Mätningsanvisningar. Geometrisk representation vid utbyte. Version 3.0 Test1 GEODATASPECIFIKATION. Markanvändning och Marktäcke. Vatten.

GEODATASPECIFIKATION Geometrisk representation vid utbyte Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Styrgruppen 0 (132) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/3035 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 Remiss1 2017-03-15 Vidareutveckling av textinnehållet med tonvikt på att förtydliga 3Dhanteringen. Förtydliganden i inledande text, relativ höjd som attribut, flytt av geometrimodell till eget dokument, vidareutveckling av Byggnad. I denna version ingår Markdetaljer och Byggnad. Kompletteringar efter remiss. Markanvändning och Marktäcke har lagts till. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Gunhild Lönnberg (Lantmäteriet) Lena Morén (Lantmäteriet) Marie Malmberg (Falu kommun) Ebba Löndahl Åkerman (Södertälje kommun) Sonja Johansson (Göteborgs stad) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version 3.0 TEST 1har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version 3.0 kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna.

Styrgruppen 1 (132) Bakgrund Målet med är att enkelt kunna utbyta geodata mellan olika aktörer oavsett administrativa gränser. Enhetliga geodata bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. I utarbetas geodataspecifikationer och utbytesformat för nio utvalda grundläggande geodatateman: Geodetiska stompunkter Bild Höjd Vatten (Hydrografi) Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Byggnad Adress Väg och Järnväg Arbetet i baseras på nationella och internationella standarder och system: Geodataspecifikationerna bygger på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder, UML enligt ISO 19 109 med mera. Specifikationerna är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för respektive tema. Utbytesformat i form av XML/GML scheman bygger på standarden ISO 19136:2007 GML med mera och konstrueras ur UML:er i geodataspecifikationerna. na är ett komplement till geodataspecifikationer och XML/GML scheman som riktar sig främst till insamlare och användare av geodata. na beskriver geometrisk representation vid utbyte för tre (i dagsläget) av nio aktuella geodatateman: Markdetaljer Byggnad Markanvändning och marktäcke Mätanvisningarna är bland annat baserade på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI, Kartverket, Norge Utformning och förvaltning av geodataspecifikationer, och mätanvisningar och XML/GML-scheman bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för respektive tema andra berörda myndigheter. För tema Väg och Järnväg har inte en regelrätt geodataspecifikation tagits fram. Istället har ett förslag på förändringar av NVDB (Nationell Vägdatabas), som hålls av Trafikverket, tagits fram. En enkel modell för motionsspår och liknande företeelser som inte lagras och tillhandahållas via NVDB har också tagits fram. na är tillgängliga som ett dokument (.pdf) på hemsida: www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

Styrgruppen 2 (132) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GENERELL INFORMATION 6 1.1 Ansvarsområden för datautbyte 6 1.2 Aktuella teman i mätningsanvisningarna 6 1.3 Användare av mätningsanvisningarna 7 1.4 Hantering av höjdläge och 3D 7 1.5 Krav på geometrisk redovisning och efterbearbetning 7 1.6 Några grundläggande begrepp 8 1.6.1 HMK-standardnivå 8 1.6.2 Detaljeringsgrad (LOD) 8 1.6.3 Geodatakvalitet 9 1.6.4 Geometrimetadata - kvalitetsmärkning av geometrier 9 2 LÄSANVISNINGAR 10 3 MARKDETALJER 11 3.1 Byggnadsanläggning 11 3.1.1 Däck 11 3.1.2 Pelare 13 3.1.3 Pergola 14 3.1.4 Skorsten 15 3.1.5 Terrängtrappa 16 3.1.6 Utsiktstorn 17 3.2 Park- och fritidsanläggning 18 3.2.1 Fast målställning 18 3.2.2 Häck 19 3.2.3 Idrottssarg 20 3.2.4 Kantstöd 21 3.2.5 Lekredskap 22 3.2.6 Linbana 23 3.2.7 Minnessten 24 3.2.8 Motionsredskap 25 3.2.9 Parkbord 26 3.2.10 Parkbänk 27 3.2.11 Skidlift 28 3.2.12 Utomhusdusch 29 3.2.13 Utomhuskonstverk 30 3.2.14 Vattenområdesavgränsare 31

Styrgruppen 3 (132) 3.3 Hamnanläggning 32 3.3.1 Avbärare 32 3.3.2 Avkörningsskydd 33 3.3.3 Brygga 34 3.3.4 Båtförtöjning 36 3.3.5 Dykdalb 37 3.3.6 Kaj 38 3.3.7 Landsjömärke 39 3.3.8 Ledverk 40 3.3.9 Pir 41 3.4 Natur 42 3.4.1 Buskage 42 3.4.2 Stenblock 43 3.4.3 Träd 44 3.5 Teknik- och miljöanläggning 45 3.5.1 Avloppsanläggning 45 3.5.2 Bassäng 46 3.5.3 Brunnslock 47 3.5.4 Eluttag utomhus 48 3.5.5 Flaggstång 49 3.5.6 Fontän 50 3.5.7 Fundament 51 3.5.8 Informationstavla 52 3.5.9 Kopplingsskåp 53 3.5.10 Luftledning 54 3.5.11 Högspänningsledning 55 3.5.12 Mast 56 3.5.13 Mur 57 3.5.14 Plank 58 3.5.15 Räcke 59 3.5.16 Rörledning ovan mark 60 3.5.17 Slänt 61 3.5.18 Stolpe 62 3.5.19 Stängsel 63 3.5.20 Stödmur 64 3.5.21 Återvinningsstation 65 3.6 Trafik 66 3.6.1 Cykelställ 66 3.6.2 Farthinder 67 3.6.3 Perrong 68 3.6.4 Pollare 69 3.6.5 Vägbom 70 3.6.6 Vägtrumma 71 3.6.7 Väghinder 72

Styrgruppen 4 (132) 4 BYGGNAD OCH BYGGNADSTILLBEHÖR 73 4.1 Generellt 73 4.1.1 Detaljeringsgrad (LOD) för byggnad 73 4.1.2 Mätning vs konstruktion 74 4.1.3 Definition av några begrepp rörande tak, golv och mark 74 4.1.4 Vad ska man redovisa på en byggnad 75 4.1.5 Råd avseende 3D-hantering 75 4.2 Mätanvisningar för LoD0 76 4.2.1 Inmätning av bottenyta, LoD0 76 4.2.2 Flera Byggnadsdelar, LoD0 78 4.2.3 Byggnadstillbehör, LoD0 79 4.2.3.1 Carport, Skärmtak etc. 79 4.2.3.2 Carport med nock 80 4.2.3.3 Trappa, ramp 81 4.2.3.4 Lastbrygga 82 4.2.3.5 Balkong 83 4.2.3.6 Uterum 84 4.2.3.7 Förbindelsegång 85 4.2.3.8 Skorsten 86 4.2.4 Radhus, LoD0 87 4.2.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD0 88 4.2.6 Färdigt golv, LoD0 89 4.3 Mätanvisningar för LoD1 90 4.3.1 Inmätning av bottenyta och takhöjd, LoD1 90 4.3.2 ½ takhöjd 91 4.3.3 Olika nivåer för att bilda LoD1- kuber 92 4.3.4 Flera Byggnadsdelar, LoD1 93 4.3.5 Radhus, LoD1 95 4.3.6 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD1 96 4.4 Mätanvisningar för LoD2 97 4.4.1 Inmätning av bottenyta och takhöjd, LoD2 97 4.4.2 Skärning underkant takfot och fasad samt generell takfot, LoD2 101 4.4.3 Byggnad med olika takkantshöjder, LoD2 102 4.4.4 Exempel på detaljer som registreras för LOD2 103 4.4.5 Flera Byggnadsdelar, LoD2 104 4.4.6 Byggnadstillbehör LoD2 105 4.4.6.1 Carport, Skärmtak etc. LoD2 105 4.4.6.2 Carport med nock, LoD2 106 4.4.6.3 Uterum, LoD2 107 4.4.6.4 Förbindelsegång, LoD2 108 4.4.6.5 Skorsten, LoD2 109 4.4.7 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD2 110 4.5 Mätanvisningar för LoD3 111 4.5.1 Inmätning av bottenyta och takhöjdskonstruktion, LoD3 111 4.5.2 Stadsmiljö, LoD3 112 4.5.3 Byggnadstillbehör LoD3 113 4.5.3.1 Trappa, ramp, LoD3 113 4.5.3.2 Lastbrygga, LoD3 114 4.5.3.3 Balkong, LoD3 115 4.5.3.4 Takkupa och skorsten, LoD3 116 4.5.3.5 Skärmtak, LoD3 117

