. Samma stadsmiljö vid mycket nederbörd. Gröna områden som tar hand om vatten Vegetation av olika slag är bra verktyg när översvämningar ska hanteras. Stora och små grönytor fördröjer, leder och samlar upp vatten samtidigt som de renar det. Dessa ytor har även andra fördelar, till exempel som hemvist för växter och djur, vilket ökar den biologiska mångfalden samtidigt som invånarna erbjuds rekreation. Områdena kan även bidra till ett behagligt stadsklimat samtidigt som de binder koldioxid. Det är dock viktigt att vara medveten om att vegetation inte är fördelaktig i alla områden. Till exempel kan buskar och träd i en strandzon utgöra ett motstånd för vattnet, vilket i sin tur leder till att vattennivån stiger. Vegetation kan också, placerad på fel ställen, bidra med skräp som transporteras och kulvertar. Samtidigt som gröna strategier är en av lösningarna för att hantera extrema nederbördsmängder och temporära översvämningar i små och stora vattendrag är alltså problembilden komplex. Strategier och lösningar måste kopplas till typ av översvämning (se steg 1 riskbedömning). Sveriges kuster står inför en successiv och permanent havsnivåhöjning och här kan mer tekniska översvämningsskydd komma att bli nödvändiga som komplement. Vid dessa platser kan planering och design användas som verktyg för att utveckla innovativa kustskydd som dels blir väl integrerade i än en. 17 85

Planeringsmodell Planeringsmodellen ger vägledning och råd till kommuner, exploatörer och fastighetsförvaltare som planerar och utvecklar i översvämningshotade områden. Den utgör även ett stöd i länsstyrelsens arbete med bedömning av planer. Planeringsmodellens uppbyggnad Planeringsmodellen har tagits fram med inspiration från andra europeiska länder samt andra projekt i Sverige som behandlar liknande frågeställningar (se Bibliografi). Modellen är ett verktyg för att beakta översvämningsfrågorna i planarbetet. Den ger förslag på vilka underlag som behöver tas fram och visar möjliga åtgärder som kan förebygga riskerna. Modellen är uppbyggd i fem steg som ska ses som en process. Det första steget handlar om att förstå risken för översvämning (steg 1), sen tar man fram ett lämpligt planförslag (steg 2) med eventuella riskreducerande åtgärder (steg 3 4) vilka sen utvärderas (steg 5). Om nödvändigt behöver förslaget justeras och kompletteras (steg 2 4) innan det är klart. På nästa sida sammanfattas modellen utifrån de frågeställningar som besvaras i varje steg. De efterföljande sidorna beskriver modellen steg för steg. Förutom en huvudrubrik har varje steg ett fokus som kortfattat indikerar vad steget handlar om samt vilka verktyg som är kopplade till det. Verktygen är i sin tur förslag på underlag som kan användas för att genomföra steget. V länsstyrelsens hemsida, hos andra myndigheter eller hos kommunen. Underlag i form av klimatdata och som tillhör handboken, vilka kan laddas ner från länsstyrelsernas respektive hemsidor. förslag på hur en arbetsprocess kan struktureras för att ta sig an frågorna i den fysiska planeringen. Det planer i två nivåer: kommun (översiktlig nivå) står användaren fritt att strukturera om processen och komplettera planeringsmodellen med andra lämpliga visas i sin helhet tillsammans med två exempel (se verktyg och modeller. Tillämpningsfall). Planerna på detaljplanenivå är framtagna för att representera de tre största problemområdena i Västra Götalands och Värmlands län kust, inland och som visar en kommun vid Vänern. Den kan inspirera andra kommuner som inte ligger vid Vänern. Koppling till planprocessen Planeringsmodellen kan användas för att ta fram strategier och förebyggande åtgärder på olika nivåer. Den genomsyras av ett funktionstänkande och har koppling till de olika nivåerna kommun (översiktsplan), kommundel (fördjupad översiktsplan), stadsdel/utvecklingsområde (detaljplan) och tomt (bygglov). Planeringsmodellen kan även användas för icke planlagda områden. Det rekommenderas dock att en övergripande översvämningsstrategi på kommun- eller tätortsnivå föregår detaljplanerna, eftersom det kan vara svårt att bedöma risker och integrera tillräckliga åtgärder inom ett mindre planområde. Ju tidigare i planprocessen frågor om översvämning lyfts, desto lättare blir det att ta hänsyn till risken, planera i förhållande till den och integrera förebyggande åtgärder. Att planera in åtgärder sent i planskedet blir ofta både mer komplicerat, mer resurskrävande och mer kostsamt. Nyexploatering och befintlig bebyggelse Planeringsmodellen är främst utvecklad för att väga in översvämningsfrågorna vid nyexploatering men den kan även utgöra ett bra stöd vid anpassning av som lämpar sig då är steg 1 3 5. Den inledande riskbedömningen (steg 1) ger ett bra underlag för hur man tar fram riskreducerande åtgärder (steg 3 4) och många av åtgärderna i exempelkatalogen används i arbetet med nyexploatering utvärderas förslagets lämplighet (steg 5). Bedömning av planer Syftet med handboken är att översvämningsrisken ska beaktas i planarbetet. Planeringsmodellen är ett Det underlag som tas fram i steg 1 riskbedömning och steg 2 markanvändning kommer att ligga till grund för länsstyrelsens bedömning av planer i områden med risk för översvämning. 18 86

1 Riskbedömning Kartläggning av översvämningsrisk FOKUS > Riskidentifiering > Riskanalys > Riskvärdering VERKTYG > Markkarta > Detaljerad höjdmodell > Detaljerad översvämningskartering > Faktablad > Dagvattenmodell > Nederbördsdata > Terrängmodell > Inventering av byggda strukturer > Inträffade översvämningar > Riskmatris 2 Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering FOKUS > Planera i förhållande till översvämningsrisk > Skapa utrymme för vatten VERKTYG > Markanvändningsdiagram R I S K R E D U C E R I N G 3 4 Sannolikhetsreducering Åtgärder för att minska sannolikheten för en översvämning Konsekvenslindring Minimera konsekvenser om en översvämning inträffar FOKUS > Välj lämpliga sannolikhetsreducerande åtgärder till rådande översvämningstyper FOKUS > Funktionskrav > Robust och anpassningsbar design > Robust infrastruktur > Krishantering VERKTYG > Åtgärdstabell > Exempelsamling med förslag på åtgärder > Miljömålen VERKTYG > Funktionsdiagram 5 Utvärdering Analys och bedömning av planförslaget FOKUS > Människors hälsa och säkerhet > Miljökonsekvenser > Intilliggande områden > Integrerade åtgärder > Vatten som en resurs VERKTYG > Miljökonsekvensbeskrivning > Samhällsekonomisk analys Figur 10. 1. RISKBEDÖMNING Kartläggning av översvämningsrisk Hur påverkas kommunen eller tätorten av en översvämning? Vilken är sannolikheten att den inträffar och vilka konsekvenser får höga vattennivåer från hav, vattendrag, sjö eller andra översvämningstyper? 2. MARKANVÄNDNING Lämplig markanvändning vid nyexploatering Hur kan kommunen planera för och skapa hållbara områden och samhällen som tar hänsyn till översvämningsrisken? 3. SANNOLIKHETSREDUCERING Åtgärder för att minska sannolikheten för en översvämning Vilka förebyggande åtgärder finns för att minska sannolikheten att en översvämning inträffar och därmed minska skaderisken och öka säkerheten hos invånarna? 4. KONSEKVENSLINDRING Minimering av konsekvenser om en översvämning inträffar Hur kan kommunen öka anpassningsförmågan och därmed minimera konsekvenserna om en översvämning inträffar, trots sannolikhetsreducerande åtgärder? 5. UTVÄRDERING Analys och bedömning av planförslaget Är förslaget tillräckligt utvecklat? Är den föreslagna markanvändningen, åtgärderna och konsekvenslindringen tillräckliga för att säkra framtida invånares säkerhet? Hur väl integrerade är åtgärderna och hur påverkas omkringliggande områden av utvecklingen? 19 87

1 Riskbedömning Kartläggning av översvämningsrisk FOKUS > Riskidentifiering > Riskanalys > Riskvärdering VERKTYG > Markkarta > Detaljerad höjdmodell > Detaljerad översvämningskartering > Faktablad > Dagvattenmodell > Nederbördsdata > Terrängmodell > Inventering av byggda strukturer > Inträffade översvämningar > Riskmatris Hur påverkas kommunen eller tätorten av en översvämning? Vad är sannolikheten att den inträffar och vilka konsekvenser får höga vattennivåer från hav/vattendrag/sjö och andra översvämningstyper? Riskbedömningen (steg 1) ger kännedom om huruvida översvämning förekommer, hur stor sannolikheten är att en sådan inträffar, vilka områden som är utsatta och vilka konsekvenser en eventuell översvämning av dessa områden skulle få. Risk anges som en sammanvägning av sannolikheten att en oönskad händelse inträffar och dess konsekvenser; sannolikheten för översvämning beror. Konsekvenser beskriver de värden som drabbas av en översvämning, till exempel skador på människor, egendom eller värdefull natur. Där sannolikheten för översvämning är stor och konsekvenserna samtidigt blir omfattande är risken oacceptabel och åtgärder behöver vidtas. Om risknivån är acceptabel för dagens förhållanden kan en ökad sannolikhet för översvämningar till följd av klimatförändringar innebära att en osäker eller oacceptabel risknivå uppkommer i framtiden. Detsamma gäller om konsekvenserna ökar, till exempel om ett områdes värde ökar till följd av exploatering. Om sannolikhetsreducerande och konsekvenslindrande åtgärder vidtas kan risken minskas. Kartläggning av riskutsatta områden i en översvämningskarta Risken för översvämning analyseras utifrån ett antal faktorer: typ av översvämning klimatförändringarnas beräknade effekter redan inträffade höga vattenstånd Klimatförändringarnas effekter inkluderas i analysen och översvämningskartan, eftersom ett långsiktigt perspektiv är viktigt vid all samhällsplanering. till cirka 2100. SMHI tillhandahåller underlag på nationell nivå. Regionala klimatanalyser med fördjupad information om framtida klimat i länet. Olika typer av översvämningar kartläggs på olika sätt. Översvämningar från vattendrag, sjöar och hav kartläggs i översvämningszoner. Övriga översvämningstyper kartläggs genom att man landskapet där det redan har eller förväntas kunna inträffa översvämningar av denna typ. en översvämningskarta som med fördel integreras i kommunens översiktsplan. För att göra en översvämningskarta behövs en god markkarta över kommunen eller tätorten, en höjdmodell med hög upplösning 18 och olika underlag eller utredningar beroende på typ av översvämning (se verktyg under steg 1 riskbedömning i planeringsmodellen). Översvämningstyper På nästa uppslag beskrivs de relevanta översvämningstyperna i text och bild. 18. Lantmäteriet: http://www.lantmateriet.se/templates/lmv_page.aspx?id=18115, 2011-11-10. 20 88

Figur 11. Översvämning i Ätran, december 2011. 21 89

Översvämningstyper som kartläggs i översvämningszoner Vattendrag (fluvial översvämning) Vattennivåerna i vattendragen varierar över året, främst beroende på klimatet i avrinningsområdet men också till följd av eventuella regleringar. Vattendragen är recipienter för dagvatten från bebyggelse och andra hårdgjorda ytor. När mängden regnvatten eller smältvatten från snö och is överstiger ett vattendrags kapacitet inträffar en översvämning. Det är dock stor skillnad i översvämningskaraktär mellan mindre och större vattendrag. Ett kraftigt skyfall kan till exempel orsaka en störtflod i ett mindre vattendrag inom några timmar medan förloppet blir mer utdraget i ett större vattendrag. I ett framtida klimat med mer intensiva regn och extrema skyfall kan små bäckar, åar och mindre vattendrag utgöra en större översvämningsrisk än man upplevt hittills. Sjöar har en utjämnande effekt på vattenföringen i ett vattendrag, eftersom en sjös utlopp begränsar utflödet naturligt (se Sjö, nedan). På samma sätt påverkas reglerade vattendrag eftersom magasinen har dämpande inverkan. Effekten av dessa reglerade magasin är dock begränsad för riktigt stora flöden eftersom de måste släppas fram oavsett reglering (se Byggda strukturer, nedan). 19 1 Figur 12. Översvämning från ett vattendrag kan ske plötsligt. Figur 13. En översvämning i Vänern sker gradvis under en lång period. Figur 14. Lågtryck från väster trycker upp havsvatten mot kusten. Morfologiskt förändrade vattendrag Kanalisering som innebär att nya artificiella kanaler anläggs genom utdikningar eller rätning av naturligt slingrande vattendrag som kan förstärka problemen med översvämning. Ett syfte med dessa ingrepp är att snabbt transportera bort toppflöden förbi ett riskområde. Dock kan en rakare karaktär på vattendraget och en större lutning i fåran göra att flödet blir snabbare. Den ökade hastigheten ökar även risken för erosion och sedimentering, vilket kan leda till att vattendragets botten höjs. Därmed höjs även vattennivån och följden kan bli att vattendraget översvämmas lättare vid höga flöden. 20 Snabbare flöden, och därmed ökad översvämningsrisk, skapar även utdikning av skogsmark, kulvertering och uträtning av diken och bäckar. Sjö (Vänern) I stora sjöar som Vänern blir tidsförloppet för en översvämning betydligt mer utdraget än i ett vattendrag. Mellan november 2000 och januari 2001 drabbades Västra Götalands och Värmlands län av kraftiga översvämningar. Nivåerna i Vänern kulminerade i mitten av januari 2001 och uppmätte då den högsta nivån sedan 1927. 21 Vattennivåerna i en sjö påverkas, precis som vattendrag, av klimatet i avrinningsområdet. Andra faktorer som påverkar vattennivåerna är storleken på avrinningsområdet, utloppets avbördningsförmåga, dvs. utformningen av utloppet, samt förhållandena nedströms sjön. Vänerns och Göta älvs avrinningsområde motsvarar tio procent av landets yta och är landets största. 22 Sjöar har en utjämnande effekt på vattenföringen i ett vattendrag, vilket beror på att en sjös utlopp på ett naturligt sätt begränsar utflödet. Under perioder med hög tillrinning kommer således vatten att magasineras i en sjö, sjöns nivå stiga och flödet ur sjön bli mindre än det totala tillflödet. Den dämpande effekten styrs framför allt av sjöns areal och avbördningsförmåga. När tillrinningen är högre än avbördningsförmågan under tillräckligt lång tid inträffar höga vattennivåer som i värsta fall kan leda till översvämning. Hav (marin översvämning) Vid kusten finns kanske den mest komplexa översvämningsproblematiken. Havets vattennivå varierar naturligt med väder och vind och det kan vara stor skillnad mellan hög- och lågvatten. Längs västkusten råder det vanligen västliga vindar vid storm och vinden för då med sig vatten från Atlanten. Kombinationen av höga vindhastigheter, lågt lufttryck och höga vågor gör att vattenståndet stiger och temporärt kan nå extremnivåer. Detta sker dock med en viss tidsfördröjning så det högsta vattenståndet uppträder några timmar efter stormens maximum. Vågorna kan bli mycket höga eftersom öppna hav som Nordsjön och Skagerrak ger en lång blåssträcka. Under vår och sommar råder relativt lugna förhållanden men vintertid, särskilt i januari, är vågorna ofta höga. Vattenståndet på en plats är effekten av många faktorer som verkar med olika kraft och variation över tid, såsom vindar, lufttryck, vattnets densitet, landhöjning och världshavens vattenstånd. Längs den svenska västkusten är det framför allt det storskaliga lufttrycket och vindarna på Nordsjön och i Skagerrak Kattegatt som påverkar vattenståndet. Tidvattnet har också stor betydelse, särskilt då det sammanfaller med stormflod, dvs. högt vattenstånd till följd av kraftiga vindar. Den extrema nivån varar vanligen i några timmar. Hur hög den extrema situationen blir utifrån en given vädersituation beror på utgångsläget. En kraftig storm behöver inte medföra kritiska nivåer om vattenytan inledningsvis ligger lågt. 23 22 19. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande. 20. L. Nyberg, MSB (2008): Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. 21. SMHI (2010): Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport. Rapport Nr 2010-85. 22. Vänerns vattenvårdsförbund (2007): Vänern och människan. Vattenvårdsplan för Vänern. 23. SMHI (2011): Klimatanalys för Västra Götalands län. Rapport Nr 2011-45. 90

Översvämningstyper som kartläggs genom identifiering av platser eller områden Havsnivåhöjning Jordens ökande medeltemperatur gör att världshavens medelvattennivå permanent håller på att förändras. Detta ger även Skagerrak och Kattegatt ett högre medelvattenstånd, vilket på sikt riskerar att låglänta kustområden hamnar under havsytan och blir permanent översvämmade. Analyser av långa tidsserier av vattenstånd visar att havet stiger redan i dag. En analys av data från 1886 fram till i dag visar att havshöjningen i snitt varit ungefär 1,5 mm per år. Sedan 1980 har den varit ungefär 3 mm per år. Sammantaget pekar internationella sammanställningar och bedömningar på en övre gräns på 1 meter för hur mycket havsytans nivå kan komma att stiga under perioden 1990 2100 sett som ett globalt medelvärde. Utifrån detta värde och antaganden om lokala effekter har framtida medelnivåer och extremnivåer beräknats för Västra Götalands län. Dessa nivåer presenteras i SMHI:s klimatanalys för Västra Götalands län. 24 Figur 15. Översvämning efter långvarigt regn. Figur 16. Underdimensionerat VAsystem. Figur 17. Brott i jordvall vid extremt högt flöde. Hårdgjorda ytor (pluvial översvämning) Översvämning från hårdgjorda ytor orsakas av att nederbörd når ytor med låg infiltrationskapacitet, såsom asfalt, sten och betong på mark eller hårda material på tak. Allt högre exploatering i städer har bidragit till landområden med en stor del ogenomträngliga ytor där dagvattnet inte kan infiltreras utan dräneras bort via vatten- och avloppssystemen (se Vatten- och avloppssystem, nedan) ofta rakt ut i ett vattendrag vilket ökar översvämningsrisken nedströms. Dessutom är många vatten- och avloppssystem underdimensionerade. Det gör att de inte kan avleda tillräcklig mängd vatten, vilket ökar översvämningsrisken. Den här typen av översvämning kan även inträffa långt från ett vattendrag, en sjö eller ett hav och orsakas främst av lokala kraftiga skyfall. Det kan därför vara svårt att förutspå dessa översvämningar. Liknande översvämningar kan uppstå efter långa perioder av ihållande nederbörd där mark som normalt infiltrerar vatten har blivit mättad. Detta brukar kallas marköversvämning. Vatten- och avloppsystem Många vatten- och avloppsystem är inte dimensionerade för vare sig dagens eller framtidens nederbördsmängder. Vid kraftig nederbörd riskerar därför ledningsnätet att bli överbelastat. Vattnet letar sig då till lågpunkter, till exempel viadukter och källare. När vatten- och avloppsystemen blir fulla kan baktryck inträffa och avloppsvatten trycks då upp i handfat och toaletter vilket skapar stor sanitär olägenhet. Särskilt kan städer med kombinerade system på gränsen till överbelastning uppleva stora problem med bakåtströmmande vatten som orsakar översvämning i fastigheter och bräddning av orenat avloppsvatten. 25 Byggda strukturer: dammar, vallar, kulvertar etc. Många vattendrag är reglerade, vilket innebär att man har byggt dammar som förändrar den naturliga vattenföringen. Syftet med vattenregleringen är att magasinera vatten vid god tillgång för att använda det vid perioder av sämre tillgång. I Sverige används dammarna ofta för elproduktion under vintern då vattenföringen är som lägst och elbehovet som störst. 26 Dammar kan minska översvämningsrisken tillfälligt men de kan även förvärra den. Små och medelstora högvattentoppar, som i oreglerade vattendrag ger upphov till översvämningar, kan dämpas genom att man fyller på magasinen. När det däremot uppstår stora eller extrema vattenflöden och regleringsmagasinen är fyllda måste man släppa på vattnet förbi dammarna. Konsekvenserna kan då bli större än om vattendraget hade varit oreglerat. Ett av de värsta scenarierna är att dammens konstruktion inte klarar vattenmassornas tryck och kollapsar, vilket får förödande konsekvenser nedströms. Även konstruerade skyddsvallar kan medföra översvämningsrisk. De är dimensionerade att klara en viss vattennivå och om vattnet når över vallen eroderas ofta byggnadsmaterialet och vallen brister. Följden blir att de områden bakom vallen som skulle skyddas översvämmas plötsligt och kraftigt. Det är därför viktigt att kartlägga alla existerande kommunala och privata skyddsvallar i kommunen. Även dagvatten som blir stående på insidan av en vall medför en ökad översvämningsrisk och kräver åtgärder. Grundvatten Höga grundvattennivåer orsakar problem främst för tekniska system och funktioner under mark långt innan vattnet når markytan. Grundvattennivån kan höjas av nederbörd och av höga nivåer i hav, sjö och vattendrag. Detta kan ske snabbt om det handlar om områden med grovkorniga jordarter som sand och grus. Även lågt liggande områden bakom högre och förmodat säkra områden i förhållande till vattendraget, sjön eller havet kan översvämmas genom grundvattenhöjning, trots att de kan förefalla översvämningssäkra. 1 Figur 18. Uppträngning av grundvatten. 24. Ibid. 25. Boverket (2010): Mångfunktionella ytor. 26. SMHI (1999): Höga vattenflöden i reglerade älvar, Fakta nr 1. 23 91

1 Översvämningszoner för hav, vattendrag och Vänern Vid risk för översvämning från antingen hav, vattendrag eller sjö kan risken kartläggas i så kallade översvämningszoner. Dessa tre översvämningstyper är de vanligaste och mest uppenbara källorna till översvämning. Översvämningszonerna är i sin tur indelade i fyra zoner vardera, där zonindelningen är kopplad till olika risknivåer. I zon 1 (grön) är sannolikheten för att en översvämning inträffar lägst och i zon 4 (röd) är den högst. Zonindelning för vattendrag och Vänern De tre översvämningstypernas zonering räknas fram på olika sätt. För Vänern och vattendrag representerar varje zon ett intervall mellan olika återkomsttider. I zon 4 är risken att en översvämning inträffar en gång på 100 år eller oftare. I zon 3 är risken att översvämning inträffar i intervallet mellan en gång på 100 år och en gång på 200 år. I zon 2 är risken i intervallet mellan en gång på 200 år och högsta zon 1 har man däremot beräknat att översvämning inte inträffar eftersom den ligger över nivån för värsta tänkbara scenario. Alla återkomsttider beräknas med hänsyn tagen till ett framtida klimat. Zonindelning för kusten Zonindelningen för kusten utgår från ett framtida medelvattenstånd. För havet beräknas zonerna utifrån ett högsta högvattenscenario i kombination med olika säkerhetsmarginaler. Beräkning av zoner Översvämningszonerna bedöms oberoende av inte eftersom områden bakom skyddet fortfarande ligger i riskzon om vattnet stiger över skyddets högsta nivå eller om skyddet helt enkelt kollapsar. Översvämningszonerna ska alltså ses som en indikation på översvämningsrisken; den faktiska risken kan vara både högre och lägre med tanke på eventuella översvämningsskydd, felaktigheter i riskbedömningen eller förekomsten av andra (ej kartlagda) översvämningskällor. som faktablad på länsstyrelsernas hemsidor. Mer i Boverkets rapport Klimatanpassning i planering och byggande. 27 Förklaringar till begreppen risk, sannolikhet Översvämningar. 27. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande. Kust Medelvattennivå Högsta högvatten S-marginal 1 S-marginal 2 OBS! Område permanent under havsnivån Zon 2 Säkerhetsmarginal 2 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Säkerhetsmarginal 1 Zon 3 Zon 1 Högsta högvatten Zon 4 Zon 4 Medelvattennivå Kusten >> För att beräkna översvämningszonerna för kusten utgår man från ett framtida medelvattenstånd. Zonindelningen utgår från ett högsta högvattenscenario i kombination med olika säkerhetsmarginaler. Underlag för att räkna fram nivåerna för kusten finns i de faktablad som länsstyrelsen tillhandahåller. Figur 19. Redan inträffad 24 92

Vattendrag Medelvattennivå 100-årsflöde 200-årsflöde Högsta flöde Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 1 Högsta beräknade flöde Zon 2 200-årsflöde 100-årsflöde Medelvattennivå Zon 3 Zon 4 Zon 4 1 Vattendrag >> För att beräkna översvämningszonerna för vattendrag utgår man från 100-årsflödet, 200-årsflödet och högsta beräknade flöde i ett framtida klimat. Kartering av vattendrag bör göras på oreglerade förhållanden. Det innebär att sjöar och reglerade magasin beskrivs som om de hade haft naturliga utlopp och inte aktivt reglerats för exempelvis vattenkraftsproduktion. Mer information om nivåer för vattendrag finns i de faktablad som länsstyrelsen tillhandahåller. Redan inträffad Figur 20. Vänern Medelvattennivå 100-årsnivå 200-årsnivå Dim. nivå Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 1 Dimensionerande nivå Zon 2 200-årsnivå Zon 3 Zon 4 100-årsnivå Zon 4 Medelvattennivå Vänern >> För att beräkna översvämningszonerna för Vänern utgår man från 100-årsnivån, 200-årsnivån och högsta dimensionerade nivå i ett framtida klimat. Underlag för att räkna fram nivåerna för specifika platser runt Vänern finns i de faktablad som länsstyrelsen tillhandahåller. Redan inträffad Figur 21. 25 93

1 Inventering av värden och konsekvensbedömning I områden med översvämningsrisk behöver eventuella hotade värden kartläggas, beskrivas och studeras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sådana värden kan utgöras av bland annat byggnader, infrastruktur, samhällsviktig verksamhet, rekreationsområden eller naturvärden. En inledande kartläggning ger en indikation och mildra konsekvenserna om en översvämning områden och de olika värdena redovisas lämpligen inträffar. Riskbedömningen kan även genomföras på genom kartor med uppgift om kvantitet (mängd) områdesnivå som underlag till en detaljplan. och kvalitet (beskrivning av värden). Denna konsekvensbedömning ligger sedan till grund för Följande punkter ingår i steg 1: huruvida de beskrivna översvämningsriskerna kan a. Identifiera vilka typer av översvämning som kan tolereras eller måste åtgärdas. drabba kommunen/tätorten/området och kartlägg dem i en översvämningskarta. En riskmatris gör det möjligt att grovt rangordna olika skadehändelsers risknivåer. Sannolikheter b. Inventera värden som finns i kommunen/ och konsekvenser för olyckshändelser uppskattas tätorten/området och värdera konsekvenserna med hjälp av en riskmatris är de tolerabla eller krävs sannolikhetsreducerande åtgärder? Översvämningsprogram Karlstad kommun 28 och Handbok för Riskanalyser. 29 En inventering av värden eller tillgångar kan exempelvis innehålla: basinformation bebyggelsemönster, topografi, transportleder, sjöar etc. tätorter namn, storlek infrastruktur större vägar och järnvägar, hamnar samhällsviktig verksamhet objekt naturvärden riksintressen, Natura 2000 etc. kulturvärden historiska och arkeologiska värden turism och rekreation stränder, friluftsområden industrier fisk, jordbruk, hamnar etc. Riskbedömning och skala För att få en överblick över översvämningssituationen i hela kommunen görs med fördel en övergripande riskbedömning på översiktsplanenivå. Denna bedömning kan även utföras i en Riskbedömningen kan sedan ligga till grund för översvämningsplaneringen i kommunen. Den är också ett stöd vid val av lämplig mark för utveckling och vid val av åtgärder för att minska sannolikheten Lagar Miljökonsekvensbeskrivning Riskbedömningen är en del av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska tas fram i samband med att översiktsplan och vissa detaljplaner upprättas. Risk- och sårbarhetsanalys Kartläggning av översvämningsriskerna ingår i den risk- och sårbarhetsanalys som kommunen ska genomföra enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Genomföranden och åtaganden kan sedan presenteras i det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 28. Karlstad kommun (2010): Översvämningsprogram Karlstad kommun. 29. Räddningsverket (2003): Handbok för Riskanalyser. 26 94

