Kommunfullmäktige sammanträder den 22 mars 2018, kl. 18:30, Stora Tjörnsalen, Kommunhuset

Transkript

1 222 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktige sammanträder den 22 mars 2018, kl. 18:30, Stora Tjörnsalen, Kommunhuset Inledning 1 Mötets öppnande 2 Val av justeringspersoner (protokollet föreslås justeras 21/3 kl 15:45) 3 Upprop 4 Fastställande av dagordning Beslutsärenden 5 Val av suppleant i Tjörns Bostads AB (MP) 2018/4 6 Val av ledamot i barn- och utbildningsnämnden (S) 7 Val av ledamot i kultur- och fritidsnämnden (S) 8 Val av ersättare i kultur- och fritidsnämnden (S) 2018/4 2018/4 2018/4 9 Val av ersättare i valberedningen (S) 2018/4 10 Val av suppleant i styrelsen för Renova AB och Renova Miljö AB Begäran om entledigande från Robert Johansson (M) från uppdraget som suppleant i styrelsen för Stiftelsen Hjälteby Samlingslokal (MP mandat) 2018/4 2018/

2 Val av suppleant i styrelsen för Stiftelsen Hjälteby Samlingslokal (MP) 2018/4 13 Policy för invånardialog 2016/ Revidering av reglementet för krisledningsnämnden 15 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning / / Anmälningsärenden 16 Nämndernas svar på revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration 2017/ Välkomna! Anders G Högmark ordförande Johan Nilsson kommunsekreterare 2

3 From: Robert Johansson Sent: 6 Mar :14: To: Johan Nilsson Subject: Avsägelse Hej! Vill säg av mig uppdraget som ersättare i styrelsen för Stiftelsen Hjälteby Samlingslokal. Det är ett miljöparti plats. Robert Johansson.(M) 3

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Policy för invånardialog 2016/266 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy för invånardialog. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Några små justeringar är gjorda i förslaget utifrån de remissvar som inkommit. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 29 den 22 februari 2018, Kommunstyrelsen, 197 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 209 den 16 november 2017, Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott, 259 den 11 oktober 2017, Kultur- och fritidsnämnden, ordförandebeslut den 20 juni 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 36 den 27 april 2017, Socialnämnden, 92 den 26 april 2017, Tjörns Hamnar AB, 7 den 27 mars 2017, Tjörns Måltids AB, 6 den 23 mars 2017, Tjörn Bostads AB, 10 den 22 mars 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 31 den 3 februari 2017, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 44 den 21 september 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 37 den 24 augusti 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 30 den 18 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 29 juni 2017, Policy invånardialog, Inkomna remissvar. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Policy för invånardialog 2016/266 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta policy för invånardialog. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Några små justeringar är gjorda i förslaget utifrån de remissvar som inkommit. Tidigare beslut Kommunstyrelsen, 197 den 30 november 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 209 den 16 november 2017, Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott, 259 den 11 oktober 2017, Kultur- och fritidsnämnden, ordförandebeslut den 20 juni 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 36 den 27 april 2017, Socialnämnden, 92 den 26 april 2017, Tjörns Hamnar AB, 7 den 27 mars 2017, Tjörns Måltids AB, 6 den 23 mars 2017, Tjörn Bostads AB, 10 den 22 mars 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 31 den 3 februari 2017, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 44 den 21 september 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 37 den 24 augusti 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 30 den 18 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 29 juni 2017, Policy invånardialog, Inkomna remissvar. Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut med justering i sista stycket, sidan åtta, enligt nedan: Invånardialogen är öppen för alla politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Men de förtroendevalda måste skilja på sin roll som partipolitiker och sin roll som kommunalt förtroendevald. I en invånardialog representerar politikerna i första hand kommunen och inte ett politiskt parti. Invånardialogen är öppen för alla politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. I en invånardialog ska politisk debatt undvikas då det handlar om att ha en öppen kommunikation med invånarna för att samla på sig deras synpunkter, tankar och idéer. Lars Carlsson (M) och Jeanette Lagervall (S) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla Björns Möllers (M) förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

8 Dokumenttyp och beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunchef Dokumentnamn Policy för invånardialog Dokumentet gäller för Tjörns kommun inkl kommunala bolag Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige Giltig till och med Tillsvidare Policy för invånardialog Kommunkansli, Kommunledningskontoret Magdalena Patriksson

9 Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Detta är invånardialog Definition En del i styrningen Skillnad mellan invånardialog och brukardialog Därför ska vi ha invånardialoger 6 4 Principer för invånardialog 7 5 Ansvar för invånardialog 8 Sida 2 (8) Error! No text of specified style in document. 9

10 1 Bakgrund Tjörns kommuns målsättning är att leverera tjänster och service till sina invånare som håller en upplevt god kvalitet. Kommunens tjänster och service ska motsvara de behov och förväntningar som invånarna har. En förutsättning för att kunna göra detta är att kommunen har god kunskap om vilka behov invånarna har och vad de tycker och tänker i en mängd olika frågor. För att fånga engagemang och synpunkter är det viktigt att kommunen öppnar upp för en dialog på invånarnas villkor. Det kan vara genom att använda befintliga arenor eller skapa nya. För en ökad invånardialog gäller det att hitta dialogformer för olika målgrupper och frågor, men också att skapa förutsättningar så att alla invånare har möjlighet att delta i dialogen. Det finns en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. Denna policy ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger vilka ska vara en del av Tjörns kommuns styrning. Policyn kompletteras med en handbok för genomförande av invånardialog. Denna tas fram av kommunkansliet och beslutas av kommunchef. Sida 3 (8) Error! No text of specified style in document. 10

11 2 Detta är invånardialog Invånardialog handlar om att lyssna på de som lever och verkar i kommunen att skapa former för inflytande, delaktighet och medskapande och att ge invånarna en möjlighet till inflytande även mellan valen. Invånardialogen är ett sätt att stärka demokratin och ge invånarna tillgänglighet till de demokratiska beslutsprocesserna. Invånardialog handlar ytterst om att använda invånarnas engagemang för att utveckla det samhälle de lever i. För att kunna fortsätta utveckla kommunen är det invånarna som bäst vet vilka förväntningar och behov de har kopplat till den kommunala servicen och de tjänster som kommunen erbjuder. Invånardialogen handlar om att lyssna och att bli lyssnad på. Invånardialog handlar inte om opinionsbildning, marknadsföring eller om att övertyga människor om att ett budskap eller beslut är det riktiga och rätta. 2.1 Definition Invånardialog i Tjörns kommun är en strukturerad dialog om samhällsfrågor mellan politiker och invånare som ett tydligt inslag och underlag inför beslut i kommunen. Frågor lämpliga för invånardialog är ofta av långsiktig och strategisk karaktär. 2.2 En del i styrningen Invånardialog i Tjörns kommun ska användas som en del i styrningen. Detta innebär att aktivt använda en strukturerad dialog mellan politiker och invånare som ett tydligt inslag och underlag inför beslut i kommunen. Resultatet från dialogerna kompletterar tjänstemännens faktaunderlag i beslutsprocessen. Det kan handla om beslut i nämnder, beredningar eller i kommunfullmäktige i frågor där man behöver input från invånarna för att kunna fatta hållbara beslut. Sida 4 (8) Error! No text of specified style in document. 11

12 2.3 Skillnad mellan invånardialog och brukardialog Invånardialog handlar inte om att ta emot och bemöta invånarnas synpunkter och frågor det görs varje dag i våra verksamheter. Inte heller om att informera om vad kommunen gör. Invånardialogen skiljer sig från den dagliga dialogen om våra verksamheter som tjänstemännen har med invånarna och våra kunder, föräldrar och elever etc. Denna dialog samt information om vad vi gör är viktig men det är inte det vi menar med invånardialog. Vi kallar denna dialog brukardialog och den kräver ofta inte några politiska beslut. Frågor som tas upp i brukardialogen fokuserar i stor utsträckning på hur verksamheten bedrivs och fungerar. Vid brukardialogen deltar inte politiska representanter och det är inte heller alltid så att resultatet från dialogen används som underlag vid politiska beslut. Sida 5 (8) Error! No text of specified style in document. 12

13 3 Därför ska vi ha invånardialoger Invånardialogen ska komplettera, förstärka och stödja beslutsfattandet. Invånardialogen ger en möjlighet att foga samman invånarnas synpunkter, önskemål och värderingar med de faktakunskaper som tjänstemännen tar fram inför politiska beslut. Det är också ett sätt att öka kontakten mellan de förtroendevalda och invånarna. En systematisk invånardialog kan bland annat ge ett bredare underlag för att fatta bra och hållbara beslut samt ge ökad legitimitet för politiska beslut öka invånarnas delaktighet och möjlighet att vara med och påverka kommunens verksamhet öka invånarnas kunskap om kommunens verksamhet och den politiska beslutsprocessen öka invånarnas förståelse för fattade beslut och prioriteringar öka de förtroendevaldas kunskap och förståelse för den verklighet som invånarna lever i öka de förtroendevaldas kunskap om invånarnas synpunkter, önskemål, prioriteringar och värderingar skapa transparens och öppenhet stärka invånarnas tillit och förtroende för kommunen och det demokratiska systemet skapa ökat engagemang och ansvar hos invånarna bidra till bättre kvalitet på kommunens tjänster och service fånga upp nya idéer som kanske annars inte dykt upp öka möjlighet att matcha vår service och våra tjänster med invånarnas behov minska antalet intressekonflikter och missnöjesyttringar vid genomförande av politiska beslut. Sida 6 (8) Error! No text of specified style in document. 13

14 4 Principer för invånardialog Invånardialogen är de förtroendevaldas ansvar och används som ett redskap i besluts- och styrprocessen. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att lyfta frågor till dialog i god tid så att de är påverkbara. Invånardialog ska övervägas när förtroendevalda har ett behov av att få reda på vad kommunens invånare har för åsikter och prioriteringar i en viss fråga för att få ett bra beslutsunderlag. Invånardialogen ska ha ett tydligt syfte och det ska alltid finnas möjlighet att påverka. Deltagarna ska vid varje dialog informeras om vilken grad av inflytande de kommer ges i dialogen samt hur resultatet kommer att behandlas. Dialogfrågorna måste vara viktiga och angelägna så att invånarna upplever sitt deltagande som meningsfullt. Alla invånare som berörs av dialogen ska ges goda förutsättningar att kunna delta. I varje invånardialog ska hänsyn tas till den aktuella målgruppens utgångspunkter, exempelvis ålder, språk och eventuella funktionsvariationer. Metoder och verktyg ska väljas utifrån målgrupp, syfte och vad resultatet av dialogen ska användas till. Om så behövs ska flera olika metoder och verktyg användas för att få ett så stort deltagande som möjligt. Uppsökande arbete ska övervägas för att få fler att engagera sig. Resultatet av invånardialogen är rådgivande. Ansvaret för att prioritera frågor och göra bedömningar utifrån ett helhetsperspektiv ligger på politikerna som fattar beslut i frågan. Resultatet av genomförd dialog ska alltid redovisas i beslutsunderlaget. Resultatet av dialogen ska återkopplas så snart som möjligt. Dialogprocessen ska utvärderas och utvecklas löpande. Samlad information om invånarnas möjligheter till delaktighet, inflytande och påverkan ska finnas på kommunens webbplats. Där ska också finnas information om kommande och avslutade invånardialoger. Sida 7 (8) Error! No text of specified style in document. 14