Styrgruppen 5 (132) 5 MARKANVÄNDNING OCH MARKTÄCKE 118 6 REFERENSER 119 7 BILAGA 1 - EXEMPEL PÅ EFTERBEARBETNING FÖR 3D-REDOVISNING 120 7.1 Bilaga 1.1 - Markdetaljer exempel parkbänk 120 7.2 Bilaga 1.2 - Byggnader i olika LoD 121 7.2.1 Exempel 1 Geodetisk detaljmätning för LOD0 121 7.2.2 Exempel 2 och 3 Geodetisk detaljmätning för LOD0 och LOD1 122 7.2.3 Exempel 4 Geodetisk detaljmätning och punktmoln för LOD0 och LOD1 123 7.2.4 Exempel 5 och 6 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0 och LOD1 124 7.2.5 Exempel 7 och 8 Fotogrammetrisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0 och LOD1 125 7.2.6 Exempel 9 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 126 7.2.7 Exempel 10 Geodetisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 126 7.2.8 Exempel 11 Geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning samt DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 127 7.2.9 Exempel 12 CAD/BIM-modell för LOD0, LOD1 och LOD2 127 7.3 Bilaga 1.3 - Marktäcke och markanvändning 128

Styrgruppen 6 (132) 1 Generell information 1.1 Ansvarsområden för datautbyte förvaltar och utvecklar geodataspecifikationer, mätanvisningar och XML/GMLscheman för datautbyte. Dataägaren ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer. ställer inga krav på hur insamlingen utförs, hur data ska lagras eller att bara utbytesmodell ska användas vid utbyte. Figur 1 förvaltar och utvecklar geodataspecifikationer, XML/GML-scheman och mätanvisningar för datautbyte. Dataägaren ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer. 1.2 Aktuella teman i mätningsanvisningarna Markdetaljer Med markdetalj avses fysisk företeelse ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Byggnad Med byggnader avses byggnaden som helhet eller i byggnadsdelar Även byggnadstillbehör som trappor, altaner med mera ingår Markanvändning och Marktäcke Med marktäcke avses visar markens fysiska och biofysiska egenskaper. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Med Markanvändning avses befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. Markanvändning behöver inte vara yttäckande. Kan vara överlappande. För markanvändning har olika markanvändningsslag enligt detaljplanestandarden (SS637040:2016) beaktats för att möjliggöra uppföljning av markanvändning med hjälp av detaljplan enligt standarden. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning. I Marktäcke ingår vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav.

7 (132) Styrgruppen 1.3 Användare av mätningsanvisningarna mätanvisningar riktar sig främst mot producenter och användare av geodata. Geodataspecifikationerna och XML/GML-schemana riktar sig mer mot till systemutvecklare/-förvaltare och personer som behöver jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data. För att mätanvisningarna ska fungera någorlunda fristående har viss information från geodataspecifikationerna även lagts i detta dokument. 1.4 Hantering av höjdläge och 3D Utbytesmodellen i tillåter redovisning av höjder på objekten som möjliggör 3Dredovisning hos användaren efter viss efterbearbetning, se Bilaga 1. För Markdetaljer som sticker upp över markytan gäller som utgångspunkt att: Objekt som redovisas i form av punkter eller mindre ytor redovisas i marknivå med attribut för relativ höjd. Detta gäller för pergola, lekredskap och dylikt Objekt som redovisas i form av linjer redovisas i överkant. Detta på grund av att höjden över marken kan variera längs objektets utsträckning. Detta gäller för staket, plank, kraftledningar och dylikt. Ett undantag för denna regel är att häckar mäts in i marknivå med attribut med relativ höjd eftersom vegetationens höjd är föränderlig över tiden. Objekt som inte sticker upp över ytan redovisas i marknivå. Byggnader har en särskild hantering med fem olika standardiserade detaljeringsgrader. Dessa omfattar allt från redovisning i marknivå med attribut för relativ höjd (LOD0) till regelrätta 3Dbyggnader med takkonstruktion, fönster, dörrar med mera (LOD3), se avsnitt 4.1. Markanvändning och marktäcke redovisas på marknivå. Data kan efterbearbetas till 3D-redovisning under förutsättning att användaren har tillgång till en markmodell (DTM). 1.5 Krav på geometrisk redovisning och efterbearbetning När utbytesmodell används ska den geometriska representationen följa Svensk geoprocess mätningsanvisningar. Det hindrar inte att man mäter in eller lagrar geometrierna på annat sätt. Det kan dock innebära att viss bearbetning kan behöva utföras för att anpassa data till egen modell vid lagring eller till modell vid leverans. Exempelvis kan en insamlare mäta en skorstens toppläge i absoluta koordinater och höjder med fotogrammetriska metoder (Figur 2). Vid leverans enligt utbytesmodell används en markmodell för att beräkna framskorstenens markläge och relativa höjd. Om datalagret i sin tur använder absoluta höjder på flaggstången toppläge kan detta beräknas fram ur markläget och relativa höjden innan lagring sker

8 (132) Styrgruppen Figur 2 Vid fotogrammetrisk mätning av skorstenens topp kan relativ höjd över marken beräknas med hjälp av markmodell (DTM). Skorstenens planläge i toppen projiceras på markmodellen (DTM) genom att lägga till en höjd i marknivå. Vid terrester mätning mäter man in planoch höjdläget i marknivå samt skorstenens relativa höjd. 1.6 Några grundläggande begrepp 1.6.1 HMK-standardnivå HMK-standardnivå avser ett begrepp i syfte stödja geodatainsamling för några olika principiella användningsområden (HMK-Geodatakvalitet, avsnitt 2.6). I mätningsanvisningarna används HMKstandardnivåer främst för att beskriva för vilka användningsområden företeelsen förekommer samt för att skilja på om en företeelsetyp representeras geometriskt på olika sätt beroende på användningsområde. Följande HMK- standardnivåer hanteras 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning För närvarande är avser mätanvisningarna HMK-standardnivå 1 och 2 med undantag för byggnad som även förekommer i HMK-standardnivå 3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMK-standardnivå 3 för framtida behov. 1.6.2 Detaljeringsgrad (LOD) Detaljeringsgrader (LOD) är ett begrepp i syfte att skilja på olika geometrisk representation på ett standardiserat sätt. För närvarande används det endast för byggnader, se avsnitt 6. Detaljeringsgrader i form av LOD ska inte förväxlas med HMK-standardnivåer. Flera olika detaljeringsgrader kan vara aktuella för varje HMK-standardnivå, behoven styr. En grov riktlinje för byggnader kan vara: LOD0 och LOD1 för HMK-standardnivå 1 LOD0, LOD1 och LOD2 för HMK-standardnivå 2 LOD0 och LOD3 för HMK-standardnivå 3

