Försöksrapport Animaliebältet

Försöksrapport Animaliebältet Växtodlingsförsök 28 Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord.... Försöksverksamheten i Animaliebältet 28........ Karta över animaliebältet... Adressuppgifter till försökspersonal.......... Länsvis grödfördelning......... Växtodlingsåret 27/28....... Temperatur och nederbörd......... Vall och grovfoder Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid L6-472... Sortförsök i fodermajs L6-73........ Sortförsök i spannmål, trindsäd och oljeväxter Höstvete L7-11............. Rågvete L7-212......... Höstråg L7-21............. Höstkorn L7-215... Vårkorn L7-41, R7-41......... Havre L7-51......... Vårvete L7-31.......... Ärter L7-61........ Sortförsök i ekologisk odling... Sortförsök i höstraps... Jordbearbetning Etablering och luckringsbehov för höstraps... Växtnäring Kycklinggödsel till vårkorn....... Kväve till höstraps.......... Ogräs Ogräsförsök i spannmål och majs... Ogräsförsök i höstvete L5-2424, L5-2435, L5-321........... Ogräsbekämping i vårkorn L5-4... Ogräsbekämping i fodermajs L5-84... Glyfosatresistent fodermajs L5-841........... Växtskydd Växtskyddsförsök 28... Svampbekämpning i höstvete L15-17, L15-11........ Svampbekämpning i rågvete L15-21...... Svampbekämpning i råg L15-215...... Svampbekämpning i korn L15-41...... Svampbekämpning i havre L15-51...... sid 3 4 5 5 6 7 8 12 23 24 31 35 38 4 49 54 57 59 64 68 72 74 76 77 82 83 84 87 88 92 93 95 99 Bilder i rapporten: Erik Ekre foto, Maria Henriksson illustrationer 2

FÖRORD Varsågod! Här finns försöksresultat från 28 inom Animaliebältet. På senare tid har utförarorganisationen förändrats en del. Hushållningssällskapet Östergötland och Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge samarbetar sedan 27, och har lagt rådgivning och fältförsök i det gemensamt ägda HS Rådgivning Agri AB. I Halland har man 28 bildat VÄXA ek.för som ägs till 5% av Hallands mjölk och nötköttsföretagare, och till 5% av Hushållningssällskapet Halland. I VÄXA finns rådgivning, service och FoU med fältförsök. Ett samarbete finns också med Hushållningssällskapet i Kristianstad, som hjälper oss att utföra fältförsöken i Blekinge. Basfinansieringen av fältförsöksverksamheten, sker numera i huvudsak från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF men även från Hushållningssällskapen och de större förnödenhetsföretagen inom växtodling. SLF s pengar kommer ursprungligen från inbetalda skatter på handelsgödseloch bekämpningsmedel, som numera till viss del återförs till lantbruket samt från avgiften på lantbrukarnas avräkningar. Arbetet med att samordna försöksserier i Sverige bedrivs inom Fältforsks ämnesgrupper, som är öppna forum för alla intresserade och kan sägas vara en regional del av SLU. Dessa ämnesgrupper är: - Vattenfrågor och hydroteknik - Jordbearbetning - Växtnäring - Odlingsteknik och växtföljder - Ogräs - Vall och grovfoder - Sorter (Sortprovning) - Växtskydd Samordningen av försöksplanerna har ytterligare utvecklats inom Sverigeförsöken, och ger ett bredare och säkrare underlag till sammanställningarna. Animaliebältets styrelse vill tacka försökspersonal och övriga i de 6 länen för ett gediget arbete med att få fram underlaget till denna rapport och hoppas att materialet skall ge vägledning i växtodlingsfrågor under 29. Ulf Ohlsson, ordförande Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet/Växa Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets trettonde försöksrapport. Halland 27 januari 29 Erik Ekre, redaktör 3

FÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET Denna försöksrapport är resultatet av det fjortonde årets samarbete med fältförsök i vår region. Här presenteras länsförsöken i Kalmar-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Från och med 24 finns en styrgrupp för Sveriges regionala fältförsök. Den består av representanter från handeln, Hushållningssällskapen och LRF som innehar ordförandeskapet. Basfinansieringen skedde tidigare från handeln och Hushållningssällskapen, men under senare år bekostas den till stor del av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Styrelsen 28 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen-Svalöf Weibull Åke Hellström, lantbrukare, Lekeryd Göran Larsson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare, Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Arne Nyroth, Lantmännen Klintehamn Sten Rosvall, lantbrukare Romakloster Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Mattias Lennartsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Medel fördelas till regionerna efter handelns omsättning i respektive region. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag med egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat Strax efter skörd presenteras preliminära resultat från sortprovningen inom vårt område på hemsidan: www.animaliebaltet.se. Det finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige via försöksdatabasen: www.ffe.slu.se Denna samordnas av Fältforsk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Gustafsson, Lantmännen Björn Andersson Fältforsk, SLU Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Karin Andersson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg- Blekinge Bo Pettersson, Gotland Försöksverksamhetens omfattning 28 Avdelning Riks- Läns- Övriga Summa Fördelning inom län försök försök försök försök F G-H-K I N. Vattenvård 7 1 8 8 1. Hydroteknik 2. Jordbearbetning 7 6 1 14 2 2 1 3. Växtnäring 2 8 5 15 1 4 1 9 4. Odlingssystem 1 1 1 5. Ogräs 1 7 1 18 4 5 9 6. Vall 23 15 6 44 18 5 3 18 7. Öppen växtodling 9 4 12 61 5 14 19 23 11. Växtpatologi 14. Nematologi 2 2 2 15. Mykologi 1 1 7 18 3 6 9 18. Tillämp. växtskydd Summa: 53 87 41 181 24 32 39 86 4

Animaliebältet Tvååker Jönköping Riddersberg F-LÄN Gamleby H-LÄN Visby Stenstugu I-LÄN N-LÄN Lilla Böslid G-LÄN Ingelstad Kalmar K-LÄN Bräkne-Hoby Edestad 15 4 företag 5 hektar åkermark 22 hektar betesmark Adresser till försökspersonal Jönköpings län Försöksledare; Karin Andersson 36-39 88 7, 78-29 9 72 karin.andersson@hush.se Hushållningssällskapet, Huskvarnav. 97B, 554 66 Jönköping Försöksutförare; Jan-Olof Storm 36-931 52, 7-234 5 58 Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare; Klas Eriksson 7-287 63 63 klas.eriksson@hush.se Hushållningssällskapet, Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar Gotlands län Försöksledare/ försöksutförare; Bo Pettersson 498-2 22 45, 7-775 76 34 bo.pettersson@hush.se Hushållningssällskapet, Försöksstationen Stenstugu, Endre, 621 77 Visby Hallands län Försöksledare; Erik Ekre 35-465 3, 78-43 82 3 erik.ekre@vxa.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, 31 31 Eldsberga Försöksutförare; Magnus Håkansson 35-465 25, 78-43824 magnus.hakansson@vxa.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, 31 31 Eldsberga www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se 5

Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 28 Källa: SJV 28 Höstsådd stråsäd, hektar 2 15 1 5 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn 16 6 2 382 2 88 243 12 Råg 14 11 79 793 155 248 Rågvete 1 16 593 4 717 4 548 877 3 324 Höstvete 889 48 11 99 6 711 1 926 5 995 Vårsådd stråsäd, hektar 4 3 2 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd 1 48 489 94 282 97 61 Vårvete 268 59 1 11 2 77 1 221 3 433 Havre 7 411 4 196 4 658 1 92 1 13 11 241 Vårkorn 6 55 2 646 12 775 16 339 4 777 24 575 Vall och baljväxter, hektar 8 6 4 2 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Ärt/bönor 79 17 1 379 711 16 1 522 Vall 69 35 38 167 73 58 41 457 15 775 49 635 6

VÄXTODLINGSÅRET 28 av Karin Andersson F-län, Bo Pettersson I-län, Klas Eriksson H, G och K-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Den milda vintern gjorde att den höstsäd som trots regnandet kunnat sås hösten 27 klarat sig bra. Vårbruket blev normalt och grödorna kom igång bra. Maj bjöd på liten eller ingen nederbörd och en del kalla nätter. Förstaskörden på vallen kom igång sista veckan i maj, med hög näringsmässig kvalitet men liten mängd. Torkan fortsatte även i juni, vallarna stod och stampade och vårsäden torkade ned på sina ställen. Eftersommaren och hösten präglades sedan av omväxlande regn och uppehåll vilket gjorde att tröskning, vallskörd och höstsådd fick göras när vädret tillät. Det fuktiga vädret orsakade en del kvalitetsproblem i spannmålen, men avkastningsmässigt blev året i det närmaste normalt både när det gällde spannmål och vall. Gotlands län Efter en mild vinter kunde det konstateras att höstsådda grödor klarat sig bra. Vårbruket försenades på grund av regn och därefter inleddes en lång period av torka och värme med dålig uppkomst och torkskador som följd. Det såg ut att bli en riktigt dålig skörd. I slutet av juni inleddes en period med låga temperaturer i kombination med några mindre regn vilket gav höstsäden en betydligt bättre skörd än förväntat. I augusti kom regnen som medförde en utdragen skörd med höga vattenhalter. Vallarna gav en normalskörd tack vare en hög tredjeskörd. De senaste årens försommartorka har ökat andelen höstsådda grödor och höstkorn har blivit en allt vanligare spannmålsgröda. Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Efter en snöfattig vinter såddes enstaka fält redan i slutet av februari och början av mars, men det egentliga vårbruket startade de första dagarna i april. Höstgrödorna övervintrade bra och såg överlag fina ut vid tillväxtstarten. Låg nederbördsmängd i april, maj och juni utsatte grödorna för torkstress. Juli blev en varm månad och med ojämnt fördelad nederbörd. Spannmålsskörden kom igång i mitten av juli och i skiftet juli/augusti även höstrapsskörden. Avkastningen var förvånansvärt hög och när spannmålsskörden summerades kunde man konstatera att höstsådda grödor hade avkastat normalt och i många fall betydligt mer än normalt, med upp till rekordskördar. I försöken uppmättes höstveteskördar på 13,6 ton och rågveteskördar på 14,3 ton/ha. Avkastningen i vårsådda grödor nådde i flesta fall inte upp till förväntad nivå. Skörden blev utsträckt i tid p.g.a.mycket regn i augusti och september vilket också innebar att kvaliteten på spannmålen försämrades med låga falltal. Vallarnas förstaskörd gav en låg avkastning men av bra kvalitet. Även vallarnas andraskörd blev svag p.g.a. vattenbrist, medan tredjeskörden blev normal. Hallands län På grund av den ovanligt nederbördsrika sommaren blev höstsådden 27 sent utförd och på mindre arealer än normalt. Hösten blev normal i temperatur och med små regnmängder. Vintern 28 blev varm och nederbördsrik. Trots den milda vintern kom vårbruket igång något senare än normalt då markerna och framför allt lerjordarna var kraftigt vattenmättade. I maj inträdde en ovanlig försommartorka som drabbade de flesta grödor men framför allt de vårsådda. Även vallarnas första skörd påverkades av torkan som varade till mitten av juni. Sommaren blev nederbördsrik och tröskningsarbetet blev utdraget en bra bit in i september med stora variationer i kvalitet. Vårgrödorna gav lägre skörd än normalt medan höstgrödorna på flera håll gav högre. Potatisskörden bärgades under varierade förhållanden men sommarens låga bladmögeltryck gav en hög kvalitet. 7

TEMPERATUR Jönköping o C 2 Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 27-28 15 1 5-5 Växjö o C 2 15 1 5-5 Kalmar o C 2 15 1 5-5 8 Källa: SMHI

NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 27-28 Jönköping mm 25 2 15 1 5 Växjö mm 25 2 15 1 5 Kalmar mm 25 2 15 1 5 Källa: SMHI 9

TEMPERATUR Karlshamn o C 2 Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 27-28 15 1 5-5 Visby o C 2 15 1 5-5 2 15 1 5-5 1 Halmstad o C Källa: SMHI

NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 27-28 Karlshamn mm 25 2 15 1 5 Visby mm 25 2 15 1 5 Halmstad mm 25 2 15 1 5 Källa: SMHI 11