15 5 Ansvar för invånardialog Invånardialogen kan initieras av såväl tjänstemän som politiker men det är politiken som beslutar om huruvida invånardialog ska genomföras eller inte. I frågor som rör endast en nämnds verksamhetsområde kan nämnden fatta beslut om genomförande av invånardialog. I frågor som berör flera nämnder är kommunfullmäktige beslutande instans. Vid en invånardialog representerar politikerna sin nämnd/kommunen och inte det egna partiet. Invånardialog handlar om frågor som kräver politiska beslut. De förtroendevalda i kommunen är därför självklara deltagare i dialogen och även mottagare av det som framkommer i dialogen. Det är också politikerna som fattar beslut om åtgärder kopplat till det som framkommit i dialogen. Kommunens tjänstemän finns med som stöd i arbetet med invånardialog och är de som i huvudsak hanterar de praktiska arbetsuppgifterna kopplade till dialogen som till exempel planering, genomförande, dokumentation samt bearbetning av resultat, återkoppling av resultat och utvärdering av dialogen. Invånardialogen är öppen för alla politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. I en invånardialog ska politisk debatt undvikas då det handlar om att ha en öppen kommunikation med invånarna för att samla på sig deras synpunkter, tankar och idéer Sida 8 (8) Error! No text of specified style in document. 15

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Kommunstyrelsen Magdalena Patriksson Utvecklingsledare Telefon magdalena.patriksson@tjorn.se Dnr 2016/ Skriv beslutsinstans TJÖRN1000, v1.0, Tjänsteutlåtande policy invånardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna policy för invånardialog. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Några små justeringar är gjorda i förslaget utifrån de remissvar som inkommit. Tidigare beslut KSFU , 30 KSFU , 37 KSFU , 44 KSAU , 31 TBAB , 10 TMÅAB , 6 THAB , 7 SN , 92 BUN , 36 KFN ordförandebeslut Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 16

17 2 (3) Dnr 2016/ Bilagor Policy invånardialog Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ärendet Invånarna i kommunen väljer regelbundet sina förtroendevalda som representanter, vilket utgör grunden för beslutsfattande och ansvarstagande på lokal nivå. Under 2000-talet har det politiska klimatet ändrats. Flertalet undersökningar visar ett ojämnt valdeltagande och ett minskande förtroende för politikerna. Allt färre väljer att engagera sig i politiska partier och ta offentliga förtroendeuppdrag. Tjörns kommuns målsättning är att leverera tjänster och service till invånare och besökare som håller en god kvalitet och som motsvarar de behov som finns. En förutsättning för att kunna göra det är att kommunen har god kunskap om vilka behov invånarna har och vad de tycker och tänker i en mängd olika frågor. För att fånga engagemang och synpunkter är det därför viktigt att kommunen öppnar upp för en dialog på invånarnas villkor. Det kan vara genom att använda befintliga arenor eller skapa nya. För en ökad invånardialog gäller det att hitta dialogformer för olika målgrupper och frågor, men också att skapa förutsättningar så att alla invånare har möjlighet att delta i dialogen. SKL (Sveriges kommuner och landsting) som arbetat nationellt med frågor kopplade till medborgardialog menar att för att dialogen ska vara en naturlig del av en kommuns verksamhet så behövs politisk styrning i frågan. Genom att fastställa principer för dialog, organisation och processer kopplade till dialogen kan kommunen skapa dialog som är meningsfull och som kan skapa nytta för politiker, medborgare och tjänstemän. Trots att Tjörns kommun under många år, och i många fall, bedrivit framgångsrik dialog med våra invånare saknas det ett politiskt ställningstagande kring principerna för invånardialog. Det har heller inte varit tydligt vilket ansvar politikerna och tjänstemännen har i frågan och inte heller vad som är vårt gemensamma ansvar. Utifrån uppdrag i budget 2016 tog dåvarande Enheten för utredning och utveckling fram ett förslag på policy för invånardialog på Tjörn. Policyn beskriver de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Dokumentet är en förutsättning för ett mer systematiskt arbete med invånardialog och säkerställer att den dialog som genomförs med Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 17

18 3 (3) Dnr 2016/ kommunens invånare blir en del av styrningen i kommunen. Policyn kommer att kompletteras med en handbok för invånardialog. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Samtliga nämnder och styrelser ställer sig positiva till det framtagna förslaget. Socialnämnden önskar tillägg i förslaget att invånardialog även kan ske utan politiska beslut. En liknande kommentar har inkommit från kultur- och fritidsnämnden. Skillnaderna mellan brukardialog och invånardialog har därför förtydligats i förslaget. Ett avsnitt kopplat till ansvarsfördelning har också lagts till. Barnperspektivet Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Konsekvens För att invånardialog ska kunna genomföras på ett effektivt och professionellt sätt ska det vid beslut om invånardialog också beslutas om en budget för dialogen. Detta för att säkerställa erforderliga kommunikationsinsatser och resurser i form av till exempel lokal, utrustning och personella resurser. Att arbeta mer systematiskt med invånardialog enligt förslaget innebär att politiker ska delta i dialogen vilket kommer att medföra ökade kostnader i form av politiska arvoden. Ann-Britt Svedberg Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 18

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Policy för invånardialog 2016/266 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy för invånardialog. Reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig skriftligt mot beslutet. Reservationen redovisas sist i paragrafen. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Några små justeringar är gjorda i förslaget utifrån de remissvar som inkommit. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 209 den 16 november 2017, Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott, 259 den 11 oktober 2017, Kultur- och fritidsnämnden, ordförandebeslut den 20 juni 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 36 den 27 april 2017, Socialnämnden, 92 den 26 april 2017, Tjörns Hamnar AB, 7 den 27 mars 2017, Tjörns Måltids AB, 6 den 23 mars 2017, Tjörn Bostads AB, 10 den 22 mars 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 31 den 3 februari 2017, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 44 den 21 september 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 37 den 24 augusti 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 30 den 18 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 29 juni 2017, Policy invånardialog, Inkomna remissvar. Ajournering Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 15:26 15:35. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att anta policy för invånardialog med justering i sista stycket sidan åtta. Benny Andersson (S) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla Lars Carlssons (M) förslag. Gert Kjellberg (TP) föreslår att kommunstyrelsen ska avslå Lars Carlssons (M) förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Lars Carlssons (M) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Lars Carlssons (M) förslag. Nej-röst för Gert Kjellbergs (TP) förslag. Omröstningsresultat 15 Ja-röster, Martin Johansen (L), Annika Kristensson (L), Lars Carlsson (M), Björn Möller (M), Filip Gollungberg (M), Susanne Landgren (M), Roland Flyckt (KD), Azar Hedemalm (MP), Mats Kristensson (C), Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Nils Lackfors (S), Leif Göbel (S), Thord Jansson (SD). 1 Nej-röst, Gert Kjellberg (TP). Lars Carlssons (M) förslag väljs. Skriftlig reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig enligt: Jag reserverar mig mot beslutet då det saknas skäl att ge restriktioner gällande enskilda förtroendevaldas åsikter. Policyn kan också strida mot kommunallagen och dess bestämmelser samt den yttrandefrihet som återfinnes i grundlagen. En kommunal policy för invånardialog skall inte minska Tjörnbornas möjligheter till en öppen dialog och redovisning av ståndpunkter från enskilda ledamöter. Att alla övriga partier utom Tjörnpartiet vill ge restriktioner för en öppen debatt och frågehantering rörande kommunala frågor visar på att synen på demokrati och alla rätt till att få yttra sig inte är ett mål för övriga partier. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Alla människors lika värde och allas rätt att uttrycka sina åsikter skall fortsatt få förekomma inom Tjörns kommun anser jag. Jag reserverar mig mot övriga partiers syn på en öppen demokratisk debatt. Gert Kjellberg / Tjörnpartiet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 21

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Policy för invånardialog 2016/266 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Förslaget på policy har varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Några små justeringar är gjorda i förslaget utifrån de remissvar som inkommit. Tidigare beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott, 259 den 11 oktober 2017, Kultur- och fritidsnämnden, ordförandebeslut den 20 juni 2017, Barn- och utbildningsnämnden, 36 den 27 april 2017, Socialnämnden, 92 den 26 april 2017, Tjörns Hamnar AB, 7 den 27 mars 2017, Tjörns Måltids AB, 6 den 23 mars 2017, Tjörn Bostads AB, 10 den 22 mars 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 31 den 3 februari 2017, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 44 den 21 september 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 37 den 24 augusti 2016, Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott, 30 den 18 maj Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 29 juni 2017, Policy invånardialog, Inkomna remissvar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 22

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att arbetsutskottet ska överlämna ärendet till kommunstyrelsen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 23

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott Svar på remiss: Policy för Invånardialog 2016/266 Beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott beslutar att utskottet har inget att erinra mot förslag till policy för invånardialog. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har översänt policy för invånardialog på remiss till miljö- och samhällsbyggnadsutskottet. Plan- och byggavdelningen har tagit del av förslaget och har inget att erinra. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 10 oktober 2017, Policy för invånardialog. Förslag till beslut på sammanträdet Jörgen Myrberg (KD) och Robert Johansson (MP) föreslår att miljö- och samhällsbyggnadsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 24

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Maria Bäckersten Kulturstrateg maria.backersten@tjorn.se Dnr 2017/ Kommunstyrelsens arbetsutskott TJÖRN1000, v1.0, Remissvar: Policy för invånardialog Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden tycker att förslaget till policy för invånardialog i Tjörns kommun är bra och ser fram emot att få ta del av den handbok som ska komplettera policyn. 2. Nämnden betonar att dialog även förekommer i det löpande arbetet. Policyn bör därför föreslå att olika delar av dialogmodellen även kan ingå i arbetsuppgifter som inte föregås av eller leder till ett politiskt beslut. 3. Nämnden ifrågasätter också varför frågeställningar som tas upp för dialog inte får vara för abstrakta och föreslår att den meningen stryks. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut , 31 Bilagor Policy för invånardialog Beslutet skickas till Kommunledningskontoret Ärendet Invånardialog handlar om att lyssna på dem som lever och verkar i kommunen. Det handlar också om att skapa former för invånarnas inflytande, delaktighet och medskapande. Invånardialog är ett sätt att stärka demokratin. Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 25

26 2 (2) Dnr 2017/ Enligt den föreslagna definitionen i policyn ska invandrardialog i Tjörns kommun vara en strukturerad dialog om samhällsfrågor mellan politiker och invånare som ett tydligt inslag och underlag inför beslut i kommunen. Resultatet från dialogerna ska komplettera tjänstemännens faktaunderlag i beslutsprocessen. Barnperspektivet Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har Synpunkter Enligt policyn kan invånardialogen initieras av såväl tjänstemän som politiker men det är politiken som beslutar om invånardialog ska genomföras eller inte. Kultur- och fritidsförvaltningen vill betona att dialog även förekommer i det löpande arbetet. Policyn bör därför föreslå att olika delar av dialogmodellen även kan ingå i arbetsuppgifter som inte föregås av eller leder till ett politiskt beslut. Förvaltningen ifrågasätter också varför frågeställningar som tas upp för dialog inte får vara för abstrakta och föreslår att den meningen stryks. Annica Skog Tf. förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 26