9 (132) Styrgruppen Denna riktlinje kan förändras över tiden, t ex kan LOD2 bli vanligare för HMK-standardnivå 1 i takt med att de nationella baserna bygger på utbyte med kommuner som jobbar med 3D-byggnader. Gissningsvis kommer LOD3 att bli vanligare för HMK-standardnivå 2 i takt med att kommuner kommer att utbyta data med arkitekter och byggherrar som hanterar byggnader i CAD/BIM. Detaljeringsgrader i form av LOD ska inte förväxlas med kvalitet och då särskilt inte lägesosäkerhet. Till exempel kan en byggnad i 2D (LOD0) vara inmätt geodetiskt på centimeternivå medan samma byggnad i 3D (LOD1 eller LOD2) kan vara inmätt med fotogrammetri på decimeternivå. 1.6.3 Geodatakvalitet Enligt ISO-standarden 19157 består geodatakvalitet av följande kvalitetsteman; fullständighet, logisk konsistens, lägesosäkerhet, tematisk osäkerhet, temporal osäkerhet samt användbarhet. (HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.7) Kvalitetstemat lägesosäkerhet är centralt för kvalitetsmärkning av geometrier. Geodatabaser byggs upp och ajourhålls med olika mätmetoder. Valet av mätmetod för varje enskilt objekt sker med utgångspunkt från bland annat kvalitetskrav på slutprodukten, detaljeringsnivå på objekten och effektivitet. När valet är gjort märks aktuell geometri med den valda metodens lägesosäkerhet oavsett HMK-standardnivå eller detaljeringsnivå. 1.6.4 Geometrimetadata - kvalitetsmärkning av geometrier De inmätta geometrierna för ett objekt ska kvalitetsmärkas s k geometrimetadata - enligt följande: Datum för inmätning (vid fotogrammetrisk inmätning avses flygbildens fotograferingsdatum) Ansvarig organisation för inmätningen Enligt vilken HMK-standardnivå objektet samlats in Insamlingsmetod för plankoordinat respektive höjd Vilket planläge respektive höjdläge som avses (t ex fasad eller takkant för byggnad i plan) Eventuellt osäkert läge inklusive anledning (t ex takkant skymt av vegetation) Om na följs.

Styrgruppen 10 (132) 2 Läsanvisningar De objekttyper som avgränsats i specifikationer beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i specifikationerna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För tema Markdetaljer och tema Markanvändning och Marktäcke är mätningsanvisningarna dokumenterade enligt exemplet nedan (0 1). För tema Byggnad så följer inte mätningsanvisningarna samma struktur. I kapitlet om Byggnad beskrivs detta närmare. För respektive objekttyp beskrivs hur mätning sker kopplat till HMK:s standardnivåer. För många typer förekommer endast mätningsanvisningar för en standardnivå. Detta gäller särskilt för markdetaljer där många typer bara smalas in för HMK-standardnivå 2. Geometrier kan redovisas som 2D med endast plankoordinater (2D-punkt, 2D-linje, 2D-yta) eller som 3D med höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (3Dpunkt, 3D-linje, 3D-yta). I de fall bilder har hämtats från andras mätningsanvisningar framgår källan under rubriken Bild i tabell 1. För mer information om objekttyperna se respektive specifikation. Tabell 1 Exempel på mätningsanvisning Objekttyp. Vald HMK-standardnivå anges i geometrimetadata. För de flesta objekt ges endast ett plan- och höjdläge. Planläge och höjdläge för byggnad kan dock ha flera olika värden. Dessa anges i geometrimetadata. Namn X Referens/länk/Id /Geodatapecifikation Y/Objekttyp X HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Mitt Kant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd Höjdskillnad relativt marknivån Höjdskillnad relativt marknivån Bild Beskrivning Kommentar Exempel Källa för bild/foto/illustration som används. Hämtad från geodatapecifikation Kommentarer om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

Styrgruppen 11 (132) 3 Markdetaljer 3.1 Byggnadsanläggning 3.1.1 Däck Namn objekttyp Altandäck Friståendedäck Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.1.1 /Markdetaljer/1.1.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant yta Attribut, relativ höjd -

12 (132) Styrgruppen Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Golvliknande byggnadsverk Permanent konstruktion vanligen i trä med anslutning till byggnad men även friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Redovisas så att ytbildning av objektet möjliggörs tillsammans med andra avgränsande objekt, t.ex. husliv. Om däck innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Exempel

13 (132) Styrgruppen 3.1.2 Pelare Namn objekttyp Pelare Pylon Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.2.1 /Markdetaljer/1.2.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt < D=0,5 m alt l*b 0,5*0,5 annars yta Centrum eller ytterkant beroende på storlek Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp - marknivå Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Fristående stöd Attribut, relativ höjd anges som relativ höjd Exempel

14 (132) Styrgruppen 3.1.3 Pergola Namn objekttyp Referens/länk/Id Pergola /Markdetaljer/1.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Yta alt mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Zeta Enkelt eller dubbla rader av fristående stöd för klängväxter. Ben på varje sida förbinds med linje. Attribut, relativ höjd anges som relativ höjd. Vid flygburen registrering av pergolan kan E och N koordinater fångas på överkant men registreras med H vid markläge. Exempel

15 (132) Styrgruppen 3.1.4 Skorsten Namn objekttyp Referens/länk/Id Skorsten /Markdetaljer/1.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Punkt < D=0,5m l*b 0,5*0,5m annars yta Planläge Centrum Centrum eller ytterkant beroende på storlek Basens nivå Basens nivå Basens nivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Zeta Beskrivning Kommentar Vanligtvis fristående, vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Standardnivå 2. Vid diameter större än 0,5 meter redovisas alltid ytan vid basen samt högsta höjd relativt markytan. Skorsten finns även som byggnadstillbehör. Exempel

Styrgruppen 16 (132) 3.1.5 Terrängtrappa Namn objekttyp Terrängtrappa/Handikappramp Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå per avsats Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Trappil/Symboler ingår ej i utbytesmodellen Avsatser och viloplan ingår i trappan. Trappa finns även under byggnadstillbehör.

17 (132) Styrgruppen 3.1.6 Utsiktstorn Namn objekttyp Torn Referens/länk/Id /Markdetaljer/1.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge Marknivå Marknivå Attribut, relativ höjd Höjd topp Höjd topp Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet Hög konstruktion oftast utan tak, vilka ej kan relateras byggnadsändamål. Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant i marknivå. Tornet anges med relativ höjd från marken som attribut. Exempel Torn för fågelskådning eller utkikstorn.

Styrgruppen 18 (132) 3.2 Park- och fritidsanläggning 3.2.1 Fast målställning Namn objekttyp Fast målställning Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad ribbans överkant markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms Stad Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

Styrgruppen 19 (132) 3.2.2 Häck Namn objekttyp Häck Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta om häckens bredd > 1 m annars linje Mitt <= 1 m annars ytterkant Marknivå Häckens höjd över marknivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar redovisas med mittlinje då rot/stam är svår att se. Bredare häckar dokumenteras som yta.

Styrgruppen 20 (132) 3.2.3 Idrottssarg Namn objekttyp Idrottssarg Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt. Ishockeyrink, bandybana finns som markanvändning och redovisas då som yta.

Styrgruppen 21 (132) 3.2.4 Kantstöd Namn objekttyp Kantstöd Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets lägsta punkt - överkant Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt ej högre än 40cm. Cirkulationsplats redovisas som kantstöd. Kantstöd redovisat i underkant. Kantstöds höjd anges som relativ höjd. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata.

Styrgruppen 22 (132) 3.2.5 Lekredskap Namn objekttyp Referens/länk/Id Lekredskap /Markdetaljer/2.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Attribut, relativ höjd Redskapets höjd Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

23 (132) Styrgruppen 3.2.6 Linbana Namn objekttyp Referens/länk/Id Linbana /Markdetaljer/2.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/Ytterkant Höjdläge - Topp Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Erik Håkansson Kjellman Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Kommentar Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Stolparnas fundament redovisas som fundament Exempel Kabinbana, stollift eller gondolbana.

