RAPPORT 1(26) Datum: Beteckning: Banverket F09-5382/SA40 Sjöfartsverket SjöV 0403-09-02128 Transportstyrelsen TSL 2009-4306 Vägverket TR90 2009:20118 Ert datum: 2008-12-18 Er beteckning: N2008/8451/IR Regeringsuppdrag Etapp 1 av det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning Redovisning har genomförts och redovisas gemensamt av Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och Transportstyrelsen i denna rapport.
2(26)
3(26) Innehållsförteckning Uppdraget...5 Bakgrund...5 Etapp 1...6 Flyg...8 Järnväg...9 Sjöfart...9 Vägtrafik...9 Karta...10 Förteckning...11 Flygplatser...11 Järnvägsstationer...11 Båtlinjer...11 Busshållplatser...12 Kommunala busshållplatser...12 KommunCentra...12 Kvalitetsnivåer...13 Infrastruktur...13 Flyg...14 Järnväg...14 Båtterminaler...15 Båtbryggor...16 Busshållplatser...16 Bussterminaler, busstationer, resecentrum...17 Fordon...17 Flygplansflottan...17 Järnväg...18 Passagerarfartyg...18 Buss...19 Fortsatt utveckling av det prioriterade nätet mot 2021...19 Fortsatt samarbete, aktörer...19
4(26) Bilaga 1...21 Karta båtlinjenät...21 Bilaga 2...22 Förteckning av ingående bytespunkter i etapp 1...22 Flygterminaler...22 Järnvägsstationer...23 Busshållplatser...24 Färjeterminaler och båtbryggor...24 Stockholms skärgård...24 Båtlinjen Stockholm Vaxholm Husarö...24 Båtlinjen Stockholm Vaxholm Möja...24 Båtlinjen Stavsnäs Sandhamn Storö...25 Göteborgs södra skärgård...25 Båtlinjen Saltholmen Styrsö - Brännö...25 Båtlinjen Saltholmen Styrsö Donsö Vrångö...25 Båtlinjen Saltholmen Asperö norra Brännö Rödsten...25 Båtlinjerna till Visby...26
5(26) Uppdraget Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och Transportstyrelsen har i respektive regleringsbrev för 2009, uppdragits att i karta och förteckning definiera arbetet med det prioriterade nätet som ska vara användbart för personer med funktionsnedsättning senast 2010 (etapp 1) och som redovisades av Banverket och Vägverket, KOLLframåt, december 2007 1. Förteckningen ska innehålla de kvalitetsnivåer som i nätet ska gälla för respektive bytespunkt och trafikslag. Uppdraget ska genomföras av myndigheterna i samverkan och redovisas i en gemensam rapport. Bakgrund Banverket och Vägverket fick 2006 i uppdrag att tillsammans med övriga trafikverk att definiera ett prioriterat nät av kollektivtrafik samt nätets geografiska omfattning, inklusive förväntad årlig utveckling till 2010. I uppdraget ingick även att definiera hur transportsystemet bör vara utformat för att anses vara användbart för personer med funktionsnedsättning. Regeringsuppdraget KOLLframåt rapporterades till regeringen i december 2007. I KOLLframåt redovisades att det skulle bli svårt att totalt sett nå målåret 2010 om en tillgänglig kollektivtrafik, även med den avgränsning som det redovisade prioriterade nätet innebar. I KOLLframåt föreslogs en etappindelning av tillgänglighetsanpassningen. Som ett realistiskt mål till 2010 angavs att ca 80 procent av det prioriterade nätets ingående delar, dvs. antalet ingående stationer och bytespunkter, är åtgärdade och därmed användbara för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. Från redovisningen av KOLLframåt och delområde C underlagsrapport, Kraftsamling för en användbar kollektivtrafik år 2010 har underlagsmaterial inhämtats och arbetats in i denna redovisning. 1 KOLLframåt diarienr HK06-3695/SA10, YT20A2006:18013.