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Remiss från KSAU - Policy för invånardialog 2017/59 Beslut Socialnämnden ställer sig bakom framtagen policy för invånardialog med förbehållet att invånardialog även kan ske på initiativ av förvaltningen. Barnkonventionen Invånardialog omfattar alla invånare i Tjörns kommun, gamla som unga. De principer för invånardialog som finns i policyn säkerställer att invånardialog genomförs på målgruppens villkor och utifrån de förutsättningar som målgruppen har. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Ett förslag till policy för invånardialog har tagits fram och remitteras av KSAU till samtliga nämnder och kommunala bolag. I policyn framgår att Invånardialogen kan initieras av såväl tjänstemän som politiker men det är politiken som beslutar om huruvida invånardialog ska genomföras eller inte. Socialförvaltningen arbetar redan idag utifrån ett arbetssätt där forskning, professionell kunskap och genom dialog med olika målgrupper i frågor som rör specifika områden är grundläggande, evidensbaserad praktik. Det innebär att den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. Socialförvaltningen har haft flera invånardialoger utan politisk beställning t.ex. när vi hade fokusgrupper kring missbruk, anhörigstöd, barn som far illa. Socialförvaltningens invånardialoger kan därför inte endast skötas genom politiska beställningar utan även på initiativ av förvaltningen. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut , 31 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 27

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Beslutsunderlag KSAU:s beslut Policy för invånardialog Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Policy för invånardialog 2017/77 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner förvaltningens utlåtande och ställer sig positiv till policy för invånardialog. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet kan ge positiva konsekvenser för barn. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Det förslag till invånardialog som har utarbetats har översänts för yttrande till barnoch utbildningsnämnden. Yttrande ska vara kommunkansliet tillhanda senast Samverkan FSG Beslutsunderlag Policy invånardialog Tjänsteutlåtande daterat Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsemöte nr Remiss policy invånardialog 2017/3 Beslut Tjörns Måltids AB har tagit del av och ställer sig positiva till en policy för invånardialog. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att förslaget till policy för invånardialog remitteras till samtliga nämnder och kommunala bolag. Beslutsunderlag Policy invånardialog Beslut KSAU Tjänsteutlåtande den Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 30

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsemöte nr Remiss Policy för invånardialog 2016/59 Beslut VD informerar att bolaget inte har något att erinra mot denna policy. Styrelsen har ingenting att tillägga utan noterar informationen. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att förslaget till policy för invånardialog remitteras till samtliga nämnder och kommunala bolag. Beslutsunderlag Policy invånardialog Beslut KSAU Tjänsteutlåtande TBAB den Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 31

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsemöte nr Remiss Policy för invånardialog 2017/13 Beslut Styrelsen har ingenting att erinra och noterar informationen. Sammanfattning Det finns sedan länge en uttalad politisk vilja i Tjörns kommun att verksamheterna ska arbeta med invånardialog på olika sätt. I Policyn för invånardialog beskrivs de huvudsakliga principerna för invånardialog i Tjörns kommun. Policyn ska ligga till grund för det systematiska arbetet kring invånardialoger som en del av Tjörns kommuns styrning. Beslutsunderlag Policy invånardialog. Beslut KSAU Tjänsteutlåtande den Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande 32

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Revidering av reglementet för krisledningsnämnden 2015/3 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Sammanfattning Krisledningsnämndens reglemente är i behov av revidering avseende 3, Kommunfullmäktige skall för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan för hur man skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har ansvaret för arbetet med dessa planer. För att effektivisera och underlätta arbetet med planerna kopplat till krisledning föreslås sista meningen strykas. Förslaget ligger även i linje med länsstyrelsens rekommendationer från genomfört uppföljningsbesök avseende Tjörns kommuns åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 30 den 22 februari Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 15 februari 2018, Förslag till reviderat reglemente. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 33

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av reglementet för krisledningsnämnden 2015/3 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Sammanfattning Krisledningsnämndens reglemente är i behov av revidering avseende 3, Kommunfullmäktige skall för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan för hur man skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har ansvaret för arbetet med dessa planer. För att effektivisera och underlätta arbetet med planerna kopplat till krisledning föreslås sista meningen strykas. Förslaget ligger även i linje med länsstyrelsens rekommendationer från genomfört uppföljningsbesök avseende Tjörns kommuns åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 15 februari 2018, Förslag till reviderat reglemente. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) och Jeanette Lagervall (S) föreslår att arbetsutskottet ska bifalla förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 34

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare johan.nilsson@tjorn.se Dnr 2015/3-003 Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, Revidering av reglemente för krisledningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta upprättat förslag till reviderat reglemente för krisledningsnämnden. 2. Det reviderade reglementet gäller från och med den tidpunkt då fullmäktige fattat beslut om reglementet. Sammanfattning Krisledningsnämndens reglemente är i behov av revidering avseende 3, Kommunfullmäktige skall för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan för hur man skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har ansvaret för arbetet med dessa planer. För att effektivisera och underlätta arbetet med planerna kopplat till krisledning föreslås sista meningen strykas. Förslaget ligger även i linje med länsstyrelsens rekommendationer från genomfört uppföljningsbesök avseende Tjörns kommuns åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Bilagor Förslag till reviderat reglemente. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 35

36 Dokumenttyp och beslutsinstans Reglemente Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunchef Dokumentnamn Reglemente för Krisledningsnämnden Dokumentet gäller för Krisledningsnämnden Fastställd/Upprättad 2018-xx-xx ( X) Giltig till och med Tillsvidare Reglemente för Krisledningsnämnden Kommunkansliet Patrick Sällinen Sida 1 (4) Error! No text of specified style in document. 36

37 Antaget av kommunfullmäktige , 5 Reviderat reglemente antaget av kommunfullmäktige 2018-xx-xx ( x) Utöver det som stadgas i kommunallagen om kommunal nämnd och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente samt de bestämmelser i övrigt som kommunfullmäktige fastställt. Krisledningsnämndens verksamhetsområde 1 Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) är ålagd Tjörns kommun. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser från Tjörns kommun. 2 Nämnden träder i funktion i samband med den extraordinära händelsen. Nämnden äger vid sådant tillfälle rätt att fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder och de helägda kommunala bolagen i den omfattning som nämnden finner nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 3 Kommunfullmäktige skall för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan för hur man skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har ansvaret för arbetet med dessa planer. 4 Ordföranden i krisledningsnämnden eller den som fullgör denna uppgift, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Någon av ledamöterna i krisledningsnämnden skall inom 1 timma kunna träda in i verksamhet, dygnet runt, året runt. Nämnden är då beslutför. 37

38 5 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller den som fullgör denna uppgift, får besluta i nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådant beslut skall snarast anmälas till Krisledningsnämnden. 6 När förhållande normaliseras eller medger det skall krisledningsnämnden snarast besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder och de helägda kommunala bolagen skall återgå till ordinarie nämnd respektive kommunala bolag. Krisledningsnämndens beslut skall anmälas till kommunfullmäktige vid närmast följande fullmäktigesammanträde. 7 Krisledningsnämnden får på begäran besluta att bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. 8 Krisledningsnämnden får under den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen. 9 Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra Tjörns kommuns talan i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde. Krisledningsnämndens sammansättning 10 Tjörns kommuns krisledningsnämnd utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott, fem ledamöter och fem ersättare. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige. Nämndens mandattid är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Bland ledamöterna utser Kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande. Vid ordförandens frånvaro fullgör vice ordföranden dennes arbetsuppgifter med samma befogenheter. Vid ordförandens och vice ordförandens samtidiga frånvaro ska ledamot utses att ha beredskap för att i Krisledningsnämnden utföra ordförandens 38

39 samtliga uppgifter med samma befogenheter tills dess att ordföranden eller vice ordföranden övertar ansvaret. Om ledamot är förhindrad att inställa sig till tjänstgöring vid en extraordinär händelse kan en ersättare utses att tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättaren utses av Krisledningsnämndens ordförande, eller den som fullgör denna uppgift En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Krisledningsstaben 11 Krisledningsstaben är krisledningsnämndens operativa resurs. Krisledningsstaben har rapporteringsskyldighet till krisledningsnämnden. Krisledningsstabens ansvar, arbetsuppgifter, befogenheter och sammansättning är fastställt i lednings- och informationsplanen. 39

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning /103 Beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning Sammanfattning Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har i enlighet med förbundsordningen översänt årsredovisning 2017 till ägarkommunerna för godkännande. Förbundet redovisar ett positivt resultat om 507 tkr för året. Inför fullmäktiges behandling av ärendet ska förbundets revisorer inkomma med bedömning. Beslutsunderlag Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning Förslag till beslut på sammanträdet Björn Möller (M) föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 40

41 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 41 1» sbrf.se 1

42 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2» sbrf.se 42

43 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Innehållsförteckning Förbundsledningen om det första året som förbund 4 Uppdrag och mål 6 Information skapa förmåga att förebygga oönskade händelser 8 Insats och samverkan 12 Stort larm Lilla Edet, fartyg på grund 14 Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 15 Våra medarbetare 16 Ekonomisk redovisning 20 Förbundsdirektionen 26 43» sbrf.se 3

44 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Förbundsledningen om det första året som förbund Året som har gått har varit både utmanande och lärorikt när det nya räddningstjänstförbundet bildades. Nu när organisationen sjösatts är det dags att leverera och prestera, både ur ett lednings och räddningsoperativt vis. Bildandet av förbundet grundade sig främst i möjligheten till en effektivare räddningstjänst, att kunna erbjuda en snabbare och mer kompetent hjälp till medborgarna i våra kommuner. De tre medlemskommunerna som den 1 januari 2017 valde att bilda räddningstjänstförbund var Lilla Edet Stenungsund och Tjörn. En viktig förutsättning och framgångsfaktor för förbundets utveckling är en närvarande och engagerad politisk direktion. Tack vare målmedvetna och kunniga politiker i direktionen är det möjligt att fatta konsekventa beslut som bidrar till att skapa ett bra och effektivt förbund. Att fortsätta utvecklas som organisation är en nödvändighet Vi har haft förmånen att arbeta i och leda Södra Bohusläns räddningstjänstförbund under bildandet och under det första året. Resan har präglats av planering, omstrukturering och genomförande för att skapa en hållbar och effektiv organisation för våra ägarkommuner. Vissa steg har varit mer utmanande och tidskrävande men tillsammans har vi gjort mycket under Vi är stolta över vad vi har lyckats åstadkomma, och vi anser att vi idag är på god väg mot en bra och effektiv räddningstjänstorganisation. Att fortsätta att utvecklas som en organisation är en nödvändighet, förändringen i samhället är ständigt pågående och vår ambition är att fortsätta utvecklas för att möta samhällets förändringar. Under 2017 har vi även utökat samverkan och samarbetet mellan och inom räddningstjänsterna i Västra Götalandsregionen. Vi anser att detta är rätt väg att gå för att kunna garantera att vi tillsammans kan utföra en räddningstjänst på ett kompetent och effektivt sätt med de gemensamma resurser vi har. Samverkan sker regionalt inom Västra Götalandsregionen och på detta sätt kan fler få sin röst hörd gentemot de statliga myndigheterna. 4» sbrf.se 44