Styrgruppen 24 (132) 3.2.7 Minnessten Namn objekttyp Referens/länk/Id Minnessten /Markdetaljer/2.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - Stenens höjd Bild Beskrivning Zeta Sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet Kommentar Exempel Stenens redovisas i marknivå.

Styrgruppen 25 (132) 3.2.8 Motionsredskap Namn objekttyp Motionsredskap Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.11 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje/yta Ytterkant/mittlinje Marknivå Höjdskillnad redskapets högsta höjd - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

Styrgruppen 26 (132) 3.2.9 Parkbord Namn objekttyp Parkbord Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.12 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Fasta bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Bordets höjd anges som relativ höjd. Objekt vilka dokumenteras som symbol fungerar inte i utbytesmodellen

Styrgruppen 27 (132) 3.2.10 Parkbänk Namn objekttyp Parkbänk Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.13 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Fast bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur redovisas i plan. Soffans höjd anges som relativ höjd. Objekt vilka dokumenteras som symbol fungerar inte i utbytesmodellen.

Styrgruppen 28 (132) 3.2.11 Skidlift Namn objekttyp Referens/länk/Id Skidlift /Markdetaljer/2.14 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/Ytterkant Höjdläge - Topp Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet Lift för transport av skidåkare i markplan. Standardnivå 2: Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd. Stolparnas fundament redovisas som 5.39 Fundament

Styrgruppen 29 (132) 3.2.12 Utomhusdusch Namn objekttyp Utomhusdusch Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.18 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/Yta Centrum/ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad (vänster), Jerry Sandin (höger) Konstruktion med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt eller väggar redovisas i plan- och höjd. Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

Styrgruppen 30 (132) 3.2.13 Utomhuskonstverk Namn objekttyp Piedestal Referens/länk/Id /Markdetaljer/2.19 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdatribut Punkt/Yta Centrum/Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal redovisas i marknivå. Staty eller skulptur.

Styrgruppen 31 (132) 3.2.14 Vattenområdesavgränsare Namn objekttyp Referens/länk/Id Vattenområdesavgränsare /Markdetaljer/2.20 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik. Höjden kan regleras mot normalvattenstånd

Styrgruppen 32 (132) 3.3 Hamnanläggning 3.3.1 Avbärare Namn objekttyp Avbärare Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt mark/vattenytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt mark/vattenytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Standardnivå 1. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Avbärare längre än 8 m redovisas. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. redovisas oavsett storlek

Styrgruppen 33 (132) 3.3.2 Avkörningsskydd Namn objekttyp Avkörningsskydd Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc.

Styrgruppen 34 (132) 3.3.3 Brygga Namn objekttyp Referens/länk/Id Brygga i vatten /Markdetaljer/3.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd - -

35 (132) Styrgruppen Bild Beskrivning Kommentar Exempel Lantmäteriet (överst), SOSI (nederst) Konstruktion som sträcker sig ut över vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom område med Nationell strandlinje: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Standardnivå 2: Strandlinje redovisas under bryggan. Alla fasta bryggor redovisas. Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

Styrgruppen 36 (132) 3.3.4 Båtförtöjning Namn objekttyp Båtförtöjning Referens/länk/Id /Markdetaljer/3.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Konstruktion avsedd för förtöjning av båtar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

37 (132) Styrgruppen 3.3.5 Dykdalb Namn objekttyp Referens/länk/Id Dykdalb /Markdetaljer/3.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt/Yta Punkt D=<1,0 m alt 1*1 m annars yta Planläge Centrum/Ytterkant Centrum/Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Kommentar Södertälje kommun Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg i trånga passager. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong. Standardnivå 1: Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Redovisas som punkt eller som linje utan begränsning av storlek. Exempel

38 (132) Styrgruppen 3.3.6 Kaj Namn objekttyp Referens/länk/Id Kaj /Markdetaljer/3.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt eller ytterkant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet (vänster), SOSI (höger) En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Standardnivå 1: Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Alla kajer redovisas. Exempel

39 (132) Styrgruppen 3.3.7 Landsjömärke Namn objekttyp Referens/länk/Id Landsjömärke /Markdetaljer/3.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta >1 m 2 Punkt < 1 m 2 Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Ytterkant alt centrum Överkant - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Sjöfartsverket Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Kommentar Standardnivå 2: >1 m 2 redovisas i ytterkant och representeras som yta. <1 m 2 redovisas i centrum och representeras som punkt. Exempel Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

40 (132) Styrgruppen 3.3.8 Ledverk Namn objekttyp Referens/länk/Id Ledverk /Markdetaljer/3.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje alt yta Planläge Mitt Mitt Ytterkant >B 0,5m Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Lantmäteriet Anordning som är avsedd att leda fartyg i trånga passager. Kommentar Standardnivå 1: Exempel Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd.

41 (132) Styrgruppen 3.3.9 Pir Namn objekttyp Referens/länk/Id Pir /Markdetaljer/3.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt/Kant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Lantmäteriet Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Kommentar Standardnivå 1: Exempel Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom område med Nationell strandlinje, längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med yta, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Planläge redovisas vid ytterkant vid normalt vattenstånd. Höjdläge redovisas som pirens högsta nivå. Alla pirer redovisas.

Styrgruppen 42 (132) 3.4 Natur 3.4.1 Buskage Namn objekttyp Buskage Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Objektet redovisas på särskild begäran och någon mini/maxi höjd eller utbredning anges inte då behovet får styra.

Styrgruppen 43 (132) 3.4.2 Stenblock Namn objekttyp Stenblock Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Stenens höjd anges som relativ höjd. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen. Objektet redovisas på särskild begäran och någon mini/maxi höjd eller utbredning anges inte då behovet får styra.

Styrgruppen 44 (132) 3.4.3 Träd Namn objekttyp Träd Referens/länk/Id /Markdetaljer/4.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m.

Styrgruppen 45 (132) 3.5 Teknik- och miljöanläggning 3.5.1 Avloppsanläggning Namn objekttyp Referens/länk/Id Avloppsanläggning/Reningsverk /Markdetaljer/5.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Innerkant Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anläggning för rening av avloppsvatten. Bassängens hörn redovisas i plan och höjd vid överkant.

46 (132) Styrgruppen 3.5.2 Bassäng Namn objekttyp Referens/länk/Id Bassäng /Markdetaljer/5.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Yta Planläge Innerkant Innerkant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd - - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Jerry Sandin Större öppen vattenbehållare. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Standardnivå 2: Inga minimi mått. Exempel

Styrgruppen 47 (132) 3.5.3 Brunnslock Namn objekttyp Brunnslock Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.3 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt < 1 m 2 Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd annars yta Centrum/Ytterkant Marknivå - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt (vänster), Jerry Sandin (höger) Täckande lock över brunn för avlopp, friskvatten, dagvatten, septiktank etc. Större lock (> 1 m 2 ), t.ex. täckande teknikanläggningar, kan redovisas som yta.

Styrgruppen 48 (132) 3.5.4 Eluttag utomhus Namn objekttyp Eluttag utomhus Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.4 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

Styrgruppen 49 (132) 3.5.5 Flaggstång Namn objekttyp Flaggstång Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.5 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Stång avsedd för upphängning av flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt redovisas i plan och höjd i marknivå.

Styrgruppen 50 (132) 3.5.6 Fontän Namn objekttyp Referens/länk/Id Fontän /Markdetaljer/5.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge redovisas i överkant.

Styrgruppen 51 (132) 3.5.7 Fundament Namn objekttyp Referens/länk/Id Fundament /Markdetaljer/5.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på.