KVÄVEINTENSITET I LÅNGLIGGANDE VALL MED RÖRSVINGELHYBRID av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksserien L6-472 Kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid finns anlagd på tre platser i Mellansverige, Rådde gård i Länghem, Ingelstorpsskolan i Kalmar och på Hamrefältet i Hedemora. De preliminära resultaten för andra vallåret 28 från Rådde och Kalmar visar att en rörsvingelhybrid- blandvall med Hykor/timotej/röd- och vitklöver, gödslad med totalt 9 kg/ha och år har avkastat lika eller mer än en ängssvingelblandvall gödslad med totalt 18 kg N/ha. Näringskvaliteten i första skörden har varit acceptabla medan den torkskadade andraskörden har låg smältbarhet särskild för Hykorvallen. Motsvarande jämförelse i Hamreförsöket visar att Hykorblandningen inte hävdar sig lika bra där. Vid 9 kg N/ha totalt under året avkastar den 9 kg ts/ha mindre än ängssvingelblandningen vid samma kvävenivå. Bakgrund och syfte Rörsvingelhybrider och rörsvinglar har i tidigare fröblandningsförsök (L6-66 och R6-45) visat mycket god uthållighet och stark konkurrensförmåga gentemot baljväxter i återväxter och i äldre vallar. Detta kan vara till fördel då timotej/ängssvingel i blandning med klöver ofta gett för höga klöverandelar i återväxt framförallt vid låg kvävegödsling. Syftet med denna försöksserie är att studera optimal kväveintensitet i vall med större uthållighet och konkurrensförmåga i gräskomponenten. Kan kvävegödslingen till baljväxtblandvallar med Hykor sänkas utan att klöverandelen blir besvärande hög i återväxterna och kan då avkastning och kvalitet hållas uppe? Utvärderingen görs både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Målet är att hitta mera ekonomiska kombinationer mellan vallblandning och kväveintensitet där kostnaderna för vallomläggning och kvävegödsling kan minimeras. Som enskilda arter kan inte rörsvingelhybrider och rörsvinglar mäta sig med rajgräs eller rajsvinglar av Paulita typen när det gäller smältbarhet. Även timotej, speciellt av tidig typ, har bättre smältbarhet än rörsvinglar. Tidigare försök har visat att den mätbara näringskvaliteten inte nämnvärt skiljer sig från ängssvingel. Styrkan med blandvallar där rörsvingelhybrider ingår ligger i uthålligheten och den goda avkastningsförmågan i återväxterna. Försöksplan L6-472 anläggningsår 26 N-nivåer Gödsling kg N/ha Vallfröblandningar (smårutor) (storrutor) sk1 sk2 sk3 Totalt A. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha 1 B. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha 2 35 3 25 9 C. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + 3 7 6 5 18 Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) 4 15 9 75 27 D. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Sorter ÄS Sigmund, Timotej Grindstad, Rödklöver Fanny RS Hykor Vitklöver Ramona 12

Utförande De tre försöken i serien L6-472 anlades under 26 i Hedemora, Kalmar och på Rådde i Länghem och är utlagda som tvåfaktoriella blockförsök med split-plot design med fröblandningar på smårutor och kvävenivåer på storrutor. Fyra samrutor ger sammanlagt16 led och 64 parceller. Skyddsrutor finns mellan kvävenivåerna (storrutorna). Hedemora försöket såddes in utan skyddsgröda, de två andra med korn som skyddsgröda.hedemora försöket kunde vare sig örtogräsbekämpas eller putsas under hösten 26 på grund av den rådande väderleken. Ogrästrycket på insådden blev därmed mycket stort. På våren i vall I blev två block i Kalmar försöket tyvärr av misstag gödslade med flytgödsel av försöksvärden. Hela försöket skördades under vall I enligt plan. Botaniska analyser har genomförts ledvis med uppdelning i gräsarter, klöverarter och ogräs. Kemiska analyser har utförts rutvis i tre block. Analysen har omfattat råprotein(rp) enligt NIR, omsättbar energi MJ enligt VOS metod och NIR- metod, fiber NDF enligt referensmetod och NIR- metod samt osmältbar fiber indf enligt NIR metod. Här redovisas Rp och övriga parametrar enligt referensmetod. Resultat och sammanfattning I försöken görs alltså en jämförelse mellan fröblandningar som innehåller timotej tillsammans med antingen ängssvingel Sigmund (ÄS) eller rörsvingelhybriden Hykor (RS). Dessa gräsled finns med eller utan rödoch vitklöver vid fyra olika kvävenivåer,, 9,18,eller 27 kg N/ha, år 1. Två jämförande huvudled kan tas ut (se plan) 2D=Hykor med klöver och 9 kg N/ha i jämförelse med 3C=ÄS med klöver och 18 kg N/ha. Preliminära resultat från vall I-II på Rådde och i Kalmar visar att: - Blandningarna med RS har i medeltal gett 7-1 kg ts/ ha högre avkastning än ÄSblandningar i vall I. Under andra vallåret har klöverblandvallar med RS i medeltal avkastat mellan 11-14 kg mer än blandvallar med ÄS. Utan klöver är den skillnaden större, 14-25 kg ts/ha. - Under första vallåret på Rådde avkastade led 3C ca 8 kg ts/ha mer än led 2D. Andraårsvallen 28 visar det omvända. På Rådde avkastade led 2D ca 3 kg ts/ha mer än led 3C. I Kalmarförsöket var skillnaden större, ca 13 kg/ha. - Under första vallåret var klöverhalterna låga i förstaskörden men ökade under återväxtskördarna upp till ca 4-5 % respektive 2-3 % för N-nivåerna 9 och 18 kg N/ha. I andraårsvallen 28 var klöverandelen fortfarande onödigt låg i förstaskörden. För leden 2D och 3C var andelen 11 % respektive 2 % i Kalmarförsöket och 34 % respektive 25 % i Råddeförsöket. I skörd 2 som skadades av årets torka var klöverhalterna för de aktuella leden mellan 5-7 % och i tredjeskörden låg nivån på ca 6-7 %. - Det fanns i första vallåret inga betydande skillnader mellan RS och ÄS i konkurrenshänseende mot klövern vid låga N-nivåer. Under vall II har RS leden genomgående, utan i ett fall, lägre andel klöver än ÄS leden i alla N-nivåer. - Hykorns starka konkurrensförmåga påverkar även timotejandelen på ett icke önskvärt sätt trots att den konkurrenskraftiga sorten Grindstad ingår i blandningen. Under vall II har RS leden genomgående lägre timotejandel än ÄS leden i alla N-nivåer. I återväxtskördarna är andelen timotej kring eller under 5 % av ts för Hykorleden med klöver. - Det fanns inga statistiskt säkra skillnader i näringsvärde mellan RS - och ÄS blandningarna på Rådde under första vallåret. Under Vall II har den låga klöverandelen i första skörden i led 2D gett för låg råproteinhalt men smältbarheten är bra. I andraskörden har led 2D ett lägre VOS värde och högre fibervärde än led 3C. Skillnaden är statistiskt säker för Rådde försöket. - Det högst avkastande ledet i försöken på Rådde och i Kalmar är RS ledet med klöver i N-nivå 27 kg N/ha. Detta led har på Rådde avkastat 1 kg ts/ha mer än RS ledet utan klöver i samma N-nivå. Skillnaden är statistiskt säker. 13