6(26) Etapp 1 I KOLLframåt angavs att målet för den första etappen av det prioriterade nätet har varit ett trafikslagsövergripande nät från norr till söder som ska täcka in de viktigaste målpunkterna runt om i Sverige. Järnvägen har utgjort stommen i det prioriterade nätet, busstrafiken dess förgreningar utåt/inåt i landet. Flyget täcker in det långväga resandet samt internationellt resande och båttrafiken täcker in trafiken till och från Gotland samt skärgårdstrafiken för åretrunt boende i Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Grundtanken i etapp 1 bygger på att täcka in sträckor och bytespunkter med stora resandemängder. Starka stråk med betydande arbetspendling har prioriterats. Fokus har därmed lagts på; o Viktiga målpunkter för nätet har utgjorts av tätorter med mer än 5 000 invånare o Starka stråk med betydande pendling till arbete och utbildning o Stora stationer, resecentrum, viktiga bytespunkter och busshållplatser med stor andel på- och avstigande resenärer längs stråken o Samtliga höghastighetssträckor i TEN 2 nätet för järnvägen o Inhemska större färjeterminaler och betydelsefulla men mindre båtbryggor i skärgårdstrafik o Flygterminaler för långväga resande men också flygplatser med högt passagerarunderlag när det gäller utrikes lågkostnadstrafik o Vid utvecklingen av det prioriterade nätet ska även arbete för en regional positiv utveckling och tillväxt beaktas o Ett kommuncenter/tätort i varje kommun I KOLLframåt angavs att ett realistiskt mål till 2010 är att cirka 80 procent av det prioriterade nätets ingående delar, dvs. antalet ingående stationer och bytespunkter, är åtgärdade och därmed användbara för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. Förslag gavs att ett nytt etappmål då bör sättas till 2015 då hela det prioriterade nätet ska vara anpassat samt att en successiv utvidgning är påbörjad. Det innebär att 80 procent av andelen funktionshindrade resenärer kan använda kollektivtrafiken 2015. 2 Trans European Network, transeuropeiska transportnätet.
7(26) Andelen bytespunkter fördelat på hela det prioriterade nätet samt andelen bytespunkter i etapp 1. Kollektivtrafikslag Kriterier Antal bytespunkter i prionät i KOLLframåt Buss, hållplatser statligt nationellt/statligt regionalt nät 20 påstigande / dag kommunalt nät 20 påstigande / dag Tåg, stationer 1 000 på- och avstig. / dag Båt, terminaler 20 påstigande / dag Båt, bryggor 20 påstigande / dag Flyg 100 000 påstig. / år Antal bytespunkter i etapp 1 2010 cirka 1 500 554 bhpl 1108 bhpl-lägen cirka 1 600 * cirka 150 40 (+ 20 till år 2011) 7 7 36 35 20 ** 19 Målpunkter 5 000 inv i tätort 230 230 Kommuncenter 5 000 inv cirka 75 cirka 75*** Tabell 1. Andelen bytespunkter fördelat på hela det prioriterade nätet samt andelen bytespunkter i etapp 1. *Antalet busshållplatser på det kommunala vägnätet är grovt uppskattat. Utpekandet av busshållplatser för det kommunala vägnätet sker ej inom denna etapp. Påbörjat är arbetet med att definiera minst en kommuncenter med viktig bytespunkt. **Omfattar även Stockholm Skavsta och Göteborg City Airport vilka är flygplatser med stort passagerarunderlag när det gäller lågkostnadsflyg, främst utrikes. ***Utpekande av kommuncenter med tillhörande målpunkt pågår. I tabellen ovan anges dels hur många bytespunkter som ingår i det prioriterade nätet som helhet och som presenterades i KOLLframåt. Dels anges hur många bytespunkter som trafikverken har som mål att åtgärda i etapp 1 till 2010.