Styrgruppen 52 (132) 3.5.8 Informationstavla Namn objekttyp Informationstavla Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Jerry Sandin Offentlig anslagstavla för att sprida information. Kommentar Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. HMK standardnivå 1 gäller i fjällområden. Exempel

Styrgruppen 53 (132) 3.5.9 Kopplingsskåp Namn objekttyp Kopplingsskåp Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta/Mittlinje Ytterkant/Mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Skåp som är mindre än 0,5 m 2 redovisas som mittlinje. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp.

54 (132) Styrgruppen 3.5.10 Luftledning Namn objekttyp Referens/länk/Id Luftledning /Markdetaljer/5.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Kommentar Lantmäteriet Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el lägre än 100 000 volt eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament redovisas som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament. Kabelns höjd redovisas vid infästning mot isolator.

55 (132) Styrgruppen 3.5.11 Högspänningsledning Namn objekttyp Referens/länk/Id Högspänningsledning /Markdetaljer/5.10.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Lantmäteriet Kraftledning (stamnät eller regionnät) avsedd för distribution av elektricitet oftast med spänning över 110 000 volt. Kommentar Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur. Ingår i kraftledningsnätverket för stamledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolpar. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Redovisas fullständigt för luftledningar. Höjdkrav saknas men kan finnas genom samverkan med kraftbolag. Standardnivå 2: Stolpfundament mätts in som fundament. Vid större ledningsgator redovisas de yttersta trådarna som raka linjer på trådarnas nivå. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. På en smal luftledning där trådarna sitter på samma stolpe redovisas mittentråden. Kablarnas höjd redovisas vid infästning mot isolator. Exempel

56 (132) Styrgruppen 3.5.12 Mast Namn objekttyp Referens/länk/Id Mast /Markdetaljer/5.12 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Punkt Planläge Mitt Mitt Höjdläge Mastens bas Mastens bas Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp bas Höjdskillnad topp bas Bild Beskrivning Kommentar Jerry Sandin Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 25 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten. Exempel

Styrgruppen 57 (132) 3.5.13 Mur Namn objekttyp Referens/länk/Id Mur /Markdetaljer/5.14 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Yta/Linje Planläge Ytterkant/Mitt Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur bredare än 0,2 m redovisas med ytterkant, annars mittlinje.

Styrgruppen 58 (132) 3.5.14 Plank Namn objekttyp Referens/länk/Id Plank /Markdetaljer/5.15 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant plank Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Kommentar Exempel Zeta Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter.

Styrgruppen 59 (132) 3.5.15 Räcke Namn objekttyp Räcke Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.16 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Överkant Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd redovisas i överkant för navföljarens mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

60 (132) Styrgruppen 3.5.16 Rörledning ovan mark Namn objekttyp Referens/länk/Id Rörledning ovan mark /Markdetaljer/5.17 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Ytterkant/Mitt Höjdläge - Överkant Attribut, relativ höjd Objektets utsträckning i höjdled. Bild Beskrivning Kommentar Jerry Sandin Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden. Standardnivå 2: Ledningar smalare än 0,2 m redovisas som mittlinje på överkant. Bredare ledningar redovisas som ytterkant med höjdläge ledningens överkant. Exempel

61 (132) Styrgruppen 3.5.17 Slänt Namn objekttyp Referens/länk/Id Slänt /Markdetaljer/5.18 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Kommentar Göteborg stad Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd redovisas. Släntfot respektive släntkrön hanteras som kantlinjeegenskap enligt geometrimodellen. Exempel Dikesslänt, banvall eller bullervall.

Styrgruppen 62 (132) 3.5.18 Stolpe Namn objekttyp Stolpe Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.19 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Stockholms stad Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpens plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

63 (132) Styrgruppen 3.5.19 Stängsel Namn objekttyp Referens/länk/Id Stängsel /Markdetaljer/5.20 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Överkant Attribut, relativ höjd Bild Beskrivning Jerry Sandin Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Kommentar Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället. Standardnivå 1: Renstängsel i fjällregionen redovisas. Exempel Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

Styrgruppen 64 (132) 3.5.20 Stödmur Namn objekttyp Referens/länk/Id Stödmur /Markdetaljer/5.21 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Jan Wingstedt Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd redovisas för stödmurens överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten ut se fig. Exempel

Styrgruppen 65 (132) 3.5.21 Återvinningsstation Namn objekttyp Återvinningsstation Referens/länk/Id /Markdetaljer/5.22 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Stationär container för insamling av material för återvinning Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

Styrgruppen 66 (132) 3.6 Trafik 3.6.1 Cykelställ Namn objekttyp Cykelställ Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.1 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

Styrgruppen 67 (132) 3.6.2 Farthinder Namn objekttyp Farthinder Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.2 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Ytterkant Marknivå -Höjdskillnad högsta punkt markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Göteborgs stad Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan redovisas för ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

Styrgruppen 68 (132) 3.6.3 Perrong Namn objekttyp Referens/länk/Id Perrong /Markdetaljer/6.6 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant perrong Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. redovisas i ytterkant mot spårområdet.

Styrgruppen 69 (132) 3.6.4 Pollare Namn objekttyp Pollare Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.7 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

Styrgruppen 70 (132) 3.6.5 Vägbom Namn objekttyp Vägbom Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.8 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jerry Sandin Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

Styrgruppen 71 (132) 3.6.6 Vägtrumma Namn objekttyp Vägtrumma Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.9 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Botten vattengång - Höjdskillnad objektets lägsta och högsta punkt - = diametern Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Konstruktion som läggs under vägar för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.

Styrgruppen 72 (132) 3.6.7 Väghinder Namn objekttyp Väghinder Referens/länk/Id /Markdetaljer/6.10 HMK Standardnivå 1 2 3 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Ytterkant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Kommentar Exempel Jan Wingstedt Anordning för att hindra biltrafik.

Styrgruppen 73 (132) 4 Byggnad och byggnadstillbehör 4.1 Generellt 4.1.1 Detaljeringsgrad (LOD) för byggnad Strukturen på mätningsanvisningarna för Byggnad utgår från standardiserad LOD-nivåer enligt CityGML 2.0 med vissa egna tillägg. LOD står för Level of Detail och handlar om hur man i detaljeringsnivåer kan beskriva en byggnad, se figur 3 och Tabell 2. För byggnadsobjektet finns även möjlighet att lägga en byggnads relativa höjd som attribut. Ett sådant attribut kan nyttjas för att ta fram LOD1 byggnader även om man bara har 2D geometrier. För mer information om Byggnad och LoD-nivåer se geodataspecifikation Byggnad. Figur 3 Schematisk bild av de olika LOD-nivåerna i CityGML 2.0 (Bild: Filip Biljecki, TU, Delft) Tabell 2 LOD-nivåer för Byggnad enligt CityGML 2.0 med vissa tillägg. Lod0 Byggnaden är avbildad som en 2D-yta (dvs som i en traditionell 2Dkarta) eller som en horisontell 3D-yta (höjdsatt yta) på marknivå och/eller taknivå. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. LOD1 LOD2 LOD3 LOD4 I tillägg till detta har även möjlighet till 3D-ytor avseende lutande takkontur och enkel takrepresentation motsvarande enbart taket i LOD2 ( flygande tak ), se figur 7 3D-data (volym) i form av en låda. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. 3D-data med förenklad tak- och fasadrepresentation. 3D-data med detaljerad tak- och fasadrepresentation där även struktur kan ingå. Detaljerad beskrivning av exteriör t.ex. taköverhäng, skorstenar, takkupor, fönster och dörrar. 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. Behandlas inte av.