Tillämpning skala: översiktlig nivå Tillämpning skala: detaljplan Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 1 Figur 22. steg 1a. Riskbedömning - Analys >> Översvämningskarta på kommunnivå där alla översvämningstyper är kartlagda i zoner eller platser. Den blå streckade linjen symboliserar redan inträffade översvämningar. Figur 24. steg 1. Riskbedömning - Analys >> Översvämningskarta på detaljplanenivå där alla översvämningstyper är kartlagda. Den blå streckade linjen symboliserar redan inträffade översvämningar. > Viktiga samhällsfunktioner > Natur och kulturvärden > Industrier > Turism och rekreation > Tätort (x invånare) > Infrastruktur steg 1b. Riskbedömning - Konsekvenser >> Existerande samhällsfunktioner kartläggs och konsekvenserna bedöms. Figur 23. 27 95

FOKUS > Planera i förhållande till översvämningsrisk > Skapa utrymme för vatten VERKTYG > Markanvändningsdiagram 2 Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering Hur kan man planera för och skapa hållbara områden och samhällen som tar hänsyn till översvämningsrisken? Markanvändning (steg 2) handlar om hur man lämpligast lokaliserar funktioner i förhållande till översvämningsrisk. De mest sårbara och värdefulla funktionerna bör lokaliseras till områden med ingen eller så liten översvämningsrisk som möjligt. Endast de mest robusta eller anpassningsbara funktionerna bör placeras i områden med högre risk. Lämplig markanvändning i detta avseende handlar om att tillgodose en långsiktigt hållbar utveckling. Människors hälsa och säkerhet får inte äventyras genom olämplig exploatering av mark där risken för översvämning är stor. Samhällsviktiga funktioner och stora ekonomiska investeringar, till exempel sjukhus, infrastruktur och tekniska försörjningssystem, bör inte utsättas för risken att en översvämning leder till att delar av samhället slås ut. Områden med stora ekologiska värden bör inte heller utsättas för negativa effekter där olämplig exploatering medför ökad översvämningsrisk i omkringliggande områden. och uppdelade i två steg. De beskrivs vidare i steg 3 sannolikhetsreducering och steg 4 konsekvenslindring. Markanvändningsdiagrammet tydliggör olika funktioners sårbarhet kopplat till lämplig risknivå och det ska ses som vägledande. Lokala förutsättningar kan behöva analyseras ytterligare och komplettera riskbedömningen för att man ska få en mer detaljerad är lämplig markanvändning. Andra översvämningstyper Det kan även krävas åtgärder för översvämningstyper som inte kartläggs inom ramen för översvämningszonerna. Därför är det viktigt att studera alla översvämningstyper när lämplig mark utses för nyexploatering. Trots att zon 1 förefaller säker kan andra typer av översvämningar ställa till problem i området. Det är därför viktigt att ta hänsyn till alla typer av översvämningar som kan inträffa. Markanvändningsdiagram planering kopplad till översvämningsrisk från bygger på översvämningskartan som tas fram enligt steg 1 riskbedömning. Markanvändningsdiagrammet utgår från översvämningszonerna från ingen risk (zon 1) till hög risk (zon 4) och det är indelat i funktioner som är kategoriserade efter sårbarhet. Det illustrerar vilka typer av funktioner som är lämpliga att lokalisera i det krävs åtgärder vid placering av funktionen i en zon där översvämning kan inträffa. Åtgärderna i markanvändningsdiagrammet är riskreducerande 28 96

Markanvändningsdiagram för översvämning från hav, vattendrag och Vänern ÖVERSVÄMNINGSzon Figur 25. 1 2 3 4 Markanvändning Kategori Grönytor, vegetation och våtmarker som ok ok ok ok översvämningshantering Jord- och skogsbruk ok ok ok ok Parker, och rekreationsområden, sport och ok ok ok ok fritidsaktiviteter (utomhus) Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt; ok ok ok åtgärder krävs uthus, förråd, garage etc. Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med ok ok åtgärder krävs åtgärder krävs alternativa förbifartsmöjligheter etc. Industri och verksamheter (ej miljöfarlig); kontor, ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik tillverkning, lager, partihandel, driftsbyggnader etc. Service; restauranger, caféer, kultur etc. ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Sport och fritidsaktiviteter (inomhus) ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik 2 Sällanköpsvaruhandel och volymhandel; övrig ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik handel etc. Delårsboende och besöksboende ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Helårsboende ok åtgärder krävs undvik undvik Dagligvaruhandel; livsmedel, apotek etc. ok åtgärder krävs undvik undvik Utbildning; skolor, universitet etc. ok undvik undvik undvik Hälso- och sjukvård samt omsorg; Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, omsorg om barn, funktionshindrade, äldre etc. Information och kommunikation; teletjänster, internet, radio, TV etc. Energi- och kommunalteknisk försörjning; produktion/distribution av el och fjärrvärme, dricksvatten, hantering av avlopp, reningsverk, avfallshantering etc. Transporter; riksvägar, vägar utan alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, kollektivtrafik etc. Miljöfarliga industrier och förorende deponier etc. Skydd och säkerhet; räddningstjänst, polis, kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. Markanvändning för andra översvämningstyper ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik Ok = Inga åtgärder krävs. Åtgärder krävs = Om funktionen placeras i denna översvämningszon krävs riskreducerande åtgärder. Undvik = Det är inte lämpligt att placera funktionen i denna översvämningszon. Översvämningstyperna >> Hårdgjorda ytor, Vatten- och avloppsystem, Byggda strukturer och Grundvatten kan också kräva riskreducerande åtgärder. Därför är det viktigt att även studera och analysera dem när lämplig mark utses för nyexploatering. 29 97

2 Markanvändning och skala På översiktsplanenivå handlar markanvändning framför allt om strategisk planering: Vilka delar av kommunen är strategiska att utveckla med hänsyn till kartlagd översvämningsrisk? Kan planerad reträtt, det vill säga att man aktivt lokaliserar funktioner bort från vattnet, vara ett långsiktigt alternativ? I en fördjupad översiktsplan och på detaljplanenivå handlar det om att lokalisera funktionerna på översvämningszoner. Följande punkter ingår i steg 2: a. Identifiera vilka funktioner som ni vill utveckla i kommunen/tätorten/området. b. Använd markanvändningsdiagrammet för att se vilka översvämningszoner som är lämpligast för dessa funktioner. c. Använd översvämningskartan från steg 1 för att hitta lämplig lokalisering för funktionerna. Ta hänsyn till både översvämningszoner och övriga översvämningstyper. eller a. Kartlägg vilka områden som ni önskar utveckla i kommunen/tätorten/området. b. Identifiera översvämningsrisken för områdena med hjälp av översvämningskartan från steg 1. Ta hänsyn till både översvämningszoner och övriga översvämningstyper. c. Använd markanvändningsdiagrammet för att identifiera vilka funktioner som är lämpliga att lokalisera i områdena kopplat till översvämningszoner. Lagar Planering på lämplig mark Mål och annat för hållbar utveckling ska integreras i översiktsplanen (PBL 3 kap. 5 ). Detta kan bland annat innebära en redovisning av områden som inte bör bebyggas ur risk- och säkerhetsperspektiv (översvämningsområden, rasområden osv.). 30 Prövning av planer Länsstyrelsen ska inom ramen för sin tillsynsuppgift överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner, områdesbestämmelser samt förhandsbesked eller bygglov (om särskilda skäl olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion (PBL 11 kap. 10 12 ). 31 30. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 82. 31. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 49. Möjligheter steg 2 Använd utvecklingsområden och riskområden för att minska översvämningsrisken i bakomliggande bebyggelse eller bebyggelse nedströms. Tänk mångfunktionellt och skapa nya rekreationsområden och områden som kan ge förutsättningar för en ökad biologisk mångfald i områden med hög översvämningsrisk. Placera sårbara funktioner ovanpå robusta för att skapa attraktiva fasader, gaturum och attraktiva offentliga platser i gatunivå, t ex bostäder ovanpå kontor. Arbeta med den naturliga topografin för en kostnadseffektiv exploatering. Gör en tillämpningspolicy för enskilda avloppsanläggningar utanför planlagda områden. Ta fram en policy för all nyexploatering i kommunen med hjälp av markanvändningsdiagrammet. 30 98

Tillämpning skala: översiktlig nivå > Bostäder > Verksamheter > Handel och service > Sjukvård > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering 2 Figur 26. steg 2. Markanvändning >> I översiktsplanen tar kommunen hänsyn till översvämningsrisken i sin strategiska planering genom att peka ut lämpliga områden för framtida utveckling och planera in storskaliga åtgärder. Tillämpning skala: detaljplan Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Nytt planområde Skate park Bostäder Pingishall steg 2. Markanvändning >> I en mindre skala kan funktioner placeras ut med en högre precition i förhållande till översvämningsrisken. Figur 27. 31 99

3 4 = Riskreducering Sannolikhetsreducering konsekvenslindring = riskreducering Vid riskreducering eftersträvas att man inte ska placera sårbara funktioner i översvämningshotade områden. Markanvändningsdiagrammet understryker dock att vissa funktioner kan lokaliseras i områden riskreducerande åtgärder tas fram, eftersom det i inträffa med olika återkomsttider. För att se vilka återkomsttider som gäller för de olika zonerna, se steg 1 riskbedömning. Riskreducering handlar om att minska sannolikheten för att översvämning inträffar och lindra konsekvenserna om händelsen ändå skulle inträffa. Det är sällan möjligt att eliminera risken helt men man kan minska den avsevärt med olika åtgärder. Steg 3 sannolikhetsreducering och steg 4 konsekvenslindring kompletterar varandra och tillsammans utgör de verktyg för att minska översvämningsrisken. För vissa funktioner krävs en kombination av sannolikhetsreducering och konsekvenslindring medan det i andra fall är tillräckligt att fokusera på konsekvenslindring för att funktionen ska vara genomförbar i en zon. De åtgärder som tas fram i respektive planeringssteg utvärderas sedan i steg 5 utvärdering. Figur 28. 32 100

Riskreducering för översvämning från hav, vattendrag och Vänern ÖVERSVÄMNINGSzon Figur 29. 1 2 3 4 Markanvändning Kategori Grönytor, vegetation och våtmarker som ok ok ok ok översvämningshantering Jord- och skogsbruk ok ok ok ok Parker och rekreationsområden, sport och fritidsaktiviteter (utomhus) Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt; uthus, förråd, garage etc. Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter etc. Industri och verksamheter (ej miljöfarlig); kontor, tillverkning, lager, partihandel, driftsbyggnader etc. ok ok ok ok ok ok ok ok ok ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring Service; restauranger, caféer, kultur etc. ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring konsekvenslindring konsekvenslindring undvik undvik Sport och fritidsaktiviteter (inomhus) ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik Sällanköpsvaruhandel och volymhandel; övrig handel ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik Delårsboende och besöksboende ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring Helårsboende ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik undvik undvik 3 Dagligvaruhandel; livsmedel, apotek etc. ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik undvik Utbildning; skolor, universitet etc. ok undvik undvik undvik 4 Hälso- och sjukvård samt omsorg; Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, omsorg om barn, funktionshindrade, äldre etc. Information och kommunikation; teletjänster, internet, radio, TV etc. Energi- och kommunalteknisk försörjning; produktion/distribution av el och fjärrvärme, dricksvatten, hantering av avlopp, reningsverk, avfallshantering etc. Transporter; riksvägar, vägar utan alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, kollektivtrafik etc. Miljöfarliga industrier och förorende deponier etc. Skydd och säkerhet; räddningstjänst, polis, kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. Riskreducering för andra översvämningstyper ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik Ok = Inga åtgärder krävs. Konsekvenslindande åtgärder krävs = Om funktionen placeras i denna översvämningszon krävs konsekvenslindrande åtgärder. Se steg 4 konsekvenslindring. Sannolikhetsreducerande åtgärder krävs = Om funktionen placeras i denna översvämningszon krävs sannolikhetsreducerande åtgärder. Se steg 3 sannolikhetsreducering. Undvik = Det är inte lämpligt att placera funktionen i denna översvämningszon. Översvämningstyperna >> Hårdgjorda ytor, Vatten- och avloppsystem, Byggda strukturer och Grundvatten kan också kräva riskreducerande åtgärder. De sannolikhetsreducerande åtgärderna som presenteras i steg 3 är lämpliga för att hantera alla översvämningstyper. 33 101

FOKUS > Välj lämpliga sannolikhetsreducerande åtgärder till rådande översvämningstyper VERKTYG > Åtgärdstabell > Exempelsamling med förslag på åtgärder > Miljömålen 3 Sannolikhetsreducering Åtgärder för att minska sannolikheten för en översvämning Vilka förebyggande åtgärder som kan minska sannolikheten att en översvämning inträffar och som därmed minska skaderisken och öka säkerheten för invånarna? En komplex bild kräver en kombination av åtgärder Sannolikhetsreducering (steg 3) handlar om att genom förebyggande åtgärder minska sannolikheten att en översvämning inträffar och också minska utbredningen om den väl inträffar typer av åtgärder som kan förebygga översvämningar, där de olika lösningarna är starkt kopplade till vilken typ av översvämning som riskerar att inträffa. (Se utförlig information se Exempelkatalogen längst bak i handboken.) Som tidigare påpekats är översvämningsproblematiken i ett område ofta sammansatt och kan till exempel bero på höga underdimensionerat dagvattensystem och en stor andel hårdgjorda ytor. Översvämningens varaktighet, dvs. om situationen är kortvarig eller permanent som vid en havsnivåhöjning, påverkar också vilka lösningar som är lämpliga och genomförbara. En kombination av åtgärder kommer därför ofta att Olika förhållningssätt och strategier Olika förhållningssätt, samt för- och nackdelar med olika strategier, beskrivs utförligt i handbokens inledande kapitel Översvämningar (sid. 13-15). Det handlar i stora drag om att antingen hindra vattnet från att nå känsliga funktioner i samhället genom avancerade tekniska system eller att låta vattnet ta plats vid nederbördsrika perioder och ta hand om vattnet så tidigt som möjligt, helst redan vid källan. Regn kan absorberas på tak och vattenmassor fördröjas högt upp i ett vattendrag. Integrerade lösningar att skapa plats för vatten Exempelkatalogen är integrerade lösningar där vattnet tillåts ta plats och breda ut sig vid behov. Här formges planområdet och platsen efter vattnets villkor samtidigt som vegetation används för att fördröja, absorbera, lågpunkter i landskapet och planera tredimensionellt leds vattnet till lämpliga platser. Vattnet välkomnas men översvämning på oönskade platser undviks. Många av ingreppen som föreslås kan samlas under namnen öppna dagvattensystem eller ekologisk dagvattenhantering och är förebyggande åtgärder som hanterar ökade regnmängder och kraftiga skyfall. Att göra plats för vattnet att breda ut sig kan även fungera som en åtgärd i större skala. Längs ett vattendrag behöver större ytor tas i anspråk för att översvämningsparker som tar hand om vattnet vid behov. Det också handla om att skapa nya eller parallellt och kan fungera för rekreation, vattenrening och partikelabsorption samtidigt som de används möjligheter till intressant utformning av dessa områden; rätt planerade kan åtgärderna höja värdet miljömål som slagits fast av Sverige riksdag. Att planera för mångfunktionella ytor är alltså smart ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Vallar och barriärer att skydda sig och leda bort vattnet Åtgärder i form av vallar och barriärer kan vara nödvändiga vid vissa typer av översvämningar. Vid stora översvämningar i vattendrag, från sjöar och som gör att inga andra sannolikhetsreducerande åtgärder än de tekniska skydden är möjliga. Det inte klarar av eller är tillräckligt dimensionerade vid oväntade extremnivåer, och därför är det viktigt att ta fram konsekvenslindrande åtgärder (se steg 4 konsekvenslindring). 34 102

05 Utjämningsmagasin uppströms 02 Genomsläpplig mark 01 Gröna tak och fasader 03 Integrerade flödesvägar 04 Dammar 06 Upphöjd strandpromenad 02 Infiltrationsstråk 07 Översvämningspark 3 Figur 30. Helhetsperspektiv krävs. 35 103

3 Det kan dessutom vara svårt och kostsamt att anpassa större konstruktioner om nya nivåer räknas fram i framtiden. Ambitionen bör därför vara att i första hand minska sannolikheten att en översvämning inträffar genom integrerade lösningar, eftersom dessa är lättare att anpassa och oftast är både ekonomiskt, socialt och ekologiskt fördelaktiga. Upphöjd mark Ett områdes översvämningszon ändras inte med hjälp av åtgärder utan zonen kvarstår. Det är dock möjligt att ändra markens höjdsättning så att vattnets utbredning ändras och planområdet hamnar på en annan risknivå. Området kan också modelleras så att vissa delar höjs medan andra fungerar som buffertzoner och tar hand om vatten vid behov. Den totala kapaciteten för att ta hand om förväntade vattenmängder måste dock upprätthållas och det måste säkerställas att översvämningsrisken inte ökar i närliggande områden. I extrema fall kan konsekvenserna av denna typ av sannolikhetsreducerande åtgärd bli därmed utsätter mark och fastigheter som annars inte hade varit hotade för översvämning. negativt, vilket i sin tur kan gå emot strävan för en hållbar utveckling. Samverkan på olika nivåer Vid planering av sannolikhetsreducerande åtgärder kan det krävas att man blickar utanför planområdets gränser, och även över kommungränserna, för att hitta plats för vattnet. I tätbebyggda områden är därtill samverkan mellan tätort och landsbygd viktig och man kan ta hjälp av tätortsnära naturområden för att buffra vatten. I ett avrinningsområde kan fördröjande åtgärder behövas högre upp i systemet för att minska risken nedströms. Det är dock viktigt att ha ett helhetsperspektiv när åtgärder tas fram utanför planområdet och att man utvärderar konsekvenserna (steg 5 utvärdering) både uppströms och nedströms i avrinningsområdet. Säker väg Biodike Upphöjd byggnad Översvämningspark Rekreation med genomsläpplig markbeläggning Träd Figur 31. Översvämningspark vid normaltillstånd. 36 104

Utvärdering av åtgärdernas effekt Vid alla typer av sannolikhetsreducerande åtgärder är det viktigt att visa att åtgärderna kommer att leda till avsett resultat. De bör dimensioneras noga och genom kvantitativa analyser bör effekterna av de föreslagna åtgärderna redovisas. Detta ingår i steg 5 utvärdering och ska framgå av den samlade bedömningen av planförslaget. Sannolikhetsreducering och skala Det är viktigt att ta fram sannolikhetsreducerande åtgärder på olika nivåer. Storskaliga strategier för att motverka översvämning lämpar sig bäst att ta fram på strategisk nivå och översiktsplanenivå. Åtgärder som till exempel vallar, barriärer och översvämningsparker är kostsamma investeringar och ofta tänkta att skydda större sammanhängande områden. Den översiktliga nivån lämpar sig även för att ta fram policyer för vilka sannolikhetsreducerande åtgärder man vill använda sig. På detaljplanenivå säkerställer man sedan att storskaliga åtgärder genomförs enligt policyn. I detaljplan har man möjlighet att kombinera olika åtgärder inom samma planområde och detaljutforma dessa så att de integreras väl i området. Att enbart arbeta med sannolikhetsreducerande åtgärder på detaljplanenivå och i mindre planområden kan innebära en risk, för om åtgärderna inte är kopplade till en övergripande strategi riskerar de att inte få maximal eller önskad effekt. För att nå bästa resultat krävs därför att man arbetar med. Följande punkter ingår i steg 3: a. Använd översvämningskartan från steg 1. Identifiera vilka åtgärder som krävs för att hantera aktuell översvämningsrisk. b. Kartlägg platser och områden i, och eventuellt utanför, planområdet som är lämpliga för sannolikhetsreducerande åtgärder. c. Ta fram ett färdigt förslag med åtgärder som sedan utvärderas i steg 5. 3 Figur 32. Översvämningspark vid högvatten. 37 105

Lagar 3 Villkora skyddsåtgärder i detaljplan Kommunen har möjlighet att med planbestämmelse kräva skyddsåtgärder för att motverka olyckor, översvämning och erosion (PBL 4 kap. 12 ). Detta görs genom att kommunen i detaljplan anger att bygglov inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsanläggning genomförts på tomten eller i området. En förutsättning för att det ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör vara att det redan vid planläggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhetsanläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. Kommunen bör ange hur och när åtgärderna ska utföras i förhållande till den planerade bebyggelsen samt i vilken ordning bebyggelse ska byggas ut i de fall områden ska byggas ut successivt. 32 32. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 90. Lokalt omhändertagande av dagvatten i detaljplan Möjligheten att villkora skyddsåtgärder enligt PBL 4 kap. 12 möjliggör att bygglov endast kan lämnas under förutsättning att åtgärder enligt bestämmelser i detaljplan vidtas för att åstadkomma lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) som en åtgärd. De villkorade åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna i planbestämmelserna att det står klart att de är genomförbara. 33 Vegetation och utformning av mark i detaljplan Kommunen har möjlighet att med planbestämmelse reglera vegetation och om markytans utformning och höjdläge (PBL 4 kap. 10 ). 34 33. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande, s. 39. 34. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 90. Åtgärdstabell Figur 33. På följande sidor presenteras sannolikhetsreducerande åtgärder som är lämpliga för olika översvämningstyper. För utförlig presentation av åtgärderna se Exempelkatalogen. översvämningstyp åtgärd Hårdgjorda ytor 01 Absorbtion 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 07 Översvämningsparker Vattendrag 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker Vatten- och avloppssystem 01 Absorbtion 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 07 Översvämningsparker Sjö 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker Byggda strukturer 04 Uppsamling 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker Hav 02 Infiltration 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska skydd 07 Översvämningsparker Grundvatten 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 07 Översvämningsparker 08 Dränering 38 106

01 Absorption Vegetation av olika slag är ett effektivt sätt att fördröja, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta vatten. Genom att absorbera nederbörden minskar tillrinningen till sjöar och vattendrag och översvämningsrisken dämpas. 01A Gröna tak 01B Gröna fasader 01C Vegetation Figur 34. Vegetation absorberar vatten Malmö. 02 Infiltration Marken täcks av material som enkelt infiltrerar överflödigt vatten och minskar flödet. Minimeras andelen hårdgjorda ytor i städer och tätorter till förmån för genomsläppligt material ökas infiltrationen. Infiltration kan kombineras med funktioner som renar dagvatten. Andelen hårdgjord yta i ett planområde kan regleras i detaljplan. 02A Genomsläpplig markbeläggning 02B Infiltrationsplanteringar och infiltrationsstråk 02C Fuktäng/översilningsyta 3 Figur 35. Infiltrationsplantering i Västa hamnen Malmö. 03 Flödesvägar Flödesvägar är anordnade vattenvägar där vattnet leds kontrollerat utan att orsaka skador på bebyggelse. Flödesvägar integreras med fördel i parker, gatumiljöer och bostadsområden och kan kombineras med absorption, infiltration, uppsamling eller fördröjning. 03A Biodiken 03B Svackdiken 03C Öppna kanaler 03D Tvåstegsdiken Figur 36. Svackdiken i Vauban Tyskland. 04 Uppsamling Uppsamlingsplatser för stora vattenmängder kan integreras i stad och på landsbygd. Vatten kan exempelvis magasineras tillfälligt på offentliga platser som i parker och lekplatser eller fotbollsplaner och skateboardparker. Även underjordiska vattenmagasin kan konstrueras. Vid större landytor kan dammar och bassänger anläggas. Uppsamlingsplatserna görs med fördel vegetationsrika för att öka reningen av vattnet och skapa attraktiva platser med stor biologisk mångfald. Uppsamling kombineras med flödesvägar. 04A Bassäng/kassun 04B Dammar 04C Perkolations- och infiltrationsmagasin 04D Torra dammar 04E Mångfunktionella uppsamlingsplatser 04F Retentionsområde Figur 37. Dagvattendamm i Augustenborg Malmö. 39 107

05 Fördröjning Vattnet kan fördröjas genom olika åtgärder längs vattendrag, sjöar och hav. Ofta används vegetation vid fördröjningsåtgärder. Fördröjning kombineras ofta med flödesvägar. På den stora skalan kan fördröjningsåtgärder högre upp i ett vattensystem minska översvämningsrisken nedströms. För att inte skapa problem högre upp i systemet till gagn för områden längre ner är det viktigt att noggrant pröva lokaliseringen av denna åtgärd. 05A Nya vattenvägar 05B Restaurering av vattendrag 05C Strandfodring 05D Våtmarksområden/utjämningsmagasin Figur 38. Våtmarksområden i Aldouran UK. 06 Tekniska åtgärder Tekniska åtgärder kan ha både tillfällig och permanent karaktär. Det är dock mycket viktigt att de tekniska skydden utformas på ett genomtänkt sätt för att skapa attraktiva miljöer i anslutning till dessa; vid utredning av åtgärderna måste det säkerställas att lösningen inte förvärrar översvämning någon annanstans. Vallar och barriärer tillhandahåller ett primärt skydd mot översvämning. Det kvarstår dock en sekundär översvämningsrisk, eftersom vattnet kan nå över den dimensionerade höjden på skyddet. Därtill kan vallen brista med stora skador som följd. Dessa åtgärder kan således medföra en falsk säkerhet. 3 06A Upphöjt område 06B Vall/barriärer 06C Vågbrytare 06D Ändrad reglering 06E Ökning av vattendragets tvärsektion Figur 39. Mångfunktionellt översvämningsskydd i Cleveleys Lancashire, UK. 07 Översvämningsparker Översvämningsparker kan se ut på olika sätt. De kan vara små och finnas centralt i städer eller vara stora parkliknande buffertzoner längs vattendrag, sjöar och hav. Översvämningsparker är formgivna med vegetation och genomsläppliga markbeläggningar, och de tillåts svämmas över vid behov för att sedan återhämta sig när översvämningen dragit sig tillbaka. Dessa parker erbjuder rekreation för invånarna och de har som alla vegetationsklädda ytor flera fördelar såsom luftförbättrare, temperatursänkare och hemvist för växter och djur. 07A Parker Figur 40. Stor översvämningspark i Hamburg Tyskland. Möjligheter steg 3 Använd landskapets topografi för att hitta områden med plats för förvaring av vatten. Använd landskapsdesign för att skapa nya tredimensionella områden. Maximera de visuella och fysiska länkarna till vattendrag, våtmarker, sjöar och hav i nya utvecklingsprojekt. Skapa nya förvaringsplatser för vatten genom att anlägga nya våtmarksområden. Planera in ekologisk dagvattenhantering i alla nya områden. Integrera vallar med platser för rekreation som strandpromenader, cykelvägar och parker. Formge vallar och barriärer så att det skapas områden med hög biologisk mångfald. Ta fram policys för sannolikhetsreducerande åtgärder tex 50% gröna tak i alla nya områden eller för varje ny parkeringsplats planteras ett träd. Ta fram en dagvattenpolicy. Koppla samman arbetet med sannolikhetsreducering med strävan mot Sveriges miljökvalitetsmål. 40 108