8(26) FLYG Urvalsprincipen för flygplatser som ska ingå i det prioriterade nätet har varit att flygplatsen ska ha fler än 100 000 påstigande inrikespassagerare per år. Dessutom har Stockholm Skavsta och Göteborg City Airport inkluderats eftersom de är flygplatser med stort passagerarunderlag när det gäller lågkostnadsflyg, främst utrikes. Nitton flygplatser ingår i det prioriterade nätet. I EG förordning 1107/2006 3 regleras funktionshindrade passagerares rättigheter i samband med flygresor. Förordningen gäller samtliga svenska flygplatser och ska förhindra diskriminering och säkerställa assistansen för funktionshindrade resenärer. Samma kvalitetsnivå ska gälla för assistans inom hela EU, både på flygplatser och av flygbolag. Ansvaret för att genomföra tillgänglighetsåtgärder på i nätet ingående flygplatser åligger flygplatshållaren. Enligt EG-förordningen om funktionshindrade rättigheter i samband med flygresor ska samtliga svenska flygplatser sedan 2008 uppfylla kraven i förordningen. Transportstyrelsen ska verka för uppfyllandet av passagerarnas rättigheter enligt EGförordning. I arbetet ingår bland annat att skapa rutiner för tillsyn av verksamheten enligt förordningen och att utveckla klagomålshanteringen och den samverkan mellan medlemsstater som krävs. Kommissionen kommer att följa upp efterlevnaden av förordningen och lämna en rapport om detta 2010. Regelutveckling gällande seating av funktionshindrade passagerare pågår hos den europeiska byrån för flygsäkerhet. Transportstyrelsen kommer att informera ledningarna för de flygplatser som ingår i det prioriterade nätet. Transportstyrelsen har ingen direkt rådighet över vilka flygbolag, vilken flygplansflotta eller vilka marktransporter som trafikerar respektive flygplats. Flygplatsens ledning bör dock i samarbete med berörda aktörer eftersträva att passagerare som kommer med marktransport till flygplatsen på lämpligt sätt kan ansluta till den assistansservice som ska finnas på flygplatsen och ombord på flygplanen enligt förordning (EG) nr 1107/2006. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet.
9(26) JÄRNVÄG Banverket har valt att i den första etappen åtgärda stationer med en stor andel resenärer och där det finns möjlighet att byta mellan olika tåglinjer samt stationer med direkt koppling till regionala busstationer samt resecentrum. Även start/slut stationer på linjerna i det prioriterade nätet kommer att åtgärdas för att ge en möjlighet att så långt som möjligt resa med tåg innan ett byte till annat transportslag sker för vidare resa i nätet. Genom att genomföra åtgärder på flera stationer utmed samma tåglinje, t.ex. Västra och Södra stambanan, byggs successivt nätet ut och kopplas ihop med andra tåglinjer. Flera av stationerna från Gävle och norr ut kommer att åtgärdas och knyts samman med Botniabanan med trafikstart 2010. Till och med maj 2009 har 3 stationer i det prioriterade nätet åtgärdats. Banverket kommer inte att uppnå målet till 2010 om att åtgärda 80 procent av det i järnvägsnätet ingående stationerna. Genom att i första hand åtgärda de stationer som har en större andel resenärer täcks 16 procent av det totala resandet in på järnväg. SJÖFART Urvalsprincipen för båtlinjer i det prioriterade nätet har varit att ta med för regionen viktiga stomlinjer med året runt trafikering och hög resandefrekvens. En båtbrygga längs en linje bör ha minst 20 påstigande personer per trafikerad dag, åtminstone sommartid. Ansvaret för att genomföra tillgänglighetsåtgärder på i nätet ingående terminaler och bryggor åligger infrastrukturägaren. Sjöfartsverket har en fortlöpande dialog med de operatörer av båtlinjer som ingår i det prioriterade nätet. Verket har inventerat alla berörda terminaler och bryggor och upprättat åtgärdslistor med målet att 80 % av dem skall vara tillgängliga 2010. VÄGTRAFIK För perioden fram till och med 2010 har busshållplatser med resandemängd mer än 20 påstigande/dag på det statligt nationella och statligt regionala vägnätet pekats ut att ingå i det prioriterade nätet. I enstaka fall har andra busshållplatser som ansetts viktiga för etapp 1, t.ex. med resandemängd under 20 påstigande/dag tagits med. Eftersom järnvägen utgör stommen i nätet har busshållplatser med större resandemängder i flera fall lämnats utanför etapparbetet. Detta har i flera fall skapat diskussioner med aktörer på regional nivå då prioritering utifrån ett regionalt planeringsperspektiv getts åt andra sträckningar än de som för ett visst trafikslag