Styrgruppen 74 (132) Figur 4 Röd linje avser 3D-ytor för flygande tak som lutande byggnadskontur, byggnadsdelars kontur respektive enkel takrepresentation. De hanteras under LOD0 i även om de inte finns med i CityGML. I framtagandet av mätningsanvisningar för Byggnad har fått input från bland andra: CityGML ver 2.0, en datautbytesstandard för 3D-modeller över städer framtagen av standardiseringsorganisationen OGC Inspire, tekniska guidelines för bl a byggnader framtagna med EU-direktivet Inspire som grund ABT-avtal mellan Lantmäteriet och kommuner Lantmäteriets egna utredningar kring 3D Kommunal erfarenhet av 3D 4.1.2 Mätning vs konstruktion Dokumentet mätningsanvisningar visar hur geometrisk representation ska se ut vid utbyte. Inmätning av byggnader kan göras enligt geometriska representation. Alternativt kan den geometriska representationen konstrueras fram ur mätningar av andra punkter. Det förekommer att olika mätmetoder blandas när en 3D-byggnad tas fram. Till exempel att fasadläge kommer från geodetisk detaljmätning och tak kommer från fotogrammetrisk detaljmätning eller laserskanning. Se Bilaga 1.2 för ett urval av exempel på hur 3D-byggnader enligt mätanvisningar kan konstrueras ur olika mätningar och mätmetoder. 4.1.3 Definition av några begrepp rörande tak, golv och mark

75 (132) Styrgruppen 4.1.4 Vad ska man redovisa på en byggnad Generaliseringar av delar och detaljer på byggnader. Dessa gränsvärden är baserade på empiriska undersökningar från några städer i Europa. Följande värden rekommenderas för standardnivå 2. Storlek på byggnadsdel - LoD0, LoD1 och LoD2 >4 m bred eller 10 m² alternativt >2 m bred eller 4 m² beroende på syfte Höjdskillnad på tak för att dela in i byggnadsdelar LoD0, LoD1 och LoD2 >2 m alternativt 0,5 m beroende på syfte Följande värden rekommenderas för LoD3 vid egen inmätning. Vid nedskalning av CAD/BIM-modell kan mera detaljer tillåtas. Storlek på taköverhäng >0,2 m Storlek på takkupa eller liknande >2 m bred eller 2 m² Höjd på skorsten över tak >1 m Storlek på takfönster och fönster >1 m bred eller 1 m² Storlek på balkong >0,2 m ut från fasad eller 1 m² 4.1.5 Råd avseende 3D-hantering Vid produktion av nytt kartmaterial eller ajourhållning, i egen regi eller upphandling, kan det på sikt vara lönsamt att ta med viss information kring höjder på tak. Lämpligt är att utföra en takkartering som möjliggör användning för LOD 2 efter bearbetning, detta kan dokumenteras som flygande tak och dokumenteras som ytor, se figur 4 i avsnitt 4.1.1 högra bilden. Detta även om man inte för dagen tänker gå längre än nivå LOD 0. Men även att spara inmätning av byggnadskontur eller byggnadsdelars kontur kan möjliggöra framtida 3D-redovisning (Figur 4 i avsnitt 4.1.1 vänstra respektive mittersta bilden) liksom att spara relativ höjd i ett attribut till byggnadsobjektet. När det gäller byggnadsdelar är det bra att fundera på vilka delar man i framtiden skulle vilja redovisa med olika höjd då separata byggnadsdelar är viktiga. Möjligheten finns att skapa fysisk byggnad d.v.s. att slå samman byggnader (registerbyggnader) inom ett kvarter eller över fastighetsgränser. Detta kan vara användbart vid visualisering och i 3D-skrivare. Vid dokumentation av linje eller yta skall Mät/dokumentationsriktning anges om detta inte sker med automatik. (I Oracle sparas dessa motsols.) Okänd eller felangiven dokumentationsriktning kan ge bla problem vid ytgenerering.

76 (132) Styrgruppen 4.2 Mätanvisningar för LoD0 4.2.1 Inmätning av bottenyta, LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd bör redovisas på sådant sätt att data blir användbart för samtliga LOD- nivåer, det vill säga, med höjd. Bottenytan redovisas i markhöjd enligt blå linje. Alternativt kan golvhöjd (bottenplatta) användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Byggnadens ytterkant enligt röd linje. Kommentar Registrering av höjdpunkter är inte obligatoriskt for LOD 0.

77 (132) Styrgruppen Redovisning av byggnad med fotavtryck (footprint) ev används bottenplatta /golvhöjd.) Redovisning av byggnad med takkontur ytterkant. Döljer eventuella företeelser under takutsprång. Planritning

Styrgruppen 78 (132) 4.2.2 Flera Byggnadsdelar, LoD0 Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar med samma metod vilket anges i exemplen ovan ges en framtida möjlighet att skapa 3D i LOD 1 och 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel.

79 (132) Styrgruppen 4.2.3 Byggnadstillbehör, LoD0 4.2.3.1 Carport, Skärmtak etc. Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd redovisas/mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LODnivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant redovisas/mäts enligt röd linje Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges.

Styrgruppen 80 (132) 4.2.3.2 Carport med nock Takytor kan redovisas för senare behov.

81 (132) Styrgruppen 4.2.3.3 Trappa, ramp Geodetisk detaljmätning Nedre trappsteget redovisas i nederkant, ramps nedre del. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Nedre trappsteget redovisas i markläge. Angöringen till byggnad mäts/redovisa i överkant. Geodetisk detaljmätning Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts/redovissa i överkant. Lastbrygga enligt ovan.

82 (132) Styrgruppen 4.2.3.4 Lastbrygga Geodetisk detaljmätning Lastbryggas nedre trappsteg redovisas i marknivå. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Lastbryggas nedre trappsteg redovisas i markläge. Angöringen till byggnad mäts/redovissa i överkant.

83 (132) Styrgruppen 4.2.3.5 Balkong Geodetisk detaljmätning Balkongens plan redovisas i överkant. Som alternativ kan balkongens övre kant redovisas (streckad linje). Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Balkongens plan redovisas i överkant. Som alternativ kan balkongens övre kant redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.

84 (132) Styrgruppen 4.2.3.6 Uterum Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/redovisas på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LODnivåer. Väggens yttre hörn mäts/redovisas. Vid dokumentation ansluts taket mot byggnadens vägg Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/redovisas enligt röd linje Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges.

85 (132) Styrgruppen 4.2.3.7 Förbindelsegång Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts/redovisas på gångytas överkant. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas (röd linje). Vid öppen gång redovisas överkant samt räcke. Förbindelsegång redovisas som yta. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden.

Styrgruppen 86 (132) 4.2.3.8 Skorsten Skorsten kan även vara byggnads hösta del. Objektet på bilden skall behandlas som objektet skorsten. Övrigt se Markdetaljer.

87 (132) Styrgruppen 4.2.4 Radhus, LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasaden alternativt används bottenplatan. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning ex.vis om detta är möjligt) Bottenytan mäts/registeras enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall doku-mentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan utöver detta utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock

88 (132) Styrgruppen 4.2.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt kan registreras för framtida behov. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mäts/registreras enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock registreras för framtida behov.

Styrgruppen 89 (132) 4.2.6 Färdigt golv, LoD0 Sockelhöjd, Entrénivå = Lägsta våning över mark Lägsta våning över mark kan mätas/registreras på entrédörrens insteg. Sockel- höjd = blå linje.

90 (132) Styrgruppen 4.3 Mätanvisningar för LoD1 4.3.1 Inmätning av bottenyta och takhöjd, LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras på sådant sätt och noggrannhet (mätosäkerhet) att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Se mätklass (Tabell 5). Takets högsta punkt registreras där detta är möjligt. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mats enligt blå linje. Alternativt används bottenplatta. Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid dokumentation av ytan skall dokumentat- ionsriktning anges. (kan ske med automatik bland annat i Oracle som lagrar ytor motsols). Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Vid höjdbestämning av tak där automatisk generering av höjdläge ske registreras vanligast på ½ eller för specifika ändamål 1/3 eller 2/3 av takets höjd. Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där botten ytan är mät geodetiskt eller med fiktivt läge för fasaden genom Fotogrammetrisk detaljmätning av takkant.