Tillämpning skala: översiktlig nivå > Våtmarksområden > Översvämningspark > Dammar och öppna fördröjningsmagasin > Svackdiken > Grönstråk och ekologisk korridor > Strategier för gröna tak, dagvattenhantering etc. > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering steg 3. Sannolikhetsreducering >> I den strategiska planeringen planeras storskaliga åtgärder och strategier tas fram. Figur 41. 3 Tillämpning skala: detaljplan Träd och planteringar Ekologiskt dagvattensystem Dagvattendamm Gröna tak Genomsläpplig mark Biodiken Fördröjning uppströms (utanför planområdet) steg 3. Sannolikhetsreducering >> I en detaljplan väljs åtgärder som passar planområdet. Figur 42. 41 109

FOKUS > Funktionskrav > Robust och anpassningsbar design > Robust infrastruktur > Krishantering VERKTYG > Funktionsdiagram 4 Konsekvenslindring Minimera konsekvenser om en översvämning inträffar Hur kan man öka anpassningsförmågan och därmed minimera konsekvenserna om en översvämning inträffar trots förebyggande åtgärder? Konsekvenslindring (steg 4) handlar om att lindra konsekvenserna om en översvämning uppstår. Steg 1 riskbedömning, som inleder planeringsmodellen, baseras på historiska data, klimatanalyser för ett framtida klimat och modellering i komplicerade hydrauliska system, och det pågår intensiv forskning kring klimatförändringarnas effekter ett antal osäkerheter kopplade till att försöken att förutsäga framtidens klimat. Områden som efter dagens förhållanden inte är utsatta för översvämningar kan komma att bli det i framtiden. Beräkningarna som ligger till grund för den inledande riskbedömningen kan därför aldrig vara exakta och far i ett område än den återkomsttid det var planerat för. Det är samtidigt inte garanterat att de sannolikhetsreducerande åtgärderna kan förebygga översvämning fullt ut. Detta beror bland annat på typen av åtgärd. En vall eller barriär kan än den är dimensionerad för och därmed utgör den inget fullgott skydd. Det är därför viktigt att överväga hur nya planförslag kan utformas för att lindra potentiella konsekvenser för invånare, byggnader och infrastruktur om ett värsta tänkbara översvämningsscenario skulle inträffa. För detta krävs bland annat överväganden om hur man tar sig till och från ett område eller en byggnad vid översvämning, hur kommunen klarar av att försörja bostäder och verksamheter med till exempel el och vatten, hur räddningstjänst och sjukvård når platsen, hur säkert byggnaderna är konstruerade för att stå emot stora vattenmassor och hur kommunen kommunicerar med sina invånare före, under och efter en översvämning. Funktionskrav Konsekvenslindring handlar dels om funktionskrav, dvs. om att säkerställa att samhällets funktioner fungerar även vid en översvämning. I steg 2 markanvändning övergripande rekommendationer för nybyggnation i Västra Götalands och Värmlands län i förhållande till översvämningsrisken från vattendrag, sjö och hav. En del funktioner har villkor kopplade till sig och i detta innebär för respektive funktion. Funktioner har olika funktionskrav. Ju mer sårbar en funktion är, desto viktigare är det att den fungerar även vid översvämning. För till exempel bostäder är rekommendationen att det ska gå att bo kvar i dem, vilket innebär att man ska kunna ta sig till och från bostaden på ett säkert sätt samt att kommunal service i form av vatten, avlopp, el och värme ska fungera. Även vid risk för översvämning från grundvatten, vatten- och avloppsystem, byggda strukturer och hårdgjorda ytor är det viktigt att se till att olika funktioner fungerar vid en eventuell översvämning. Figur 43. Översvämningsanpassat elskåp Köln, Tyskland. 42 110

Funktionsdiagram FUNKTION funktionskrav Markanvändning Kategori Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter Industri och verksamheter Service Välj mellan: Huvudbudskap: överge Överge funktionen tillfälligt. > Säker evakuering: Det ska gå att ta sig från funktionen om risk finns för att en plötslig översvämning inträffar. Sport och fritidsaktiviteter Sällanköpsvaruhandel och volymhandel Delårsboende och besöksboende Huvudbudskap: fungera Funktionen ska fungera vid en översvämning. Huvudbudskap: överge Överge funktionen tillfälligt. > Säkerställ tillgänglighet för människor: att det går att ta sig till och från funktionen på ett säkert sätt. > Säkerställ att byggnaden fungerar och inte skadas. > Säkerställ att kommunalteknisk försörjning fungerar. > Säker evakuering: Det ska gå att ta sig från funktionen om risk finns för att en plötslig översvämning inträffar. > Säkerställ att byggnaden inte skadas. 4 Helårsboende Dagligvaruhandel Huvudbudskap: fungera Funktionen ska fungera vid en översvämning. > Säkerställ tillgänglighet för människor: att det går att ta sig till och från funktionen på ett säkert sätt. > Säkerställ att byggnaden fungerar och inte skadas. > Säkerställ att kommunalteknisk försörjning fungerar. Utbildning Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Energi- och kommunalteknisk försörjning Transporter Miljöfarliga industrier och förorende deponier Huvudbudskap: fungera Funktionerna placeras i grön översvämningzon (zon 1) och ligger därför inte i risk för översvämning från vattendrag, sjö och hav. Konsekvenslindrande åtgärder kan dock krävas även för dessa typer av funktioner om risk för översvämningar från grundvatten, vatten- och avloppsystem, byggda strukturer och/eller hårdgjorda ytor förekommer. Skydd och säkerhet Figur 44. 43 111

4 Robust och anpassningsbar design konstruktion och deras användning för att säkerställa hållbarheten vid en översvämning. Översvämningsanpassade byggnader och konstruktioner, att översvämmas i källare eller bottenvåning är exempel på översvämningståliga konstruktioner och Vid val av byggnadstyp är det viktigt att studera områdets karaktär och estetiska värden för att uppnå attraktiva och väl fungerande områden. Det går även att arbeta med alternativa typer av grundläggning och byggnadsmaterial som har stor betydelse för byggnadens robusthet vid översvämning. En byggnads tekniska installationer, till exempel eluttag, elskåp och pumpar för vatten, bör placeras på lämplig höjd. Avlopp i nedre planet i byggnader i lågt liggande områden bör ha inspekterbara backventiler eller en pumpstation för att lyfta avloppsvatten om in i byggnaden. Användning av plushöjd i detaljplan är ett vanligt sätt att föreskriva en viss höjd av byggnadens eller markens läge i förhållande till ett nollplan. Om syftet med plushöjden är att skydda byggnaden vid översvämning bör detta anges i planbeskrivningen. Plushöjd som skydd mot översvämning bör avse den lägsta höjd för den del av konstruktionens undersida som inte är avsedd att komma i kontakt med vatten. 35 Det är dock viktigt att påpeka att funktionskravet för till exempel bostäder innebär att man även ska kunna ta sig till och från byggnaden. Översvämningstålig användning av byggnader Byggnaders användning har stor betydelse för vilka skador som kan uppstå vid en översvämning. Källare och våningar som kan drabbas av översvämning bör inte användas som bostäder utan kan exempelvis nyttjas för ändamål som är mindre känsliga för inträngande vatten. Mer sårbara funktioner kan placeras ovanpå mer robusta, till exempel bostäder över verksamheter, för att bättre anpassa området till översvämningsrisken. 35. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande, s. 37. Figur 45. Flytande bostäder i Malmö. Figur 46. Detalj vid entré i Malmö. Figur 47. Dubbla entréer i Hamburg, Tyskland. 44 112

Upphöjt hus Tät konstruktion Hus som tillfälligt tål att översvämmas Amfibiehus Flytande hus Figur 48. Översvämningsanpassade byggnader. 4 Figur 49. Hus på pelare i Kalifornien, USA. Figur 51. Upphöjda hus i område som översvämmas Köln, Tyskland. Figur 50. Tillfälligt skydd i stadsmuren i Hamburg, Tyskland. Figur 52. Temporära skydd i Köln, Tyskland. 45 113

4 Figur 53. Upphöjda gångvägar Hamburg, Tyskland. Figur 54. Upphöjda entréer Vauban, Tyskland. Öppen kanal Upphöjd spårväg Biodike Grönt tak Säker väg Lekplats som kan översvämmas Undergjordisk vattenförvaring Upphöjd byggnad Träd Torr kanal Upphöjd gångväg & parkering 46 114

Robust infrastruktur Infrastruktur som försörjer ett samhälle eller en kommun måste ta hänsyn till översvämningsrisken och anpassa sig till den. Olika funktioner har olika behov av tillgänglighet och fungerande infrastruktur. En bostad har till exempel högre krav på sig än en tennishall att fungera vid översvämning. Förutsättningar för att man ska kunna bo kvar i sin bostad innebär att man kan ta sig till och från även om vattnet står högt. Det innebär även att man ska ha tillgång till nödvändig kommunalteknisk försörjning i form av bland annat vatten och avlopp, el och värme. andra viktiga förnödenheter. Se funktionsdiagram 44) för koppling mellan olika funktioner och de krav som kan ställas. Figur 55. Anpassningsbar landgång Hamburg, Tyskland. Vägar till och från byggnader måste fungera även vid översvämning. Upphöjda vägar samt gång- och cykelstråk kan vara ett alternativ för att anpassa tillgängligheten, och sekundära entréer på andra våning kan vara ett alternativ för att komma till och från en byggnad vid högvatten. Figur 56. Upphöjt gång och cykelstråk Vauban, Tyskland. 4 Gröna fasader Bostäder ovanpå verksamheter Rekreation med genomsläpplig markbeläggning Strandpromenad med integrerad terraserad vall Översvämningspark Flytande bostad Flytande trädgård Våtmark 47 115 Figur 57.

4 Krishanteringsplan och RSA Krishantering är ett samlingsbegrepp för systematiska åtgärder och metoder när någon form av kris inträffar, exempelvis en översvämning. Den del av kommunens krishanteringsplan som handlar om översvämningar kan innehålla olika strategier och policyer för åtgärder före, under och efter en händelse. Detta ingår dessutom huvudsakligen i kommunens risk- och sårbarhetsarbete (RSA). En risk- och sårbarhetsanalys är utgångspunkten för krishanteringsarbetet, vilket i sin tur ska påverka den fysiska planeringen. Exempel på åtgärder före en händelse: Utbildning höja medvetenheten om översvämningar hos kommunens invånare. Information informera om risker och vilket ansvar var och en har vid en eventuell översvämning, vart man ska ta vägen om det inträffar, vilka vägar som fungerar etc. Samverkansprocesser klargöra vem som är ansvarig för vad. System för tidig varning etablera strategier för kommunikation mellan aktörer och invånare. Säkra evakueringsstråk och uppsamlingsplatser ta fram policyer. Exempel på åtgärder under en händelse: Evakuering av människor och djur strategier för att rädda utsatta människor och djur. Stöd till utsatta dricksvattenförsörjning, tillfälligt boende etc. Kriskommunikation etablera strategier för kommunikation under en händelse. Exempel på åtgärder efter en händelse: Sanering och uppstädning ta fram en plan för återhämtning. Olycksutredning för lärande och utbildning. Återuppbyggnad. Erfarenhetsåterföring. Konsekvenslindring och skala Konsekvenslindrande åtgärder kan tas fram på översiktlig nivå genom krishanteringsplaner och policyer för funktionskrav samt genom robust och anpassningsbar design och infrastruktur. På detaljplanenivå planeras åtgärderna och funktionskraven säkerställs. Följande punkter ingår i steg 4: a. Se funktionsdiagrammet och identifiera vilka funktionskrav som finns till den aktuella funktionen. b. Säkerställ funktionskraven genom användning av robust och anpassningsbar design och infrastruktur. c. Gör en kommunövergripande krishanteringsplan med fokus på översvämningsrisken. d. Arbeta aktivt med krishantering. Lagar Kommunens ansvar inom risk och sårbarhetsområdet Inför varje mandatperiod ska kommunen sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras (lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Sådana analyser behöver beakta klimatförändringens konsekvenser och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen. 36 36. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande, s. 18. 48 116

Tillämpning skala: detaljplan steg 4. Konsekvenslindring >> Den röda streckade linjen motsvarar säkerställd kommunalteknisk försörjning. Figur 58. 4 Möjligheter Steg 4 Öka medvetenheten hos invånare i riskutsatta områden. Integrera evakueringsstråk och uppsamlingsplatser i utformningen av områden. Använd arkitekturens möjligheter att integrera lösningar på byggnads- och områdesnivå. 49 117

FOKUS > Människors hälsa och säkerhet > Miljökonsekvenser > Intilliggande områden > Integrerade åtgärder > Vatten som en resurs VERKTYG > Miljökonsekvensbeskrivning > Samhällsekonomisk analys 5 Utvärdering Analys av planförslaget Är förslaget tillräckligt utvecklat? Är den föreslagna markanvändningen, åtgärderna och konsekvenslindringen tillräcklig? Hur väl integrerade är åtgärderna i planförslaget? Tillämpning skala: detaljplan Utvärderingen (steg 5) är ett sätt att säkerställa att rätt beslut är tagna under planeringens gång. Det handlar om att utvärdera gjorda val och utvärdera konsekvenserna om en översvämning skulle inträffa. Arbetet med planeringsmodellen ska ses som dynamisk och ibland är det nödvändigt att gå tillbaka i modellen och ändra sina val för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Utvärderingens första steg handlar om att visa att människor som vistas i området inte utsätts för en oacceptabel hög risk. Därefter ska utvärdering visa att förslaget kontrollerar och minskar översvämningsrisken tillräckligt och att de val man gjort inte ökar översvämningsrisken utanför planområdet. Åtgärderna bör vara analyserade och effektbeskrivna. Dessutom är det viktigt att utvärdera hur väl integrerade de valda sannolikhetsreducerande och konsekvenslindrande åtgärderna är. Man bör kunna se hur förslaget utnyttjar vattnet som en resurs och hur förslaget påverkar de lokala ekosystemen. tillräcklig plan för att genomföra åtgärderna. Som hjälp för steg 5 kan man använda miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska utvärderingsmetoder. En dokumentet Hållbar utveckling av strandnära områden planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat 37 från Statens geotekniska institut (SGI). 37. SGI (2011): Hållbar utveckling av strandnära områden. steg 5. Utvärdering >> Lagar Figur 59. Prövning av planer Länsstyrelsen ska inom ramen för sin tillsynsuppgift överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser samt förhandsbesked eller bygglov (om särskilda skäl olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion (PBL 11 kap. 10-12 ). 38 38. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s. 49. Möjligheter steg 5 Minskas den totala översvämningsrisken för ett större område än enbart planområdet? Utgör förslaget positiva möjligheter för kommunen och dess invånare? Kan planförslaget fungera som förebild för andra? 50 118

Tillämpningsfall Vilka klimatfaktorer påverkar kommunerna i Västra Götalands och i Värmlands län? Och hur kan man tillämpa planeringsmodellen för kusten, inlandet och Vänern? Västra Götalands och Värmlands län har tillsammans områden för kommuner med likande förutsättningar: kommuner längs kusten, inlandskommuner och kommuner runt Vänern. Följande kapitel fördjupar sig i de olika problemområdena och beskriver med text och bilder hur planeringsmodellens fem steg kan tillämpas i kust-, inlands- och Vänerkommuner. T på nivåerna kommun (översiktlig nivå) och utvecklingsområde (detaljplan). Tillämpningsfallet Vänern på översiktlig nivå samt inlandet på detaljplanenivå används för att illustrera föregående kapitel Planeringsmodell. I en stor mängd kustsamhällen som ligger i en uppenbar riskzon för översvämning från havet och där stora värden riskerar att förstöras. Kusten > Inlandet > Vänern > Figur 60. 51 119

Kusten Typer av översvämning som kan inträffa i kustkommuner: Hav och havsnivåhöjning Vattendrag Sjö Byggda strukturer Hårdgjorda ytor Vatten- och avloppssystem Grundvatten För detaljerad förklaring av de olika typerna se steg 1 riskbedömning. I Västra Götalands län längs Bohuskusten finns en stor mängd kustsamhällen som ligger i en uppenbar riskzon för översvämning från havet och där stora värden riskerar att förstöras. Vattenståndet i havet visar redan i dag tydliga tendenser att stiga både i ett globalt perspektiv och längs den svenska västkusten. Den permanenta havsnivåhöjningen förväntas dessutom stiga ännu snabbare takt fram till sekelskiftet. Landhöjningen, som är störst i norra Sverige och avtar söderut, motverkar dock i viss utsträckning havsnivåhöjningen i Västra Götalands län; på 100 år förväntas landhöjningen bli cirka 3 decimeter. Flera tätorter längs Västra Götalands läns kust har dessutom vattendrag som rinner ut vid kusten, vilket kan bli särskilt problematiskt vid extrema situationer havsvattenstånd. De extrema vattenstånd som ibland uppstår lokalt på västkusten, som brukar vara några timmar, förklaras främst av kraftiga västliga vindar i kombination med att vattenytan redan i utgångsläget ligger relativt högt. Vissa samhällen kan dessutom få extra stora effekter av så kallad vinduppstuvning samt kortvariga och mycket hastiga vindökningar. I takt med att den permanenta medelvattennivån i havet stiger ökar problemen när de temporära extrema vattenstånden uppträder. legat till grund för beräkningar av havsnivåer avseende framtida medelvattenstånd. Även vattenstånd med återkomsttider på 100 och 200 år har beräknats. Smögen uppvisar det lägsta vattenståndet av de fyra mätstationerna med 100 års återkomsttid (1,45 meter), medan Stenungsund ligger högst med 1,7 meter. De naturgivna förhållandena vid Bohuskusten skiljer sig markant mot till exempel Halland och Skånes län. Bohuskusten har sin särpräglade klippkust till skillnad mot de låglänta sandkusterna längre ner i södra Sverige. Detta medför att problemen med kusterosion och grundvattenhöjning inte alls är lika stora i Västra Götalands län. Utefter kusten inom länet saknas dessutom ofta plats mellan bebyggelsen och havet för fysiskt utrymmeskrävande anpassningsåtgärder. Utefter kusten har mätdata från fyra mätstationer (Strömstad, Smögen, Stenungsund och Göteborg) Figur 61. Bohus Malmön, Sotenäs kommun. 52 120

Kusten > skala: detaljplan Inträffad översvämning Nuläge utgångspunkt I tillämpningsfallet kust finns ett mindre planområde som ligger i ett litet kustsamhälle några kvarter från en hamn. Topografin är typisk bohuslänsk med flack och låg mark vid vattnet och stark stigande klippväggar i bakkant av området. = Översvämmad fastighet Figur 62. Zon 4 Zon 3 Zon 1 steg 1. Riskbedömning Det finns flera typer av översvämningsrisker. Översvämning från havet kartläggs i översvämningszoner. Översvämningar från hårdgjorda ytor, vatten- och avloppssystem identifieras, analyseras och markeras i kartan. Även redan inträffade översvämningar markeras. I kartan synliggörs att stora delar av den befintliga samhällsstrukturen ligger i översvämningsrisk. Figur 63. Zon 4 Zon 3 Zon 1 Nytt planområde steg 2. Markanvändning Lämpliga funktioner planeras in i förhållande till översvämningsrisken; bostäder och caféverksamhet ritas in. Kontor Café Figur 64. 53 121

steg 3. Sannolikhetsreducering Olika sannolikhetsreducerande åtgärder kopplade till de olika översvämningstyperna beskrivs för planområdet; gröna tak, genomsläpplig markbeläggning och en regnvattenträdgård planeras in. Gröna tak Regnvattenträdgård 25 % genomsläpplig mark Figur 65. steg 4. Konsekvenslindring Det bestäms att kaféet ska få en konstruktion som klarar att översvämmas och som sedan kan torka upp. Inredningen görs vattentät upp till en meter över golvet och planlösningen gör att det lätt går att städa ur lokalen vid en tillfällig översvämning. Kontorsbyggnaden blir ett amfibiehus som flyter upp vid behov. Den kommunaltekniska försörjningen planeras med hänsyn till översvämningsrisken. Figur 66. Huvudväg översvämmad steg 5. Utvärdering De valda åtgärderna inom planområdet är inte tillräckliga. Huvudvägen kommer att översvämmas vid en översvämning från kust och sannolikhetsreducerande åtgärder för översvämning från kust kan inte tillgodoses inom planområdet. En strategi för hela området måste göras innan planen kan godkännas. 54 Figur 67. 122

Inlandet Typer av översvämning som kan inträffa i inlandskommuner: Sjö Vattendrag Byggda strukturer Hårdgjorda ytor Vatten- och avloppssystem Grundvatten För detaljerad förklaring av de olika typerna se steg 1 riskbedömning. Västra Götalands och Värmlands inlandskommuner har många sjöar och vattendrag med återkommande problem avseende höga flöden och översvämningar. De viktigaste vattendragen har analyserats beträffande nuvarande och förväntad vattenföring i har prognostiserats. Även säsongsvariationernas förändring har studerats. Generellt kan konstateras att vattendrag till följd av en förväntad ökad tillrinning. De riktigt stora förändringarna sker dock mellan årstiderna men särskilt vintertid då vattenföringen kan öka upp till 50 procent i slutet av seklet. Även ginell ökning - och sommarperioden. en tydlig effekt i säsongsfördelningen av den totala tillrinningen i vattendragen. Den viktigaste effekten utjämnad, vilket är positivt mot bakgrund av risken fekt är en jämförelse mellan olika vattendrag. För vissa vattendrag (Säveån, Viskan, Ätran, Upperudsälven och Mölndalsån) ökar den totala 100-årstillrinningen mellan fem och femton procent mot slutet av seklet. För många av vattendragen (till exempel Örekilsälven, Strömsån, Nossan och Tidan) sker endast marginella förändringar avseende exempel Gullspångsälven) är det till och med. Figur 68. Vattendraget Nossan, Nossebro, Essunga kommun. 55 123

Inlandet > skala: detaljplan Inträffad översvämning Nuläge - utgångspunkt Det finns ett litet centralt planområde som ligger i en redan befintlig stadsstruktur. Ett vattendrag gränsar till området. = Översvämmad källare Figur 69. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 steg 1. Riskbedömning Inledningsvis görs en bedömning av översvämningsrisken. Man tittar på hur tidigare översvämningar har påverkat området och översvämning från vattendraget kartläggs i översvämningszoner. Översvämningar från hårdgjorda ytor samt vatten- och avloppssystem identifieras, analyseras och markeras i kartan. Det blir tydligt att delar av den befintliga stadsstrukturen ligger i risk för översvämning. Figur 70. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Nytt planområde steg 2. Markanvändning Lämpliga funktioner planeras in i förhållande till översvämningsrisken; bostäder, idrottshall och en skateboardpark ritas in. Skate park Bostäder Pingishall 56 Figur 71. 124

Träd och planteringar Ekologiskt dagvattensystem Dagvattendamm Gröna tak Biodiken Genomsläpplig mark Fördröjning uppströms (utanför planområdet) steg 3. Sannolikhetsreducering Olika sannolikhetsreducerande åtgärder kopplade till de olika översvämningstyperna planeras in i området. För vattendraget planeras fördröjningsåtgärder uppströms. Gröna tak, genomsläpplig markbeläggning, mångfunktionella uppsamlingsplatser och regnvattenträdgårdar planeras för att ta hand om nederbörd och minska risken för översvämning från vatten- och avloppssystem samt hårdgjorda ytor. Figur 72. steg 4. Konsekvenslindring Det bestäms att pingishallen ska ha en vattentät konstruktion upp till högsta beräknade flöde så att byggnaden står intakt vid en eventuell översvämning. Bostäderna planeras med dubbla entréer och verksamheter i bottenplan som kan stängas igen vid risk för översvämning. Den kommunaltekniska försörjningen planeras med hänsyn till översvämningsrisken. Infrastrukturen och tillgängligheten säkerställs genom att huvudvägen planeras i en säker zon. Figur 73. steg 5. Utvärdering De valda sannolikhetsreducerande åtgärderna bedöms vara tillräckliga och risken ökar inte utanför planområdet. Med hjälp av fördröjningsåtgärder uppströms i vattendraget avhjälps översvämningsrisken i planområdet och i flera samhällen nedströms. Den ökade mängden vegetation bidrar till höjd biologisk mångfald och ett behagligare stadsklimat. Figur 74. 57 125

Vänern Typer av översvämning som kan inträffa i Vänerkommuner: Sjö/Vänern Vattendrag Byggda strukturer Hårdgjorda ytor Vatten- och avloppssystem Grundvatten För detaljerad förklaring av de olika typerna se steg 1 riskbedömning. Vänern är norra Europas största insjö och kan närmast liknas vid ett innanhav på grund av sin vida utsträckning. Avrinningsområdet är stort och sträcker sig även över den norska gränsen. I Vänerns avrinningsområde ingår 6 län, 4 norska fylken samt 67 svenska och 18 norska kommuner. Norges del av avrinningsområdet är 19 procent. På grund av sjöns och avrinningsområdets storlek blir en översvämning i Vänern en semipermanent översvämning med ett högvattenscenario som kan, i värsta fall upp till ett halvår. ytterligare någon decimeter. Effekten av ett förändrat klimat har för Vänern som helhet beräknats uppgå till uppemot 0,4 meter i slutet av detta sekel. Sedan 2008 tillämpas en ny tappningsstrategi som en följd av de omfattande översvämningarna som inträffade 2000/2001. Denna kommer att utvärderas i och strategin skulle kunna bidra till någon decimeters sänkning av de högsta vattennivåerna. Vänern har bara ett utlopp, genom Göta älv/ Nordre älv, vilket begränsar avbördningsförmågan avsevärt. Vid extrema situationer med stora och Vänern betydligt större än avtappningskapaciteten. Vänern som ligger lågt och där stora värden hotas av översvämning. Även stora utvecklingsområden i utsatta lägen längs fritidsbebyggelse i riskzon för översvämning. Den lokala översvämningssituationen i de olika kommunerna kan skilja sig åt eftersom vinden påverkar vattnets nivå. Skillnaderna i vindens effekt mellan olika platser kan vara så stor som 0,3 meter. Även tillfälliga extremt höga vindhastigheter kan uppstå, vilket medför att vattnet kortvarigt kan stiga Figur 75. Vänern, Hammarö kommun. 58 126

Vänern > skala: detaljplan Inträffad översvämning Nuläge utgångspunkt I tillämpningsfallet Vänern finns ett centralt beläget planområde vid Vänerns strand. Området är ett före detta industriområde i anslutning till bebyggd stadsstruktur. Marken är relativt flack, både i det potentiella planområdet och i den befintliga staden. = Översvämmad källare Figur 76. Zon 2 Zon 3 Zon 4 steg 1. Riskbedömning Det finns risk för flera typer av översvämning. Översvämning från Vänern kartläggs i översvämningszoner. Översvämningar från hårdgjorda ytor samt vatten- och avloppssystem identifieras, analyseras och markeras i kartan. Även redan inträffade översvämningar markeras. I kartan synliggörs att mycket av den befintliga bebyggelsen löper risk för översvämning. Figur 77. Zon 2 Zon 3 Zon 4 Nytt planområde Kontor Verksamheter Lägenheter Stadsradhus Kulturaktivitet Parkområde Hotell Strandpromenad steg 2. Markanvändning I Markanvändningssteget planeras lämpliga funktioner in i förhållande till översvämningsrisken; bostäder, hotell, kontor, butiker, kulturhus och rekreationsområde ritas in. Figur 78. 59 127