10(26) prioriterats i det nationella nätet. Det samhälle vi lever i idag, påverkas av en rad yttre faktorer och utvecklas ständigt. Det medför att utvecklingen också påverkar resandeströmmar även inom vägtrafiken och därmed de stråk och busshållplatser som tidigare utpekats inom det prioriterade nätet. Därför behövs fortlöpande justeringar av utpekade busshållplatser som tillkommer i det prioriterade nätet eller som faller bort p.g.a. dessa faktorer. Erfarenheter visar att också resandeundersökningar och inventeringar är färskvara och återkommande behöver uppdateras eller göras om. Per definition utgör oftast en busshållplats av två busshållplatslägen (en i vardera riktningen utefter en viss väglängd). Att endast ett busshållplatsläge är utsatt, är mer vanligt i stadsmiljö men återkommer också ibland utanför tätorter. För utpekade busshållplatser på det statliga regionala samt nationella vägnätet och som inte tidigare åtgärdats fram till december 2008 är Vägverkets mål att samtliga kvarvarande ska åtgärdas under 2009 och 2010. Karta En karta har tagits fram över det prioriterade nätets utbredning inklusive ingående bytespunkter i etapp 1. För att kunna skapa en mer ändamålsenlig karta har en enkel webbapplikation tagits fram. I applikationen kan betraktaren själv välja vilken information som ska visas, t.ex. endast ett transportslag, enbart visa bytespunkter, zooma in och ut i kartan för att få mer information med mera. I kartan visas även vilka bytespunkter för järnväg som har åtgärdats och därmed räknas som tillgängliga i april 2009. Busshållplatser förtecknas ej i bilaga utan visas enbart i webbapplikationen. Kartan beskriver busshållplatser som åtgärdats t.o.m. 31 december 2008 enligt nuvarande VGU-nivå. För de skärgårdslinjer som är tillgängliga finns även en papperskarta framtagen, se bilaga 1. Kartan nås via Internetadressen:
11(26) Kartan är ej publik. Trafikverken kommer att fortsätta arbetet med att skapa publik information, eventuellt via en karta, där resenären i samband med planeringen av sin resa kan hämta information om vilka bytespunkter som är tillgängliga. Förteckning FLYGPLATSER De 19 prioriterade flygplatserna täcker in hela Sverige och omfattar de stationer som har störst passagerarunderlag för inrikes resor samt två stationer med stor andel utrikestrafik, främst med lågkostnadsbolag. Flygplatserna är till övervägande del statliga och kommunala. Förtecknas i bilaga 2. JÄRNVÄGSSTATIONER I det prioriterade järnvägsnätet ingår de för persontrafiken viktigaste järnvägssträckningarna. Banverket har prioriterat att åtgärda 40 stationer under etapp 1 samt ytterligare 20 stationer under 2011. En förteckning över de 40 stationer som ska åtgärdas i etapp 1 finns i bilaga 2. På 118 stationer inklusive stationerna i etapp 1 kommer det från och med december 2009 finnas ledsagningsservice enligt EG-förordningen om tågpassagerares rättigheter. BÅTLINJER I det prioriterade nätet ingår färje- och skärgårdslinjer i tre områden: Stockholms skärgård, Göteborgs södra skärgård samt färjetrafiken till Gotland. Linjerna i Stockholms skärgård utgörs av tre huvudlinjer vilka tillika trafikeras av de nyaste och största skärgårdsbåtarna. Förutom huvudterminalen på Strömkajen i Stockholm ingår terminalerna i Vaxholm och Stavsnäs. Antalet båtbryggor är 24. Trafiken i Göteborgs södra skärgård utgår från Saltholmsterminalen i Långedrag. I det prioriterade nätet ingår merparten av de härifrån trafikerade bryggorna, 11 stycken.