45 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I ambitionen att vara ett kommunikativt förbund, med en stark röst, är vi stolta över att under sensommaren tagit emot vår statsminister Stefan Löfven på besök. Under besöket fick vi möjlighet att visa upp vår verksamhet, och även medvetandegöra en del av den problematik som kustkommuner och kommuner med högriskindustrier har. Vi fick även visa på problematiken kring rekrytering av Räddningspersonal i beredskap. Utmaningarna är många En organisation i förändring är extra beroende av personer med stort engagemang och hög kompetens. Att bibehålla och samtidigt locka till oss nya medarbetare är en utmaning och en förutsättning för att ta oss vidare på den fortsatta resan in i framtiden. Det har under flera år blivit allt svårare att rekrytera Räddningspersonal i beredskap (RiB-personal). Problemet är nationellt men är också högst påtagligt inom förbundet, främst dagtid. Systemet med Räddningspersonal i beredskap är från en tid där man i mycket större utsträckning arbetade på fasta arbetsplatser och tillbringade sin fritid nära sitt boende. I dagens samhälle är gränsen mellan fritid och arbete allt mer diffust. Man utövar aktiviteter på allt länge avstånd, både i sitt arbete och under sin fritid. Man kan idag åka och handla eller utföra fritidsaktiviteter på flera mils avstånd från bostaden. Det medför att belastningen att ligga i beredskap, med kort anspänningstid, är större idag än tidigare, för både arbetsgivare och familj. Många prioritera sin fritid och möjlighet till spontana aktiviteter utan att vara bunden till beredskap. De räddningsinsatser som blivit särskilt uppmärksammade inom vårt förbund har bland annat varit de två båtolyckor som skedde i Lilla Edet under februari månad. Dessa händelser visade att vi snabbt kunde mobilisera förbundets resurser och samverka med andra myndigheter och organisationer på ett professionellt sätt. Vi ser fram emot 2018 med en fortsatt utveckling av vårt förbund. Vår ambition är att på bästa möjliga sätt skapa trygghet hos våra medborgare, detta genom ett fortsatt starkt förebyggande arbete och en effektivare operativ organisation. Vi vill avslutningsvis tacka all personal och ledning för era insatser under året och ser fram emot ett intressant verksamhetsår Carl-Ian Bissmark Förbundsdirektör Robert Johansson Ordförande Direktionen Utmaningarna är många fler. Våra medlemskommuner växer och man räknar med att växa under de kommande åren, vilket innebär att vårt förebyggande uppdrag kommer öka kraftigt. Fler människor som ska utbildas och informeras om brandskydd, fler tillsynsobjekt som ska kontrolleras men det kommer även att medföra ett ökat antal olyckor. 45» sbrf.se 5

46 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Uppdrag och mål Södra Bohusläns räddningstjänst är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Vi är omkring 160 anställda som tillsammans arbetar för medborgarnas säkerhet. Vi arbetar alla för att nå visionen om ett tryggt och säkert samhälle för alla. Uppdrag Vårt uppdrag är att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt genomföra olika typer av räddningsinsatser. Vår vision är ett säkert och tryggt samhälle för alla som bor, verkar och vistas i vårt område. För att uppnå denna vision arbetar vi före under och efter olyckor genom att: Informera Vi utbildar och informerar vår våra medborgare för att förebygga oönskade händelser och för att skapa ett säkert och tryggt samhälle. Stödja Den bästa olyckan är den som aldrig inträffar. Vi stödjer därför den enskilde i att ta sitt ansvar för liv och säkerhet. Detta kan bland annat innebära att se till att det finns ett bra brandskydd i hemmet och att skaffa sig nödvändig utbildning och kunskap för att kunna förebygga och hantera olyckor. Vi delar aktivt med oss av vår kunskap och erfarenhet om hur man förhindrar en olycka och hur man ska agera om de ändå inträffar. Hantera Fasen under olyckan omfattar allt det vi gör under den tid vi hanterar en olycka och är på skadeplatsen. Vi genomför snabba räddningsinsatser för att rädda och skydda människor, miljö och egendom. Utveckla Vi arbetar mot att ständigt förbättra vår verksamhet. Detta gör vi genom att löpande utveckla våra räddningsinsatser och det förebyggande arbetet för att anpassa vår organisation mot samhällets risker. Ett av våra inriktiningsmål för 2017 var att skapa en effektiv och förtroendegivande organisation som motsvarar invånarnas, direktionens och medarbetarnas förväntan. Inriktningsmålet är genomfört efter en tydlig kravbild och vi har arbetat mot att skapa en Vi-känsla och samverkat med de fackliga organisationerna genom hela processen. Förebygga Förbundets förebyggande arbete genomsyrar hela organisationen och vi fokuserar på information, utbildning, rådgivning, samverkan och tillsyn. Hela organisationen skall förmedla förbundets förebyggande kunskap och arbeta med förebyggande åtgärder. Det gångna året har präglats av bildandet av förbundet, och arbete har skett med att rutiner, dataprogram, samarbetsformer med mera ska ske på ett likartat sätt i alla tre kommunerna. I Lilla Edets kommun har en ny sotningsentreprenör börjat efter 6» sbrf.se 46

47 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund genomförd upphandling. Ett arbete kring att förbättra entreprenörens register har påbörjats. Under året har ett handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) tagits fram. Detta handlingsprogram beräknas antas av direktionen under våren Räddningsinsatser Uppdraget enligt Lagen som skydd mot olyckor (2003:778) är kommunens skyldighet att tillhandahålla räddningstjänst som innebär att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas i vårt område. Uppgiften innebär att upprätthålla beredskap dygnet runt för att kunna utföra räddningsinsatser vid bränder eller andra olyckor. Detta gör vi genom att utveckla och vidmakthålla kompetens, metoder och tekniska resurser för att vara väl förberedda för olika typer av räddningsinsatser samt att kunna stötta kommunerna vid kris. Övning och utbildning är därför en del av varje arbetspass för vår operativa personal. Räddningsinsatser tenderar ibland till att bli mer och mer komplicerade och svårare att hantera än tidigare, teknik och material i samhället blir mer komplext. Utvärdering För att kunna utveckla verksamheten och för att möta riskbilden i vårt samhälle har vi behov av att dokumentera, identifiera och analysera enskilda olyckor, risker eller tillbud. Efter varje räddningsinsats skrivs en händelserapport. Om det finns behov av djupare undersökning genomförs en fördjupad olycksundersökning. Olycksundersökning är en central del i verksamheten och knyter an till såväl den operativa som den förebyggande verksamheten. Förbundet arbetar även aktivt med tillbud inom organisationen och använder sig av ett tillbudsrapporteringssystem Räddningstjänstens Informationssystem om Arbetsmiljö (RIA). Likt den uppföljning som vi gör vid olyckor innebär tillbudsrapporteringen ett sätt att lära av de inträffade händelserna för att undvika upprepningar och istället ta tillvara på erfarenheterna. Medlemskommuner Vi stöttar och är en del av våra medlemskommuners säkerhetsarbete. Utöver att biträda dem vid svåra samhällsstörningar eller extraordinära händelser är vi behjälpliga i det dagliga säkerhetsarbetet i respektive kommun. Området SBRF 47» sbrf.se 7

48 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Information Skapa förmåga att förebygga oönskade händelser Genom att arbeta nära och tillsammans med alla vi är till för kan vi nå längre för att öka säkerheten i våra medlemskommuner. Genom att stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor kan vi skapa ett bättre och säkrare samhälle. Detta gör vi bland annat genom att kontinuerligt utbilda våra medlemskommuners anställda i bland annat brandkunskap för alla (BKA) och hjärt- och lungräddningsutbildningar (HLR). Skolor Redan vid fyraårsålder informerar vi barnen i våra medlemskommuner om brandskydd i hemmet, såsom kontroll av brandvarnare, släcka levande ljus och vad man ska göra när det börjar brinna, vilket mottas med stort intresse och nyfikenhet. Vi följer sedan barnen under hela skoltiden, i årskurs två, fem och åtta, informeras och utbildas eleverna i koncepten Du behövs och Upp i rök. Här får vi möjlighet att dels lära eleverna brandsäkerhet men även visa hur man ska agera vid olika situationer, till exempel vid brand och hjärtstopp. Genom utbildning kan man skapa förståelse för räddningstjänstens arbete och genom detta förebygga skadegörelse och anlagda bränder. Individanpassat brandskydd Sedan 2016 har Sektor Socialtjänst i Stenungsunds kommun tillsammans med förbundet samverkat för att förbättra det individanpassade brandskyddet i de hushåll som är kopplade till larmenheten (boende med trygghetlarm) och hemtjänst. Detta har bland annat gjorts i form av en checklista där hemtjänst- och larmenhetspersonal tillsammans med den boende besvarat fem frågor om vilken säkerhet man har i hushållet. Fram till årsskiftet har drygt 260 personer svarat på checklistan som tagits fram av förbundet. Kan utrymma på ett säkert sätt. Sker eventuell rökning på ett säkert sätt? Hanteras spisen på ett säkert sätt? Finns det fungerande brandvarnare? Checklista Stenungsund (hushåll kopplade till larmenhet/hemtjänst) Hanteras levande ljus säkert? Nej Ja Hjärt- och 303 lungräddning deltagare Lägg in procentsats Brandkunskap eller antal för alla 536 deltagare 8» sbrf.se Antal vi utbildat personer 48 Information till allmänheten 47tillfällen

49 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I cheklistan kunde man även skriva ner kommentarer om varför något inte fungerade säkert samt egna tips för brandsäkerhet. Noteras kan att av 51 hushåll, vilket motsvarar 19 % av hushållen som svarat, inte hade en fungerande brandvarnare varav 45 endast saknade fungerande batteri. 3 % ansågs sig inte kunna hantera spisen på ett korrekt sätt. Flera hushåll önskade att det fanns en timer vid spisen för att känna sig säkra och trygga. De flesta som drabbas av dödsbränder är människor med begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand och som inte bor på ett behovsprövat boende. Förbundet arbetar därför allt mer med individanpassat brandskydd. Detta arbete kommer att utvecklas så att det omfattar samtliga kommuner inom förbundet. Utbildning på ett nyskapande vis Vi fick möjlighet att delta i ett samarbete med Movi Swdn och Åsbräcka Bygdegårdsförening där vi på ett nytt och spännande sätt fick utbilda och informera om brandskydd i form av en film. Filmen Tystnaden upplyser oss om att när vi vistas i publika lokaler, det vill säga är på bio, disco eller är på större evenemang alltid ska ta reda på var närmaste nödutgång finns. Finns det personer i lokalen som har någon funktionsnedsättning och kanske inte kan höra ett eventuellt brandlarm? Så är fallet i filmen, huvudrollsinnehavaren John har låst in sig på toaletten för att han mår dåligt. Det ingen på discot vet är att John är döv. Han vet alltså inte att brandlarmet ljuder eller att alla gäster på discot skriker på andra sidan toalettdörren. I detta samarbete fick vi möjlighet att belysa denna otrevliga men otroligt viktiga fråga på ett nytt och spännande sätt. Filmen i sin helhet hittar du på: Evenemang Ett uppskattat och återkommande event på våra brandstationer är öppet hus under sportlovsveckan. Då vi öppnar upp alla stationerna för sportlovslediga barn och vuxna men även fritids och förskoleklasser. Utöver att visa hur våra brandmän arbetar, visa bilarna och stationerna får barnen även testa sina kunskaper i brandskydd i form av en tipspromenad. Vi visar även hur man släcker en mindre brand i kläder och de som vill får testa att använda en pulversläckare. Vi strävar efter att ha en aktiv roll vid arrangemang i vårt område. Likväl när det gäller att bistå med expertis inför evenemang som faktiskt deltagande för att visa vår verksamhet och för att utbilda och informera allmänheten i så stor utsträckning vi kan. Under 2017 var vi bland annat med på Tjörn Runt, Träbåtsfestivalen och festivalen i Hjärtum. Vårt andra inriktningsmål under 2017 var: Förmågan att förebygga och hanetra oönskade händelser ska öka bland invånarna inom förbundets kommuner. Vi har genom olika evenemang, informationstillfällen och utbildningar arbetat mot detta mål. Då vi haft vakanta tjänster främst inom den förebyggande avdelningen får målet anses som delvis uppfyllt. LÄGG IN BILD 49» sbrf.se 9