Utformning av mark (olika nivåer) Biodiken Upphöjd strandpromenad Dagvattendammar Översilningsytor Torra dammar Gröna tak Genomsläpplig mark Regnvattenträdgård Översvämningspark steg 3. Sannolikhetsreducering Eftersom det finns risk för flera typer av översvämningar i området planeras olika sannolikhetsreducerande åtgärder. Marken formges med en tredimensionell markstruktur i olika nivåer som planeras tillsammans med en upphöjd mångfunktionell vall/strandpromenad för att motverkar sannolikheten att en översvämning uppstår. Dagvattendammar, översilningsytor och torra dammar planeras och tar hand om dagvatten tillsammans med gröna tak, genomsläpplig markbeläggning, regnvattenträdgårdar, biodiken och trädplanteringar. Figur 79. steg 4. Konsekvenslindring Bostäderna i området placeras på andra våningen med upphöjda entréer och gångvägar. Hotellet får en tät första våning och spångar i olika våningar. Butikernas inredning och tekniska infrastruktur är upphöjd över den dimensionerade nivån och kulturhuset konstrueras på pelare. Figur 80. steg 5. Utvärdering Valda åtgärder bedöms vara tillräckliga. Planförslaget ökar inte översvämningsrisken någon annanstans utan skyddar både det nya planområdet och den befintliga stadsstrukturen. Förslaget erbjuder även stadens invånare ett nytt rekreationsområde samtidigt som det minskar översvämningsrisken. De nya gröna ytorna i planområdet bidrar till biologisk mångfald och till bra stadsklimat. 60 Figur 81. 128

Vänern > skala: översiktlig nivå Nuläge utgångspunkt I denna kommun finns ett behov att förtäta stadens centrum med både nya bostäder och nya verksamheter. Kommunen ligger vid Vänerns strand och har ett vattendrag som delar centrum i två delar. Figur 82. steg 1a. Riskbedömning Översvämning från vattendragen och Vänern kartläggs i översvämningszoner. Översvämningar från byggda strukturer, hårdgjorda ytor, vatten- och avloppssystem och grundvatten identifieras, analyseras och markeras i kartan. Figur 83. > Viktiga samhällsfunktioner > Natur och kulturvärden > Industrier > Turism och rekreation > Tätort (x invånare) > Infrastruktur steg 1b. Riskbedömning För att se var i kommunen utvecklingen bör ske görs först en bedömning av översvämningsrisken. Man tittar på hur tidigare översvämningar har påverkat kommunen, kartlägger olika översvämningstyper och inventerar vilka värden som kan påverkas av en översvämning. Figur 84. 61 129

> Bostäder > Verksamheter > Handel och service > Sjukvård > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering steg 2. Markanvändning Med översvämningskartan som grund planeras kommunens framtida utveckling på översiktlig nivå. Här kartläggs lämpliga platser för önskvärda funktioner i förhållande till översvämningsrisk. Man identifierar även områden som behöver utredas mer och reserverar mark för större sannolikhetsreducerande åtgärder. Figur 85. steg 3. Sannolikhetsreducering Eftersom det finns risk för flera typer av översvämningar i kommunen planeras olika sannolikhetsreducerande åtgärder. För vattendragen planeras fördröjning uppströms. Invid Vänern planeras en mångfunktionell strandpromenad, dammar och översvämningsparker som också skyddar mot översvämning från byggda strukturer. För översvämning från grundvatten planeras översilningsytor. När det gäller översvämningsrisk från hårdgjorda ytor samt vatten- och avloppssystem i bebyggda områden finns inte tillräckligt mycket utrymme att ta hand om dagvattnet lokalt utan det leds i stället ut genom öppna kanaler till uppsamlingsplatser utanför de bebyggda delarna. I kommunen tas en policy fram som säger att ekologisk dagvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas i alla nya områden och att 50 procent av alla nya byggnader ska ha gröna tak. Man vill också att minst 40 procent av all ny markbeläggning ska bestå av genomsläppliga material. Dessutom inventeras existerande fickparker och lämpliga områden för regnvattenträdgårdar. Figur 86. > Våtmarksområden > Översvämningspark > Dammar och öppna fördröjningsmagasin > Svackdiken > Grönstråk och ekologisk korridor > Strategier för gröna tak, dagvattenhantering etc. > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering steg 4. Konsekvenslindring I steg fyra tas en krishanteringsplan fram samt en plan för hur man informerar kommunens invånare vid en eventuell översvämning. steg 5. Utvärdering De föreslagna åtgärderna ska ligga till grund för framtida planering i kommunen. 62 130

Exempel på steg 1 riskbedömning Översvämningsmodellering Kungsbacka stad Exempel på riskanalys med beräknad omfattning av översvämning i Kungsbacka vid tre olika extrema händelser efter varandra. Färgskalan visar beräknat vattendjup, där röda områden har störst djup. Figur 87. A) Ån översvämmas efter att kraftig nederbörd fallit i uppströms liggande avrinningsområde. B) Några dagar senare följs detta av ett intensivt regn över tätorten, med överbelastning av ledningsnätet som följd. C) Ytterligare några dagar senare stiger nivån i havet och Kungsbackafjorden dramatiskt, med kraftig översvämning av Kungsbackas kustnära områden. Notera att vatten även tränger upp via ledningsnätet i områden som ligger längre från ån. Exempel på steg 3 sannolikhetsreducering Plankarta mark Lomma kommun I Lomma kummuns översiktsplan har riskreducerande åtgärder integrerats. Fördröjningsdammar, grönstruktur och reservat för skyddsvall är några exempel. Figur 88. 63 131

64 Figur 89. Samla, leda, fördröja och infiltrera dagvatten i Västra hamnen Malmö. 132

Exempelkatalog Denna exempelkatalog innehåller ett antal sannolikhetsreducerande åtgärder. Exempelsamlingen innehåller ingen fullständig lista över åtgärder som kan vidtas utan presenterar de mest använda. 01 Absorption Vegetation av olika slag är ett effektivt sätt att fördröja, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta vatten. Genom att absorbera nederbörden minskar tillrinningen till sjöar och vattendrag och översvämningsrisken dämpas. 01A Gröna tak Hustak utgör en stor del av den hårdgjorda ytan i en stad och täckta med vegetation är de en mycket bra absorbent av nederbörd; de tar upp, magasinerar och avdunstar vattnet. Beroende på säsong kan 10 100 procent av den nederbörd som faller på tak tas om hand, vilket motsvarar i snitt 50 procent av årsnederbörden. Taken kläs vanligtvis med sedum (fetbladsväxter), gräs eller mossa. Taken kan variera mycket i utseende beroende på val av växter och säsong. 39 Andra fördelar med gröna tak är att de isolerar mot både kyla och värme, vilket minskar energibehovet. Därtill förlängs takens livslängd eftersom växterna skyddar mot skadlig UV-strålning. Växtligheten tar upp växthusgaser med bättre stadsklimat, lägre temperatur och högre luftfuktighet som följd. Nackdelen är att gröna tak ofta blir dyrare och tyngre än vanliga tak. 40 Figur 90. Grön översvämningspark i Köln Tyskland. Figur 91. Grönt tak i Freiburg Tyskland. 01B Gröna fasader Gröna fasader fungerar liknande gröna tak och hjälper till att minska dagvattenvolymen. De bildar därtill ett bättre mikroklimat i angränsande områden genom evaporativ kylning. Gröna fasader skuggar byggnader, vilket sänker värmeabsorptionen och bidrar med passiv kylning, vilket i sin tur leder till ett minskat behov av luftkonditionering. De isolerar byggnader och motverkar värmeförlust i byggnader. Gröna fasader ger alternativa platser för flora och fauna att utvecklas och skapar en trevlig miljö på allmän och privat mark samtidigt som de minskar buller. 41 Figur 92. Grönt tak Sälen. Figur 93-94. Grön fasad Malmö & grön fasad i Freiburg Tyskland. 01C Vegetation Träd och växter är ett effektivt sätt att hantera dagvatten. Träd samlar upp regnvatten i kronorna där det sedan avdunstar och därför aldrig når marken. Rötterna suger upp vattnet och tar samtidigt upp näringsämnen och föroreningar ur marken. Träd sänker därtill temperaturen och erbjuder skugga. Generellt är stora träd med små löv de bästa dagvattenuppsamlarna. 42 Figur 95. Vegetation absorberar vatten Malmö. 39. City of Portland (2004): Stormwater management facility design, Chapter 2.0. 40. Boverket (2011): Klimatanpassning i planering och byggande. 41. Boverket (2010): Mångfunktionella ytor. 42. City of Portland (2004): Stormwater management facility design, Chapter 2.0. 65 133

02 Infiltration Marken täcks av material som enkelt infiltrerar överflödigt vatten och minskar flödet. Om andelen hårdgjorda ytor i städer och tätorter minimeras till förmån för genomsläppligt material ökar infiltrationen. Infiltration kan kombineras med funktioner som renar dagvatten. Andelen hårdgjord yta i ett planområde kan regleras i detaljplanen. Figur 96. Västra hamnen Malmö. 02A Genomsläpplig markbeläggning Genomsläpplig markbeläggning infiltrerar vattnet i marken. Den kan bestå av olika material och ha en mängd olika uttryck. Vid enbart infiltration genomgår inte vattnet någon nämnvärd rening och metoden kan därför kombineras med funktioner som renar dagvatten. Figur 97. Genomsläpplig markbeläggning, Malmö. 02B Infiltrationsplanteringar och infiltrationsstråk Infiltrationsplanteringar och infiltrationsstråk är särskilda konstruktioner för effektivare infiltration där vattnet samlas upp, infiltreras och renas. De kan variera i form och storlek och passar bra i högt exploaterade områden, till exempel på gårdar, parkeringsplatser och andra offentliga eller privata platser. En regnvattenträdgård är en typ av infiltrationsplantering som består en planterad fördjupning som tillåter att dagvatten från närliggande hårdgjorda ytor, till exempel tak, parkeringsplatser eller vägar, absorberas eller filtreras och renas. 43 Figur 98. Infiltrationsplantering i Västa hamnen Malmö. 02C Fuktäng/översilningsyta Fuktäng eller översilningsyta är en yta täckt av vegetation där vattnet leds ut på bred front. De kan anläggas som stråk i närheten av vägar och parkeringsytor och tar då upp det avrinnande dagvattnet. Det är dock viktigt att komma ihåg att oljeavskiljare måste införas vid avledning av regnvatten från asfalterade ytor som parkeringsplatser och vägar. De kan också anläggas som ett sista steg i ett större dagvattenhanteringssystem och vattnet renas då effektivt innan det sipprar ner i marken. Vattnet fördelas jämt över ytan och dess hastighet bromsas upp med hjälp av växter som motverkar att ytan eroderar och rännilar bildas. Fuktängar passar bra i områden med begränsade flöden och erbjuder hög biologisk mångfald. 44 Figur 99. Översilningsyta vid väg. 03 Flödesvägar Flödesvägar är anordnade vattenvägar där vattnet leds kontrollerat utan att orsaka skador på bebyggelse. Flödesvägar integreras med fördel i parker, gatumiljöer och bostadsområden och kan kombineras med absorption, infiltration, uppsamling eller fördröjning. Figur 100. Biodike i Portland, Oregon USA. 03A Biodiken Ett biodike är ett svagt lutande grunt vegetationsklätt dike som används för att samla upp, leda, rena och infiltrera vatten. Namnet är ett samlingsbegrepp för olika typer av diken som uppfyller dessa kriterier. Biodiken kan varieras i växtval, utseende och form och kan formges efter önskat behov. Reningen sker genom sedimentering, filtrering och genom att växter tar upp föroreningar. 45 Figur 101. Biodike i Portland, Oregon USA. 66 43. City of Portland (2004): Stormwater management facility design, Chapter 2.0. 44. Veg Tech (2010): Vegetationsteknik grönare byggande för framtidens städer. 45. D. Jurries (2003): Biofilters. 134

03B Svackdiken Svackdiken efterliknar naturens sätt att leda vatten. De är gräsbevuxna grunda, svagt lutande dikesveck med flacka sidolutningar. Ibland läggs ett dränerande lager grus i botten med ett dräneringsrör kopplat till ledningsnätet för att på så vis leda vatten till recipient vid extra stora flöden. Svackdike är en typ av biodike. 46 Figur 102. Svackdiken i Vauban Tyskland. 03C Öppna kanaler Öppna kanaler används vanligtvis för att leda vatten i stadsmiljöer. De är ofta hårdgjorda och varken renar eller infiltrerar vattnet utan dess uppgift är att samla upp och leda vattnet kontrollerat. 47 03D Tvåstegsdiken Ett tvåstegsdike är ett dike där mittenfåran är dimensionerad för medelvattenföring och där det också finns generöst med översvämningsytor vid sidorna i händelse av riktigt stora flöden. Fördelen med diket är framför allt ett minskat underhållsbehov eftersom vattnet håller fåran ren. Figur 103-104. Öppnen kanal i Freiburg Tyskland & öppen kanal Malmö. 04 Uppsamling Uppsamlingsplatser för stora vattenmängder kan integreras i stad och på landsbygd. Vatten kan exempelvis magasineras tillfälligt på offentliga platser som i parker och lekplatser eller på fotbollsplaner och i skateboardparker. Även underjordiska vattenmagasin kan konstrueras. Vid större landytor kan dammar och bassänger anläggas. Uppsamlingsplatserna görs med fördel vegetationsrika för att öka rening av vattnet och för att skapa attraktiva platser med stor biologisk mångfald. Uppsamling kombineras med flödesvägar. Figur 105. Dagvattendamm i Augustenborg Malmö. 04A Bassäng/kassun Åtgärden innebär att en bassäng, en kassun eller ett magasin i mark anordnas för att samla upp utsläpp eller stora vattenflöden. Dessa används som buffert vid översvämning, kraftig nederbörd eller dagvattenstigning. Utjämningsmagasinet kan bestå av en låg, gräsbevuxen sänka med dränering i botten som är kopplad till dagvattenledningen. Magasinet börjar vattenfyllas om ledningssystemet blir fullt och töms igen vartefter vattnet rinner undan. 48 04B Dammar Dammar är öppna bassänger med en konstant vattenspegel. Dammarna används för utjämning och uppdämning av dagvatten. De kan även användas för rening av vattnet, vilket framför allt sker genom sedimentering men om växter används kan även filtrering och växtupptag ske. 49 Figur 106. Damm i Freiburg Tyskland. 46. P. Stahre, Svenskt Vatten (2004): En långsiktigt hållbar dagvattenhantering planering och exempel. 47. Ibid. 48. Boverket (2011): Klimatanpassning i planering och byggande. 49. C. Bonn (2003): Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer. 67 135

04C Perkolations- och infiltrationsmagasin Perkolationsmagasin eller infiltrationsmagasin består vanligen av en grop eller kanal fylld med ett luftigt material, exempelvis grus. Vattnet dräneras snabbt från marken och går sedan antingen direkt ut i grundvattnet och omgivande mark eller via dräneringsledningar vidare ut i det vanliga ledningsnätet. Magasinen kan enbart hantera små avrinningsområden och ingen nämnvärd rening sker i dem. 50 Figur 107. Infiltrationsmagasin. 04D Torra dammar En torr damm är en bassäng där vatten ska uppehållas innan det avdunstar eller filtreras ner i marken. Normalt stannar vattnet 2 3 dagar efter ett regnväder; därefter töms bassängen på vatten och kan ingå i den normala användningen av området tills nästa regnväder kommer. Ofta består de av ett gräsklätt, flackt nedgrävt område som kan variera i storlek och även andra växter än gräs kan användas. De kan vara täta i botten eller förses med dränerande material. 51 Figur 108. Torr damm. 04E Mångfunktionella uppsamlingsplatser Vid stora nederbördsmängder och extra höga flöden i vattendrag och sjöar kan man integrera vattenuppsamlingsplatser ovan jord i staden. Här kan vattnet magasineras tillfälligt. Vanligt är att dessa platser har en annan funktion när de inte behövs till ansamling av vatten och man kan ofta använda lekplatser, fotbollsplaner, skateboardparker, boulebanor, bostadsgårdar och andra offentliga rum. Det är dock viktigt att planera för vattnets väg bort från de tillfälliga magasinen så att den normala aktiviteten kan fortsätta som vanligt när 52, 53 översvämningen har dragit sig undan. Figur 109. Skateboard-park och tillfällig förvaringsplats för vatten. 04F Retentionsområde Retentionsområden är områden där en viss volym vatten kan lagras under höga flöden och därigenom mildras flödestoppar. Områdena är ofta stora; ett projekt i floden Rhen redovisade planer på att ordna en retentionsarea på 21 km som kan lagra 26 miljoner m 3 vatten. För floden Elbe har ett retentionsprojekt med en volym på 250 miljoner m 3 planerats. En ekonomisk värdering av skador inom retentionsarean i jämförelse med de skador ett alternativt flöde utan retention skulle orsaka visar att systemet är mycket lönsamt. Problemet med dessa områden kan vara att förorenat vatten strömmar ner till grundvattenzonen eller når grundvattnet via älvbankarna och botten; de kan därmed hota 54, 55, 56 vattentäkter. Figur 110. Retentionsområde i Blawestad Nederländerna. 50. P. Stahre, Svenskt Vatten (2004): En långsiktigt hållbar dagvattenhantering planering och exempel. 51. Københavns kommune (2009): Tørre Bassiner. 52. Københavns kommune (2009): Opstuvning i terræn. 53. Boverket (2010): Mångfunktionella ytor. 54. L. Nyberg, MSB (2008): Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. 55. Nijland HJ (2005): Sustainable development of floodplains (SDF) project. Environmental science and policy, 8:245-252. 56. S. Förster, D. Kneis, M. Gocht och A. Bronstert (2005): Flood risk reduction by the use of retention areas at the Elbe River Journal of river basin management. 68 136

05 Fördröjning Vattnet fördröjs genom olika åtgärder längs vattendrag, sjöar och kust. Ofta används vegetation vid fördröjningsåtgärder. Fördröjning kombineras ofta med flödesvägar. På den stora skalan kan fördröjningsåtgärder högre upp i ett vattensystem minska översvämningsrisken nedströms. Figur 111. Freiburg, Tyskland. 05A Nya vattenvägar Genom att skapa nya vattenvägar längs ett vattendrag tillåts vattnet breda ut sig och hastigheten saktas ner. Figur 112. Ledväggar längs floden Elbe Tyskland. 05B Restaurering av vattendrag Många vattendrag har rätats ut genom åren och vattnets naturliga väg har blivit motorvägar där vattnet får hög hastighet. Genom att restaurera vattendrag till mer meandrande former genom landskapet sänks hastigheten i vattnet, vilket gör att vattnet fördröjs och renas på vägen. Våtmarker längs med vattendrag har försvunnit genom dränering och utdikning för att få odlingsbar mark. Särskilt i ett förändrat klimat finns behov av att restaurera forna tiders vattendrag och våtmarker för att på så sätt skapa buffertzoner som kan ta hand om ökade nederbördsmängder. 57 Figur 113. Restaurering av vattendrag Weesenstein, Tyskland. 05C Strandfodring Det mest naturliga sättet att skydda stränder mot erosion och därmed risk för översvämning är att återställa en eroderande strand till sitt ursprungliga utseende eller till ett annat önskvärt utseende genom att tillföra sand, så kallad strandfodring. Sanden kan utvinnas ur täkter i havet eller på land. Denna metod följer de naturliga processerna och är den helt dominerande kustskyddsmetoden internationellt. Metoden kan utföras som fristående åtgärd eller i kombination med andra åtgärder, till exempel hövder eller friliggande vågbrytare. 58 Figur 114. Strandfodring Ystad sandskog. 05D Våtmarksområden/utjämningsmagasin Förekomsten av våtmarker i ett vattensystem fungerar som en buffert som minskar risken för översvämningar. Våtmarkstyper med kapacitet att ta emot stora vattenmängder under en period kan till viss del dämpa effekten av speciellt små och medelstora översvämningar. Vattnet samlas upp i våtmarken i stället för att orsaka skada på andra platser i landskapet, till exempel bebyggda områden. Våtmarker intill vattendrag kan dämpa häftiga flöden genom att samla upp vattnet för att sedan långsamt släppa tillbaka det till vattendraget. Detta minskar vattnets hastighet och därmed också konsekvenserna nedströms. 59 Alla grunda vegetationstäckta vatten är våtmarker. På många sätt liknar de dammar i sin funktion men de har i regel lägre vattennivå och större andel växter och anläggs ofta i mer naturlika miljöer i utkanten av staden. 60 Figur 115. Våtmark. 57. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande. 58. SGI (2011): Hållbar utveckling av strandnära områden. 59. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande. 60. C. Bonn (2003): Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer. 69 137

06 Tekniska åtgärder Där inte ovan nämnda åtgärder är tillräckliga kan man behöva komplettera med tekniska åtgärder. Vid en utredning av tekniska åtgärder måste det säkerställas att lösningen inte förvärrar översvämning någon annanstans. Det är mycket viktigt att de tekniska skydden utformas på ett genomtänkt sätt för att skapa attraktiva miljöer i anslutning till dessa. Vallar och barriärer tillhandahåller ett primärt skydd mot översvämning. Det kvarstår dock en sekundär översvämningsrisk eftersom vattnet kan nå över den dimensionerade höjden på skyddet eller så kan vallen brista med stora skador som följd. Dessa åtgärder kan således medföra en falsk säkerhet. Figur 116. Thames barrier London, UK. 06A Upphöjt område I vissa fall kan det vara lämpligt att höja hela landområden för att skydda bakomliggande områden. I dessa fall måste översvämningsmagasinering tillhandahållas på annan mark. Den totala kapaciteten för översvämningsmagasineringen för området måste bli lika hög eller högre än tidigare och ingreppet får inte medföra högre översvämningsrisk för intilliggande områden. Denna åtgärd är ofta mycket resurskrävande och påverkar flora och fauna starkt, vilket kan gå emot strävan för en hållbar utveckling. 61 Figur 117. Upphöjt område, Köln Tyskland. 06B Vall/barriär Vallar och barriärer kan vara permanenta eller sättas upp tillfälligt i ett akut skede. Vallar och barriärer är enbart lämpliga vid tillfälliga översvämningar orsakade av tillfällig hög höjd i vattendrag, sjöar och hav samt på vågor. Vid en permanent vattenhöjning bör man snarare planera för en successiv reträtt till säkrare områden. Alla typer av vallar och barriärer tillhandahåller ett primärt skydd mot översvämning. Det kvarstår dock en sekundär översvämningsrisk, eftersom vattnet kan nå över den dimensionerade höjden på skyddet eller så kan vallen brista. Det kan bero på felkonstruktion, bristande underhåll eller att marken översvämmas på grund av att vattnet stiger högre än vallen medger. Stora skadekonsekvenser kan då uppstå. Dessa åtgärder kan således medföra falsk säkerhet. Figur 118. Vall Kristianstad. Trots skyddet är det därför nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder innanför vallen/barriären. Dels behöver dagvattnet innanför skyddet tas om hand, dels måste vägar för vatten som normalt rinner ut i vattendraget tillgodoses. Det kan även vara nödvändigt att göra åtgärder på byggnaderna innanför vallen. Vid utredning av vallar och barriärer måste det säkerställas att lösningen inte förvärrar översvämning någon annanstans och det är mycket viktigt att skyddet utformas på ett genomtänkt sätt för att skapa attraktiva miljöer i anslutning till 62, 63 det. 06C Vågbrytare Vågbrytare används för att minska kraften från vågor och därmed riskerna för erosion och översvämning. Friliggande vågbrytare är konstruktioner som placeras en bit ut från och i huvudsak parallellt med kustlinjen. Genom att vågbrytarna anläggs utanför stranden skyddar de en längre kuststräcka än motsvarande konstruktion i strandlinjen skulle ha gjort. Vågbrytare byggs oftast upp av sprängsten och kan med fördel kombineras med andra typer av kustskydd, som till exempel strandfodring. 64 Figur 119. Mångfunktionellt översvämningsskydd i Cleveleys Lancashire, UK. Figur 120. Vågbrytare Walton on the naze, UK. 61. RIBA (2009): Climate Change Toolkit 07 Designing for Flood Risk. 62. SGI (2011): Hållbar utveckling av strandnära områden. 63. RIBA (2009): Climate Change Toolkit 07 Designing for Flood Risk. 64. SGI (2011): Hållbar utveckling av strandnära områden. 70 138

06D Ändrad reglering I vattendrag kan flödet dämpas genom ändrad hantering av regleringen av vattendraget. 65 06E Ökning av vattendragets tvärsektion Ökar man vattendragets tvärsektion ökar avbördningskapaciteten. 66 07 Översvämningsparker Översvämningsparker kan se ut på olika sätt. De kan antingen vara små och finnas centralt i städer eller stora parkliknande buffertzoner längs vattendrag, sjöar och hav. Figur 121. Portland, Oregon USA. 07A Parker Översvämningsparker är formgivna med vegetation och genomsläppliga markbeläggningar. De tillåts svämmas över vid behov för att sedan återhämta sig när översvämningen dragit sig tillbaka. Dessa parker erbjuder förutom översvämningshantering också rekreation för invånarna. De har som alla vegetationsklädda ytor flera fördelar som exempelvis luftförbättrare, temperatursänkare eller hemvist för växter och djur. En översvämningspark kan gå under begreppet mångfunktionell yta, vilket är ett namn på strategiskt planerade ytor där träd, vegetation och vatten används till fler positiva funktioner samtidigt. Begreppet togs fram i projektet Mångfunktionella ytor klimatanpassning av befintlig byggd miljö och tätorter genom grönstruktur 67 som genomfördes av Boverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt MOVIUM 2009 2010. Figur 122. Regnvattenträdgård i Portland, Oregon USA. Figur 123. Fickpark i Minneapolis USA. Figur 124. Översvämningspark längs Elbe, Dresden Tyskland. 65. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007): Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter, SOU 2007:60. 66. Ibid. 67. Boverket (2010): Mångfunktionella ytor. 71 139

Bildförteckning Figur 0. (framsida) REposition Figur 1. Lars Furuholm Figur 2. REposition Figur 3. Rune Feldt Figur 4. SMHI Figur 5-10. REposition Figur 11. Länsstyrelsen i Hallands län, Frivilliga flygkåren (FFK) Figur 12. Rune Feldt Figur 13. Länsstyrelsen i Värmlands län Figur 14. Gunnar Klasson Figur 15. Daniel Andersson Figur 16. Creative Commons (CC) Figur 17. Creative Commons (CC) Figur 18. Johan Kling Figur 19-35. REposition Figur 36. Andrew Blank Figur 37. REposition Figur 38. Rose & Trev Clough (CC) Figur 39. David Dixon (CC) Figur 40-48. REposition Figur 49. Creative Commons (CC) Figur 50-52. REposition Figur 53. REposition Figur 54. Lena Boman Figur 55. Lynn Joel Figur 56. Andrew Blank Figur 57-60. REposition Figur 61. Charlotta Källerfelt Figur 62-74. REposition Figur 75. Charlotta Källerfelt Figur 76-86. REposition Figur 87. DHI Figur 88. Lomma kommun Figur 89-90. REposition Figur 91. Andrew Blank Figur 92. Lars Rohdin Figur 93. REposition Figur 94. Lena Boman Figur 95-99. REposition Figur 100-101. Anna Brones Figur 102-103. Andrew Blank Figur 104-105. REposition Figur 106. Andrew Blank Figur 107. Robin Scott (CC) Figur 108. Martin Bodman (CC) Figur 109. Adrian S. Pye (CC) Figur 110. REposition Figur 111. Lena Boman Figur 112-113. REposition Figur 114. Statens geotekniska institut (SGI) Figur 115. Rose & Trev Clough (CC) Figur 116-117. REposition Figur 118. Michael Dahlman Figur 119. Gerald (CC) Figur 120. Chris Downer (CC) Figur 121-122. Anna Brones Figur 123. Creative Commons (CC) Figur 124. REposition 72 140