Preliminära resultat från vall I-II i Hedemora visar att: - I Hedemora var beståndet av Hykor svagt våren 27 och därför var ÄS blandningarna högre avkastade i vall I. Så är till stor del också fallet under andraårsvallen där samtliga RS led med klöver i N-nivåerna 9N och 18 N har lägre avkastning i totalskörden än ÄSleden. - Led 3C har avkastat ca 5 kg mer än led 2D. Skillnaden är inte statistiskt säker. - Hykorns till synes svagare konkurrensförmåga i Hedemora visar sig också i att timotejandelen i RS- leden i de flesta fall är högre eller samma som i ÄS-leden för N- niväerna 9 N/ha och 18 N/ha. - Klöverandelen i återväxtskördarna är dock lägre i RS-leden än i ÄS-leden. I tabell 1-4 visas avkastningen för Råddeförsöket i vall I-II och de övriga två försöken i vall II. I tabell 5-8 visas avkastning, botanisk sammansättning och närings kvalitet för leden med klöver i N-nivåerna 9N/ha och 18 N/ha Avkastning, Råddeförsöket, Ps-län I Vall I var totalavkastningen för Hykorleden B och D, utan hänsyn tagen till kvävenivåerna, ca 8 kg ts/ha högre än ängssvingelleden A och C. I förstaskörden var avkastningen mellan ÄSleden och RS leden i stort sett lika. Tabell 1. L6-472 Ps-län 27, Vall I. Avkastning vid de tre delskördarna i kg ts/ha och relativtal. Medeltal för de fyra fröblandningarna A-D och medeltal för de fyra N-nivåerna (1-4) ÄS= ängssvingel, RS= Hykor, KL= bland. med klöver 1-jun 13-jul 11-sep Tot.avkast skörd 1 skörd 2 skörd 3 Vall I Led Fröbl./N kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal A ÄS 4 44 1 2 57 1 2 55 1 9 56 1 B RS 4 36 98 2 89 112 3 18 125 1 44 19 C ÄS+KL 4 58 13 2 93 114 3 76 147 11 27 118 D RS+KL 4 58 13 3 24 126 4 27 167 12 9 126 1 N 2 85 1 1 47 1 2 57 1 6 89 1 2 9 N 4 42 155 2 63 179 3 12 121 1 17 148 3 18 N 5 14 18 3 6 245 3 79 147 12 53 182 4 27 N 5 55 195 3 93 267 4 28 167 13 77 2 CV% 5.5 9.6 5.5 3.9 PROB F1 (N-nivå *** *** *** *** PROB F2 * *** *** *** PROB F1*F2 ns *** *** *** LSD F1 23 31 3 7 LSD F2 18 2 14 31 LSD F1*F2 37 44 34 78 Effekten av tillfört kväve är god. Det är ett bra utbyte även i sista steget mellan 18 kg till 27 kg i medeltal för fröblandningarna. Slutenheten på våren 28 var fullgod i detta försök. Tyvärr förekommer spontant uppkommen vitklöver på försöksplatsen. Leden A och B i N-nivåer 1-2 innehåller alltså en hel del vitklöver trots att de anges som rent gräs. RS- leden avkastar mer än ÄS-leden redan från första skörden. Led 4D har även i vall II högst avkastning. 14

Tabell 2. L6-472 Ps-län 28, Vall II. Avkastning vid de tre delskördarna i kg ts/ha och relativtal. Medeltal för de fyra fröblandningarna A-D och medeltal för de fyra N-nivåerna (1-4) ÄS= ängssvingel, RS= Hykor, KL= bland. med klöver 27-maj 8-jul 27-aug Tot.avkastning skörd 1 skörd 2 skörd 3 Vall II Led Fröbl. kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal A ÄS 4 23 1 2 38 1 2 97 1 9 58 1 B RS 4 69 111 2 92 123 3 39 114 11 1 115 C ÄS+KL 5 11 121 3 37 142 4 7 137 12 57 131 D RS+KL 5 5 13 3 68 155 4 54 153 13 7 143 1 N 3 56 1 2 66 1 2 91 1 9 12 1 2 9 N 4 62 13 2 78 15 3 44 118 1 84 119 3 18 N 5 45 153 3 1 117 4 1 138 12 57 138 4 27 N 5 9 166 3 82 144 4 6 158 14 35 157 CV% 4,7 5,2 3,6 3,6 PROB F1 (N-nivå *** *** *** *** PROB F2 *** *** *** *** PROB F1*F2 *** *** *** *** LSD F1 21 36 17 61 LSD F2 17 12 1 31 LSD F1*F2 34 36 22 74 Avkastning Kalmarförsöket Slutenheten på våren var god, graderingarna ligger mellan 95-96 %. Resultaten från försöken på Rådde och i Kalmar visar god överensstämmelse. Även i Kalmarförsöket överträffar RS- leden ÄS- leden från första skörd. Det är endast i det ogödslade ledet 1D som RS- ledet inte avkastar mer än ÄS-ledet. Andra skörden led svårt av torkan och kvävegödslingen till denna skörd skedde så sent som 19 dagar efter första skörd (tre veckor före skörd 2). Tabell 3. L6-472 H-län 28, Vall II. Avkastning vid de tre delskördarna i kg ts/ha och relativtal. Medeltal för de fyra fröblandningarna A-D och medeltal för de fyra N-nivåerna (1-4) ÄS= ängssvingel, RS= Hykor, KL= bland. med klöver 23-maj 3-jul 27-aug Tot.avkastning kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Vall II Led Fröbl./N Skörd 1 Rel tal Skörd 2 Rel tal Skörd 3 Rel tal kg ts/ha Rel tal A ÄS 5 24 1 72 1 2 7 1 8 4 1 B RS 6 9 116 1 58 219 2 87 139 1 53 131 C ÄS+KL 6 49 124 2 24 311 3 53 171 12 26 152 D RS+KL 7 19 137 2 55 354 3 92 189 13 66 17 1 N 4 56 1 1 35 1 2 5 1 7 96 1 2 9 N 6 4 132 1 7 126 2 79 136 1 52 132 3 18 N 6 8 149 1 9 141 3 49 17 12 19 153 4 27 N 7 61 167 2 15 159 4 6 198 13 82 174 CV% 5.8 27. 9.5 8.5 PROB F1 (N-nivå *** ** *** *** PROB F2 *** *** *** *** PROB F1*F2 *** ** *** *** LSD F1 51 39 23 77 LSD F2 26 35 21 68 LSD F1*F2 62 7 42 1 37 15