50 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Tillsyn Tillsyn utförs enligt räddningstjänstens tillsynsplan antagen av direktionen. Det innebär att tillsyn genomförts på objekt skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet, samt verksamheter med tillståndspliktig mängd brandfarlig eller explosiv vara. Så kallad annan tillsyn har också genomförts enligt tillsynsplanen med andra myndigheter, samt där vi fått kännedom om brister med mera. Tematillsyn har under året genomförts på räddningsvägar. På grund av vakanser har tillsynsplanen inte kunnat genomföras fullt ut och vi har därför inte nått inriktningsmålen till fullo. Antalet tillsyner som genomfördes var cirka 70 % av de planerade. Tillsyn LSO LSO+LBE LBE Totalt Antal 52 st 6 st 13 st 71 st Tillstånd LBE Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund utfärdar tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara på delegation av förbundets direktion. Under året har 15 st tillstånd för brandfarlig vara handlagts, samt 5 st för explosiv vara. Plan och bygglovsfrågor Ett väl utvecklat samarbete finns med kommunernas plan- och bygglovsavdelningar. Förbundet har vid regelbundna veckomöten granskat strax under 400 st bygglovsärenden och vid behov lämnat skriftligt yttrande. 68 st bygglovsärenden och 7 st detaljplansärenden har skickats till förbundet på remiss. Vi har även deltagit på ca 10 st plangruppsmöten som kommunerna haft under året. Övriga remissärenden Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund är bland annat remissinstans åt polismyndigheten gällande offentliga arrangemang, mark- och miljödomstolen i tillståndsärenden, samt åt alkoholmyndigheten gällande serveringstillstånd. Förbundet har besvarat 27 st övriga remisser under året. Remissinsats åt bl a polisen 27st LÄGG IN BILD 10» sbrf.se 50

51 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 51» sbrf.se 11

52 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Insats och samverkan Under verksamhetsåret 2017 har vi arbetat med att skapa en effektivare och mer hållbar operativorganisation där några av ledorden för utvecklingen av organisationen var responstid och medborgarfokus. Vi har under året aktiverats på ca räddningsinsatser och fördelningen per medlemskommun i procent är Lilla Edet 30 %, Stenungsund 39 % och Tjörn 31 %. Antal insatser per medlemskommun Tjörn Stenungsund Lilla Edet samt två praktiska moment som är identiska. På så sätt får övningsdeltagarna möjlighet att rätta till de eventuella misstag som gjorts i det första praktiska momentet. I utvärderingarna/genomgångarna lyfts och diskuteras både styrkor och svagheter. Sjöräddningen har länge varit en samverkanspartner då två av våra medlemskommuner ligger vid kusten men i och med Sjöräddningssällskapets nya station ute i Skärhamn har nu den samverkan utökat. Vi har haft flera övningar under året dels för erfarenhetsutbyte men främst för att se hur vi tillsammans kan agera vid exempelvis en brand ute på någon av våra skärgårdsöar. I juni hade vi även en stor samverkansövning tillsammans med polismyndigheten och Stenungsunds kommun där vi hade ett scenario med potentiellt terrordåd på en transport på järnväg. Övningen genomfördes operativt och med stabsarbete på flera olika håll. Det blev en väldigt lyckad övning och vi kunde konstatera att förmågan att leda en så komplex händelse är god Samverkan med andra aktörer Under året har vi haft och deltagit på flera samerkansövningar. Bland annat medverkade vi vid en 3NS-övning på SCA i Lilla Edet, utöver SCA var ambulanssjukvården med i övningen. 3NS (trenivåsamverkan) är ett övningskoncept där man utgår från att samverkan kan vara på tre nivåer. Övningen består av tre seminarier där man gemensamt går igenom och utvärderar scenariot IVPA - i väntan på ambulans är ett uppdrag som har tecknats med Västra Götalands regionen om att kunna rycka ut på hjärtstopp eller på ambulansens begäran. Detta har bidragit till en ökning av larmen och att en viss utökning av kompetens har genomförts för personalen. Vid många av IVPA larmen så anländer räddningstjänsten före ambulansen vilket gör att man måste agera självständigt i många händelser. LÄGG IN BILD 12» sbrf.se 52

53 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Antal larm fördelade på vanligt förekommande insatser Automatlarm, ej brand Sjukvårdslarm Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Automatlarm IVPA hjärtstopp Antal sjukvårdslarm st Räddningsinsatser 2017 Hjälp till annan kommun 22st Drunkningstillbud Trafikolyckor Brand i byggnad Tjänsteman i beredskap en förutsättning för ett snabbt agerande vid samhällsstörningar Tjänsteman i beredskap (TiB) är en funktion som allt fler samhällsviktiga aktörer inrättar i sina verksamheter. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har via avtal med Tjörns kommun detta tilläggsuppdrag. En ständigt tillgänglig Tjänsteman i Beredskap är en viktig funktion för att kommunen ska kunna agera snabbt och effektivt i det akuta skedet vid händelse av en samhällsstörning. Vidare utgör funktionen en viktig aspekt i hela samhällets krishanteringssystem. Vid samhällsstörningar är det viktigt att samhällsviktiga aktörer snabbt kan nå varandra via tydliga och uttalade ingångskanaler för en snabb och effektiv informationsspridning. Funktionen Tjänsteman i beredskap innebär ökade förutsättningar för berörda aktörer att tillsammans uppnå samordning av de åtgärder som krävs för att hantera oönskade händelser eller samhällsstörningar som kan drabba samhället. På Tjörn har man en Tjänsteman i Beredskap på de tider som det normalt inte går att få hjälp via Tjörns kundcenter som under kontorstid ska fungera som En väg in i kommunen. Tjänsteman i Beredskap upprätthålls dygnet runt alla veckans dagar av personal i beredskap inom Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund och funktionen kan kontaktas vid behov på telefon eller RAKEL. Samtal skall påbörjas även med de andra två medlemskommunerna (Stenungsund och Lilla Edet) om ett liknande uppdrag som Tjänsteman i Beredskap. Säkrare arbete i samband med arbete på väg Vårt förbund genomkorsas av två stora vägar E6 och E45 vilket skapar stora risker för personalen i samband med arbete på väg. Vid räddningstjänstarbete vid trafikolycka drabbades räddningstjänst Sverige ännu en gång under året av dödsfall i samband med arbete på väg. Här står olika intressen emot varandra. En helt avstängd väg i samband med trafikolycka ger en säkrare arbetsmiljö, men innebär också stora samhällskonsekvenser i form av omfattande köer och i synnerhet på dom mest ansträngda vägarna E6 och E45. Vi har därför gjort tekniska satsningar på fartdämpande verktyg och ny uppmärkning av våra räddningsfordon. Vi har även upprättat nya rutiner samt kompetensutbildat vår personal för att kunna bedriva räddningsinsats och samtidigt skapa en säkrare arbetsmiljö utan att skapa allt för stora konsekvenser för samhället. Antal trafikolyckor under st Cirka 1000 räddningsinsatser under » sbrf.se 13

54 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Stort larm Lilla Edet, Fartyg på grund - Sternö Den 24/ inträffade en fartygsolycka i Göta älv strax norr om Ströms sluss i Lilla Edets kommun. Klockan fick vi larm om händelsen. Larmet från SOS löd: Stort larm Lilla Edet. Fartyg på grund 100 meter norr om slussen, slagsida och tar in vatten. Vid framkomst kunde räddningsstyrkan konstatera att fartyget hade slagsida. Efter försök att räta upp fartyget la sig Sternö mot ledverket på babord sida. Fartyget sjönk mer och mer tills det till slut la sig på botten. Sternö var ett svenskt fartyg, 76 meter långt, med sju personer i besättningen ombord, plus lots. Fartyget var lastat med 1400 ton maltkorn. Det fanns inga skadade personer på fartyget så räddningstjänsten koncentrerade sig på att säkra platsen, evakuera fartyget och förbereda för en eventuell miljöskada. Största hotet för miljön var den bunkerolja som fanns ombord. Man lade ut läns runt fartyget och runt kommunens vattenintag. Göta älv är en dricksvattentäkt för samtliga kommuner längs älven. Lilla Edets kommunala vattenintag för dricksvatten ligger ca 200 meter från olycksplatsen. Så under hela bärgningsprocessen var fokus på att minimera risken för en miljöskada. Vi utsåg första dagen en sambandsansvarig som skulle verka som en länk mellan de olika aktörer och myndigheter som var involverade i bärgningsarbetet. Samverkan var, och är, en viktig faktor vid större händelser, och samverkan skedde dagligen. Olika aktörer som samverkan skedde mellan var: Kommuner och räddningstjänster längs Göta älv, länsstyrelsen, sjöfartsverket, kustbevakningen, vattenfall, försäkringsbolag, bärgningsbolag, saneringsbolag och media. Hela bärgningsprocessen drog ut på tiden delvis på grund av att ett annat fartyg gick på grund i älven norr om Lilla Edet, samt att det var en utmanande bärgning. Bärgningen av Sternö löpte på enligt plan utan några miljöskador, och dricksvattnet för samtliga kommuner nedströms förblev rent. Sternö bogserades bort från Lilla Edet den 22/3 2017, kl Insatsen/händelsen pågick från 24/2-22/3 14» sbrf.se 54

55 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I början av 2017 tog räddningscheferna i Göteborgsregionen ett gemensamt beslut om att starta projektet Ett gemensamt alarmerings och ledningsstöd. Arbetet som drivs i projektform är sanktionerat av den politiska ledningen i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund och målet för projektet är att fullfölja den tidsplan som är lagd. Enligt plan så ska Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund larmas ut tillfullo av Ledningscentralen Göteborg i oktober 2018, och ha både larm och ledning från Ledningscentralen i början av Genom en gemensam larmning kan man öka effektiviteten vid räddningsinsatser och även skapa förutsättning för framtida gemensam larm- och ledning av den operativa verksamheten i hela regionen. Vi kallar detta Gränslös räddningstjänst eftersom det innebär att de medverkande räddningstjänsterna i framtiden inte bara kommer att larmas och ledas från Ledningscentralen i Göteborg utan att vi alla även samarbetar operativt över kommungränserna. En gränslös räddningstjänst skulle innebära att de hjälpsökande får en så snabb hjälp som möjligt vid en olycka, oavsett kommungräns. Denna typ av samverkan kan även innebära en större förmåga att hantera komplexa räddningsinsatser eller flera samtidigt pågående räddningsinsatser. Tillsammans är vi starkare Vi har under året även fortsatt med vårt samarbete inom Västra Götalandsregionen (VGR), även kallad RäddsamVG. De största frågorna som behandlats i denna samverkansgrupp har bland annat varit jämställdhet på räddningstjänster, utbildning för Räddningspersonal i beredskap och värdegrund. Frågor som med fördel bör drivas regionalt. Vi ser stora fördelar med att samverka regionalt kring dessa övergripande frågeställningar och utöver att behandla frågorna i detta forum skapar vi även större slagkraft kring de frågor vi behöver lyfta högre upp. Ett exempel är den skrivelse till inrikesministern Anders Ygerman, ansvarig för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), där samtliga chefer för räddningstjänsterna i Västra Götaland, uppmärksammade vår uppdragsgivare och allmänheten på den allvarliga rekryteringsproblematik av Räddningspersonal i Beredskap som accentuerats de senaste åren. Budskapet var också att till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap bör prioritera utbildning av Räddningspersonal i Beredskap och tillse att dessa utbildningar kan genomföras på regionala utbildningslokaler i landet. Dessutom måste antalet utbildningsplatser motsvara det rekryteringsbehov som finns. Nästa exempel på samverkan inom RäddsamVG var under EU-toppmötet november i Göteborg, där resurser från Västra Götaland snabbt kunde insättas om behovet hade uppkommit. Förändringar som skapar förbättringar Under året har det arbetats med att ytterligare minska vår miljöpåverkan, både vid genomförande av insats och vid stationsarbete. Vi har fortsatt vår anpassning av brandstationerna och arbetet kring kontaminerad utrustning utefter konceptet Friska brandmän och arbetet med att utveckla våra metoder med arbetsmiljön i fokus pågår kontinuerligt. Tre viktiga faktorer som tillsammans minskar den mängd hälsofarliga ämnen som brandmännen utsätts för och sedan bibehåller mängden på en miniminivå är att: all personal i organisationen får den kunskap och deninsikt de behöver för att kunna minska antalet kontamineringstillfällen. det finns enkla, tydliga rutiner och flöden för att minimera antalet tillfällen då brandmännen utsätts för främmande ämnen. att förbundet tillhandahåller det material och de förutsättningarsom behövs för att personalen ska kunna fullfölja verksamhetens rutiner. Nya avtal Under året har vi skrivit nytt samverkansavtal med Essity i Lilla Edet. Avtalet bygger på att förbundet utför olycksförebyggande arbete och underhåller brandtekniska installationer på Essity samt att vi dygnet runt har beredskap för att kunna åtgärda akuta problem på dessa installationer. Förbundet har även tecknat nytt avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) angående nationell kemberedskap samt att vi tecknat avtal för att kunna bistå Räddningstjänsten Storgöteborg med drönarövervakning vid insats. 55» sbrf.se 15