Bibliografi Anna Edvinsson, kandidatarbete SLU Uppsala (2009): Ekologisk dagvattenhantering med biodiken teknik, utveckling och inspiration. Baca Architects m.fl. (2009): The LifE Project Long-term initiatives for flood-risk environments. Baca Architects m.fl. (2009): The LifE Handbook Long-term initiatives for flood-risk environments. Boverket (2009): Bygg för morgondagens klimat anpassning av planering och byggande. Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel. Boverket (2010): Låt staden grönska klimatanpassning genom grönstruktur. Boverket (2010): Mångfunktionella ytor klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Building Futures RIBA, Institution of Civil engineers (2009): Facing up to rising sea-levels: Retreat? Defend? Attack? The future of our coastal and estuarine cities. Building Futures RIBA (2007): Living with water Visions of a flooded future. City of Portland, Oregon (2004): Stormwater management facility design, Chapter 2.0. Commission for Architecture and the Built Environment, CABE (2009): Grey to Green How we shift funding and skills to green our cities. Christine Bonn, Österbottens förbund (2003): Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer. Dennis Jurries, State of Oregon (2003): Biofilters (Bioswales, Vegetative Buffers, & Constructed Wetlands) For Storm Water Discharge Pollution Removal. Department for Communities and Local Government, London (2010): Planning Policy Statement 25: Development and Flood Risk. Department for Communities and Local Government, London (2007): Improving the flood performance of new buildings Flood resilient construction. EG (2007): Översvämningsdirektivet. EU-parlamentet och rådets direktiv 2007/60/EG, 23 okt 2007. Environment Agency (2006): Building a better environment A guide for developers. Grieg Foundation, Visjon Vest, GC Rieber Fondene (2009): Regional Havstigning Prosjektrapport Bergen. Helsingborgs stad (2011): PM Klimatanpassning fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning. ICE (2001): Learning to live with rivers. The Institution of Civil Engineers, London. http://www.ice.org.uk/rtfpdf/iceflooding.pdf. IPCC (2007): Climate Change 2007 - Impacts, Adaptation and Vulnerability. Intergovernmental Panel on Climate Change, Working Group II. Summary Report. Karlstads kommun (2010): Översvämningsprogram Karlstads kommun. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2006): Översvämningshot åtgärder och risker i Mälaren, Hjälmaren och Vänern. SOU 2006:94. Delbetänkande. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007): Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60. Slutbetänkande. Københavns kommune: Tag parken i lommen! Forslag til 14 lommeparker i København. Københavns kommune (2009): Regnbede, Nedsivning på græsarealer, Våde bassiner og damme, Faskiner, Tørre bassiner, Opstuvning på terræn. Lars Nyberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2009): Översvämningar och riskhantering. En forskningsöversikt. Publ.nr 0013-09. 73 141

Lisa Ganestam, självständigt arbete SLU Alnarp (2009): Dagvattenhantering som arkitektur det estetiska värdet hos öppna dagvattenanläggningar. Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen. Länsstyrelserna (2006): Översvämningsrisker i fysisk planering. Länsstyrelserna i Mellansverige (2006): Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008): Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen i Stockholms län (2010): Klimatanpassningsplan process och verktyg. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2010): Klimatanpassning i Västra Götaland lägesrapport om klimatarbetet i länet 2010. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2009): Stigande vatten i samhällsplaneringen rekommendationer för planering av bebyggelse vid Vänern, Bohuskusten och i inlandet. Mattias Lif, WWF (2006): Översvämningar positiva och negativa effekter samt människans roll. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2011): Att hantera översvämningsproblematik. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2011): Skydd av samhällsviktig verksamhet samlad nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2011): Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Nijland HJ (2005): Sustainable development of floodplains (SDF) project. Environmental science and policy, 8:245-252. Peter Stahre, Svenskt Vatten (2004): En långsiktigt hållbar dagvattenhantering planering och exempel. Royal Institute of British Architects, RIBA (2009): Climate Change Toolkit 07 Designing for Flood Risk. Räddningsverket (2003): Handbok för riskanalys. Räddningsverket (2000): Översvämning. Sawa-projektet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2010): Översvämnings- och riskkartering enligt översvämningsdirektivet hur ser det ut i Lidköping och Karlstad? Sawa-projektet, Länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län (2011): Lokala riskhanteringsplaner mot översvämning erfarenheter från Karlstad och Lidköping. S. Förster, D. Kneis, M. Gocht och A. Bronstert (2005): Flood risk reduction by the use of retention areas at the Elbe River Journal of river basin management. Volume 3, Issue 1. SMHI (2011): Klimatanalys för Västra Götalands län. Rapport Nr 2011-45. SMHI (2010): Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport. Rapport Nr 2010-85. Statens geotekniska institut SGI (2011): Hållbar utveckling av strandområden planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat. Stefan Ahlman DHI, Svenskt Vatten (2011): Plan B hantering av översvämningar i tätorter vid extrema regn. Svenskt Vatten (2011): Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utformning, P105. Technical support unit (2004): Integrated flood management. Case study Germany: flood management in the Rhine and Elbe river basins. Veg Tech (2010): Vegetationsteknik grönare byggande för framtidens städer. Vänerns vattenvårdsförbund (2007): Vänern och människan. Vattenvårdsplan för Vänern. Bakgrundsdokument 3. Rapport Nr 43. 74 142

143

144

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 7 Revidering av beslut KF 2017-12-14, 211: Kommunal borgen till Tjörns ishall 2017/602 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Tjörns kommun går i borgen med ytterligare maximalt 8 800 000 SEK under maximalt 20 år för Stiftelsen Tjörns ishall. 2. Borgensavtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. 3. Upphäva kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2017, 211. Sammanfattning Stiftelsen Tjörns ishall har 2017-11-09 inkommit med en begäran om ytterligare kommunal borgen om maximalt 8 800 000 kronor. Kommunfullmäktige har enligt 211 2017-12-14 beslutat: Kommunfullmäktige beslutar om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Beslutet behöver revideras för att tydliggöra att det rör sig om ytterligare maximalt 8 800 000 kronor utöver Stiftelsens nuvarande lån om 600 000 kronor, samt att avtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 3 den 11 januari 2018, Kommunfullmäktige, 211 den 14 december 2017, Kommunstyrelsen, 193 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 205 den 16 november 2017, Kultur- och fritidsnämnden, 74 den 2 oktober 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 4 januari 2018, Tjänsteutlåtande den 7 november 2017, Ansökan om kommunal borgen. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) och Bo Bertelsen (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 145

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-11 3 Revidering av beslut KF 2017-12-14, 211: Kommunal borgen till Tjörns ishall 2017/602 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Tjörns kommun går i borgen med ytterligare maximalt 8 800 000 SEK under maximalt 20 år för Stiftelsen Tjörns ishall. 2. Borgensavtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. 3. Upphäva kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2017, 211. Sammanfattning Stiftelsen Tjörns ishall har 2017-11-09 inkommit med en begäran om ytterligare kommunal borgen om maximalt 8 800 000 kronor. Kommunfullmäktige har enligt 211 2017-12-14 beslutat: Kommunfullmäktige beslutar om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Beslutet behöver revideras för att tydliggöra att det rör sig om ytterligare maximalt 8 800 000 kronor utöver Stiftelsens nuvarande lån om 600 000 kronor, samt att avtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 211 den 14 december 2017, Kommunstyrelsen, 193 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 205 den 16 november 2017, Kultur- och fritidsnämnden, 74 den 2 oktober 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 4 januari 2018, Tjänsteutlåtande den 7 november 2017, Ansökan om kommunal borgen. Förslag till beslut på sammanträdet Mats Kristensson (C) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut med tillägg att kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2017, 211, upphävs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 146

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Mats Berntsson Budgetekonom/Controller mats.berntsson@tjorn.se 2018-01-04 Dnr 2017/602 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Revidering av beslut; Kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Tjörns kommun går i borgen med ytterligare maximalt 8 800 000 SEK under maximalt 20 år för Stiftelsen Tjörns ishall. 2. Borgensavtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. Sammanfattning Stiftelsen Tjörns ishall har 2017-11-09 inkommit med en begäran om ytterligare kommunal borgen om maximalt 8 800 000 kronor. Kommunfullmäktige har enligt 211 2017-12-14 beslutat: Kommunfullmäktige beslutar om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Beslutet behöver revideras för att tydliggöra att det rör sig om ytterligare maximalt 8 800 000 kronor, samt att avtal och övriga handlingar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 147

148

149

150

151

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-12-14 211 Kommunal borgen till Tjörns ishall 2017/602 Beslut Kommunfullmäktige beslutar om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Sammanfattning I beslut från kultur- och fritidsnämnden framgår att nämnden kommer teckna ett hyresavtal med Tjörns ishall från och med 2018-01-01. Nämnden kommer vidare att betala ut ett startbidrag/anläggningsbidrag på 1 000 000 kronor för renovering av ishallen. För det övriga renoveringsbehovet har Stiftelsen Tjörns ishall inkommit med en begäran om kommunal borgen på totalt 20 år för lån upp till maximalt 8 800 000 kronor Tidigare beslut Kommunstyrelsen, 193 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 205 den 16 november 2017, Kultur- och fritidsnämnden, 74 den 2 oktober 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 7 november 2017, Ansökan om kommunal borgen. Förslag till beslut på sammanträdet Benita Nilsson (L) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 152

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-11-30 193 Kommunal borgen till Tjörns ishall 2017/602 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Sammanfattning I beslut från kultur- och fritidsnämnden framgår att nämnden kommer teckna ett hyresavtal med Tjörns ishall från och med 2018-01-01. Nämnden kommer vidare att betala ut ett startbidrag/anläggningsbidrag på 1 000 000 kronor för renovering av ishallen. För det övriga renoveringsbehovet har Stiftelsen Tjörns ishall inkommit med en begäran om kommunal borgen på totalt 20 år för lån upp till maximalt 8 800 000 kronor Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 205 den 16 november 2017, Kultur- och fritidsnämnden, 74 den 2 oktober 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 7 november 2017, Ansökan om kommunal borgen. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska återremittera ärendet för att utreda stiftelsens underhåll av fastigheten. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Lars Carlssons (M) förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 153

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-16 205 Kommunal borgen till Tjörns ishall 2017/602 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Sammanfattning I beslut från kultur- och fritidsnämnden framgår att nämnden kommer teckna ett hyresavtal med Tjörns ishall från och med 2018-01-01. Nämnden kommer vidare att betala ut ett startbidrag/anläggningsbidrag på 1 000 000 kronor för renovering av ishallen. För det övriga renoveringsbehovet har Stiftelsen Tjörns ishall inkommit med en begäran om kommunal borgen på totalt 20 år för lån upp till maximalt 8 800 000 kronor Tidigare beslut Kultur- och fritidsnämnden, 74 den 2 oktober 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 7 november 2017, Ansökan om kommunal borgen. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 154

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Mats Berntsson Tf Ekonomichef mats.berntsson@tjorn.se 2017-11-07 Dnr 2017/602 Kommunfullmäktige TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Begäran om kommunal borgen till Tjörns ishall för renovering Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om en utökad kommunal borgen till Stiftelsen Tjörns ishall på totalt 20 år för lån upp till 8 800 000 kronor. Ärendet I beslut från kultur- och fritidsnämnden kommer nämnden att teckna ett hyresavtal med Tjörns ishall från och med 2018-01-01. Nämnden kommer vidare att betala ut ett startbidrag/anläggningsbidrag på 1 000 000 kronor för renovering av ishallen. För det övriga renoveringsbehovet inkommer Stiftelsen Tjörns ishall med en begäran om kommunal borgen på totalt 20 år för lån upp till maximalt 8 800 000 kronor. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 155

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2017-10-02 74 Drift och renovering av Tjörns ishall 2017/5 Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna hyresavtal för anläggningen Tjörns ishall från och med 2018-01-01. 2. Stiftelsen Tjörns ishall får 1 000 000 kronor som ett startbidrag för renovering av ishallen. Medlen tas från de resterande riktade anläggningsbidragen 2017. 3. Kultur- och fritidsnämnden rekommenderar att Tjörns kommun tecknar kommunal borgen på totalt 20 år till Stiftelsens Tjörns ishall för lån på maximalt 8 800 000 kronor i samband med renovering av ishallen. Barnkonventionen Tjörns ishall nyttjas av många barn och unga i kommunen och är en viktig mötesplats. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ge våra barn och unga en god och sund uppväxtmiljö. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden föreslår att förvaltningen tecknar hyresavtal för Tjörns ishall från och med 2018-01-01. Nämnden föreslår också att Stiftelsen Tjörns ishall får ett startbidrag på 1 000 000 kronor för renovering. Tjörns kommun rekommenderas att teckna borgen på 20 år till Stiftelsens Tjörns ishall för lån upp till maximalt 9 800 000 kronor för renovering. Tidigare beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut 65, 2017-08-28 Samverkan FSG 2017-09-20 samt på ishallen MBL 19 2017-08-07 Beslutsunderlag Sammanställning över kalkyler för Stiftelsen Tjörns ishall och Kultur- och fritidsförvaltningen; blivande enhet ishall, samt beräkningar av renoveringskostnader Förslag på lokalhyresavtal mellan Stiftelsen Tjörns ishall och Tjörns kommun Stadgar och urkund, samt övriga handlingar hos Länsstyrelsen, rörande Stiftelsen Tjörns ishall Justerandes sign Utdragsbestyrkande 156

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2017-10-02 Uppdaterad fördjupad statusbesiktning av byggnad; Huvudrapport ishall Tjörns kommun Projektengagemang Projektledning i Sverige AB Årsredovisning 2016 Stiftelsen Tjörns ishall Tjänsteutlåtande den 2017-09-28 Ajournering Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 18:31-19:09 Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 19:15-19:16 Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 19:30-19:31 Förslag till beslut på sammanträdet Benita Nilsson (Liberalerna) föreslår att borgensbeloppet ändras till 8 800 000 kronor. Bert-Inge Nordberg (Socialdemokraterna) föreslår ett tydliggörande av att det föreslagna startbidraget används till renovering och inte drift. Ewa-Lena Svensson (Liberalerna) föreslår att det står att medlen tas från de riktade resterande anläggningsbidragen 2017. Beslutsgång Majoriteten ber att få överlägga enskilt. Mötet ajourneras 38 minuter. Ordförande föreslår att borgensbeloppet ändras till 8 800 000 kronor. Lars Carlsson (Moderaterna) ber att få överlägga enskilt med ordförande. Mötet ajourneras 1 minut. Ordförande frågar om nämnden vill besluta enligt tjänstemännens förslag, med ändrat borgensbelopp. Bert-Inge Nordberg (Socialdemokraterna) föreslår ett tydliggörande av att det föreslagna startbidraget används till renovering och inte drift. Ewa-Lena Svensson (Liberalerna) föreslår att det står att medlen tas från de riktade resterande anläggningsbidragen 2017. Alma Nilsson (Socialdemokraterna) ber att få överlägga enskilt med ordförande och Lars Carlsson. Mötet ajourneras 1 minut. Ordförande frågar om nämnden vill besluta enligt tjänstemännens förslag (där det framgår att startbidraget ska användas till renovering), med ändrat borgensbelopp och tillägget riktade resterande anläggningsbidrag. Nämnden svarar ja. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Stiftelsen Tjörns ishall Rönnängs IK Tjörns konståkningsklubb Justerandes sign Utdragsbestyrkande 157

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 19 Beslut om ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare 2018/14 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämnden väljs till ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Sammanfattning En ny lag om e-cigaretter trädde i kraft 1 juli 2017. Det framgår bland annat att näringsidkare som har sitt säte eller sin affärsverksamhet i Sverige får inte tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Tjörns kommun har ännu inte fastställt vilken nämnd som ska ansvara för tillsyn av försäljning av e-cigaretter samt påfyllningsbehållare. Socialförvaltningen och kommunkansliet har fört diskussioner i ärendet och föreslår att socialnämnden ska väljas till ansvarig nämnd. Nämnden har i sin tur rätt att besluta om samverkan med andra aktörer, på liknande vis som handläggning och tillsyn av alkoholärenden administreras via ett samarbete med Tillståndsenheten inom Social resursförvaltning i Göteborgs stad. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 den 11 januari 2018. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 10 januari 2018. Förslag till beslut på sammanträdet Filip Gollungberg (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 158

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-11 4 Beslut om ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare 2018/14 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att socialnämnden väljs till ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Sammanfattning En ny lag om e-cigaretter trädde i kraft 1 juli 2017. Det framgår bland annat att näringsidkare som har sitt säte eller sin affärsverksamhet i Sverige får inte tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Tjörns kommun har ännu inte fastställt vilken nämnd som ska ansvara för tillsyn av försäljning av e-cigaretter samt påfyllningsbehållare. Socialförvaltningen och kommunkansliet har fört diskussioner i ärendet och föreslår att socialnämnden ska väljas till ansvarig nämnd. Nämnden har i sin tur rätt att besluta om samverkan med andra aktörer, på liknande vis som handläggning och tillsyn av alkoholärenden administreras via ett samarbete med Tillståndsenheten inom Social resursförvaltning i Göteborgs stad. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 10 januari 2018. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 159

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare 0304-60 10 27 johan.nilsson@tjorn.se 2018-01-10 Dnr 2018/14-404 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Beslut om tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämnden väljs till ansvarig nämnd för tillsyn av försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Sammanfattning En ny lag om e-cigaretter trädde i kraft 1 juli 2017. Det framgår bland annat att näringsidkare som har sitt säte eller sin affärsverksamhet i Sverige får inte tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Tjörns kommun har ännu inte fastställt vilken nämnd som ska ansvara för tillsyn av försäljning av e-cigaretter samt påfyllningsbehållare. Socialförvaltningen och kommunkansliet har fört diskussioner i ärendet och föreslår att socialnämnden ska väljas till ansvarig nämnd. Nämnden har i sin tur rätt att besluta om samverkan med andra aktörer, på liknande vis som handläggning och tillsyn av alkoholärenden administreras via ett samarbete med Tillståndsenheten inom Social resursförvaltning i Göteborgs stad. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 160

Hej Johan, Jag har blivit utsedd till 5:e reserv i KF för Moderaterna, jag har sedan länge lagt politiken på hyllan och är inte alls intresserad av detta upp drag för Moderaterna. Har du möjlighet att informera de som skall informeras om mitt beslut? Med vänlig hälsning Sture Sandström (46) 0708 664746 Sandri AB Webshop: https://url10.mailanyone.net/v1/?m=1exrie-0001kd- 4U&i=57e1b682&c=GlixCqMDkXRNp4X7zZOaY7b3-7- qicpemsmr4upowt6uhsz5azfa_ba- NJ503YTaXuJfztBb07U2m5x7k9R0glj_6LBu1fCSu1YcUNjBUTg94KD94mwna5Nhhc 3oRy68KM4H588MZKwpI4cKn7NmC968iC3Mw7rfsDPxa- 6tJEGPt_jbUIPZiqXI8hv0p8JCR5K8BMC7- KVYjj7Uprrt4ohX3iXA54tDMIou75GmVdQ 161

162

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-11-30 195 Återremitterat ärende: Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/94 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Sammanfattning Hans Strandberg (S) har inkommit med en motion angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröds förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommuns logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Ett politiskt svar har inkommit enligt följande: Motionären efterlyser i sin motion att det nedlagda utskottet Säker och trygg ska införskaffa reflexvästar till samtliga barn med plats på kommunala förskolor då vi under oktober till mars lever under en mörk tid. Motionären förtydligar även i en att-sats att Tjörns kommun efter inköpet ska dela ut dessa västar till barnen. Enligt socialdemokraterna är syftet med inköpet att barnen efter iklädandet av dessa västar ska vara vandrande symboler för det fortsatta arbetet med säker och trygg kommun. Socialdemokraterna genom Hans Strandberg framhåller även att de vuxna erhållit inköpta reflexvästar med Tjörns kommuns logotype på vilket socialdemokraterna anser vara jättebra då de i och med detta syns. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i sitt svar att samtliga barn på Tjörns förskolor har reflexvästar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 163

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-11-30 Den politiska majoriteten konstaterar att samtliga barn som idag har plats på Tjörns förskolor vid behov kan iföras reflexvästar, om än färgen på dessa kan variera något, vilket torde betyda att det viktigaste kriteriet, nämligen att barnen syns, är uppfyllt. Vi lägger i övrigt inga estetiska värderingar i att det även varierar huruvida Tjörns kommuns logotyp finns med eller ej. Den politiska majoriteten anser i övrigt att det inte finns några större skäl till att reflexmässigt säga ja till att belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag avseende en genomlysning av samtliga förskolors kostnader för reflexvästar, eller ta in offerter från reflexvästleverantörer för att bringa klarhet i denna fråga då det kan förmodas att barn- och utbildningsförvaltningen för närvarande har andra ärenden av mer brådskande karaktär att hantera. Med detta som bakgrund föreslår den politiska majoriteten att motionen är besvarad. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 207 den 16 november 2017, Kommunfullmäktige, 155 den 19 oktober 2017, Kommunstyrelsen, 149 den 5 oktober 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 156 den 21 september 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 69 den 24 maj 2017, Kommunfullmäktige, 44 den 23 februari 2017. Beslutsunderlag Politiskt svar på motion den 7 november 2017, Tjänsteutlåtande den 11 september 2017, Motion den 25 januari 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Björn Möllers (M) förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 164

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-16 207 Återremitterat ärende: Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/94 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Sammanfattning Hans Strandberg (S) har inkommit med en motion angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröds förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommuns logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Ett politiskt svar har inkommit enligt följande: Motionären efterlyser i sin motion att det nedlagda utskottet Säker och trygg ska införskaffa reflexvästar till samtliga barn med plats på kommunala förskolor då vi under oktober till mars lever under en mörk tid. Motionären förtydligar även i en att-sats att Tjörns kommun efter inköpet ska dela ut dessa västar till barnen. Enligt socialdemokraterna är syftet med inköpet att barnen efter iklädandet av dessa västar ska vara vandrande symboler för det fortsatta arbetet med säker och trygg kommun. Socialdemokraterna genom Hans Strandberg framhåller även att de vuxna erhållit inköpta reflexvästar med Tjörns kommuns logotype på vilket socialdemokraterna anser vara jättebra då de i och med detta syns. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i sitt svar att samtliga barn på Tjörns Justerandes sign Utdragsbestyrkande 165

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-16 förskolor har reflexvästar. Den politiska majoriteten konstaterar att samtliga barn som idag har plats på Tjörns förskolor vid behov kan iföras reflexvästar, om än färgen på dessa kan variera något, vilket torde betyda att det viktigaste kriteriet, nämligen att barnen syns, är uppfyllt. Vi lägger i övrigt inga estetiska värderingar i att det även varierar huruvida Tjörns kommuns logotyp finns med eller ej. Den politiska majoriteten anser i övrigt att det inte finns några större skäl till att reflexmässigt säga ja till att belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag avseende en genomlysning av samtliga förskolors kostnader för reflexvästar, eller ta in offerter från reflexvästleverantörer för att bringa klarhet i denna fråga då det kan förmodas att barn- och utbildningsförvaltningen för närvarande har andra ärenden av mer brådskande karaktär att hantera. Med detta som bakgrund föreslår den politiska majoriteten att motionen är besvarad. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 155 den 19 oktober 2017, Kommunstyrelsen, 149 den 5 oktober 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 156 den 21 september 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 69 den 24 maj 2017, Kommunfullmäktige, 44 den 23 februari 2017. Beslutsunderlag Politiskt svar på motion den 7 november 2017, Tjänsteutlåtande den 11 september 2017, Motion den 25 januari 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla det politiska svarets förslag till beslut. Jeanette Lagervall (S) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Lars Carlssons (M) förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 166

Politiskt svar på minoritetsåterremitterad motion från socialdemokraterna, Hans Strandberg, motion avseende inköp av reflexvästar. Motionären efterlyser i sin motion att det nedlagda utskottet Säker och trygg ska införskaffa reflexvästar till samtliga barn med plats på kommunala förskolor då vi under oktober till mars lever under en mörk tid. Motionären förtydligar även i en att-sats att Tjörns kommun efter inköpet ska dela ut dessa västar till barnen. Enligt socialdemokraterna är syftet med inköpet att barnen efter iklädandet av dessa västar ska vara vandrande symboler för det fortsatta arbetet med säker och trygg kommun. Socialdemokraterna genom Hans Strandberg framhåller även att de vuxna erhållit inköpta reflexvästar med Tjörns kommuns logotype på vilket socialdemokraterna anser vara jättebra då de i och med detta syns. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i sitt svar att samtliga barn på Tjörns förskolor har reflexvästar. Den politiska majoriteten konstaterar att samtliga barn som idag har plats på Tjörns förskolor vid behov kan iföras reflexvästar, om än färgen på dessa kan variera något, vilket torde betyda att det viktigaste kriteriet, nämligen att barnen syns, är uppfyllt. Vi lägger i övrigt inga estetiska värderingar i att det även varierar huruvida Tjörns kommuns logotyp finns med eller ej. Den politiska majoriteten anser i övrigt att det inte finns några större skäl till att reflexmässigt säga ja till att belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag avseende en genomlysning av samtliga förskolors kostnader för reflexvästar, eller ta in offerter från reflexvästleverantörer för att bringa klarhet i denna fråga då det kan förmodas att barn- och utbildningsförvaltningen för närvarande har andra ärenden av mer brådskande karaktär att hantera. Med detta som bakgrund föreslår den politiska majoriteten att motionen är besvarad. 167

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-10-19 155 Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/94 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att: 1. Besvara vad kostnaden är för de västar som finns i dagsläget. 2. Beräkna vad det skulle kosta att införskaffa västar med Tjörns kommuns emblem. Sammanfattning En motion har inkommit från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor i Tjörns kommun: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröds förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommunens logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Tidigare beslut Kommunstyrelsen, 149 den 5 oktober 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 156 den 21 september 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 69 den 24 maj 2017, Kommunfullmäktige, 44 den 23 februari 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 11 september 2017, Motion den 25 januari 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 168

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-10-19 Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Hans Strandberg (S) föreslår att kommunfullmäktige ska återremittera ärendet för att: 1. Besvara vad kostnaden är för de västar som finns i dagsläget. 2. Beräkna vad det skulle kosta att införskaffa västar med Tjörns kommuns emblem. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Björn Möllers (M) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Björn Möllers (M) förslag. Nej-röst för Hans Strandbergs (S) förslag. Omröstningsresultat 26 Ja-röster, (se omröstningsprotokoll). 13 Nej-röster, (se omröstningsprotokoll). Ärendet återremitteras enligt reglerna för minoritetsåterremiss. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 169

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2017-10-05 149 Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/94 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Sammanfattning En motion har inkommit från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor i Tjörns kommun: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröds förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommunens logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 156 den 21 september 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 69 den 24 maj 2017, Kommunfullmäktige, 44 den 23 februari 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 11 september 2017, Motion den 25 januari 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 170