Avkastning Hamreförsöket Slutenheten på våren i vall I 27 i de led som innehåll Hykor utan klöver var endast ca 5 % mot ängsvingelledens ca 7 %. Ogräsandelen i sk 1-2 var därmed hög men minskade markant till tredjeskörden. I skörd 1 utgjorde Hykor endast 18 % av beståndet i RS- leden utan klöver medan det i ÄS- leden fanns ca 7 % Sigmund. Slutenheten var inte heller tillfredställande på våren 28. Graderingarna varierade mellan 53 % upp till 9 %. RS-leden hade klart lägre slutenhet. Ogräsandelen under vall II var emellertid låg. Tabell 4. L6-472 W-län 28, Vall II. Avkastning vid de tre delskördarna i kg ts/ha och relativtal. Medeltal för de fyra fröblandningarna A-D och medeltal för de fyra N-nivåerna (1-4) ÄS= ängssvingel, RS= Hykor, KL= bland. med klöver 1-jun 24-jul 8-sep Tot.avkastning kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Vall II Led Fröbl./N Skörd 1 Rel tal Skörd 2 Rel tal Skörd 3 Rel tal kg ts/ha Rel tal A ÄS 6 55 1 1 18 1 2 39 1 1 8 1 B RS 6 57 1 1 63 138 2 4 1 1 61 15 C ÄS+KL 7 27 111 2 67 226 4 3 18 14 24 141 D RS+KL 7 11 19 2 86 242 4 11 172 14 7 14 1 N 4 71 1 1 51 1 2 29 1 8 45 1 2 9 N 6 83 145 2 3 134 2 84 124 11 7 138 3 18 N 7 34 156 2 17 144 3 59 157 13 11 155 4 27 N 8 62 183 2 64 175 4 49 196 15 75 186 CV% 1.4 16.9 7.5 8.4 PROB F1 (N-nivå *** ** *** *** PROB F2 * *** *** *** PROB F1*F2 ns ** *** *** LSD F1 71 36 43 9 LSD F2 52 26 18 75 LSD F1*F2 1 9 54 47 1 52 Trots den svagare slutenheten på våren nådde RS-leden i medeltal upp till ÄS-ledens avkastningsnivå oaktat kvävenivå. Förstaskörden har en mycket hög avkastning. Skörden togs den 1 juni. Led 2C med 35 kg N till förstaskörden hade högre avkastning än 3C gödslat med 7 kg N. För leden med klöver i N-nivåerna 1-3 avkastade ÄS- leden mer än RS-leden. Jämförelse klöverleden med 9 kg N/ha eller 18 kg N/ha Hypotesen i den här försöksserien var bland annat att kvävegödslingen till baljväxtblandvallar med Hykor går att minska utan att klöverandelen blir besvärande hög i återväxterna och därmed hålls såväl avkastning som kvalitet uppe. Intressant är då att närmare titta på gödslingsleden med 9 N (35+3+25kg N/ha) och 18 N (7+6+5). Försöksplatsen på Rådde har en låg kvävestatus, Kalmar en mer normal. I tabellerna är energivärdena, MJ/kg ts, angivna enligt gräsformeln eller baljväxtformeln. Vid baljväxtandelar över 5 % används en annan formel vid beräkningen av den omsättbara energin med ledning av andelen aska och VOS- värdet. I andraårsvallen på Rådde var totalavkastningen lika mellan led 2D och 3C. Klöverandelen var högre i förstaskörden i vall II än i vall I och högre i led 2 D än i 3C. I skörd 2 hade led 2D lägre klöverhalt än led 3C och lika andelar i skörd 3. Rödklövern dominerar över vitklövern både på Rådde och i Kalmar. På Rådde var andelen vitklöver för led 2D, 26 % av ts i skörd 1 och 12 % resp. 13 % i återväxtskördarna. I Kalmar var motsvarande andel 16

3 %, 1 % och 5 %. Vi kan tydligt se hur RSleden tillsammans med rödklövern trycker tillbaka timotejen i återväxtskördarna vid dessa kvävenivåer. Timotejandelen är under 5 %. Det skiljde inget mellan led 2D och 3C i näringsvärde i första och tredjeskörd men däremot har led 2D sämre kvalitet i andraskörden. Det var sex veckor mellan skörd 1 och 2 och hela 7 veckor mellan skörd 2 och 3. Tabell 5. L6-472 Ps-län, Vall I. Jämförelse mellan ängssvingel (ÄS) och rörsvingelhydrid (RS) i blandning med timotej (TT) och klöver (KL) vid 9 kg resp. 18 kg N/ha och år vid sk 1-3. Avkastning, bot. sammansättning och näringskvalitet (råprotein enl NIR övriga referensanalys). Vall I 27 Bot analys kg ts/ha Led skörd % av ts MJ enl MJ enl. nr ts baljv. gräs g N/Bland kg/ha Rel KL TT VOS Rp form. form. NDF 2C 9ÄS 1 4 56 88 6 34 81 91 1.4 634 2D 9RS 1 4 46 86 9 55 84 99 1.7 631 3C 18ÄS 1 5 18 1 3 41 77 13 9.7 676 3D 18RS 1 5 23 11 11 48 81 111 1.3 652 1 7-6-1 2C 9ÄS 2 2 81 84 29 23 86 134 1.9 537 2D 9RS 2 3 2 9 22 27 84 123 1.5 572 3C 18ÄS 2 3 34 1 12 3 83 135 1.5 568 3D 18RS 2 3 78 113 18 26 84 131 1.6 572 2 7-7-13 42 dag 2C 9ÄS 3 3 78 12 5 9 78 145 1.3 515 2D 9RS 3 3 92 16 43 8 8 148 9.9 535 3C 18ÄS 3 3 7 1 32 15 8 13 1. 548 3D 18RS 3 4 41 119 24 12 82 123 1.1 553 3 7-9-11 6 dag 2C 9ÄS Tot 11 14 91 2D 9RS Tot 11 39 93 3C 18ÄS Tot 12 22 1 3D 18RS Tot 13 42 11 I Vall I på Rådde nådde inte led 2D upp till led 3C i totalavkastning. Klöverandelen var för låg i skörd 1-2 vilket ger för låga råproteinhalter. Det fanns inga stora skillnader mellan led 2D och 3C för övrigt. 17