56 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Våra medarbetare Omorganisation av förbundets ledningsorganisation Framtagandet av den nya ledningsorganisationen i förbundet påbörjades i början av 2016, arbetet kring den nya strukturen innebar ett flertal förslag. Hela processen samverkades med samtliga fackförbund och den nya ledningsorganisationen beslutades i mars månad. Organisationen sjösattes i början av 2017 och är idag en väl fungerande organisation med engagerade medarbetare. Omorganisation av den utryckande organisationen Framtagandet och rekryteringen av den operativa organisationen i förbundet har pågått parallellt med ordinarie verksamhet under hela 2017 och fastställdes i oktober. En stor del av det dagliga arbetet under det sista kvartalet var fokuserat på att rekrytera och förbereda för den nya utryckningsorganisationen och som skall träda i kraft i jan Den nya utryckningsorganisationen innebär i kort att man i samtliga medlemskommuner kommer att ha en mindre styrka som larmas ut inom 90 sekunder till händelse. I samband med att vi fastställt en ny operativ organisation har vi även anpassat våra stationer för dygnet-runt-verksamhet, Vilorum för personalen finns i Lilla Edet och Kållekärr, samt en tillfälligt uppbyggd övernattningsmodul i Stenungsund. Industristyrkan i Stenungsund var undantagen omorganisationen men både brandmännen och industrins beslutande organ var delaktiga i hela processen. Rekrytering och Räddningspersonal i beredskap Huvuddelen av våra anställda brandmän är Räddningspersonal i beredskap (RiB). Vi precis som de flesta andra räddningstjänster i Sverige med Räddningspersonal i Beredskap har stora rekryteringssvårigheter, och utöver ändrade boende och arbetsförhållanden är gränsen mellan fritid och arbete allt mer diffus. Detta innebär att många väljer att prioritera sin fritid och möjlighet till spontana aktiviteter och vill inte vara bundna till beredskap. Trots att vi genom ett lokalt löneavtal kunnat undvika det nationella missnöjet kring det nya RiB17 (centralt löneavtal för beredskapsanställd räddningspersonal) har vi ändå haft svårigheter att bemanna beredskapsgrupperna, vilket gjort att vi i perioder haft en hög arbetsbelastning. 16» sbrf.se 56

57 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund En grupp med representanter från arbetsgivarorganisationen och anställda brandmän är tillsatt för att se över hur vi skall kunna få fler ansökningar till RiB-organisationen och hur vi skall fånga upp nya intresserade och framförallt bibehålla personalen. Räddningsvärn Våra räddningsvärn är en värdefull resurs då de är den enda räddningsstyrkan som snabbt finns att tillgå på våra skärgårdsöar. Ofta är närmaste förstärkning styrka från brandstation cirka 20 min bort och räddningsvärnet finns för att kunna kompensera den långa insatstiden. Räddningsvärnet kan snabbt vara på plats och är inte beroende av färja eller liknande för att nå olycksplatsen utan kan snabbt påbörja en första insats. Till skillnad från våra fyra brandstationer i förbundet finns det inget krav på räddningsvärnen att de måste lämna stationen inom en viss tid efter att larmet gått. Som räddningsvärn håller man inte heller beredskap utan när larmet går larmas den frivilliga kåren ut via personsökare och sms och de som har möjlighet åker till stationen. Våra räddningsvärn är till för att vara den första resursen på plats vid en brand eller olycka men har även resurser inom IVPA-sjukdom, annan typ av livräddning eller sjukvårdassistans. Merparten av räddningsvärnens uppdrag är knutna till sjukvården såsom lyft- och bärhjälp och I Väntan På Ambulans (IVPA). Tillsvidare- och visstidsanställda Vid mättillfället den 31 december 2017 var antalet månadsavlönade anställda i förbundet 42 personer. Antalet tillsvidareanställda var 42 och antalet visstidsanställda var 2. En stor del av räddningsförbundets bemanning består av brandmän anställda på RiB-avtalet, dessa uppgick vid mättillfället till 109 personer. Antal anställda Allmänna bestämmelser (AB) Räddningspersonal i Beredskap (RiB) Män Kvinnor 7 3 Totalt st nyanställningar under » sbrf.se 17

58 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Antal Antalet anställda fördelade per ålder Ålder Sysselsättningsgrad Av de 42 tillsvidareanställda har 40 personer heltidstjänster och 2 har deltidstjänster. En person har en sysselsättningsgrad som är lägre än 70 %, samtliga deltidsanställda är kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de månadsavlönade är 98,1 %. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under jan-dec 2017 var 1,08 %. Sjukfrånvaron bland kvinnor betydligt mycket högre än för männen. Den väldigt låga andelen kvinnor i organisationen får som konsekvens att enstaka rehabärenden för gruppen får en stark inverkan på statistiken. Fördelning av sjukfrånvaro för kvinnor och män redovisas därför inte av integritetsskäl. Av den totala sjukfrånvaron består 0 % av långtidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro från sjukdag 60). Sjukfrånvaro jan-dec per åldersgrupp < 29 år 2,45 % år 0,66 % > 50 år 1,31 % Totalt 1,08 % I statistiken för sjukfrånvaro har frånvaro pga havandeskap ej medräknats. Fördelning av anställningar i förbundet Ledning Handl. övergripande verksamhet Brandinspektör Administration Brandingenjör Brandman/Styrkeledare HÖK Brandman/Styrkeledare RiB * *28 % av kategorin Brandman/Styrkeledare är Räddningsvärnspersonal. 18» sbrf.se 58

59 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 59» sbrf.se 19

60 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ekonomisk redovisning Ekonomisk analys Årets verksamhet har genererat ett positivt resultat som uppgår till 507 tkr. Årets intäkter har varit högre än vad som budgeteras. Vad gäller personalkostnaderna är de högre i förhållande till budget samtidigt som utfallet för övriga kostnader såsom material och utbildning är lägre än budget. God ekonomisk hushållning Förbundet uppnår balanskravet vilket innebär att förbundet bedrivit verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. För uppföljning av verksamhetens mål hänvisas till dokumentet Verksamhetsplan God ekonomisk hushållning innebär också att förbundets ekonomiska ram är överordnat verksamhetens ambitionsnivå. Balanskrav Balanskravet som gäller från och med år 2000 innebär att förbundet ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Uppgift om årets balanskravsresultat ska redovisas i årsredovisningen och ska rensas från poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Kommunalförbundet redovisar ett positivt balanskravsresultat för Intäkter och kostnader Förbundets intäkter (exkl medlemsavgifter) uppgår till tkr och består av myndighetsutövning, uppdragsutbildningar, automatiska brandlarm och övriga avtal. Intäkterna för automatiska brandlarm och uppdragsutbildningar är större under året än vad som budgeterats. Detta återspeglas delvis i kostnadsbilden samtidigt som det medfört en ansträngd personalsituation. Verksamhetens kostnader uppgår till tkr. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnaderna inklusive pension, vilken utgör 70,2 % av förbundets totala kostnader. Pensionskostnaderna är baserade på uppgifter från KPA pension per Medlemsavgifter Medlemskommunerna ersätter förbundet genom bidrag för att utföra uppdraget enligt Förbundsordningen. Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår till tkr. Detta innebär en bidragsfinansiering av verksamheten med 75,2 %. Utöver kommunbidraget finansieras 17,2 % av samverkansavtalet mellan förbundet och industrierna i Stenungsund. Sammantaget utgör detta 92,4 %. Beräkning av Balanskravsresultatet Belopp i tkr Årets resultat Realisationsvinster/förluster - Årets balanskravsresultat 507 LÄGG IN BILD 20» sbrf.se 60

61 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Finansnetto Under 2017 finns inga finansiella intäkter. Finanskostnaderna uppgår till -321 tkr. Räntekostnader för upptagna reverslån avseende anläggningstillgångar med respektive ägarkommun uppgår till 255 tkr, resterande kostnad fördelar sig på avgift bank och ränta skattekonto. Avskrivningar och investeringar Avskrivningarna för året följer budget. Under förbundets första verksamhetsår har inga investeringar aktiverats. Avsättningar Avsättning för pensioner avser förmånsbestämd ålderspension. Förmånsbestämd ålderspension avser pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp. Vad gäller pensioner intjänade före 2017 finns avsättning i respektive ägarkommun. Fordringar och Skulder Ingående semesterlöneskuld som fanns vid bildandet av förbundet är upptagen både som en fordran på ägarkommunerna och som en upparbetad semesterlöneskuld. Årets förändring har inneburit en ökning av semesterlöneskulden. Reverslån på tkr finns upptagna med ägarkommunerna avseende övertagande av befintliga anläggningstillgångar. Amortering sker tertialvis med internränta om 1,75 %. Förbundets utveckling risker och möjligheter Förbundet står inför flera utmaningar i utvecklingsoch olycksförebyggande arbetet. Med ett nybildat förbund pågår ett ständigt förbättringsarbete. Arbetsmetoder, val av tekniska lösningar och en ökad uppmärksamhet på arbetsmiljörisker driver utveckling och kräver resurser i form av tid och pengar. Svårigheten med att rekrytera personal inom olika befattningar medför att nya kanaler för rekrytering är nödvändiga. Förändring av internräntan på upptagna reverslån ökar kostnaderna. Känslighetsanalysen visar en sårbarhet då vissa förhållanden, som förbundet ej kan påverka, snabbt kan ändras. Känslighetsanalys av risker 1 % förändring av medlemsbidraget 4,5 Mkr 1 % löneförändring 3,8 Mkr Intern styrning och kontroll Enligt kommunallagen ansvarar direktionen för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Löpande granskning har skett av ekonomi- och lönehantering samt delårsbokslut. Verksamhetsmålen har utökats med finansiella mål. För uppföljning av målen, se dokumentet Verksamhetsplan » sbrf.se 21