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2017-05-24 69 Remiss - Reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/113 Beslut I Tjörns kommuns förskolor har alla barn reflexvästar. Reflexvästarna finns i olika färger. Några förskolor, inte alla, har Tjörns kommuns logga på sina västar. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Kommunfullmäktige har översänt en motion till barn- och utbildningsnämnden angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun. Remissvar till kommunkansliet senast 1 juni 2017. Hans Strandberg (S) har lämnat in en motion till fullmäktige enligt följande: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröd förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommunens logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - Att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun, - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 2017-02-23 44 Tjänsteutlåtande daterat 2017-05-15 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 171

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare johan.nilsson@tjorn.se 2017-09-11 Dnr 2017/94-719 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Svar på motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor i Tjörns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Sammanfattning En motion har inkommit från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor i Tjörns kommun. I dagsläget får samtliga barn i förskolorna, samt personalen, reflexvästar från Tjörns kommun. Förvaltningen föreslår därmed att motionen bör avslås, vilket ligger i linje med barn- och utbildningsnämndens beslut 2017-05-24, 69. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden, 60 den 24 maj 2017, Kommunfullmäktige, 44 den 23 februari 2017. Bilagor Motion den 25 januari 2017. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 172

173

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-02-23 44 Anmälan av motion från Hans Strandberg (S) angående reflexvästar till samtliga förskolor inom Tjörns kommun 2017/94 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får väckas. Sammanfattning Hans Strandberg (S) har lämnat in en motion enligt följande: Jag arbetar som förskollärare på Tångeröds förskola i Höviksnäs och är ute med barnen dagligen. Tiden från oktober till mars lever vi under en mörk tid. Då måste vi synas, då i synnerhet våra barn, vi vuxna har tilldelats varsin reflexväst med Tjörns kommuns logga på. Det är jättebra både det att vi syns men också med Tjörns kommuns logga på. Våra barn får inga reflexvästar med Tjörns kommunens logga på. Detta borde också våra barn ha, detta är en vandrande symbol för Tjörns kommuns fortsatta arbete med Säker och Trygg kommun. Utifrån ovanstående yrkar jag - att kommunfullmäktige ger utskottet för säker och trygg kommun i uppdrag - att inhandla reflexvästar med Tjörns kommuns logga på till samtliga barn inom förskolan i Tjörns kommun - att Tjörns kommun delar ut dessa reflexvästar till förskolorna i kommunen. Beslutsunderlag Motion den 25 januari 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 174

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 2 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt äldreboende/servicehus i Myggenäs 2017/428 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad i och med socialnämndens beslut 2017-09-20 166, att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn. Barnkonventionen Kommunstyrelsen har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en motion enligt följande: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Många äldre på norra och nordöstra Tjörn har hört av sig till oss i Tjörnpartiet om att det saknas möjlighet att få plats på ett äldreboende på norra/nordöstra Tjörn. De påtalar att kommunen medvetet valt att inte placera boende på norra Tjörn. De framför också att de icke vill tvingas flytta till en helt annan del av kommunen på äldre dagar. Norra Tjörn liksom övriga delar av ön får en allt högre ålder på innevånare vilket skapar behov av mer boende runt hela ön för våra äldre. Det har också framförts att många äldre vill flytta från sina hus och t.ex. låta barnen ta över huset. De äldre vill då bo i närheten av barnbarn m.m. Detta innebär att Tjörn kommer få möjlighet att få ökad inflyttning till kommunen. Vi i Tjörnpartiet vill att kommunen agerar snabbt i frågan samt att behovet av äldreboende på norra/nordöstra Tjörn är stort redan i dagsläget. En placering kan vara t.ex. den gamla tennisplanen i Myggenäs. Kommunen bör koncentrera sig på ett nytt äldreboende på Tjörn istället för att lägga 88 miljoner på ett nytt kulturhus i Skärhamn. Tjörnpartiet begär därmed att fullmäktige beslutar om att snabbutreda placering av ett äldreboende. Vi föreslår fullmäktige att besluta: 1. Att fullmäktige beslutar ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda möjligheterna placera ett äldreboende i kommunal regi på norra/nordöstra Tjörn. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 175

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-01-11 2. Kommunstyrelsen skall återrapportera resultatet av utredningen senast den 2018-04-30 till fullmäktige. Socialnämnden beslutade på sitt sammanträde den 2017-09-20: Att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn och överlämnar beslutet till Kommunstyrelsen för vidare hantering av planfrågan och anser därmed motionen besvarad. Socialnämnden anser därmed remissen besvarad. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 233 den 14 december 2017, Socialnämnden, 217 den 15 november 2017, Kommunfullmäktige, 141 den 21 september 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 19 oktober 2017, Motion den 4 september 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) och Bo Bertelsen (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Björn Möllers (M) och Bo Bertelsens (M) förslag väljs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 176

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-14 233 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt äldreboende/servicehus i Myggenäs 2017/428 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad i och med socialnämndens beslut 2017-09-20 166, att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn. Barnkonventionen Arbetsutskottet har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en motion enligt följande: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Många äldre på norra och nordöstra Tjörn har hört av sig till oss i Tjörnpartiet om att det saknas möjlighet att få plats på ett äldreboende på norra/nordöstra Tjörn. De påtalar att kommunen medvetet valt att inte placera boende på norra Tjörn. De framför också att de icke vill tvingas flytta till en helt annan del av kommunen på äldre dagar. Norra Tjörn liksom övriga delar av ön får en allt högre ålder på innevånare vilket skapar behov av mer boende runt hela ön för våra äldre. Det har också framförts att många äldre vill flytta från sina hus och t.ex. låta barnen ta över huset. De äldre vill då bo i närheten av barnbarn m.m. Detta innebär att Tjörn kommer få möjlighet att få ökad inflyttning till kommunen. Vi i Tjörnpartiet vill att kommunen agerar snabbt i frågan samt att behovet av äldreboende på norra/nordöstra Tjörn är stort redan i dagsläget. En placering kan vara t.ex. den gamla tennisplanen i Myggenäs. Kommunen bör koncentrera sig på ett nytt äldreboende på Tjörn istället för att lägga 88 miljoner på ett nytt kulturhus i Skärhamn. Tjörnpartiet begär därmed att fullmäktige beslutar om att snabbutreda placering av ett äldreboende. Vi föreslår fullmäktige att besluta: 1. Att fullmäktige beslutar ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda Justerandes sign Utdragsbestyrkande 177

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-14 möjligheterna placera ett äldreboende i kommunal regi på norra/nordöstra Tjörn. 2. Kommunstyrelsen skall återrapportera resultatet av utredningen senast den 2018-04-30 till fullmäktige. Socialnämnden beslutade på sitt sammanträde den 2017-09- 20 : Att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn och överlämnar beslutet till Kommunstyrelsen för vidare hantering av planfrågan och anser därmed motionen besvarad. Socialnämnden anser därmed remissen besvarad. Tidigare beslut Socialnämnden, 217 den 15 november 2017, Kommunfullmäktige, 141 den 21 september 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 19 oktober 2017, Motion den 4 september 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla socialnämndens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 178

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2017-11-15 217 Motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt äldreboende/servicehus i Myggenäs Dnr 2017/176 Beslut Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad i och med socialnämndens beslut 2017-09-20 166, att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en motion enligt följande: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Kommunfullmäktige har beslutat 2017-09-21 141 att motionen får väckas. Socialnämnden beslutade på sitt sammanträde den 2017-09- 20 : Att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn och överlämnar beslutet till Kommunstyrelsen för vidare hantering av planfrågan och anser därmed motionen besvarad. Socialnämnden anser därmed remissen besvarad. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut 2017-09-21, 141 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-10-19 Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 179

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Socialnämnden Elisabeth Vidskog Avdelningschef 0304-60 13 35 elisabeth.vidskog@tjorn.se 2017-10-19 Dnr 2017/176-738 Socialnämnden TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt äldreboende/servicehus i Myggenäs Förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad i och med socialnämndens beslut 2017-09-20 166, att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en motion enligt följande: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Kommunfullmäktige har beslutat 2017-09-21 141 att motionen får väckas. Socialnämnden beslutade på sitt sammanträde den 2017-09- 20 : Att påbörja arbetet med planering för ett nytt äldreboende på nordöstra delen av Tjörn och överlämnar beslutet till Kommunstyrelsen för vidare hantering av planfrågan och anser därmed motionen besvarad. Socialnämnden anser därmed remissen besvarad. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut 2017-09-21, 141 Bilagor Beslut KF 2017-09-21 14 Motion om nytt äldreboende på norr Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 180

2 (2) 2017-10-19 Dnr 2017/176-738 Beslutet skickas till Kommunkansliet Barnperspektivet Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Shuja-At Noormohamed Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 181

TJÖRNPARTIET DET ENDA ALTERNATIVET VAL-2018 Till: Fullmäktige Tjörns kommun, Skärhamn MOTION: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Många äldre på norra och nordöstra Tjörn har hört av sig till oss i Tjörnpartiet om att det saknas möjlighet att få plats på ett äldreboende på norra/nordöstra Tjörn. De påtalar att kommunen medvetet valt att inte placera boende på norra Tjörn. De framför också att de icke vill tvingas flytta till en helt annan del av kommunen på äldre dagar. Norra Tjörn liksom övriga delar av ön får en allt högre ålder på innevånare vilket skapar behov av mer boende runt hela ön för våra äldre. Det har också framförts att många äldre vill flytta från sina hus och t.ex. låta barnen ta över huset. De äldre vill då bo i närheten av barnbarn m.m. Detta innebär att Tjörn kommer få möjlighet att få ökad inflyttning till kommunen. Vi i Tjörnpartiet vill att kommunen agerar snabbt i frågan samt att behovet av äldreboende på norra/nordöstra Tjörn är stort redan i dagsläget. En placering kan vara t.ex. den gamla tennisplanen i Myggenäs. Kommunen bör koncentrera sig på ett nytt äldreboende på Tjörn istället för att lägga 88 miljoner på ett nytt kulturhus i Skärhamn. Tjörnpartiet begär därmed att fullmäktige beslutar om att snabbutreda placering av ett äldreboende. Vi föreslår fullmäktige att besluta: 1. Att fullmäktige beslutar ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda möjligheterna placera ett äldreboende i kommunal regi på norra/nordöstra Tjörn. 2. Kommunstyrelsen skall återrapportera resultatet av utredningen senast den 2018-04-30 till fullmäktige. Skärhamn 2017-08-31 Gert Kjellberg Ledamot fullmäktige i Tjörns kommun 182

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-09-21 141 Anmälan av motion från Gert Kjellberg (TP) angående placering av nytt äldreboende/servicehus i Myggenäs 2017/428 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får väckas. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en motion enligt följande: Placering av nytt äldreboende-servicehus i Myggenäs Många äldre på norra och nordöstra Tjörn har hört av sig till oss i Tjörnpartiet om att det saknas möjlighet att få plats på ett äldreboende på norra/nordöstra Tjörn. De påtalar att kommunen medvetet valt att inte placera boende på norra Tjörn. De framför också att de icke vill tvingas flytta till en helt annan del av kommunen på äldre dagar. Norra Tjörn liksom övriga delar av ön får en allt högre ålder på innevånare vilket skapar behov av mer boende runt hela ön för våra äldre. Det har också framförts att många äldre vill flytta från sina hus och t.ex. låta barnen ta över huset. De äldre vill då bo i närheten av barnbarn m.m. Detta innebär att Tjörn kommer få möjlighet att få ökad inflyttning till kommunen. Vi i Tjörnpartiet vill att kommunen agerar snabbt i frågan samt att behovet av äldreboende på norra/nordöstra Tjörn är stort redan i dagsläget. En placering kan vara t.ex. den gamla tennisplanen i Myggenäs. Kommunen bör koncentrera sig på ett nytt äldreboende på Tjörn istället för att lägga 88 miljoner på ett nytt kulturhus i Skärhamn. Tjörnpartiet begär därmed att fullmäktige beslutar om att snabbutreda placering av ett äldreboende. Vi föreslår fullmäktige att besluta: 1. Att fullmäktige beslutar ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda möjligheterna placera ett äldreboende i kommunal regi på norra/nordöstra Tjörn. 2. Kommunstyrelsen skall återrapportera resultatet av utredningen senast den 2018-04-30 till fullmäktige. Beslutsunderlag Motion den 31 augusti 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 183

Kommunfullmäktige 2017-12-14 Interpellation till ordförande i kommunstyrelsen Martin Johansen (FP) Bakgrund, Den 19 maj 2016 beslöt Tjörns kommunfullmäktige att anta en ny Inköps- och upphandlingspolicy. I protokollet stå bland annat: 106 Antagande av inköps- och upphandlingspolicy 2015/238 Beslut Kommunfullmäktige beslutar:.. 2. Anta inköps- och upphandlingspolicy i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Martin Johansen (L) och Robert Johansson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. I den antagna policyn kan vi bland annat läsa följande: 4. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige ansvarar för att strategiskt styra och följa upp inköpsprocessen inom kommunen samt beslutar om inköps- och upphandlings- policy. Kommunstyrelsen samordnar och följer upp kommunens totalekonomi. Kommunstyrelsen utfärdar riktlinjer till inköps- och upphandlings- policy. Respektive nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att verksamheten följer inköps- och upphandlingspolicyn samt gällande riktlinjer. Kommunchef och respektive förvaltningschef ansvarar för att inköpspolicy och riktlinjer implementeras och integreras i förvaltningens rutiner och internkontroll. Alla som företräder kommunen har en skyldighet att känna till och följa de styrande dokumenten för inköp och upphandling. Upphandlingsansvarig har det yttersta ansvaret och beslutar i samband med inköp och upphandling om vilka strategier som ska leda till att uppsatta mål i denna policy uppnås. Upphandlingsansvarig ansvarar för och beslutar kring de rutiner som ska gälla i samband med rapportering och uppföljning över att målen i denna policy uppnås. Uppföljning ska inriktas på kvantifierbara och mätbara tal som har inriktning och sikte på att finna förbättringspotentialer. 184

I de av Kommunstyrelsen antagna riktlinjerna kan man läsa att: 6.2 Fastställd rutin för uppföljning och återrapportering Uppföljning med återrapportering till kommunstyrelsen ska ske tertialvis och redovisas vid delårsbokslut samt årsbokslut. Uppföljning ska bl.a. innefatta mätning av avtalstrohet gentemot tecknade ramavtal, och statistik gällande antal leverantörer och antal fakturor. Fastställd rutin Redovisningsansvarig och Upphandlingschef upprättar en rapportmall att gälla lika för samtliga förvaltningar. Upphandlingsenheten genomför den grundläggande analysen gällande inköpsvolymer kopplat till befintliga ramavtal samt gör en sammanställning på en övergripande nivå för vidare analys av verksamhetsansvariga. Rapporten redovisas till Kommunstyrelsen samt respektive nämnd och styrelse. Mina frågor blir då med beskriven bakgrund följande: 1. Hur har den ovannämnda uppföljningen fungerat? 2. Vad har du som högste politiskt ansvarig under det senaste året gjort för att följa Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens beslut? 3. Vad kommer du som högste politiskt ansvarig göra för att följa Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens beslut? Benny Halldin (S) 185

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-12-14 222 Anmälan av interpellation från Benny Halldin (S) ställd till Martin Johansen (L) angående inköps- och upphandlingspolicy 2017/690 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas. Sammanfattning Benny Halldin (S) har lämnat in en interpellation ställd till Martin Johansen (L) angående inköps- och upphandlingspolicy: Bakgrund, Den 19 maj 2016 beslöt Tjörns kommunfullmäktige att anta en ny Inköps- och upphandlingspolicy. I protokollet stå bland annat: 106 Antagande av inköps- och upphandlingspolicy 2015/238 Beslut Kommunfullmäktige beslutar:.. 2. Anta inköps- och upphandlingspolicy i Tjörns kommun. Förslag till beslut på sammanträdet Martin Johansen (L) och Robert Johansson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. I den antagna policyn kan vi bland annat läsa följande: 4. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige ansvarar för att strategiskt styra och följa upp inköpsprocessen inom kommunen samt beslutar om inköps- och upphandlings- policy. Kommunstyrelsen samordnar och följer upp kommu nens totalekonomi. Kommunstyrelsen utfärdar riktlinjer till inköps- och upphandlings- policy. Respektive nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att verksamheten följer inköpsoch upphandlingspolicyn samt gällande riktlinjer. Kommunchef och respektive förvaltningschef ansvarar för att inköpspolicy och riktlinjer implementeras och integreras i förvaltningens rutiner och internkontroll. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 186

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2017-12-14 Alla som företräder kommunen har en skyldighet att känna till och följa de styrande dokumenten för inköp och upphandling. Upphandlingsansvarig har det yttersta ansvaret och beslutar i samband med inköp och upphandling om vilka strategier som ska leda till att uppsatta mål i denna policy uppnås. Upphandlingsansvarig ansvarar för och beslutar kring de rutiner som ska gälla i samband med rapportering och uppföljning över att målen i denna policy uppnås. Uppföljning ska inriktas på kvantifierbara och mätbara tal som har inriktning och sikte på att finna förbättringspotentialer. I de av Kommunstyrelsen antagna riktlinjerna kan man läsa att: 6.2 Fastställd rutin för uppföljning och återrapportering Uppföljning med återrapportering till kommunstyrelsen ska ske tertialvis och redovisas vid delårsbokslut samt årsbokslut. Uppföljning ska bl.a. innefatta mätning av avtalstrohet gentemot tecknade ramavtal, och statistik gällande antal leverantörer och antal fakturor. Fastställd rutin Redovisningsansvarig och Upphandlingschef upprättar en rapportmall att gälla lika för samtliga förvaltningar. Upphandlingsenheten genomför den grundläggande analysen gällande inköpsvolymer kopplat till befintliga ramavtal samt gör en sammanställning på en övergripande nivå för vidare analys av verksamhetsansvariga. Rapporten redovisas till Kommunstyrelsen samt respektive nämnd och styrelse. Mina frågor blir då med beskriven bakgrund följande: 1. Hur har den ovannämnda uppföljningen fungerat? 2. Vad har du som högste politiskt ansvarig under det senaste året gjort för att följa Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens beslut? 3. Vad kommer du som högste politiskt ansvarig göra för att följa Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens beslut? Beslutsunderlag Interpellation den 17 november 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 187

Skärhamn 2018-01-16 Till Kommunfullmäktige, Skärhamn Fråga till kommunalråd Martin Johansen Bakgrund: Planprocessen rörande Södra hamnen, Skärhamn väcker allvarliga frågor om ekonomsika åtagande för Tjörns innevånare. Tjörns skattebetalare riskerar att få betala 100 miljoner för att en bergrumsparkering skall kunna anläggas i Södra hamnen, Skärhamn. Det planerade hotellets parkeringsplats behov i bergrummet kommer att kosta ca 22 miljoner av de 100 miljonerna. Frågan därav blir: Anser du att Tjörns skattebetalare skall betala kostnaderna för att anlägga bergrumsparkeringar åt hotellexploatören? Gert Kjellberg Tjörnpartiet 188

189

Skärhamn 2018-01-16 Till Kommunfullmäktige, Skärhamn Fråga till KMSU ordf. Lars Carlsson (M) Bakgrund: Du har varit med och beslutat att detaljplansprocessen avseende Södra hamnen, Skärhamn skall fortsätta trots oklarheter rörande finsieringen. Tjörns skattebetalare kan därmed riskera att få betala 100 miljoner för att en bergrumsparkering skall kunna anläggas i Södra hamnen, Skärhamn. Det planerade hotellets parkeringsplats behov i bergrummet kommer att kosta ca 22 miljoner av de 100 miljonerna. Frågan därav blir: Anser du att Tjörns skattebetalare skall betala kostnaderna för att anlägga bergrumsparkeringar åt hotellexploatören? Gert Kjellberg Tjörnpartiet 190

From: Johan Nilsson Sent: 17 Jan 2018 13:23:02 0100 To: Johan Nilsson Subject: VB: Fråga till kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L). Södra Hamnen Från: Gert Kjellberg <gert.kjellberg@tjorn.se> Datum: 17 december 2017 00:22:25 CET Till: Kommunfullmäktige <kommunfullmaktige@tjorn.se> Ämne: Fråga till kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L). Södra Hamnen Till Kommunfullmäktige, Skärhamn Fråga till Martin Johansen (L) "kommunstyrelsen ordförandes inställning till ett nytt Hotell i södra hamnen, Skärhamn" Bakgrund: Planer på ett stort hotellkomplex i södra hamnen i Skärhamn har orsakat upprörda röster från kommuninnevånare. De önskar klargörande var politikerna står i frågan. Jag anser att det inte skall byggas ett hotellkomplex som hindrar allmänhetens rörlighet och utsikt mot havet. Min fråga till Martin Johansen blir därmed: -Är du för att hotellkomplexet skall byggas i södra hamnen Skärhamn? Gert Kjellberg / Tjörnpartiet 191

Kommunrevisionen Till: Kommunfullmäktige Granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tjörns kommun genomfört en granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning. Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Granskningens sammanfattande bedömning är att socialnämnden till viss del säkerställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Däremot framkommer utvecklingsområden rörande bland annat målarbete, uppföljning, analys och prognos. Granskningen visar att det inte finns mål för samtliga verksamheter och att det i vissa fall saknas verksamhetsplaner. De används också i begränsad utsträckning för uppföljning, analys och prognos av verksamheten. Stödet vad avser analys och prognos anses vara otillräckligt, exempelvis saknas förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner som ska utgöra ett stöd i arbetet. I bifogad rapport framgår en beskrivning av gjorda iakttagelser och revisorernas bedömning. Kommunrevisionen översänder här granskningen till kommunfullmäktige för kännedom. Tjörn den 21 december 2017 För Kommunrevisionen Erling Alsin Ordförande Bilaga 1: Granskningsrapport Granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning 192

Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2017 Tjörns kommun Granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning 193

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Avgränsningar... 4 2.4. Revisionskriterier... 4 2.5. Metod... 4 3. Styrning och uppföljning... 5 3.1. Tjörns kommuns styrmodell... 5 3.2. Socialnämndens organisation... 6 3.3. Socialnämndens styrning... 6 3.4. Intern kontroll... 8 3.5. Socialnämndens uppföljning... 9 3.6. Bedömning...12 4. Socialnämndens åtgärder för ekonomi i balans...14 4.1. Bedömning...16 5. Samlad bedömning...17 5.1. Slutsats...17 5.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna...17 5.3. Identifierade förbättringsområden/rekommendationer...18 Bilaga 1: Revisionskriterier...20 Bilaga 2: Tjörns kommuns styrmodell...21 Bilaga 3: Utdrag ut socialnämndens detaljbudget 2017...22 Bilaga 4: Källförteckning...24 194 1

1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tjörns kommun har EY granskat verksamhetsoch ekonomistyrning inom socialnämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Socialnämnden har fastställt mål för samtliga verksamheter med undantag av funktionshinder inom avdelningen IFA. Enligt kommunens styrmodell ska förvaltningen bryta ner nämndens mål i aktiviteter för verksamheterna och beskriva dem verksamhetsplaner för avdelningar och enheter. Avdelningarna gör detta på olika sätt. Granskningen visar att alla avdelningar inte tagit fram verksamhetsplaner eller haft dem som utgångspunkt i sin uppföljning. Nämnden tar del av regelbunden uppföljning men att vissa avdelningar inte har brutit ned eller förankrat mål hos sina verksamheter bedöms påverka möjligheten till uppföljning, analys och prognos. Det är inte heller förenligt med kommunens styrmodell. Kommunens ekonomer utgör ett viktigt stöd för avdelningschefernas arbete med analys och prognos. Det framkommer att förvaltningen efterfrågar mer stöd för att kunna utveckla arbetet med analyser och prognoser. Granskningen visar att socialnämnden säkerställt uppföljning av ekonomiskt utfall och prognos. Uppföljning sker månatligen samt i delårs- och årsbokslut. Av granskningen framkommer att flera mål och nyckeltal inte mäts eller bedöms i delårsbokslutet, något som ska vara möjligt enligt kommunens styrmodell. Det bedöms påverka socialnämndens möjlighet att följa utvecklingen av verksamhet och ekonomi. Därtill framkommer att flera områden inom den interna kontrollen inte kunnat följas upp på grund av begränsad statistik. För att nå ekonomi i balans har socialnämnden beslutat om ett antal åtgärder i syfte att minska kostnader och utveckla verksamheterna. Socialnämnden följer upp arbetet med åtgärderna månadsvis. Det ekonomiska resultatet tyder på att åtgärderna börjar ge effekt. Den sammanfattande bedömningen i granskningen är att socialnämnden till viss del har fastställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Framförallt finns det utvecklingsområden av flera delar avseende styrning och ledning. Vi har utifrån granskningen identifierat förbättringsområden och rekommenderar socialnämnden att: Fastställa mål för samtliga avdelningar och verksamheter inom nämndens ansvarsområde Tillse att nämndens mål förankras hos avdelningarna och förs ut till medarbetarna Tillse att samtliga avdelningar utarbetar verksamhetsplaner och att de utgör underlag för avdelningarnas uppföljning, analys och prognos Tillse att det utarbetas övergripande riktlinjer och rutiner till stöd i avdelningschefernas arbete med ekonomisk uppföljning och prognos Tillförsäkra att förvaltningen har tillräckligt stöd i arbetet med verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning, analys och prognos Tillse att uppföljning av internkontrollplanen sker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll Ta del av analyserna över kostnadsvariationerna i uppföljningen av åtgärder för ekonomi i balans samt kvalitetssäkra statistiken som utgör underlag för uppföljningen 195 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Nämnderna ska inom sitt område säkerställa att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det innebär att verksamheten ska bedrivas i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten samt att uppdraget genomförs inom ramen för tillgängliga resurser. Socialnämnden i Tjörns kommun har under flera år i följd redovisat underskott. För 2014 redovisade nämnden ett underskott om 2,1 mkr och för 2015 ett underskott om ca 10,7 mkr. Kommunstyrelsen beslutade under 2015 om att med hjälp av konsultstöd genomlysa socialnämndens verksamhet mot bakgrund av den ekonomiska prognos som nämnden redovisat i delårsredovisning per augusti 2015. En genomlysning genomfördes och slutrapporterades i mars 2016. Syftet med genomlysningen var att identifiera strukturer som påverkar socialnämndens kostnader mot bakgrund av det underskott som nämnden redovisat. I rapporten bedömdes förvaltningens personalomsättning och arbetsbelastning 1 vara de strukturer som haft störst påverkan på kostnadsutvecklingen. Nämndens samtliga ekonomiska uppföljningar under 2016 visade på ett prognosticerat negativt helårsresultat gentemot budget. I exempelvis delårsbokslutet per augusti 2016 lämnades en prognos på helåret om - 9.6 mkr. I december 2016 redovisades ett negativt resultat om cirka -8 mkr. Individ- och familjeavdelningen redovisade det största underskottet vilket förklarades av ökat antal institutions- och familjehemsplaceringar. Enligt nämndens delårsrapport beror problemen i övrigt på personalförsörjningsproblem, övertidskostnader, kostnad för hög sjukfrånvaro och material. De förtroendevalda revisorerna har mot bakgrund av ovanstående och sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt det som väsentligt att genomföra en granskning av socialnämndens verksamhets- och ekonomistyrning. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter, samt risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning, det vill säga i enlighet med lagar, regler och fullmäktiges beslut. 1 Arbetsbelastningen ansågs ha påverkat verksamhetens följsamhet till rutiner och processer vilket medförde brister i kostnadskontroll. Arbetsbelastningen ansågs också bidragit till ökad personalomsättning och sjukfrånvaro. Den höga sjukfrånvaron resulterade i ökade kostnader för sjuklöner, fyllnadstid och övertid. 196 3