Tabell 6. L6-472 Ps-län, Vall II. Jämförelse mellan ängssvingel (ÄS) och rörsvingelhydrid (RS) i blandning med timotej (TT) och klöver (KL) vid 9 kg resp. 18 kg N/ha och år vid sk 1-3. Avkastning, bot. sammansättning och näringskvalitet (råprotein enl NIR övriga referensanalys). Vall II 28 Bot analys kg ts/ha Led skörd % av ts MJ enl MJ enl. nr ts baljv. gräs g N Bland kg/ha Rel KL TT VOS Rp form. form. NDF 2C 9ÄS 1 5 2 91 31,5 17 86 149 11 437 2D 9RS 1 5 31 96 33,6 12,3 88 136 11,3 453 3C 18ÄS 1 5 54 1 25,2 34 88 138 11,3 484 3D 18RS 1 5 91 17 12,4 19,3 87 13 11,1 498 1 8-5-27 2C 9ÄS 2 3 23 99 65,5 16 83 178 1,7 447 2D 9RS 2 3 6 111 5 4 77 142 1,1 519 3C 18ÄS 2 3 25 1 68,7 21 8 175 1,8 497 3D 18RS 2 3 67 113 29,4 5 8 148 1 554 2 8-7-8 42 dag 2C 9ÄS 3 3 29 78 68 17 71 173 9,5 581 2D 9RS 3 4 45 16 59 3 75 154 9,8 582 3C 18ÄS 3 4 21 1 56 2 72 153 9,7 583 3D 18RS 3 4 64 11 3 1 78 141 9,5 616 3 8-8-27 5 dag 2C 9ÄS Tot 12 17 94 2D 9RS Tot 13 36 13 3C 18ÄS Tot 13 1 3D 18RS Tot 14 22 19 I andraårsvallen på Rådde, tabell 6, var totalavkastningen lika mellan led 2D och 3C. Klöverandelen var högre i förstaskörden i vall II än i vall I och högre i led 2 D än i 3C. I skörd 2 hade led 2D lägre klöverhalt än led 3C och lika andelar i skörd 3. Rödklövern dominerar över vitklövern både på Rådde och i Kalmar. På Rådde var andelen vitklöver för led 2D, 26 % av ts i skörd 1 och 12 % resp. 13 % i återväxtskördarna. I Kalmar var motsvarande andel 3 %, 1 % och 5 %. Vi kan tydligt se hur RSleden tillsammans med rödklövern trycker tillbaka timotejen i återväxtskördarna vid dessa kvävenivåer. Timotejandelen är under 5 %. Det skiljde inget mellan led 2D och 3C i näringsvärde i första och tredjeskörd men däremot har led 2D sämre kvalitet i andra skörden. Det var sex veckor mellan skörd 1 och 2 och hela 7 veckor mellan skörd 2 och 3. Kalmarförsöket, tabell 7, visar samma bild som Råddeförsöket. Led 2D avkastar mer än 3C i alla delskördar. Att öka gödslingen till RS- ledet med 9 kg N upp till 18 kg nivå skulle ha ökat avkastningen med 8 kg ts/ ha i Kalmarförsöket och ca 9 kg i försöket på Rådde. Klöverandelen är låg i förstaskörden för led 2D vilket har gett en låg råproteinhalt. VOS värdena är lika mellan 2D och 3C i skörd 1 och 2. Fiberhalten i andraskörden är högre i led 2D än i led 3C. Det är också i detta försök ca 7 veckor mellan skörd 1 och 2. Andra skörden drabbades av en torkperiod. Hedemoraförsöket avviker från de två andra försöken. Det är endast i andraskörden som RS-leden har högre avkastning än ÄS-leden vid kvävenivåerna 9 N och 18 N. Vid alla tre delskördarna har led 2D en högre klöver halt än led 3C. RS-leden har dock lägre klöverandel i återväxterna än ÄS-leden vid samma N-nivå. RS-leden har inte heller påverkat timotejandelen på samma sätt som i de andra försöken. Det finns inga analysvärden tillgängliga. 18

Tabell 7. L6-472 H-län, Vall II. Jämförelse mellan ängssvingel (ÄS) och rörsvingelhydrid (RS) i blandning med timotej (TT) och klöver (KL) vid 9 kg resp. 18 kg N/ha och år vid sk 1-3. Avkastning, bot. sammansättning och näringskvalitet (råprotein enl NIR övriga referensanalys). Vall II 28 Bot analys kg ts -1 Led skörd % av ts MJ enl MJ enl. nr ts baljv. gräs g N Bland kg/ha Rel KL TT VOS Rp form. form. NDF 2C 9ÄS 1 6 21 95 22 55 84 165 1,4 5 2D 9RS 1 7 12 18 11 22 86 131 1,8 544 3C 18ÄS 1 6 57 1 2 63 87 151 1,2 544 3D 18RS 1 7 7 117 17 19 84 123 1,6 59 1 8-5-23 2C 9ÄS 2 2 39 113 82 13 81 192 1,4 47 2D 9RS 2 2 61 123 51 3 83 155 1,3 467 3C 18ÄS 2 2 12 1 54 41 84 19 1,6 413 3D 18RS 2 2 52 119 43 5 87 159 1,7 488 2 8-7-3 41 dag 2C 9ÄS 3 3 52 11 76 14 81 22 1,4 486 2D 9RS 3 3 78 18 6 5 85 158 1,8 534 3C 18ÄS 3 3 49 1 72 2 78 191 1,2 495 3D 18RS 3 4 11 118 42 6 83 161 1,3 553 3 8-8-27 55 dag 2C 9ÄS Tot 12 12 1 2D 9RS Tot 13 51 11 3C 18ÄS Tot 12 18 1 3D 18RS Tot 14 33 118 Diskussion Att optimalt utnyttja baljväxter i ensilagevallar har med dagens höga kvävepriser blivit ytterst intressant. Såväl rådgivare och foderstatsprogram som nötkreatur verkar också idag ha högre tolerans för mer klöver i vallen. En bidragande orsak till detta kan vara att allt fler gårdar har möjlighet att blanda grovfoderpartier. Det är emellertid inte problemfritt att förlita sig på minskad kvävegödsling och därmed förmodad högre klöverandel i ensilaget. Det gäller att få klövern bra etablerad så att den är med från början i vallen. I de redovisade försöken var inte detta fallet på Rådde inför vall I. Ett annat problem som lyfts fram är den oftast varierande klöverhalten över delskördarna. Det är ytterst sällan att klöver-andelen blir för hög i första skörden med väl i återväxterna. Detta har att göra med klövern och gräsets olika tillväxtsrytmer. En gräsart som rörsvingelhybrid borde därför passa in som bra samodlingskomponent till klövern, öppen och relativt konkurrenssvag inför förstaårsvallens förstaskörd och därefter konkurrensstark. Att så är fallet indikerar ju hittills framkomna resultat från Rådde och Kalmar. På många gårdar kan den lägre N -nivån -9 kg N/ha till stor del klaras med nötflytgödsel. Inför 29 ligger Jordbruksverkets rekommendationer för blandvallar med en önskvärd baljväxthalt på 4 % och 1 tons avkastning bärgad skörd på totalt 9 kg N/ha med en N/ha beräknad N-leverans från tidigare stallgödselanvändning på 2 kg N/ha. Resultaten i andraårsvallen 28 indikerar ju starkt att det går att sänka kvävegivan från 18 kg N/ha till 9 kg N/ha om man byter ut ängssvingel mot Hykor. Svinglarna har en tidig axgång och kräver därför en tidig skörd för bra näringskvalitet. Även om arterna är rena bladgräs så försämras näringskvaliteten snabbt i återväxterna. Det krävs därför korta intervall mellan delskördarna inte minst för Hykorn. 19