Styrgruppen 91 (132) 4.3.2 ½ takhöjd GTH genereras med automatik ur flygbild eller laserdata. Höjden kan sättas på halva taket eller 1/3 alt 2/3 beroende på användningsområde.

Styrgruppen 92 (132) 4.3.3 Olika nivåer för att bilda LoD1- kuber BHP = Byggnads högsta punkt kan vara skorsten, hiss-, ventilationstrumma, eller annan installation som inte är byggnadsdel THP = Takets hösta punkt GTH = Generell takhöjd (kan vara 1/2, 1/3, 2/3 av takets höjd) HTF = Högsta takfotshöjd LTF = Lägsta takfotshöjd GTF = Generell takfotshöjd HTK = Högsta takkantshöjd LTK = Lögsta takkantshöjd GTK = Generell takkantshöjd

Styrgruppen 93 (132) 4.3.4 Flera Byggnadsdelar, LoD1 Byggnadsdelar Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa 3D i LOD 1 och 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel. LoD1 kan ha olika detaljrikedom.

Styrgruppen 94 (132) Yttre streckad linje redovisar takets utbredning Redovisning av byggnad med mätt fotavtryck (fotprint) på marknivå samt registrerad takhöjd från fotogrammetri alt. laser. Även mät taknock, takkant etc kan ge denna redovisning. Redovisning avbyggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM).

95 (132) Styrgruppen 4.3.5 Radhus, LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning exempelvis) Bottenytan mats enligt blå linje (marknivå). Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Se DSP? Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mät geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

96 (132) Styrgruppen 4.3.6 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning ex.vis). Bottenytan mäts/registreras i marknivå. Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Del av byggnad som har avvikande höjd registreras som byggnadsdel. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mätt geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 97 (132) 4.4 Mätanvisningar för LoD2 4.4.1 Inmätning av bottenyta och takhöjd, LoD2 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

98 (132) Styrgruppen Geodetisk detaljmätning Redovisas ej på bilden Verklig markhöjd mäts/registreras på sådant sätt och noggrannhet (mätosäkerhet) att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Se mätklass. Takets högsta punkt registreras där detta är möjligt. (Prisma lös mätning exempelvis). Bottenytan mäts i marknivå. Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras Vid registrering skall dokumentationsriktning anges. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Vid dokumentation av yta skall dokumentationsriktning anges. Konstruktion av LOD2-modeller kan ske med korrekt fasadläge och takfotkant som mäts geodetiskt (överst). Alternativt en korrekt redovisning av takutsprång (mellan- bild). Vid fotogrammetrisk mätning ett fiktivt läge för fasaden (nedre bilden).

Styrgruppen 99 (132) Redovisning av byggnad med mätt fotavtryck (fotprint) på marknivå samt registrerat flygandetak från fotogrammetri alt. laser.genom att använda fotavtrycket och låta fasaden skära genom taket erhålles en korrekt fasadredovisning. Redovisning av byggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM). Denna redovisning döljer objekt som ligger under det utskjutande taket. Metoden ger en fiktiv redovisning av fasaden.

Styrgruppen 100 (132)

101 (132) Styrgruppen 4.4.2 Skärning underkant takfot och fasad samt generell takfot, LoD2 Geodetisk detaljmätning Genom mätning av takfots olika höjer, ex.vis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Bild 1 Generell takfotshöjd kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takfotshöjden är samma för hela byggnaden. Bild 2. Denna mätning ger korrekta fasader. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

102 (132) Styrgruppen 4.4.3 Byggnad med olika takkantshöjder, LoD2 Fotogrammetrisk detaljmätning alternativt geodetisk detaljmätning Genom mätning av takkants olika höjder, exempelvis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Generell takkantshöjd kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takkants- höjden är samma för hela byggnaden. Denna mätning ger fiktiva fasader. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 103 (132) 4.4.4 Exempel på detaljer som registreras för LOD2 Alternativ för vilka registrerade punkter som används är beroende på vilken typ av fasadredovisning som motsvarar behovet, Korrekt eller fiktivt. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

104 (132) Styrgruppen 4.4.5 Flera Byggnadsdelar, LoD2 Byggnadsdelar Bilden ovan visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar ges möjligheten att redovisa byggnaden med höjdskillnader på varje byggnads-del. Utöver markhöjd registreras takkant (golvyta eller taknock) för varje byggnadsdel. Om bottenplattan används för generering av 3D-byggnad kan överarbetning av byggnadsdel behövas, detta om olika höjd på byggnadsdelarna önskas. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

105 (132) Styrgruppen Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa 3D. I LOD 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel. I LoD2 redovisas även takkonstruktionen utan detaljer som skorstenar. 4.4.6 Byggnadstillbehör LoD2 4.4.6.1 Carport, Skärmtak etc. LoD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LOD- nivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Stolpe/balks yttre skärning mot takfots undre kant samt undre kant på takfot mot fasad mäts. Blå markering. Nästa bild. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts enligt röd linje. Takkant förlängs mot fasad om sådan är mätt i korrekt läge. Taket registreras som yta. Vid registrering av ytan skall dokumentationsriktning anges. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 106 (132) 4.4.6.2 Carport med nock, LoD2 Se föregående bild. Även taknock skall mätas på denna typ av carport. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 107 (132) 4.4.6.3 Uterum, LoD2 Uterum registreras på samma sätt som carport och blir då en byggnadsdel. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

108 (132) Styrgruppen 4.4.6.4 Förbindelsegång, LoD2 Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts i överkant på gångens golv. Även räcke skall redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas. Vid öppen gång redovisas golvs överkant och underkant, redovisas som yta. Även räcke skall redovisas. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 109 (132) 4.4.6.5 Skorsten, LoD2 Skorsten: se Markdetaljer. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

110 (132) Styrgruppen 4.4.7 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras. (Prisma lös mätning exempelvis). Bottenytan mats enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Byggnaden kan även utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning vilket kräver att taket mäts med höjdskillnader. Standardtyper av tak torde inte kunna användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

111 (132) Styrgruppen 4.5 Mätanvisningar för LoD3 4.5.1 Inmätning av bottenyta och takhöjdskonstruktion, LoD3 X=Indragen balkong redovisas genom att extra golv mäts. (Balkonggolv) För att konstruera byggnader i LoD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LoD3 kräver korrekta fasadmått. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

112 (132) Styrgruppen 4.5.2 Stadsmiljö, LoD3 För att konstruera byggnader i LoD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LoD3 kräver korrekta fasadmått Olika metoder kommer att utredas i projektet "Smart Built Environment". det kan bli aktuellt Kommentar Minsta och lägsta byggnadsdel Förslag 4m² och 2m eller 10m² och 4m skulle kunna skilja mellan LoD Minsta höjdskillnad på tak 2m Vid redovisning av taköverhäng, minst 0,2m Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 113 (132) 4.5.3 Byggnadstillbehör LoD3 4.5.3.1 Trappa, ramp, LoD3 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 114 (132) 4.5.3.2 Lastbrygga, LoD3 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

115 (132) Styrgruppen 4.5.3.3 Balkong, LoD3 Geodetisk detaljmätning Trappa: Nedre trappsteget mäts/registreras i överkant samt underkant, ramps nedre del, samt övre trappstegs överkant, rampens övre kant samt underkant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan samt i underkant. Balkongens övre kant samt räcke mäts. Vid registrering av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Trappa redovisas med nedre trappstegs överkant mäts på överkant övre trappstegs överkant, ramps nedre del, samt rampens övre kant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan. Balkongens övre kant mäts. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Kommentar Rekomenderade minsta storlek Balkong 1m² Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