Utifrån syftet med granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur säkerställer nämnden att arbetet med analys och prognos avseende verksamhet och ekonomi är ändamålsenligt? Hur följer nämnden upp ekonomiskt utfall och prognos? Vilka åtgärder har nämnden beslutat om för att komma till rätta med underskottet? Hur har nämnden följt upp att beslutade åtgärder genomförts? 2.3. Avgränsningar Granskningen avser socialnämnden. Granskningen har inriktats på individ- och familjeavdelningen (IFA), kommunala hälso- och sjukvårdsavdelningen (KHS) och äldreomsorgsavdelningen (ÄO). Under 2017 har avdelningen för ensamkommande barn granskats inom ramen för en av revisionens övriga granskningar. 2.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna framgår av bilaga 1. 2.5. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjupersonerna har valts ut utifrån att granskningens syfte har ett övergripande perspektiv. För att få en kompletterande bild har intervjuer genomförts med kommunens ekonomer. En källförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten 197 4

3. Styrning och uppföljning I detta kapitel besvaras revisionsfrågorna om hur socialnämnden säkerställt att arbetet med analys och prognos avseende verksamhet och ekonomi är ändamålsenligt samt hur socialnämnden följer upp ekonomiskt utfall och prognos. 3.1. Tjörns kommuns styrmodell Kommunfullmäktige (hädanefter fullmäktige) i Tjörns kommun fattade i januari 2015 beslut om en ny styrmodell och budget- och uppföljningsprocess. Fullmäktige beslutar om övergripande vision och strategiska områden för kommunen. Inför varje mandatperiod fastställer fullmäktige inriktningsmål för mandatperioden utifrån de strategiska områdena. Därefter formuleras prioriterade mål som avser det kommande budgetåret. De ska bidra till att nå inriktningsmålen. De prioriterade målen ska så långt som möjligt formuleras så att resultaten kan mätas över tid i delårsrapporter och årsredovisning. Fullmäktige beslutar om budget och flerårsplan i juni. Därefter ska varje nämnd fördela budgetramen inom sin verksamhet, samt ta fram mål för verksamheten och göra prioriteringar. Utöver fullmäktiges mål kan nämnden formulera egna mål som är knutna till verksamhetens grunduppdrag. Senast i november ska nämnden besluta om detaljbudget. Till alla mål ska en eller flera indikatorer kopplas för att möjliggöra uppföljning 2. Därefter utarbetar förvaltningarna aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen. I bilaga 2 finns en bild som illustrerar kommunens styrmodell och målarbete. Kommunens definition av god ekonomisk hushållning är att verksamhetsmålen ska vara uppfyllda till 75 procent och att de finansiella målen ska vara helt uppfyllda. För att uppnå inriktningsmålet god ekonomisk hushållning ska kommunen, i enlighet med fullmäktiges beslut, bland annat effektivisera verksamheterna. Samtliga nämnder har fått i uppdrag att senast april 2017 ta fram effektiviseringar motsvarande 2 % av bruttobudgeten. Det motsvarar för socialnämnden ca 7,4 miljoner kronor. 3.1.1. Ledningssystem för stöd och uppföljning Som stöd i verksamheternas arbete med styrning och uppföljning har kommunen infört ett ledningssystem. Ledningssystemet är ett IT-stöd som ska hjälpa verksamheterna att arbeta enligt modellen. Ledningssystemet ska tillsammans med styrmodellen bidra till en förbättrad styrning, uppföljning och kvalitet i kommunens verksamheter. Verksamhetsansvariga ska via ledningssystemet enkelt kunna följa upp kommunens verksamheter. Förvaltningschef för socialförvaltningen (förvaltningen) framför vid intervju att ledningssystemet tydliggör roller i uppföljningsarbetet, då det exempelvis framgår vilken funktion som ska skriva i vilket avsnitt. Det bidrar även till en hög grad av delaktighet. Dock erbjuder ledningssystemet i dagsläget inte ett fullgott stöd i arbetet. Det medför att verksamheterna idag måste komplettera med visst manuellt arbete. Det handlar till exempel om att ta fram statistik rörande personal och sjukfrån- 2 De indikatorer som är kopplade till inriktningsmål och prioriterade mål tas fram av fullmäktige i samband med målformuleringen. 198 5

varo. Förvaltningen får i vid sådana tillfällen stöd från kommunens personalenhet för framtagande av nyckeltal. Personalenheten bistår dock inte i analys- och uppföljningsarbetet kring nyckeltalen. Det stöd som personalenheten erbjuder upplevs av förvaltningschef och avdelningschefer inte alltid vara tillräckligt. Mer verksamhetsnära stöd från personalenheten efterfrågas, för att på så sätt kunna utveckla analysen av nyckeltalen. Utvecklingen av ledningssystemet har enligt uppgift försenats på grund av det senaste årets personalomsättning på kommunkansliet. 3.2. Socialnämndens organisation Socialnämnden (nämnden) leder förvaltningen som verkställer nämndens uppdrag. Förvaltningen är organiserad i fyra avdelningar och leds av en förvaltningschef. Vi har i granskningen särskilt fokuserat på de tre sistnämnda avdelningarna (för avgränsning se avsnitt 2.3): Avdelningen för ensamkommande barn (EKB) Individ- och familjeavdelningen (IFA) Kommunala hälso- och sjukvårdsavdelningen (KHS) Äldreomsorgsavdelningen (ÄO) Varje avdelning leds av en avdelningschef, som styr och fördelar arbetet via ett antal enhetschefer. Inom KHS saknas enhetschefer och där fördelas arbetet i stället till två gruppledare. Inom samtliga avdelningar finns ett antal kvalitetsombud som har till uppgift att säkerställa rutiner, utföra egenkontroll och följa upp enheternas målarbete. 3.3. Socialnämndens styrning Nämndens styrning av verksamhet och ekonomi utgår från fullmäktiges och nämndens budget samt kommunens styrmodell. När fullmäktige i juni beslutat om kommunens budget startar förvaltningens budgetberedning. Förvaltningsledningen avsätter två heldagar för att samtala om vision och tolka målen 3. Därefter sker avstämning kring tolkningen med presidiet. Förvaltningschefen har sedan separata möten med varje avdelningschef och deras utvecklingsledare i syfte att bryta ner mål och ekonomiska ramar på avdelningsnivå. Ytterligare avstämningar sker med nämnden inför beslut om detaljbudget. Nämndens ekonomistyrning utgår därtill från det prioriterade målet om god ekonomisk hushållning. Av kommunens budget för 2017 framgår att nämnder och styrelse ansvarar för att planera verksamheten inom de ekonomiskt givna ramarna. Det omfattar bland annat att nämnden ska hantera oförutsedda kostnader. 3.3.1. Verksamhetsstyrning Socialnämnden antog i november 2016 detaljbudget för 2017. I detaljbudgeten har nämnden enbart beslutat om ett mål utöver de mål som fullmäktige fastställt. Det avser mål om att handlingsplaner ska tas fram utifrån kommunens kompetensförsörjningsplan. Målet är relaterat till 3 I förvaltningsledningen ingår förvaltningschef, avdelningschefer samt en utvecklingsledare. 199 6

det prioriterade målet Rätt kompetens på rätt plats. Vi noterar att varken fullmäktige eller socialnämnden har fastställt mål riktade till funktionshinderverksamheten 4. Vi har inte heller kunnat se att nämnden beslutat om några uppdrag till funktionshinderverksamheten som utgör ledning för verksamheten. I bilaga 3 redovisas nämndens mål och indikatorer för 2017. Enligt styrmodellen ska förvaltningen bryta ner nämndens mål i aktiviteter för verksamheterna. Aktiviteterna beskrivs i avdelningsspecifika verksamhetsplaner och vidare hela vägen ner till personliga mål för medarbetarna. Avdelningscheferna har till uppgift att förankra och föra ut målen i sina verksamheter. För att säkerställa att nämndens styrning genomsyrar verksamheten har förvaltningen tagit fram ett årshjul. Av årshjulet framgår årets händelser avseende ekonomi, personal, möten och uppföljningar. Respektive verksamhet använder årshjulet som grund för sin planering och kan komplettera med sina specifika behov och uppdrag. Vi har i granskningen noterat att det av årshjulet inte framgår att eller när verksamhetsplanerna ska färdigställas. Granskningen visar att avdelningschefernas arbetssätt med att bryta ner nämndens mål skiljer sig åt. Förvaltningschef framför att förvaltningsledningen har diskuterat huruvida förvaltningen bör likrikta arbetet. Avdelningarnas differentierade uppdrag och verksamhet bedöms dock medföra vissa behov av varierande arbetssätt. Avdelningarnas arbete med verksamhetsplaner IFA är en avdelning med många enheter och flera olika verksamheter. För att samordna utvecklingsarbetet har avdelningschefen sedan årsskiftet en utvecklingsledare anställd centralt på avdelningen. Utvecklingsledaren är del av ledningsgruppen och är delaktig i arbetet med att bryta ner nämndens mål och förankra dem ute på enheterna. Granskningen visar att IFA inte har tagit fram någon verksamhetsplan för 2017. Orsaken uppges vara att ledningssystemet inte kunnat kopplas till verksamheten på ett bra sätt. Det medför att verksamheten behöver arbeta i flera olika system. Dessutom medför avsaknaden av mål för funktionshinderområdet att styrning och uppföljning avseende denna verksamhet hanteras utanför ledningssystemet. Enligt uppgift har dialog istället förts i ledningsgruppen och upplevelsen är att det fungerat väl. Förvaltningsledningen är överens om att alla avdelningar ska ta fram verksamhetsplaner. Avdelningschef för IFA uppger att avdelningen tagit fram verksamhetsplan inför 2018. Inom ÄO bryts målen ned vid så kallade planeringsdagar där avdelningschef tillsammans med enhetschefer deltar. Då tas även den övergripande verksamhetsplanen fram. Därefter bryts verksamhetsplanen ner till enhetsspecifika planer, och sen vidare ner i utvecklingsplaner med mål för den enskilde medarbetaren. Respektive utvecklingsplan kopplas till lönekriterier i syfte att den enskilde medarbetaren ska förstå sin roll. För 2017 har en verksamhetsplan inte tagits fram för hemtjänsten. Detta avses göras för 2018. I 2017 års verksamhetsplan har avdelningen tydliggjort planeringen genom att utveckla och verksamhetsanpassa förvaltningens årshjul. 4 Av intervju med avdelningschef för IFA framkommer att mål för funktionshinder tillkommer i budget 2018. 200 7

Inom KHS finns det en verksamhetsplan för 2017. Den har till större delen utarbetats av avdelningschefen, med stöd av gruppledarna. Verksamhetsplanen har inte till fullo implementerats i verksamheten, till exempel har inte samtliga verksamheter inom avdelningen informerats om planen via arbetsplatsträffar (APT). Inom ramen för granskningen framkommer inte hur avdelningen bryter ned målen. 3.3.2. Ekonomistyrning Utgångspunkterna för nämndens ekonomistyrning har tidigare beskrivits i avsnitt 3.3. Av budgethandlingen framkommer att flera mål och nyckeltal inte mäts eller kan bedömas förrän året är slut. Det innebär att det först vid årsredovisningen är möjligt att, bland annat, bedöma målet rörande god ekonomisk hushållning i sin helhet. Som utgångspunkt i arbetet med analys och prognosarbete följer nämnden kommunens budget- och uppföljningsprocess. Det finns ett årshjul som tydliggör den kommunövergripande processen. Vi har i granskningen inte kunnat se att det i övrigt finns riktlinjer eller rutiner som utgör stöd i ekonomistyrningen. Avdelningschef för KHS framför att det hade varit behövligt. I arbetet med ekonomisk analys och prognos har förvaltningen stöd av ekonomer vilka är organiserade vid en kommuncentral ekonomiavdelning. De har i uppdrag att stötta förvaltningarna i arbetet. Ekonomerna är anvisade specifika avdelningar och är behjälpliga främst vad avser uppföljning av ekonomin. Därutöver kan de bistå med att ta fram statistik kopplad till ekonomi (till exempel avseende försörjningsstöd). I syfte att säkerställa och likställa uppföljningsarbetet har kommunkansliet tagit fram checklistor 5 som ekonomerna utgår från i sitt arbete. Det finns också systemstöd för uppföljning av resultat. Vid intervjuer framkommer att det efterfrågas ett mer verksamhetsnära stöd avseende ekonomistyrningen (se avsnitt 3.5.2). I kommunens checklista för introduktion av nyanställda chefer ingår genomgång med ekonom avseende ekonomisystem, budget och uppföljningsarbete. Stödets omfattning anpassas därefter utifrån individuella behov. Av intervjuer framkommer att det finns utbildningsbehov kring ekonomi. Det erbjuds i dagsläget inga löpande utbildningar inom området. Det faktum att kommunen nyligen infört en del nya ekonomisystem har därtill medfört ökad efterfrågan på utbildning. Ekonomerna uppger att det kan vara svårt att möta chefernas behov på grund av tidsbrist. 3.4. Intern kontroll I socialnämndens reglemente anges att nämnden är ansvarig för att den interna kontrollen inom nämndens ansvarsområde är tillräcklig, att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt samt att uppföljning och utvärdering sker enligt styrmodellen. I socialnämndens interna kontrollplan för 2017 ingår: kontroll av upprättad genomförandeplan i hemtjänst 5 En checklista för arbetet med månadsuppföljning och bokslut och en för framtagande av prognos. 201 8

uppföljning kring följsamhet av rutin för sjukfrånvaron uppföljning kring följsamhet av rutin för övertid Uppföljning rapporteras till nämnden i samband med delårsuppföljningar och årsredovisningen. Av protokoll framgår att uppföljning av sjukfrånvaron inte kunnat redovisas p.g.a. byte till ett nytt personalsystem. Det medför att förvaltningen med stöd av personalenhet tar fram viss statistik manuellt (se avsnitt 3.1.1). Bytet av system påverkar även uppföljningen av rutinen för övertid då siffrorna som ligger till grund för analys och måluppfyllelse inte är helt kvalitetssäkrade. Presidiet framför att nämnden kände till problemet vid beslut om intern kontrollplan. Nämnden var även medveten om att det kunde medföra problem vid uppföljningen. 3.5. Socialnämndens uppföljning Uppföljning av mål och ekonomi sker i två delårsrapporter och årsredovisning. I delårsrapporterna redovisas förvaltningens aktiviteter och resultat av ett fåtal nyckeltal. De aktiviteter som omfattas av verksamhetsplanerna följs upp och analyseras i verksamhetsberättelser på enhets- och förvaltningsnivå. Verksamhetsberättelserna ligger sedan till grund för nämndens årsredovisning. Verksamhetsuppföljningen omfattar även andra områden så som intern kontroll, klagomål, synpunkter och avvikelser. Socialnämnden tar därutöver löpande del av uppföljning avseende både verksamhet och ekonomi. Ett antal verksamhetsspecifika nyckeltal samt ekonomi följs upp varje månad. Presidiet framför vid intervju att den utvecklade uppföljningen bidragit till en bättre insyn i verksamheternas arbete och utveckling. Utifrån den löpande uppföljningen begär nämnden ibland fördjupade uppföljningar och mer information av förvaltningen. Uppföljning sker då oftast vid nästkommande sammanträde, eller återkommande under ett antal sammanträden framöver. I tabellen nedan sammanfattas den verksamhets- och ekonomiuppföljning som nämnden regelbundet tar del av: Uppföljning Frekvens Verksamhet Ekonomi Delårsrapport 1 April X x Delårsrapport 2 Augusti X x Årsredovisning Februari X x Handlingsplan IFA (se kapitel 4) Månadsvis X x Handlingsplan ÄO (se kapitel 4) Månadsvis X x Nyckeltal IFA 6 Månadsvis X Nyckeltal ÄO 7 Månadsvis X Budgetuppföljning Månadsvis 8 X x Intern kontroll Kvartalsvis X 6 Nyckeltal kring verkställda och ej verkställda beslut inom särskilt boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt mötesplatsen. 7 Nyckeltal kring verkställda och ej verkställda beslut inom särskilt boende äldreomsorg, biståndsbedömda timmar samt fixartjänsten. 8 Av protokoll från 2017 framgår att nämnden inte tagit del av budgetuppföljningar för januari. 202 9

Analys försörjningsstöd 9 Kvartalsvis X x Ej verkställda beslut 10 Kvartalsvis X lex Sarah och lex Maria Kvartalsvis X Tabell 1: Socialnämndens löpande verksamhets- och ekonomiuppföljning 3.5.1. Verksamhetsuppföljning, analys och prognos I nämndens budget för 2017 framgår att uppföljning av ett antal kvalitetsmässiga indikatorer ska ske. Det rör såväl kvalitativa indikatorer kring exempelvis bemötande och delaktighet som kvantitativa uppföljningar av antalet fallolyckor och köpta dygn på behandlingshem. Av protokoll framgår att nämnden följer upp indikatorer och därtill tar del av uppföljningen kring respektive avdelnings nyckeltal. Därutöver tar nämnden del av lagstadgad uppföljning, exempelvis kring ej verkställda gynnande beslut. Verksamheten följs upp och analyseras av cheferna inom förvaltningen varje månad. Arbetet med verksamhetsuppföljning är organiserat på olika sätt inom avdelningarna. Inom KHS utför avdelningschef det mesta av uppföljnings- och analysarbetet på egen hand. Orsaken är att det inom enheten inte finns enhetschefer och att de två gruppledarna enligt uppgift har varit hårt belastade. Avdelningschefen framför att den tidigare avsaknaden av verksamhetsplan medfört att det saknats en systematik i uppföljningsarbetet. Enligt avdelningschefen har verksamhetsplanen inte utgjort underlag för den löpande uppföljningen 2017. Avdelningschefen har följt upp de av nämnden beslutade målen inför delårsrapporterna. Uppföljning utifrån verksamhetsplanen kommer enligt uppgift att läggas in i årshjulet för 2018. För att fånga upp nödvändig information deltar avdelningschefen regelbundet på enheternas möten. Det uppges vara tillräckligt för att få det underlag avdelningschefen behöver för att kunna göra en tillräcklig analys. Det finns enligt uppgift planer på att tillsätta en enhetschef. Inom IFA ansvarar enhetscheferna för merparten av uppföljnings- och analysarbetet. Varje vecka träffas de i en gemensam ledningsgrupp för analys- och prognosarbete. Därutöver träffas enhetscheferna även i separata utvecklingsgrupper. Gruppernas uppdrag är att analysera och prognostisera respektive verksamhetsområde utifrån nämndens mål och för att finna effektiviseringslösningar med bibehållen kvalitet. Inför rapportering till nämnd sammanställer utvecklingsledare och avdelningschef det underlag som enhetscheferna lagt in i ledningssystemet. Avdelningschef framför att analysarbetet ibland kan upplevas ofullständigt utifrån att verksamheterna är komplexa och i stor grad påverkas av omvärldsfaktorer som nämnden inte alltid kan förutse. Det kan handla om förändrad lagstiftning eller svårigheter vid rekrytering. Inom ÄO träffas ledningsgruppen varannan vecka. Avdelningschef för ÄO har därutöver regelbundna avstämningsmöten med respektive enhetschef utifrån behov. Enhetscheferna ansva- 9 Sedan flera år tillbaka tar nämnden kvartalsvis del av uppföljning och analys kring hur försörjningsstödet utvecklas. 10 Rapport rörande ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och LSS som skickas till Inspektionen till vård och omsorg (IVO). 203 10

rar för uppföljning och analys avseende sina respektive verksamheter. Enhetscheferna sammanställer även sina mål varje delår. Avdelningschef sammanställer underlaget och skriver en sammanfattande analys. Verksamhetsplanen utgör enligt uppgift en viktig del i uppföljningsarbetet då planen innehåller årshjul och metodbeskrivningar, vilket utgör stöd för enhetscheferna. Förvaltningschefen är den som slutligen ser över uppföljningarna till nämnden. Vid intervjuer framkommer att analysarbetet kan utvecklas. Samtliga intervjuade upplever dock att arbetet med analys och uppföljning är väl förankrat inom förvaltningen och att roller och ansvar är tydliga. 3.5.2. Ekonomisk uppföljning, analys och prognos Kommunens styrmodell anger att månadsuppföljningar ska ske tre gånger per år (mars, september, oktober). Nämnden har intensifierat frekvensen och förvaltningschef uppger vid intervju att nämnden delges formella budgetuppföljningar varje månad, förutom i januari och juli. Vi kan av protokoll utläsa att nämnden tagit del av budgetuppföljning för samtliga månader förutom februari och juni. Budgetuppföljningarna och delårsrapporter innehåller periodens resultat och en bedömning av helårsprognos. Förvaltningens uppföljningsprocess startar den andra veckodagen i månaden. Ekonomerna har tagit fram en blankett där enhetschef fyller i resultat, åtgärder för att komma i balans, prognos per helår samt analys 11. Samtidigt genomför ekonomerna periodiseringar 12 och bokföring, vilket enhetscheferna använder som underlag för sin analys. Därefter har ekonomerna avstämningsmöten inom varje avdelning för att diskutera prognosen. Inom avdelningarna varierar det kring vilka som deltar vid dessa möten. Inom IFA deltar enhetschef och avdelningschef. Inom KHS deltar gruppledare och avdelningschef. För ÄO deltar avdelningschefen, enhetschefer och utvecklingsledare. Utöver dessa formella avstämningsmöten sker löpande kontakt utifrån behov. Ungefär två veckor in i månaden ska resultatet vara avstämt med och förankrat hos förvaltningschefen. Ekonomernas upplevelse är att cheferna har god insyn i sina verksamheter och stödet mest består i hjälp att avläsa resultatet. Det uppges finnas en systematik i det ekonomiska uppföljningsarbetet. Arbetssättet är detsamma oavsett om det handlar om budgetuppföljningen eller arbete i samband med delårsrapport och årsredovisning. I de två sistnämnda är dock analysen mer detaljerad. Ekonomerna framför att tidsramen för uppföljningsarbetet är snäv, och att mycket tid och resurser läggs på de detaljerade periodiseringarna. Det medför att tiden blir knapp för enhetschefernas analys. För att effektivisera processen har man under året försökt utveckla och förändra periodiseringsnyckeln 13 genom att minska detaljnivån. Det uppges inte ha gett den effekt 11 Inom KHS görs detta av gruppledare då det inte finns enhetschefer inom avdelningen 12 Periodisering är att fördela kostnader och intäkter över bokföringsperioder, så att rätt kostnad hamnar på rätt månad (t.ex. kostnader för hyror, köpta platser osv). 13 Periodiseringsnyckel är ett hjälpregister för hur kostnader och intäkter ska bokföras och fördelas. 204 11

de förväntat sig. Förvaltningschef och avdelningschefer delar bilden av att mycket tid går åt till periodiseringar, vilket medför att ekonomerna inte har tid att fördjupa sig i verksamhetsspecifika frågor. Vid intervju med förvaltnings- och avdelningschefer framkommer att ekonomernas stöd inte täcker förvaltningens behov. Ett mer verksamhetsnära och omfattande stöd uppges kunna bidra till mer djupgående analyser och utvecklingsarbete. 3.6. Bedömning Enligt kommunallagens 6 kap. 7 skall nämnden inom sitt område tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Av styrmodellen i Tjörns kommun framgår att nämnden ska bryta ner fullmäktiges mål till mål för verksamheterna. Förvaltningen ska sedan bryta ned dessa i aktiviteter. Enligt kommunens budget 2017 ska de prioriterade målen så långt som möjligt formuleras på ett sätt så att resultaten kan mätas över tid i delårsredovisning och årsredovisning. Att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt innebär enligt God revisionssed för kommunal verksamhet att nämnden har en styrning och uppföljning mot mål och beslut. Att styrelsen eller nämnden har tolkat och brutit ned dessa är av stor betydelse för styrningen. Granskningen visar att nämndens verksamhetsmässiga styrning främst utgår från nämndens detaljbudget. Nämnden har fastställt fullmäktiges mål för majoriteten av sina verksamheter. Av budgeten framkommer att nämnden i begränsad omfattning utarbetar egna mål. Nämnden har inte heller utarbetat mål för verksamheten funktionshinder. Inom ramen för granskningen framkommer att vissa verksamheter inte tagit fram verksamhetsplaner eller förankrat nämndens mål hos medarbetarna. I vissa fall har verksamhetsplanerna inte heller utgjort underlag för uppföljning, analys och prognos. Som stöd i analys och prognosarbetet finns ett ledningssystem. Granskningen visar att systemet inte ger fullgott stöd i förvaltningens analys- och prognosarbete. Detta innebär att en del av arbetet sker utanför ledningssystemet. I övrigt består stödet i arbetet med analys och prognos främst av ekonomerna inom kommunen. Granskningen visar att ekonomernas stöd är uppskattat och väsentligt för verksamheterna. Dock upplevs stödet begränsat. Det framkommer att det finns få riktlinjer och rutiner till stöd i arbetet. Det erbjuds inte heller några utbildningar inom området, vilket granskningen visat är efterfrågat. Granskningen visar att analysarbetet är i behov av utveckling. Nämnden tar kontinuerligt del av uppföljningar, analyser och prognoser över verksamhet och ekonomi. Detta gör nämnden bland annat inom ramen för delårs- och årsbokslut. Därtill sker månadsvisa uppföljningar av nyckeltal och ekonomi. Granskningen visar att flera mål och nyckeltal inte mäts eller bedöms i delårsbokslutet. Därtill framkommer att flera områden inom den interna kontrollen inte kunnat följas upp på grund av begränsad statistik. Vi bedömer att socialnämnden i viss utsträckning säkerställt att arbetet med analys och prognos avseende verksamhet och ekonomi är ändamålsenligt. Avsaknaden av mål för funktions- 205 12

hinder samt det faktum att vissa avdelningar ej brutit ned eller förankrat mål hos sina verksamheter bedömer vi påverkar möjligheten till uppföljning, analys och prognos inom nämndens verksamhet. Inom vissa avdelningar har inte heller verksamhetsplanerna använts som underlag till uppföljning och analys. Detta riskerar att leda till godtyckliga analyser kring utfall och resultat. Det är inte heller förenligt med kommunens styrmodell. Därtill framkommer att förvaltningens efterfrågar mer verksamhetsnära stöd för att kunna utveckla de analyser och prognoser som nämnden tar del av. Vi bedömer att nämnden säkerställt uppföljning av ekonomiskt utfall och prognos. Detta sker i månatliga uppföljningar utöver delårs- och årsbokslut. Vi bedömer dock att nämnden bör tillse att fler mål och nyckeltal kan bedömas i delårsbokslutet, vilket ska vara möjligt enligt kommunens styrmodell. I annat fall kan inte nämnden följa utvecklingen av verksamhet och ekonomi. Nämnden bör enligt vår mening också säkerställa att områdena i internkontrollplanen kan följas upp. 206 13