62 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Redovisningsprinciper Kommunalförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer i huvudsak med Kommunal Redovisningslag (KRL) samt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra förbundet och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar äldre än tre månader har upptagits som osäker fordran. Undantag till ovanstående principer och rekommendationer är: Rekommendation RKR 11.4 angående materiella anläggningstillgångar. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har ännu inte börjat tillämpa komponentavskrivning. Under 2018 kommer förbundet att utarbeta en plan för hur komponentavskrivning tillämpas. Förbundets befintliga anläggningstillgångar består till största delen av räddningsfordon. Fordon har i sin helhet samma förbrukning och nyttjandeperiod och förbundets bedömning är att varje fordon består av en komponent. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i förbundet: 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Ingen omprövning av avskrivningstider har gjorts under året. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Investeringar som aktiveras som anläggningstillgång ska ha ett anskaffningsvärde över kr samt en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Under året har inga investeringar aktiverats. Anläggningstillgångar i balansräkningen som övertogs från medlemskommunerna har upptagits till det bokförda värde objekten haft i respektive medlemskommuns balansräkning i samband med förbundets bildande. Reverslån finns upptagna mellan förbundet och ägarkommunerna. Pensionsskuld Pensionsåtagande avseende anställda före år 2017 redovisas som åtagande i Tjörn, Lilla Edet respektive Stenungsunds kommuners balansräkningar. Avsättningens storlek baseras på KPA:s pensionsberäkning och följer Riktlinjer för Beräkning av Pensionsskuld (RIPS17). Särskild avtalspension inom räddningstjänst (SAP-R) är beräknad på pensionsålder 58 år. Förbundet betalar ut hela den så kallade individuella delen till de anställda. Den individuella delen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden per finns upptagen i förbundet som semesterlöneskuld för intjänad semester samt en fordran på ägarkommunerna års förändring av semesterlöneskulden finns upptagen i förbundet. Leasing Leasingavtal inom förbundet redovisas som LÄGG IN BILD operationella leasingavtal, då avtalstiden för fordonsleasing aldrig överstiger tre år och de övriga leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. 22» sbrf.se 62

63 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Resultaträkning, tkr Not Utfall Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter - - Finansiella kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys, tkr 2017 Löpande verksamhet Rörelseresultat 507 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - avskrivningar Förändring av avsättning till pensioner inkl löneskatt Kassaflöde för den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde löpande verksamhet Investeringsverksamhet förvärv av materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av långfristig skuld Kassaflöde investeringsverksamhet Ökning /minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut » sbrf.se 23

64 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Balansräkning, tkr 2017 Maskiner och inventarier Anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa o bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Ingående eget kapital 0 Årets resultat 507 Eget kapital 507 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för särskild löneskatt på pensioner Avsättning för pensioner och liknande Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 1,5 % 24» sbrf.se 64

65 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Samv, avtal med industrier i Stenungsund Tilläggsuppdrag Tjörn 268 Tilläggsuppdrag Lilla Edet 822 Mynd, för samhällsskydd och beredskap Automatlarm Utbildning 300 Avgift tillstånd/tillsyn 398 Övrigt 780 Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Arvoden 229 Lönekostnader Personalomkostnader Pensioner Lokaler Material Främmande tjänster Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan Summa Not 4 Kommunbidrag Förbundsbidrag Stenungsund Förbundsbidrag Tjörn Förbundsbidrag Lilla Edet Summa Not 5 Finansiella kostnader Ränta reverslån -255 Avgift bank -13 ränta skattekonto -53 Summa -321 Not 6 Anläggningstillgångar Byggnadsinventarier 52 Bilar och andra transportmedel Förbättringsutg på fastigheter 660 Övriga maskiner och inventarier Ack av- och nedskrivningar Summa Not 7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Värdereglering kundfordringar -67 Löneskulder 9 Förskott 3 Avräkning för skatter och avgifter 47 Andra kortfristiga fordringar -43 Fordran mervärdesskatt 789 Förutbetalda kostnader Övriga interimsfordringar Summa Not 8 Pensionsavsättning Förmånsbestämd avsättning 950 Särskild löneskatt 231 Summa Not 9 Långfristiga skulder Reverslån med ägarkommunerna Amortering Summa Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatt 491 Upplupna semesterlöner Avgiftsbestämd ålderspension 705 Övriga interimsskulder Summa » sbrf.se 25

66 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Förbundsdirektionen Förbundets styrs genom en politisk direktion med representanter från medlemskommunerna (2+2 från varje ägarkommun), ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande samt ledamöter. Ordförandeposten innehavs under pågående mandat period av Tjörns kommun. Direktionens arbete har fungerat bra och har under 2017 haft sju ordinarie möten, samt möten med ägarkommunerna (ägarråd). Presidiet Robert Johansson (M), Ordförande, Tjörn Göder Bergermo (L), 1:e vice ordförande, Stenungsund Harry Berglund (S), 2:e vice ordförande, Lilla Edet Ledamöter Peder Engdahl (M), Lilla Edet Olof Lundberg (S), Stenungsund Leif Göbel (S), Tjörn Ersättare Lars Ivasbo (C), Lilla Edet Peter Spjuth (V), Lilla Edet Katja Nikula (S), Stenungsund Eva Öhlin (M), Stenungsund Håkan Bergstam (M), Tjörn Svante Karlsson, (S), Tjörn 26» sbrf.se 66

67 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 67» sbrf.se 27

68 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund sbrf.se Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Gesällgatan 6, Stenungsund 28» sbrf.se 68

69 69

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare johan.nilsson@tjorn.se Dnr 2017/ Kommunfullmäktige TJÖRN1000, v1.0, Revisionens granskning av kommunens flyktingmottagande och integration Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar nämndernas svar till protokollet. Sammanfattning E&Y har på uppdrag av den kommunala revisionen granskat kommunens flyktingmottagande och integration. Rapporten inkom till kommunen och noterades av kommunfullmäktige I följebrev till kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden framgår att revisionen önskar skriftliga svar kring eventuella åtgärder som planeras med anledning av de rekommendationer som lämnas i rapporten. Revisionen önskade svar senast 15 februari men har beviljat anstånd för behandling i socialnämnden 28 februari. Vad respektive nämnd svarat framgår av bilagorna. Tidigare beslut Socialnämnden, 35 den 28 februari 2018, Kommunstyrelsen, 23 den 8 februari 2018, Barn- och utbildningsnämnden, 10 den 18 januari 2018, Kommunfullmäktige, 183 den 16 november Bilagor Nämndernas beslut och svar på revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 70

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration 2017/194 Beslut Socialnämnden antar tjänsteutlåtandet som sitt eget samt översänder det som yttrande till kommunrevisionen. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda kommun revisorerna har EY genomfört en granskning av flyktingmottagande och integration i kommunen. Syftet har varit att granska om mottagandet och stödet till nyanlända och ensamkommande barn är ändamålsenligt och om samverkan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen pekar på att Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden samt Socialnämnden har utvecklingsområden i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt kring hur samverkan fungerar. Granskningen visar vidare att Socialnämnden i all väsentlighet tillgodosett ett ändamålsenligt mottagande och stöd till ensamkommande barn. Socialnämnden föreslås följande rekommendationer: Utveckla arbetet med att bryta ned Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och prioriterade mål avseende flyktingmottagandet. Tillförsäkra att avdelningen för ensamkommande barns verksamhetsmål bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål avseende flyktingmottagandet och att målen följs upp. Den förstnämnda rekommendationen är svår att uppfylla då Kommunfullmäktige ej har något kommunövergripande mål för 2018 som rör flyktingmottagande. Trots det arbetar bland annat IFA med att försöka etablera nyanlända snabbare i samhället genom bland annat Syskomprojektet. Men det är ett eget framtaget mål av avdelningen. När det gäller ensamkommande barn har nämnden målet Skapa en strukturerad etableringslinje för ensamkommande barn med följande två uppföljningsindikatorer: 1. Andel barn som är skattade för att bedöma etableringsnivån. Mål Justerandes sign Utdragsbestyrkande 71

72 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden är 100% 2. Varav full kapacitet för etablering. Mål 2018 är 95 %. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut , 183 Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut , 183 Följebrev till socialnämnden Revisionsrapport: Granskning av flyktingmottagande och integration Tjänsteutlåtande Beslutet skickas till Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 72

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Socialnämnden Juan Navas Avdelningschef juan.navas.garcia@tjorn.se Dnr 2017/ Socialnämnden TJÖRN1000, v1.0, Revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration Förslag till beslut Socialnämnden antar tjänsteutlåtandet som sitt eget samt översänder det som yttrande till kommunrevisionen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda kommun revisorerna har EY genomfört en granskning av flyktingmottagande och integration i kommunen. Syftet har varit att granska om mottagandet och stödet till nyanlända och ensamkommande barn är ändamålsenligt och om samverkan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen pekar på att Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden samt Socialnämnden har utvecklingsområden i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt kring hur samverkan fungerar. Granskningen visar vidare att Socialnämnden i all väsentlighet tillgodosett ett ändamålsenligt mottagande och stöd till ensamkommande barn. Socialnämnden föreslås följande rekommendationer: Utveckla arbetet med att bryta ned Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och prioriterade mål avseende flyktingmottagandet. Tillförsäkra att avdelningen för ensamkommande barns verksamhetsmål bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål avseende flyktingmottagandet och att målen följs upp. Den förstnämnda rekommendationen är svår att uppfylla då Kommunfullmäktige ej har något kommunövergripande mål för 2018 som rör flyktingmottagande. Trots det arbetar bland annat IFA med att försöka etablera nyanlända snabbare i samhället Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 73

74 2 (2) Dnr 2017/ genom bland annat Syskomprojektet. Men det är ett eget framtaget mål av avdelningen. När det gäller ensamkommande barn har nämnden målet Skapa en strukturerad etableringslinje för ensamkommande barn med följande två uppföljningsindikatorer: 1. Andel barn som är skattade för att bedöma etableringsnivån. Mål 2018 är 100% 2. Varav full kapacitet för etablering. Mål 2018 är 95 %. Bilagor Kommunfullmäktiges beslut , 183 Följebrev till socialnämnden Revisionsrapport: Granskning av flyktingmottagande och integration Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, kommunrevisionen Barnperspektivet Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Shujaat Noormohamed Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 74

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Svar på revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration 2017/663 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att besvara revisionens rekommendationer i enlighet med upprättat tjänsteutlåtande Reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig skriftligt mot beslutet. Reservationen redovisas sist i paragrafen. Sammanfattning E & Y har på uppdrag av kommunrevisionen granskat kommunens hantering av flyktingmottagande och integration. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Syftet med granskningen har varit att granska om mottagandet av och stödet till nyanlända och ensamkommande barn är ändamålsenligt och om samverkan fungerar på ett tillfredsställande sett. Med anledning av granskningen har revisionen lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen. Förvaltningen har tagit del och kommenterar dem i aktuellt tjänsteutlåtande. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott, 9 den 25 januari 2018, Kommunfullmäktige, 183 den 16 november Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 18 januari 2018, Följebrev till kommunstyrelsen, Revisionens granskning av kommunens flyktingmottagande och integration. Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig enligt: Undertecknad reserverar sig mot beslutet då det bl.a. kommunstyrelsen inte redogör varför det har tagits beslut och givits uppdrag i styrgruppen för migration. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 75

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har också tidigare avvisat min begäran om att reda ut vad som skett i styrgruppen för migration. Jag anser att kommunstyrelsens majoritet vill dölja att flera av ledamöterna har deltagit i beslutsfattande i styrgruppen för migration trots att inte denna grupp har kommunalrättsligt stöd att fatta beslut etc. Revisionsrapporten innefattat kraftig kritik mot att beslut har tagits samt att styrgruppen inte återrapporterat till kommunstyrelsen vad den sysslat med. Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L) har deltagit i styrgruppen som representant för kommunstyrelsen. Trots att kommunstyrelsen har beslutat att återrapportering skall ske till nämnden så har inte Martin Johansens sett till att återrapportering skett under ett och ett halvt års tid. Martin Johansens agerande är ytterst anmärkningsvärt och han har agerat i strid mot kommunstyrelsens beslut trots att han är nämndens ordförande. Fullmäktiges ordförande Anders G Högmark (M) har också deltagit i styrgruppens beslutsfattande trots att styrgruppen inte kan utgöra ett beslutsfattande organ. Kommunstyrelsen har förtjänar stark kritik för dess agerande. Jag anser att kommunrevisionen inte kan rekommendera att bevilja styrelsens ansvarsfrihet! Med anledning av att ovan redovisade förhållanden så reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut. Skärhamn Gert Kjellberg Justerandes sign Utdragsbestyrkande 76