Tabell 8. L6-472 W-län, Vall II. Jämförelse mellan ängssvingel (ÄS) och rörsvingelhydrid (RS) i blandning med timotej (TT) och klöver (KL) vid 9 kg resp. 18 kg N/ha och år vid sk 1-3. Avkastning, bot. sammansättning och slutenhet vår, -1. Vall II 28 Bot analys Slut- Led skörd % av ts enhet nr ts vår N Bland kg/ha Rel KL TT -1 2C 9ÄS 1 7 88 15 42 2 2D 9RS 1 7 11 95 51 37 3C 18ÄS 1 7 5 1 3 27 3D 18RS 1 7 3 97 26 39 1 8-6-1 2C 9ÄS 2 2 87 17 71 24 2D 9RS 2 3 1 112 64 19 3C 18ÄS 2 2 69 1 62 14 3D 18RS 2 2 89 17 3 44 2 8-7-24 44 dag 2C 9ÄS 3 4 23 98 73 17 2D 9RS 3 3 9 9 7 17 3C 18ÄS 3 4 33 1 49 34 3D 18RS 3 4 5 94 4 34 3 8-9-8 46 dag 2C 9ÄS Tot 14 98 13 85 2D 9RS Tot 14 2 97 8 3C 18ÄS Tot 14 51 1 75 3D 18RS Tot 14 24 98 75 Försöken borde ha skördats tidigare i återväxterna än vad som är gjort. Med en tidig förstaskörd och säg ca fem veckor mellan delskördarna kommer detta förmodligen att innebära en fjärde skörd i Götaland. Ett fyrskördesystem kommer troligtvis att påverka rödklövern negativt men det bör gynna vitklövern som hittills i försöken fört en tynande tillvaro. Även om det går att utnyttja rörsvingelhybrider för att få bättre ekonomi genom att sänka kvävegivan kan man fundera på om det omvända är användbart. Arten, sorten svarar mycket bra på tillfört kväve. Den högsta avkastningen i försöken hade ju det högst gödslade ledet, 27 kg N/ha med klöver och Hykor. De uppmätta avkastningarna i försöken på Rådde och i Kalmar under vall II var över 15 t ts/ha i led 4D, i medeltal för båda platserna 15,5 t ts/ha. Försöksskördar blir betydligt högre än i praktiken bland annat på grund av kanteffekter och skörd utan spill. Om man reducerar ner försöksskördarna till 8 % av uppmätt avkastning och sätter ett kvävepris på 15 kr/kg N kommer led 2D att ha det högsta gödslingsnettot upp till ett grovfoderpris på ca 1,6 kr/kg ts. Vid ett högre värde eller pris har led 4 D det högsta nettot. Att inte 18 kg N- nivån kommer in i bilden beror på att utväxlingen av ytterligare 9 kg tillfört N/ha från led 2D endast gav en merskörd på 6 kg ts/ha (reducerad avkastning) medan steget från 18 kg N till 27 kg N gav 1 kg. Detta enkla sätt att beräkna ett "netto" tar ju inte hänsyn till skillnader i fodrets näringsvärde. Det är ju först när ensilaget hamnar i ett foderstatsprogram eller i en vom som värdet kan beräknas. 2

SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg 5 försök av majs i år, två i Kristianstadsområdet, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Försöken 28 Intresset för att prova majssorter under 28 var fortfarande mycket stort - totalt 41 sorter anmäldes till provning. Nytt från 28 är att alla sorter ingick i samma försök. En fördel med detta är en bättre och säkrare jämförelse mellan sorterna. Nackdelen är att vi kan få ojämnheter i försöken när de är så stora. Denna nackdel klarar vi av genom laticedesign av rutfördelningen som ger möjligheter att kompensera de sorter som råkar illa ut och hamnar på sämre avkastande områden. NIR-analyser Nytt förra året var att NIR-analysen ansågs kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt, NDF-värden och indf-värde till överkomliga kostnader. TS-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Serierna har sammanställts med 4 försök 28. Försöket i Halland är utelämnat ur sammanställningen då några sorter har extremt låga stärkelsehalter. Sorterna uppvisar inte dessa låga värden på de fyra övriga platserna. Det är inte rimligt att mot bakgrund av en analys i ett försök kassera en sort.vi har sett över rutinerna i hela kedjan för uttagning av prov för analys så att det skall bli representativt och homogent. Förutom stärkelseanalyserna i Halland verkar årets resultat jämnare och bättre än förra årets. I tabell 2 finns årssammanställning 24-28 samt flerårssammanställning. sorterna får mycket höga relativtal. Vi ser att ett flertal sorter har relativtal som ligger högre än 12. Många nya intressanta sorter provades alltså i år. Vi ser också av antalet sorter i tabell 2 medeltal under åren 24-28 att omsätt-ningen på sorter är mycket stor. Av årets 42 sorter fanns endast 4 sorter med 24 och 5 sorter 25. De sorter som ingick i 27 års serie L6-74 där mätarsorten Loft hade så låg skörd finns inte med i flerårssammanställningen. Även den nya mätaren Avenir hade betydligt lägre skörd i denna serie. De sorter som hade höga relativtal i denna serie 27 är bra sorter men det är inte möjligt att på ett säkert sätt fasa in resultaten i en samman-ställning. De provade sorterna får för bra relativtal i förhållande till de sorter som ingick i serie L6-73. Totalt provades 42 sorter och antalet företag som deltog i provningen ökade också. SL står för Svenska Lantmännen, SSd för Scandinavian Seed, LIM för Limagrain ett franskt företag som tagit över Advanta ADV i Danmark, DUP/pio DuPont Pioneer där Pioneer är utsädesföretaget ägt av DuPont, Syn Syngenta och SM Svensk Majs. Resultat Vi ser att majsskördarna blivit mycket höga även detta år (tabell 1). Nytt för i år är att den gamla mätarsorten Loft ersatts av Avenir. Avenir är en tidig sort som inte avkastade särskilt bra 28. Detta gör att de provade 21