4. Socialnämndens åtgärder för ekonomi i balans I detta kapitel besvaras revisionsfrågorna om vilka åtgärder socialnämnden beslutat om för att komma till rätta med 2016 års underskott samt hur nämnden följer upp att beslutade åtgärder genomförts. Under 2016 genomfördes en genomlysning av nämnden mot bakgrund av att den redovisat ett ekonomiskt underskott (avdelningarna IFA och ÄO). Genomlysningens syfte var att identifiera strukturer som påverkar nämndens kostnader. I en workshop utarbetade medarbetare och chefer åtgärdsförslag som syftade till att minska kostnader och utveckla verksamheten. Åtgärderna sammanställdes i handlingsplaner för respektive avdelning som redovisat ett underskott. Nämnden beslutade i maj 2016 att uppdra åt förvaltningen att arbeta med de åtgärdsplaner som upprättats. Nämnden följer sedan januari 2017 månadsvis arbetet utifrån handlingsplanerna. I den månatliga uppföljningen tar nämnden del av ett antal nyckeltal, kostnader samt en beskrivning av det pågående arbetet. Enhetscheferna ansvarar för den löpande uppföljningen av handlingsplanerna. Utvecklingsledaren sammanställer skrivelse till nämnden och avdelningschefen föredrar ärendet muntligt på sammanträdet. Då handlingsplanerna är omfattande fokuseras avdelningarnas arbete på fyra prioriterade åtgärder som förvaltningen ska fokusera på. Enligt uppgift har nämnden beslutat om vilka åtgärder som ska prioriteras men detta dokumenteras inte. Förvaltningschefen uppger att beslut om prioriterade åtgärder fattas muntligt vid beredningar och föredragningar på nämnd och presidium. I tabellen nedan framgår vilket underlag som ingår i redovisningen: IFA Prioriterade åtgärder: tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan beställare/utförare, utveckla hemmaplanslösningar för personer med beroendeproblematik budget i balans Uppföljningen innehåller: Handlingsplanen med prioriterade åtgärder Resultat av hemmaplanslösningar ÄO Prioriterade åtgärder: tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan beställare/utförare, öka engagemanget minska sjukfrånvaron budget i balans Uppföljningen innehåller: Handlingsplanen med prioriterade åtgärder Sjuklönekostnader, äldreboende och hemtjänst Uppföljning av nyckeltal gällande volymer och Kostnad övertid och fyllnad, äldreboende och kostnader för barn och unga hemtjänst Uppföljning av nyckeltal gällande volymer och Antalet omprövade biståndsbeslut kostnader för vuxna/missbruk Kostnader för sjuk- och övertidsersättning, Antalet betalningsdagar för utskrivningsklara Funktionshinderområdet Tabell 2: Innehåll i uppföljningarna till socialnämnden utifrån handlingsplanerna Presidiet framför att uppföljningen ger en bra bild över arbetet och medför en förbättrad kontroll över kostnaderna. Därtill upplevs dialogen med förvaltningen ha förbättrats och roller och ansvar har förtydligats. 207 14

Av delårsrapport 2 framkommer att både IFA och ÄO redovisar ett positivt resultat. Prognosen anges dock kunna ändras då alla kostnader kopplade till sommarmånaderna ännu inte är säkerställda. I tabellen nedan redovisas socialnämndens helårsprognoser och delårsresultat 2 för 2016 och 2017: Resultat delår 2 2016 Helårsprognos delår 2 2016 Resultat delår 2 2017 IFA - 6,6 miljoner kronor * 1,5 miljoner kronor * ÄO - 2,6 miljoner kronor * 5 miljoner kronor * Helårsprognos delår 2 2017 Socialnämnden - 8 miljoner kronor - 9,6 miljoner kronor 3,7 miljoner kronor 3 miljoner kronor * Redovisas inte i delårsrapport 2 Tabell 3: Jämförelse över resultat delår 2 samt helårsprognos för 2016 respektive 2017 Av uppföljningarna framkommer bland annat att arbetet med hemmaplanslösningar inom IFA inneburit att man kunnat undvika externa placeringar för barn och unga samt vuxna med missbruk. Pågående placeringar har därtill kunnat avslutas tidigare än planerat. Förvaltningen beräknar att köpta placeringar hade medfört en kostnad av drygt 3 600 000 kronor för barn och unga och 2 100 000 kronor för vuxna med missbruk (räknat på en schablonkostnad fram till sista maj). Av granskningen framkommer att det inom IFA:s områden finns vissa svårigheter att få fram kvalitetssäkrad statistik. Det har medfört att verksamheten ser behov av att kvalitetssäkra den statistik som finns samt analysera vilken statistik som på kort och lång sikt kan fungera som underlag för såväl verksamhet samt nämnd. Inom ÄO visar uppföljningen på minskade kostnader för övertid och fyllnad 14 samt sjukfrånvaro jämfört med 2016. Exempelvis visar uppföljningen i september att det ackumulerade resultatet för sjukfrånvaron inom hemtjänsten var 665 000 kronor. Motsvarande kostnad för 2016 var 978 000 kronor. I tabellen nedan redovisas kostnaderna per månad för sjukfrånvaro och övertid/fyllnad inom hemtjänsten och äldreboende: Jan Feb Mars April Maj Jun-aug Sjukfrånvaro Hemtjänst 66 200 66 200 119 850 86 000 71 000 209 000 = ca 69 000 kr/ mån Äldreboende 105 700 147 000 58 668 90 000 118 100 176 000 = ca 58 600 kr/mån Övertid/fyllnad Hemtjänst 191 800 205 100 174 823 141 000 114 000 803 000 = ca 267 600 kr/mån Äldreboende 263 200 248 400 136 252 267 000 185 000 596 000 = Ca 198 600 kr/mån Tabell 4: Fördelning av kostnader per månad enligt redogörelse för handlingsplaner ÄO 14 Fyllnadstid (även kallat mertid) är arbete som deltidsanställd utför utöver sin sysselsättningsgrad 208 15

Tabellen visar att kostnaderna har stora variationer över månaderna. Inför budgetuppföljningen varje månad lämnar enhetschefer skriftligt dokument på orsaker och åtgärd. Underlaget sammanställs och diskuteras på den månatliga budgetsittningen med ekonom, avdelningschef och utvecklingsledare. Inom ramen för granskningen framkommer inte om nämnden tagit del av analys över orsakerna till variationerna. Utifrån målet om god ekonomisk hushållning beslutade nämnden dessutom i mars att avveckla Ungbo 15. Grunden till beslutet var att förvaltningens utvecklade arbete med hemmaplanslösningar medfört minskat behov av placeringar på Ungbo. Avvecklandet av Ungbo motsvarade efterfrågad effektivisering som tidigare beskrivits i avsnitt 3.1. Vid en översiktlig protokollgranskning kan vi inte se att nämnden har beslutat om ytterligare specifika åtgärder för ekonomi i balans. 4.1. Bedömning I kommunallagens 8 kap. 1 uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I Tjörns kommunbudget 2017 framgår att kommunens verksamhet ska vara effektiv och professionell med hög kvalitet. Ett av kommunens prioriterade mål är god ekonomisk hushållning och nämnden ansvarar för att planera verksamheten inom de ekonomiskt givna ramarna. Av granskningen framkommer att nämnden beslutat om åtgärder i syfte att minska kostnader och utveckla verksamheterna. Nämnden följer upp arbetet med åtgärderna månadsvis. Det ekonomiska resultatet i delårsrapport 2 tyder på att åtgärderna börjar ge effekt. Dock framkommer att IFA har svårigheter med att säkerställa viss statistik. Nämnden har beslutat om åtgärder för effektivisering i enlighet med fullmäktiges beslut. Vi bedömer att nämnden vidtagit åtgärder för att hantera underskottet samt säkerställt en tillräcklig uppföljning. Resultatet visar dock på stora variationer över månaderna. Nämnden bör ta del av analyserna över variationerna i syfte att stabilisera kostnadsbilden. Därtill bör nämnden tillse att den statistik som ligger till underlag för uppföljningen är tillförlitlig. 15 Ungbo var ett Hem för vård och boende (HVB-hem) för ungdomar med normbrytande beteende. 209 16

5. Samlad bedömning 5.1. Slutsats Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning, det vill säga i enlighet med lagar, regler och fullmäktiges beslut. Utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor, uppställda revisionskriterier och grunderna för ansvarsprövning bedömer vi att socialnämnden till viss del har fastställt en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Framförallt finns det utvecklingsområden av flera delar avseende styrning och ledning. 5.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur säkerställer nämnden att arbetet med analys och prognos avseende verksamhet och ekonomi är ändamålsenligt? Hur följer nämnden upp ekonomiskt utfall och prognos? Bedömning Nämnden har fastställt mål för samtliga verksamheter med undantag av funktionshinder inom avdelningen IFA. Avdelningen IFA har inte heller tagit fram en verksamhetsplan. Avdelningen KHS har inte förankrat sin verksamhetsplan inom alla enheter eller använt den i sitt arbete med uppföljning, analys och prognos. Detta medför en avsaknad av struktur i uppföljningsarbetet. Stödet avseende analys och prognos består av ett ledningssystem, enstaka riktlinjer och den centrala ekonomiavdelningen. Ledningssystemet uppges inte erbjuda ett tillräckligt stöd i uppföljningsarbetet. Exempelvis kan viss statistik som utgör underlag för uppföljningsarbetet inte säkerställas i systemet. Detta påverkar även uppföljningen av internkontrollplanen. Ett mer verksamhetsnära stöd efterfrågas för att kunna utveckla arbetet med uppföljning och analys. Omfattande arbete med periodiseringar tar mycket tid i anspråk. Det saknas förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner som utgör stöd i arbetet med analys och prognos. Vi bedömer att nämnden till viss del säkerställt ett ändamålsenligt arbete med analys och prognos men att det finns utvecklingsområden som vi nämnt ovan. Nämnden följer varje månad ekonomiskt utfall och prognos via budgetuppföljning. Till denna uppföljning finns en analys kopplad. Nämnden 17 210

får även månadsvis nyckeltalsuppföljning avseende IFA och ÄO. Därutöver sker uppföljning genom de två delårsrapporterna och årsredovisningen. Vilka åtgärder har nämnden beslutat om för att komma till rätta med underskottet? Hur har nämnden följt upp att beslutade åtgärder genomförts? Socialnämnden har beslutat om handlingsplaner för IFA och ÄO med åtgärder för att minska kostnader och utveckla verksamheten. Nämnden uppges ha beslutat om vilka åtgärder förvaltningen ska prioritera. Besluten är inte dokumenterade. Nämnden har också vidtagit åtgärder för att möta fullmäktiges krav på effektivisering inom kommunens verksamheter. Detta har nämnden uppnått genom att stänga ett HVB-hem. Vi bedömer att nämnden vidtagit åtgärder för att hantera underskottet. Nämnden får månatligen ta del av uppföljningar av handlingsplanerna och prioriterade åtgärder. Vi bedömer att nämnden säkerställt en tillräcklig uppföljning. Uppföljningen visar att det förekommer stora variationer mellan månaderna och att viss statistik inte är tillförlitlig. Vi bedömer att nämnden bör ta del av analyserna över variationerna i kostnaderna som framgår av uppföljningen och säkerställa att statistiken som ligger till grund för uppföljningen är tillförlitlig. 5.3. Identifierade förbättringsområden/rekommendationer Vi har utifrån granskningen identifierat förbättringsområden och rekommenderar socialnämnden att: Fastställa mål för samtliga avdelningar och verksamheter inom nämndens ansvarsområde Tillse att nämndens mål förankras hos avdelningarna och förs ut till medarbetarna Tillse att samtliga avdelningar utarbetar verksamhetsplaner och att de utgör underlag för avdelningarnas uppföljning, analys och prognos Tillse att det utarbetas övergripande riktlinjer och rutiner till stöd i avdelningschefernas arbete med ekonomisk uppföljning och prognos Tillförsäkra att förvaltningen har tillräckligt stöd i arbetet med verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning, analys och prognos Tillse att uppföljning av internkontrollplanen sker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll Ta del av analyserna över kostnadsvariationerna i uppföljningen av åtgärder för ekonomi i balans samt kvalitetssäkra statistiken som utgör underlag för uppföljningen 211 18

Göteborg den 11 december 2017 Maria Tengros Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Erik Söderberg Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 19 212

Bilaga 1: Revisionskriterier Kommunallagen (1991:900) Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Reglemente för socialnämnden (2016-03-23, KF 52) Enligt 6 är socialnämnden ansvarig för att den interna kontrollen inom nämndens ansvarsområde är tillräcklig, att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt samt att uppföljning och utvärdering sker enligt av kommunfullmäktige beslutad styrmodell. Tjörns kommuns budget 2017 I kommunens budget anges bland annat på sid 7 att utifrån de mål och den detaljbudget som fullmäktige och nämnd formulerat och beslutat bestämmer sedan förvaltningarna vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska kunna uppfyllas och en god ekonomisk hushållning kan råda. Tjörns kommuns styrmodell (2015-02-12) Styrmodellen beskriver hur verksamheten ska planeras, styras, följas upp och utvecklas för att nå uppsatta mål. Styrmodellen ska fungera som ett ramverk och stöd för verksamheterna samt stödja det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Syftet med införandet av en ny styrmodell för Tjörns kommun är att det ska leda till: förbättrad styrning, uppföljning och kvalitet tydliga gränsdragningar och roller tydligare röd tråd från politiska mål och prioriteringar ner till enskilda medarbetares vardag mer fokus på analys av resultat och utveckling av verksamheten Tjörns kommuns reglemente för intern kontroll (2005-02-10, KF 9) Reglementet syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll. Det innebär att de med rimlig grad av säkerhet ska säkerställa att följande mål uppnås: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje nämnd har därvid att tillse att en organisation/rutiner upprättas för den interna kontrollen samt att regler och anvisningar antas. 213 20

Bilaga 2: Tjörns kommuns styrmodell Bild: Styrmodell Tjörns kommun 21 214

Bilaga 3: Utdrag ut socialnämndens detaljbudget 2017 Tabellen nedan redovisar målen i socialnämndens detaljbudget. Samtliga mål, förutom det rörande handlingsplaner för det prioriterade målet Rätt kompetens på rätt plats, är beslutade av kommunfullmäktige. Strategiskt område Vi skapar välfärd och livskvalitet för alla Inriktningsmål Effektiv, professionell och tillgänglig service Delaktighet, inflytande och medbestämmande Prioriterat mål Bemötande Rätt kompetens på rätt plats Minska sjukfrånvaro och personalomsättning Indikatorer Mål Resultat delår 2 Nöjd-Medborgar-Index, Bemötande, 60 % Ej redovisat tillgänglighet Medarbetare som är sjukskrivna, 6,50 Ej redovisat andel Bemötande hemtjänst, andel 85 % Ej redovisat mycket nöjda brukare Bemötande särskilt boende, andel 70 % Ej redovisat mycket nöjda brukare Nöjd-Medborgar-Index, Bemötande, 60 % Ej redovisat tillgänglighet Under 2016 har en kompetensförsörjningsplan Under för kommunen tagits fram. 2017 kom- Utifrån denna ska åtgärder genomföras mer för- för att skapa förutsättningar för att valtningen, det finns rätt kompetenser i kommunens under led- olika verksamheter. Arbete ska ning av också genomföras för att säkra en kommunens framtida kompetensförsörjning. per- sonalav- delning, ta fram handlingsplaner. Målet är att under 2017 minska sjukfrånvaron samt personalomsättningen med 1 % jämfört med 2016. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Hänsyn till åsikter och önskemål, brukarbedömning hemtjänst, andel positiva svar Hänsyn till åsikter och önskemål, brukarbedömning särskilt boende äldre, andel positiva svar 65 Ej redovisat 91 % Ej redovisat 86 % Ej redovisat Skapa ett strukturerat och välkomnande mottagande av nyanlända Öka inflytande och delaktighet för unga på Tjörn Nöjd-Inflytande-Index, helheten 38 Ej redovisat För att öka de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet ska en modell alternativt ett forum för ungdomsinflytande tas fram. Invånare 16-64 utrikesfödda sökande 4,9 % Ej redovisat i program med aktivitets- stöd, andel av registerbaserade arbetskraften 16-64 år Invånare 16-64 utrikesfödda öppet 6,3 % Ej redovisat arbetslösa, andel av regis- terbaserade arbetskraften 16-64 år 22 215

Vi uppmuntrar det livslånga lärandet för att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och egen försörjning Brukarna inom äldreomsorgen ska uppleva en hög kvalitet i kommunens tjänster och service Utveckla individanpassade lösningar på hemmaplan för unga och vuxna missbrukare Tjörn ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp och bo i Minska försörjningsstödet och få fler människor i arbete Bemötande hemtjänst, andel 85 % Ej redovisat mycket nöjda brukare Bemötande särskilt boende, andel 70 % Ej redovisat mycket nöjda brukare Driftsformer äldreomsorg, antal 3 Ej redovisat Personalkontinuitet, antal personal 18 Ej redovisat som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Trygghet hemtjänst, andel 55 % Ej redovisat mycket trygga brukare Trygghet särskilt boende, andel 57 % Ej redovisat mycket trygga brukare Palliativ vård Avlidna som före döden fått informerande 60 % Ej redovisat samtal om att han/hon är döende, andel Avlidna som smärtskattats, andel 15 % Ej redovisat E-hälsa Införda e-tjänster, antal 2 Ej redovisat Utveckla stöd till anhöriga Förebyggande arbete för att förhindra fallolyckor Anhöriga som fått erbjudande om stöd och hjälp, andel Fallolyckor inom socialförvaltningens verksamhet, antal Säkerhetsrond, invånare över 80 år som erbjudits säkerhetsrond, andel Säkerhetsrond, patienter som kommer hem från sjukhus som erbjudits säkerhetsrond, andel Köpta dygn på behandlingshem för unga missbrukare, antal Köpta dygn på behandlingshem för vuxna missbrukare, antal 100 % Ej redovisat 550 312 100 % Ej redovisat 100 % Ej redovisat 1 323 942 887 690 Barn och unga där kultur- och 60 Ej redovisat fritidsaktiviteter tas upp i individuella vårdplaner, andel Utveckla systematiserad samverkan för barn i förskoleklassåk 5 Öka möjligheten till aktiv fritid för grupper med lågt deltagande Aktualisera och fokusera på värdegrundsarbete Invånare 16-64 år som är arbetslösa 3 % el. i konjunkturbero- ende program, andel (%) Utbetalt försörjningsstöd, kr 6 700 000 4 785 391 Bild: Utdrag ut socialnämndens detaljbudget med mål och indikatorer kopplade till verksamheterna 23 216

Bilaga 4: Källförteckning Genomförda intervjuer: Gruppintervju socialnämndens presidium, 2017-10-13 Förvaltningschef socialförvaltningen, 2017-10-10 Avdelningschef äldreomsorg, 2017-10-10 Avdelningschef kommunal hälso- och sjukvård, 2017-10-09 Avdelningschef individ- och familjeomsorg, 2017-10-10 Gruppintervju två ekonomer kommunkansliet, 2017-10-09 Dokumentation: Arbetsordning socialnämnden Budget Tjörns kommun 2017 Budget socialnämnden 2016 samt 2017 Budget- och uppföljningsprocess i Tjörns kommun Budgetuppföljning mars och maj 2017 Checklista månadsuppföljning och bokslut Checklista vid framtagande av prognos Delårsrapporter socialnämnden 2015, 2016 samt 2017 Intern kontrollplan socialnämnden 2017 Kompetensförsörjningsplan Tjörns kommun 2017-2025 Nyckeltalsredovisning avdelning individ och familjeomsorg januari - augusti 2017 Nyckeltalsredovisning avdelning äldreomsorg januari - augusti 2017 Protokoll socialnämnden januari-december 2016 samt januari - oktober 2017 Redogörelse för åtgärdsplaner avdelning individ och familjeomsorg januari - oktober 2017 Redogörelse för åtgärdsplaner avdelning äldreomsorg januari - oktober 2017 Reglemente för intern kontroll Reglemente för socialnämnden Riskanalys intern kontroll socialnämnden 2017 Styrmodell Tjörns kommun Uppföljning intern kontrollplan delår 1 2017 Verksamhetsplan avdelning kommunal hälso- och sjukvård 2017 Verksamhetsplan avdelning äldreomsorg 2017 Årshjul socialförvaltningen 2017 Årsredovisning socialnämnden 2015 och 2016 Årsredovisning Tjörns kommun 2017 217 24

Skärhamn 2018-01-16 Till Kommunfullmäktige, Skärhamn Motion: "Stoppa detaljplansprocessen, Södra Hamnen" Bakgrund: Det pågår en ytterst kostsam detaljplanprocess för en ny detaljplan i Södra Hamnen, Skärhamn. Det saknas anledning att Tjörns skattebetalare skall bekosta en ny detaljplan vilken är ytterst osäker om den går att genomföra överhuvudtaget. Vi har gått igenon handlingar och finner att kostnaderna för Tjörns skattebetalare att genomföra planen blir så omfattande att det inte finnes skäl att överhuvudtaget fortsätta med planarbetet. Tjörn skattebetalare har redan betalat 4 miljoner för planarbetet. Det framkommer också att ett stort hotellkomplex i hamnen kommer att störa allmänhetens tillgänglighet i området. Protesterna är starka mot att anlägga ett hotell från allmänheten. Tjörnpartiet lyssnar på Tjörnborna och vi anser att hotellet inte skall byggas i hamnen. Det framkommer också att parkeringar kommer att kosta Tjörns skattebetalare över 100 miljoner att anlägga. Det är alltså fråga om sådana kostnader som är orimliga i förhållanden till samhällsnyttan för gemene Tjörnbo. Tjörn kommun behöver skolor, äldreboende, dagis. Därmed skall inte ofantliga summor läggas på att driva igenom detaljplaner som liknar mer önsketänkande än de är realistiskt genoförbara. Vi anser att kommunstyrelsen inte tar dess kontrollansvar ifråga om kostnader för 218

planen och dess genomförande. Vi anser därför att kommunfullmäktige skall uppdraga åt kommunstyrelsen att stoppa planprocessen och redovisa konstnader för fullmäktiges ledamöter. Vi föreslår fullmäktige att besluta: 1. Att kommunfullmäktige skall uppdraga åt kommunstyrelsen att stoppa planprocessen. 2. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att redovisa nedlagda konstnader för fullmäktiges ledamöter. 3. Att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att fakturera de hitills nedlagda kostnaderna som förvaltningen har haft till de intressenter och exploatörer som omfattas av en ny detaljplan. Gert Kjellberg Cyril Esbjörnsson Tjörnpartiet 219

...,-~VÄSTRA 'Y' GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Informations brev Datum 2018-01-16 Diarienummer PNV 2017-00064 Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Till kommunfullmäktige Ny lag gällande patientnämndsverksamhet 1 januari 2018 Avtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland I Västra Götalandsregionen finns fem patientnämnder som betjänas av ett gemensamt kansli: patientnämnden Göteborg, norra-, södra-, västra- och östra patientnämnden. Samtliga 49 kommuner i Västra Götaland har avtal med patientnämnderna i Västra Götalandsregionen. Avtalen mellan Västra Götalandsregionen och respektive kommun är i de flesta fall tecknade 1999 eller de närmast följande åren. Västra patientnämnden har ansvar för avtalen med följande kommuner: Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Tidigare lag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. upphörde att gälla 1 januari 2018. Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården 1 januari 2018 trädde lag (2017 :3 72) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården i kraft. Lagen är i stora delar samstämmig med tidigare lag om patientnämndsverksamhet men ger patientnämnderna en mer central roll i klagomålshanteringen. Patientnämnderna åläggs att utifrån patientklagomål, iakttagelser och avvikelser av betydelse, göra mer analyser att återföra till politiker och tjänstemän i syfte att bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och mer personcentrerad hälso- och sjukvård. Vidare ska nämnderna, enligt samma lagrum, göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Utredningsskyldigheten för Inspektionen för vård och omsorg förändrades vid samma tidpunkt. Patientnämndens uppdrag omfattar all den offentligt finansierade hälso- och sjukvård som ges på uppdrag av eller genom avtal med kommunen. Det berör framförallt hälso- och sjukvårdsinsatser för äldre men också skolhälsovård. Det är Postadress: Patientnämndernas kansli 413 45 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: E-post: 010-441 20 00 patientnamnden@vgregion.se 220 Webbplats: www.vgregion.se/patientnamnden

2 (2) kommunen som är vårdgivare i de flesta fall, vilket innebär att det på politisk nivå i kommunen är kommunfullmäktige som är ytterst ansvarig. Vårdgivaren får tydligare skyldigheter i sin hantering av klagomål samt att på ett strnkturerat sätt ta tillvara patientnämndernas iakttagelser och analyser. Erbjudande Med anledning av ovanstående erbjuder patientnämnden att efter inbjudan från kommunfullmäktige/kommunstyrelse, eller annan av detta organ utsett, komma och inf mmera om patientnämndsverksamhet och den nya lagen och uppdraget. Patientnämnden beräknar en tidsåtgång på 45 minuter exklusive frågor. För patientnämndens del kan flera kommuner informeras samtidigt om så önskas. Inget hindrar att kommunen utöver berörda politiker även bjuder in exempelvis hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda till ett sådant informationsmöte. Kontakt För dialog och bokning av infmmationsmöte: Robin Lyktberg, nämndsekreterare, robin.lyktberg@vgregion.se. För frågor rörande avtalet: Mona-Lisa Dahlberg, förvaltningsjurist, mona-lisa.dahlberg@vgregion.se. Yvonne Tellskog, förvaltningschef, yvonne.tellskog@vgregion.se. OUITTi Ordförande Västra patientnämnden 221

Protokoll Diarienummer Sida 2018-01-12 203-36451-2017 1(4) Anja Garstad Länsjurist 010-2245486 Överförmyndaren Stenungsunds kommun Via e-post: overformyndaren@stenungsund.se Inspektion enligt 19 kap 17 föräldrabalken och 20 förmynderskapsförordningen Länsstyrelsen Överförmyndaren Plats Länsjuristen Anja Garstad Länsjuristen Linda Bidestedt Länsjuristen Therese Bragd Gustavsson Enhetschefen Helena Maxon Handläggaren Caroline Olsson Handläggaren Lisa Simonsson Handläggaren Susanne Nyström Nämndordförande Jakob Hallman Överförmyndarenhetens expedition i Stenungsund Tid Den 6 och 7 december 2017 Inför inspektionen har årsredogörelse för år 2016 fyllts i och olika checklistor, rutiner samt verksamhetsplan för 2017 lämnats in. Inspektionen Inspektionen inleddes med ett samtal där det bl.a. redogjordes för vad som hänt sedan Länsstyrelsens senaste inspektion 2016. Årsredogörelsen gicks översiktligt igenom. Vidare har det diskuterats frågeställningar som rör bl.a. hantering av ärenden där redovisningshandlingar som sänts med vanlig post till folkbokföringsadressen efter att uppdraget upphört kommer tillbaka samt hantering av ärenden där man upptäcker att den tidigare överförmyndaren brustit i sin ärendehandläggning och hur sådana brister kan läkas. Register som förs av överförmyndaren enligt 9 förmynderskapsförordningen (1995:379) har granskats och därefter har ett antal stickprovsvis utvalda akter granskats på plats. Ett kortare samtal avslutade inspektionen med en översiktlig genomgång av de iakttagelser som gjorts i de granskade akterna. Allmänt Av de uppgifter som lämnats under tillsynsbesöket och i den inlämnade årsredogörelsen framgår följande. Sedan 2015 är det gemensam nämnd för Stenungsunds, Tjörns, Orusts och Lilla Edets kommuner. Det finns ett samarbetsavtal där Stenungsund har arbetsgivaransvaret för överförmyndarenheten. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 222 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se