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Kommunstyrelsen Johan Nilsson Kommunsekreterare johan.nilsson@tjorn.se Dnr 2017/ Kommunstyrelsen TJÖRN1000, v1.0, Svar på revisionsrapport: Granskning av kommunens flyktingmottagande och integration Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att besvara revisionens rekommendationer i enlighet med upprättat tjänsteutlåtande Sammanfattning E & Y har på uppdrag av kommunrevisionen granskat kommunens hantering av flyktingmottagande och integration. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Syftet med granskningen har varit att granska om mottagandet av och stödet till nyanlända och ensamkommande barn är ändamålsenligt och om samverkan fungerar på ett tillfredsställande sett. Med anledning av granskningen har revisionen lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen. Förvaltningen har tagit del och kommenterar dem i aktuellt tjänsteutlåtande, under Ärendet. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, 183 den 16 november Bilagor Följebrev till kommunstyrelsen, Revisionens granskning av kommunens flyktingmottagande och integration. Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 77

78 2 (3) Dnr 2017/ Ärendet Förvaltningen har sett över rekommendationerna i granskningen och lämnar följande kommentarer som svar till revisionen. Förtydligande av ansvaret gällande sysselsättningsuppdraget mellan integration och AME. Detta är något som belyses i den organisationsöversyn som Humana fått i uppdrag att genomföra. Den rapporten presenterades i december och efter politiska beslut om organisation kommer arbetet med uppdraget att fortsätta. Det förslag som ligger är att Integration och AME ligger under en gemensam avdelning inom sociala. Redan nu har man gemensamma möten med Integration/AME/AF/Näringslivsstrateg varje månad med fokus på sysselsättning på individnivå. Tillsammans med Stenungsund har Tjörn ett projekt Flyktingguide med medel från Länsstyrelsen och även detta handlar om etablering och sysselsättning. Tjörn har en tjänst på 50 procent i detta projekt from september december Stenungsund har en 100 procentig tjänst. Utveckla arbetet med att bryta ned KF:s övergripande inriktningsmål till verksamhetsmål Detta är ett pågående arbete under året och även detta kommer att belysas i arbetet med den nya organisationen. Tillförsäkra att fördelningsmodellen avseende statsbidrag och ersättningar för flyktingmottagandet är politiskt förankrat Ett ärende har påbörjats för att fastställa fördelningsmodellen politiskt. Styrgruppen Migration Styrgruppen för migration upphörde att gälla från Samverkan i enlighet med lokala överenskommelsen Samverkan sker enligt överenskommelsen både vad det gäller LÖK och Handlingsplan med civilsamhället. Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 78

79 3 (3) Dnr 2017/ Former förbättrad kommunikation kring Tjörnbro Park Migrationsverket nyttjar inte längre Tjörnbro park. Rutiner kring de familjer som kommer till Tjörnbro Park via Härryda, Partille, Mölndal och Göteborg finns framtagna. Här är det framförallt rutiner inom barn- och utbildningsförvaltningen. Ann-Britt Svedberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 79

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Revisionens granskning av kommunens flyktingmottagande och integration 2017/471 Beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning E&Y har på uppdrag av kommunrevisionen granskat kommunens hantering av flyktingmottagande och integration. Kommunfullmäktige har överlämnat rapporten till ansvariga nämnder för besvarande. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: - Utveckla arbetet med att bryta mer kommunfullmäktiges övergripande mål avseende flyktingmottagandet samt tillse att avdelningen för välkomsten utarbetar verksamhetsmål - Utveckla formerna för utvärdering av SFI - Försäkra sig om att nämnden ersätts för de utgifter som uppstått med anledning av utbildningen av de barn och ungdomar som finns placerade på Tjörnbro park Under 2017 fanns tydliga mål och indikatorer från kommunfullmäktige vilka avsåg integration av nyanlända inom ramen för nämndens verksamhet. För budgetåret 2018 finns inte motsvarande mål. Nämnden kommer i samband med årsbokslutet för 2017 att slutredovisa uppfyllelsen av dessa mål till KF. Förvaltningen och nämnden har sedan Skolinspektionens ordinarie granskning arbetat fram en övergripande plan för systematiskt kvalitetsarbete enligt styrdokumenten för all utbildningsverksamhet vilken ska börja tillämpas i verksamheten. Detta innefattar även SFI. En plan för systematiskt kvalitetsarbete för SFI är således under utarbetande av förvaltningen och kommer att redovisas till nämnden under första halvåret Nämnden har fått ökade kostnader för placeringar som är gjorda på Tjörnbro park främst av Göteborgs stad. Förvaltningen har tidigare ställt ekonomiska krav på Göteborgs stad för uppkomna kostnader för utbildning. Dessa krav har avvisats. Lagstiftningen avseende placeringen av nyanlända är nu ändrad vilket inte medger placering av ensamkommande i annan kommun. Förvaltningen har eftersökt den Justerandes sign Utdragsbestyrkande 80

81 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden riktade statsbidrag som varit möjliga. Förvaltningen menar därför att avtals- och ersättningsfrågan måste lyftas till kommunövergripande nivå för båda kommuner. Nämnden har i december gjort en framställan till kommunstyrelsen att få beslut om en annan fördelning av det generella statsbidraget för nyanlända då nuvarande ersättning inte täcker nämndens kostnader. Detta förslag är ännu inte behandlat och i det fall kommunstyrelsen besluter enligt nämndens begäran kommer kommunbidraget i högre grad täcka nämndens kostnader, inkluderat nyanlända på Tjörnbro park. Samverkan FSG Beslutsunderlag Revisionsrapport 2017 Tjänsteutlåtande daterat Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 81

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Staffan Lindroos Förvaltningschef staffan.lindroos@tjorn.se Dnr 2017/ Barn- och utbildningsnämnden TJÖRN1000, v1.0, Revisionens granskning av kommunens flyktingmottagande och integration Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns. Sammanfattning E&Y har på uppdrag av kommunrevisionen granskat kommunens hantering av flyktingmottagande och integration. Kommunfullmäktige har överlämnat rapporten till ansvariga nämnder för besvarande. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: - Utveckla arbetet med att bryta mer kommunfullmäktiges övergripande mål avseende flyktingmottagandet samt tillse att avdelningen för välkomsten utarbetar verksamhetsmål - Utveckla formerna för utvärdering av SFI - Försäkra sig om att nämnden ersätts för de utgifter som uppstått med anledning av utbildningen av de barn och ungdomar som finns placerade på Tjörnbro park Under 2017 fanns tydliga mål och indikatorer från kommunfullmäktige vilka avsåg integration av nyanlända inom ramen för nämndens verksamhet. För budgetåret 2018 finns inte motsvarande mål. Nämnden kommer i samband med årsbokslutet för 2017 att slutredovisa uppfyllelsen av dessa mål till KF. Förvaltningen och nämnden har sedan Skolinspektionens ordinarie granskning arbetat fram en övergripande plan för systematiskt kvalitetsarbete enligt styrdokumenten för all utbildningsverksamhet vilken ska börja tillämpas i verksamheten. Detta innefattar även SFI. En plan för systematiskt kvalitetsarbete för SFI är således under utarbetande av förvaltningen och kommer att redovisas till nämnden under första halvåret Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 82

83 2 (3) Dnr 2017/ Nämnden har fått ökade kostnader för placeringar som är gjorda på Tjörnbro park främst av Göteborgs stad. Förvaltningen har tidigare ställt ekonomiska krav på Göteborgs stad för uppkomna kostnader för utbildning. Dessa krav har avvisats. Lagstiftningen avseende placeringen av nyanlända är nu ändrad vilket inte medger placering av ensamkommande i annan kommun. Förvaltningen har eftersökt den riktade statsbidrag som varit möjliga. Förvaltningen menar därför att avtals- och ersättningsfrågan måste lyftas till kommunövergripande nivå för båda kommuner. Nämnden har i december gjort en framställan till kommunstyrelsen att få beslut om en annan fördelning av det generella statsbidraget för nyanlända då nuvarande ersättning inte täcker nämndens kostnader. Detta förslag är ännu inte behandlat och i det fall kommunstyrelsen besluter enligt nämndens begäran kommer kommunbidraget i högre grad täcka nämndens kostnader, inkluderat nyanlända på Tjörnbro park. Samverkan FSG Bilagor Revisionsrapport 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ärendet E&Y har på uppdrag av kommunrevisionen granskat kommunens hantering av flyktingmottagande och integration. Kommunfullmäktige har överlämnat rapporten till ansvariga nämnder för besvarande. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: - Utveckla arbetet med att bryta mer kommunfullmäktiges övergripande mål avseende flyktingmottagandet samt tillse att avdelningen för välkomsten utarbetar verksamhetsmål - Utveckla formerna för utvärdering av SFI - Försäkra sig om att nämnden ersätts för de utgifter som uppstått med anledning av utbildningen av de barn och ungdomar som finns placerade på Tjörnbro park Under 2017 fanns tydliga mål och indikatorer från kommunfullmäktige vilka avsåg integration av nyanlända inom ramen för nämndens verksamhet. För budgetåret 2018 finns inte motsvarande mål. Nämnden Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 83

84 3 (3) Dnr 2017/ kommer i samband med årsbokslutet för 2017 att slutredovisa uppfyllelsen av dessa mål till KF. Förvaltningen och nämnden har sedan Skolinspektionens ordinarie granskning arbetat fram en övergripande plan för systematiskt kvalitetsarbete enligt styrdokumenten för all utbildningsverksamhet vilken ska börja tillämpas i verksamheten. Detta innefattar även SFI. Uppföljning och utvärdering är en grundförutsättning för det systematiska kvalitetsarbetet. All undervisning av SFI köps av andra utbildningsanordnare då kommunen inte genomför något i egen regi. En plan för systematiskt kvalitetsarbete för SFI är under utarbetande av förvaltningen och kommer att redovisas till nämnden under första halvåret Nämnden har fått ökade kostnader för placeringar som är gjorda på Tjörnbro park främst av Göteborgs stad. Förvaltningen har tidigare ställt ekonomiska krav på Göteborgs stad för uppkomna kostnader för utbildning. Dessa krav har avvisats. Lagstiftningen avseende placeringen av nyanlända är nu ändrad vilket inte medger placering av ensamkommande i annan kommun. Förvaltningen har eftersökt den riktade statsbidrag som varit möjliga. Dock genomförs fortfarande placeringar på Tjörnbro park av Göteborgs stad, främst i form av anhöriginvandrade. Dessa placeringar görs av olika stadsdelar i Göteborg inom respektive stadsdel. Trots stora ansträngningar har inte fungerande rutiner kunnat upparbetas mot Göteborgs stad. Förvaltningen menar därför att avtals- och ersättningsfrågan måste lyftas till kommunövergripande nivå för båda kommuner. Nämnden har i december gjort en framställan till kommunstyrelsen att få beslut om en annan fördelning av det generella statsbidraget för nyanlända då nuvarande ersättning inte täcker nämndens kostnader. Detta förslag är ännu inte behandlat och i det fall kommunstyrelsen besluter enligt nämndens begäran kommer kommunbidraget i högre grad täcka nämndens kostnader, inkluderat nyanlända på Tjörnbro park. Barnperspektivet Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Staffan Lindroos Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 84

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122