116 (132) Styrgruppen 4.5.3.4 Takkupa och skorsten, LoD3 Geodetisk detaljmätning kan genomföras men kräver konstruktionsarbete. Prismalöst är en möjlighet Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkupa mäts takkant plus nock samt skorsten övre kant. Kommentar Rekomenderad minsta storlek och höjd Takkupa 2m² Skorsten 1m Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 117 (132) 4.5.3.5 Skärmtak, LoD3 Mäts/registreras som carport men inte som byggnadsdel. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

118 (132) Styrgruppen 5 Markanvändning och Marktäcke Specifikationen för Markanvändning och Marktäcke beskriver pågående markanvändning och marktäcke, inte markanvändning enligt plan såsom detaljplan. Marktäcket visar markens fysiska och biofysiska egenskaper. Skillnaden mellan markanvändning och marktäcke kan exemplifieras med golfbana. Golfbana är en markanvändning men det sker på marktäcketyperna gräs, sand och vatten. Markanvändning behöver inte vara en ytmässigt sett heltäckande datamängd och överlappande objekt kan förekomma. Exempel på markanvändning är åker, rekreation, bebyggelse m.m. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Det innebär att även vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav ingår i Marktäcke. Vatten beskrivs också i en egen specifikation som innehåller fysiska hydrografiska objekt samt en nätverksmodell. Våtmarkerna är integrerade med marktäcket och skär igenom gränsen skog/öppenmark. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. Då man inte hanterar ytor utan linjer som geometrisk representation för ytutbredda företeelser i verkligheten så förekommer kantlinjer ofta tillsammans med en centroidpunkt och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroidpunkten tillsammans med kantlinjer kan användas för att konstruera en yta vid behov. Utbytesmodellerna för Markanvändning och Marktäcke innehåller därför objekttyper för ytor samt för kantlinjer och centroidpunkter. Kantlinjer kan utbytas tillsammans med andra lösa linjer i utbytesmodellen för Markdetaljer. Kantlinjerna finns som två olika typer; ordinär kantlinje och tätningslinje. Tätningslinje kan vara ytterkant på markområde eller linje som delar upp markområden i delar såsom indexrutor. Kantlinjerna kan användas såväl till Markanvändning och till Marktäcke. Det finns möjlighet för geodataägaren att specificera egna typer av kantlinjer. Kodlistorna för Markanvändning och Marktäcke redovisas i Bilaga D1 och D2 i specifikationen för Markanvändning och Marktäcke. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 119 (132) 6 Referenser Geodatapecifikation Höjd, www.lantmateriet.se/svensk- geoprocess Geodatapecifikation Stompunkter, www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess Geodatapecifikation Vatten, www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess Geodatapecifikation Markdetaljer, www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess Geodatapecifikation Markanvändning och Marktäcke, www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess Geodatapecifikation Byggnad, www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess HMK Geodatakvalitet, www.lantmateriet.se/hmk HMK, Fotogrammetrisk detaljmätning (HMK-FoDe), 2015, Bilaga C. http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/handbok-i-mat-- och-kartfragor- HMK/ Detaljplanestandarden, SS637040:2010 Karthandboken, Stockholms stad. Version: 2013-10-29 Mätinstruktion, Objekt ingående i primärkartan. Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret. Version: 0.05 Riktlinjer för inmätning av primärkartan, Värnamo kommun. SOSI Del 3 Produktspesifikasjon for FKB - Bygningsmessige anlegg http://kartverket.no/globalassets/standard/sosi -kap3-produktspesifikasjoner/fkb02/6- bygningsmessigeanlegg-2013-01-01.pdf W3C XML Schema Definition Language (XSD) OGC Geography Markup Language, http://www.opengeospatial.org/ Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 120 (132) 7 Bilaga 1 - Exempel på efterbearbetning för 3D-redovisning 7.1 Bilaga 1.1 - Markdetaljer exempel parkbänk Vid redovisning i 3D för HMK-standardnivå 2 kan färdiga 3D-symboler användas för markdetaljer som sticker upp från markytan och har ett attribut för relativ höjd. 3D-symbolen skalas efter den inmätta geometrin - i exemplet parkbänk tas symbolens utbredning från den inmätta polygonen och höjden på symbolen från attributet relativ höjd. Den skalriktiga symbolen till höger är hämtad från https://bimcomponents.com/gsm/details/7298. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 121 (132) 7.2 Bilaga 1.2 - Byggnader i olika LoD Nedan ges 12 exempel på mätning och/eller konstruktion av byggnad i LoD00-LOD2 enligt Svensk geoprocess utbytesmodell. Exemplen bygger på geodetisk mätning, fotogrammetrisk mätning samt konstruktion ur punktmoln ur flygbilder eller flygburen laserskanning. Observera att det handlar urval av möjliga varianter. 7.2.1 Exempel 1 Geodetisk detaljmätning för LOD0 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 122 (132) 7.2.2 Exempel 2 och 3 Geodetisk detaljmätning för LOD0 och LOD1 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 123 (132) 7.2.3 Exempel 4 Geodetisk detaljmätning och punktmoln för LOD0 och LOD1 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 124 (132) 7.2.4 Exempel 5 och 6 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0 och LOD1 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 125 (132) 7.2.5 Exempel 7 och 8 Fotogrammetrisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0 och LOD1 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 126 (132) 7.2.6 Exempel 9 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 7.2.7 Exempel 10 Geodetisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 127 (132) 7.2.8 Exempel 11 Geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning samt DTM för LOD0, LOD1 och LOD2 7.2.9 Exempel 12 CAD/BIM-modell för LOD0, LOD1 och LOD2 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 128 (132) 7.3 Bilaga 1.3 - Marktäcke och markanvändning 3D beskrivningar av de flesta ingående delytorna i marktäcke ovh markanvändning görs i andra teman, till exempel markytans form i markmodell, vattens rinnriktning i vatten, byggnaders utformning i byggnader etcetera. Kvar av marktäcket att beskriva i 3D blir vegetation i olika former. Låga vegetationen är svår att följa på grund av att det med idag använda datainsamlingsmetoder fotogrammetri och laserskanning - är svårt att skilja den från brus. Skogen är däremot i motsats till den låga vegetationen lättare att samla in och ajourhålla med modern teknik.. Vid 3D-redovisning draperar man marktäcket på markmodellen (DTM) som är en 3D-yta, nedre bilden. Den övre bilden visar markmodellen utan marktäcke. Andra uppstickande objekt/företeelser beskrivs i andra skikt. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 129 (132) Träd/skog kan beskrivas på som enskilda träd eller ytmodell (DSM) eller volym (ytmodell minus markmodell) beroende på syfte i bilden ovan är skogen en färgsatt ytmodell (3D-yta) som svävar ovan markmodellen. I tätortstillämpningar kan man använda vissa marktäckesgränser som brytlinjer i markmodellen, t ex strandlinjer, vägens ytterkanter, bottenplattan för hus osv för att få skarpa kanter i markmodellen, dvs att slippa trianglar i TIN som syns över gränserna. Triangelbildning för en markmodellen ur ett ett mark-, väg- och vattenklassat laserpunktmoln. De vita punkterna används i markmodellen, övriga punkter ligger på plana ytor och har klassats bort. Trianglarna bryts vid brytlinjerna för strandlinje och vägkant. (Bild från Kadaster, Nederländerna) Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Styrgruppen 130 (132) Bilden visar vad som händer om man inte har strandlinjer som brytlinje, dvs som trianglar som startar på markytan fortsätter ut på vattenytan. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.