Tabell 1. Grönmasseskörd av majs. Medeltal av fyra länsförsök i Sydsverige 28 TS Skörd Stärkelse- Råpro- NDF indf Strå- SORT Ant halt TS Rel- halt skörd Rel- tein % av % av längd försök % ton/ha tal % ton/ha tal % ts NDF cm Avenir SL 4 42,6 12,4 1 35,8 4,5 1 7,9 43,2 18,2 229 Eurostar SL 4 32,3 14,7 119 31,3 4,6 1 7,5 44,1 19, 26 Ravenna SSd 4 35, 13,6 11 37,7 5, 111 7,3 4,8 15,6 254 Revolver SSd 4 44,1 13,9 112 35,7 4,9 17 8,1 42,6 19,3 237 Destiny Lim 4 37,3 14,5 117 36,5 5,2 115 7,5 4,9 18,2 258 Burli SL 4 32,2 15,1 122 26,8 4,1 9 7,5 49,5 19,1 278 Kaukas SSd 4 35,3 15,1 122 35,2 5,3 117 7,4 42, 17,2 257 Isberi SL 4 34,7 14,7 119 3,8 4,4 97 7,2 46,7 19,2 258 Patrick Lim 4 33,4 14,6 118 33,2 4,8 15 7,9 43, 17,9 256 Adept Lim 4 33,9 13,2 17 36,9 5, 11 7,4 4,9 14,2 246 Nerissa Syn 4 35, 15,2 123 31,5 4,8 16 7,3 45,8 17,9 262 Formula Lim 4 31,6 14,4 116 31,5 4,5 98 8,2 43,2 12,3 245 Award Lim 4 34, 15,4 125 31,7 4,8 17 7,2 45,3 15,9 259 Cerutti SM 4 34,5 14,4 116 33,6 4,8 15 7,3 44,4 16,3 253 Kalimero SSd 4 35,1 11,8 95 34,4 4,1 89 7,5 42,9 18,1 214 Paddy NX34 Syn 4 35,4 14,6 118 32,9 4,7 13 7,1 44,3 17, 249 PR39K13 DuP/Pio 4 32, 14,2 114 34,6 4,9 18 7,7 4, 17, 259 Beethoven Lim 4 35,7 15,4 124 32,4 5, 11 7, 44,4 17,7 256 Saludo SL 4 33,3 15,5 125 33,5 5,1 112 6,9 43,7 2,5 268 Ajaxx SL 4 32,9 15, 121 33,5 5, 111 7,5 41,2 17,2 248 System SSd 4 31,1 14,7 118 31,4 4,7 13 7,5 43,8 17,4 272 Kangaroo SSd 4 35,4 14,3 115 31,2 4,5 1 7,3 47,2 18,7 267 PR39A44 DuP/Pio 4 35,5 13,7 11 33,1 4,3 95 7,2 43,9 2,6 265 PR39A61 DuP/Pio 4 32,8 14,6 118 31,7 4,5 99 7,5 42,9 17,6 252 PR39D6 DuP/Pio 4 34, 14, 113 33,5 4,5 1 6,9 43,1 18,4 272 Artist Lim 4 38,6 14,5 117 32,1 4,7 12 7,1 47,6 16,8 243 Atrum Lim 4 33, 15,6 125 31,8 4,9 17 7,2 44,7 14,2 246 Progress SL 4 34,1 15,2 123 28,6 4,3 94 7,4 48, 19, 256 Anvil SSd 4 34, 15, 121 31,5 4,8 17 7,6 43,8 18,5 257 Katy KXA58 SSd 4 34,2 15, 121 33,2 4,7 14 7,8 44,9 18,4 25 Alanis SL 4 33,2 14,5 117 33,3 4,8 17 8,1 42,2 19,7 23 Jasmik NX415 Syn 4 36,3 15,7 126 33,7 5,3 117 7,2 43,8 15,6 256 NX166 Syn 4 36,4 14,2 115 31,8 4,5 99 7,2 43,6 17,9 238 Gladi SL 4 35, 15,1 121 3,3 4,6 11 7,5 46,6 19,6 271 Dream SL 4 32,8 14,6 118 27,6 3,9 86 7,3 48,2 18, 263 Flex SL 4 31,5 15,7 126 28,8 4,4 98 7,5 45,3 17,4 254 Sunaro SL 4 32,9 15,4 124 3,1 4,6 12 6,9 46,9 18,1 264 KXA63 SL 4 33,8 16,1 13 31, 5,1 113 7,2 46,1 18,5 271 KXA611 SL 4 38,3 14, 113 39,5 5,5 12 7,2 4,1 16,5 258 NX176 Syn 4 37, 15, 121 36,8 5,4 119 7, 42,2 14,4 242 Surehand SSd 4 34,8 15,2 123 28,4 4,2 93 6,8 5,1 2,8 255 Support SSd 4 3,2 15,5 125 25,8 4, 88 7,1 51,7 22,1 276 Eduardo SL 4 34,9 15,6 125 33,2 5, 111 7,5 44,7 16,2 283 -X- CV% REP 4 34,7 14,7 5,6 32,5 4,7 12,4 7,4 44,4 17,7 256 LSD PROB F1 2,5 1,2.1 4,7 8,4.33,6 5, 3,9 13 Sammanställning av 4 försök 28. Försöket i Halland utgår ur sammanställningen då vissa sorter här har extremt låga stärkelsehalter som avviker från stärkelsehalterna i de övriga försöken. 22

Tabell 2. Medeltal 24-28 av 19 majsförsök i serien L6-73 (Kristianstad, Halland, Öland och Gotland). Medeltal Medeltal Medeltal 4 försök 28 4 försök 27 3/4 försök 26 Sort- Före- TS- TS- Rel-tal TS- TS- Rel-tal TS- TS- Rel-tal namn tag skörd halt TS-sk skörd halt TS-sk skörd halt TS-sk Avenir SL 12,4 42,6 1 13,5 43, 1 12,5 42,3 1 Eurostar SL 14,7 32,3 119 16,2 36,7 12 17,5 35,7 14 Ravenna SSd 13,6 35, 11 14,6 37,9 18 13,4 38, 17 Revolver SSd 13,9 44,1 112 13,5 48,6 1 12,6 46,7 11 Destiny Lim 14,5 37,3 117 15,1 44,4 112 13,8 41,4 11 Burli SL 15,1 32,2 122 17,5 34,3 13 18,4 34,4 147 Kaukas SSd 15,1 35,3 122 15,9 38,2 117 14,6 42,4 117 Isberi SL 14,7 34,7 119 17,5 38,1 13 15, 35,9 12 Patrick Lim 14,6 33,4 118 16,2 36,4 12 15,7 38,1 125 Adept Lim 13,2 33,9 17 15,8 41,4 117 Nerissa SY 15,2 35 123 16,6 38,8 123 Formula Lim 14,4 31,6 116 16,8 35,6 125 Medeltal Medeltal Medeltal 2/3 förs. 25 4 förs. 24 2 förs. 24-8 Sort- Före- TS- Rel-tal TS- Rel-tal TS- Rel-tal namn tag skörd TS-sk skörd TS-sk skörd TS-sk Avenir SL 11, 1 1,9 1 12,1 1 Eurostar SL 14,4 131 12,4 114 15,1 125 Ravenna SSd 11,2 12 12,5 115 13,1 19 Revolver SSd 12,7 115 1,7 98 12,7 15 Destiny Lim 11,3 13 13,8 111 Burli SL 17, 133 Kaukas SSd 15,2 119 Isberi SL 15,7 123 Patrick Lim 15,5 121 Adept Lim 14,5 112 Nerissa SY 15,9 123 Formula Lim 15,6 121 Relativtalen i flerårssammanställningen är framräknade mot Avenirskördarna i de försök där sorten har ingått. 23