12(26) Trafiken till och från Gotland inkluderar terminalerna i Nynäshamn, Visby och Oskarshamn. Linjerna framgår båtlinjekarta, bilaga 1. En förteckning av terminaler (7 st) och båtbryggor (35 st) i etapp,1 finns i bilaga 2 BUSSHÅLLPLATSER. För perioden fram till och med 2010 har busshållplatser med resandemängd mer än 20 påstigande/dag på det statliga nationella och statliga regionala vägnätet pekats ut för att ingå i det prioriterade nätet. I enstaka fall har busshållplatser som ansetts viktiga för etapp 1 men med resandemängd under 20 påstigande/dag tagits med. På regionalt och nationellt statligt vägnät har 554 4 busshållplatser utpekats 5 inom den första etappen. (554 bhpl 1108 bhpl-lägen). Av dessa uppnår 219 busshållplatser den nuvarande kvalitetsnivå som beskrivs i VGU 6 (2008). Av de ca. 335 busshållplatser som inte uppnår nivån tillgänglig/användbar har ett flertal åtgärdats mot tidigare nivåer och med den tidens mått ansetts användbara men uppfyller idag inte gällande kvalitetsnivå enligt VGU. För nätet utpekade busshållplatser visas endast i digitalt format genom webbapplikation, KOMMUNALA BUSSHÅLLPLATSER Inom Stockholm togs tidigt ett beslut att stomlinjenät 1, 2, 3 och 4 medtogs i det prioriterade nätet. För dessa linjer gäller att fortsätta inventera användbarheten då uppgifter i stort saknas. KOMMUNCENTRA Under perioden fram till 2010 är målet att peka ut ett kommuncenter med 5000 innevånare. ( 2 500 inv.) Arbetet med detta pågår och innebär att minst en viktig busshållplats/bytespunkt i kommuncentran successivt arbetas in i nätets första etapp. 4 Siffran kan variera något då busshållplatser kan läggas till/dras ifrån i nätet över tid. 5 I Stockholm har stomlinjerna 1, 2, 3 respektive 4 pekats ut i etapp 1. Dessa ingår inte i rapporten redovisat antal. Inventering gällande användbarhet återstår. 6 http://www.vv.se/startsida-foretag/vagar/vagplanering-och-projektering/vag--ampgatuutformning/vagar--gators-utformning1/
13(26) Kvalitetsnivåer I KOLLframåt beskrevs att det finns olika författningar och andra regler avseende tillgängligheten för de olika trafikslagen. På EU-nivå finns bussdirektivet, direktiv om tillgängligheten på passagerarfartyg, direktiv om flyg- och tågpassagerares rättigheter, för järnvägens del finns tekniska riktlinjer för utformning av stationer och järnvägsfordon i TSD -PRM 7. På nationell nivå regleras tillgängligheten bland annat genom förordningar t.ex. för flyg, trafikverkens instruktioner, föreskrifter, samt i de transportpolitiska målen. På nationell nivå regleras de byggnader och serviceanläggningar som är knutna till kollektivtrafiksystemet genom Plan- och bygglagen (1987:10) samt Boverkets föreskrifter BBR 8, HIN 1 9 och ALM 1 10. Trafikverken har även tagit fram egna råd och riktlinjer för den fysiska utformningen där tillämpning och eventuella avsteg 11 från BBR, HIN 1 och ALM 1beskrivs. INFRASTRUKTUR I KOLLframåt redovisas att det är ägaren av lokaler dit allmänheten har tillträde eller allmän plats som ansvarar för att kraven enligt 17 kap. 21a i PBL uppfylls. Detta innebär att fastighetsägaren har ansvar för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder som inryms inom fastighetens publika lokaler, i t.ex. kiosk- och biljettförsäljningsverksamhet. I kollektivtrafik i tätorter ansvarar ofta kommunen för hållplatsens utrustning och utformning i samarbete med trafikhuvudman. I KOLLframåt sattes som mål att befintliga byggnader och serviceanläggningar som ingår i det prioriterade nätet ska minst uppfylla HIN 1(krav), avseende rekommendationer för hiss och toalett bör ALM 1 uppfyllas. Alla nybyggnationer ska uppfylla ALM 1och BBR kapitel 3 eller motsvarande direktiv på EU-nivå. 7 TSD-PRM om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende funktionshindrade i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. 8 Boverkets Byggregler BFS 2002:19 BBR 10. 9 BFS 2003:19 HIN 1 Enkelt avhjälpta hinder. 10 BFS 2004:15 ALM 1 Tillgänglighet till allmänna platser. 11 Kräver särskild dispens eller för att åtgärden kan vara tekniskt omöjligt i vissa situationer.
14(26) Flyg Flygplatsterminaler ska följa Boverkets regelverk BBR, HIN 1och ALM 1. Vissa anpassningar kan behöva ske av passagerarlogistiska skäl. En stor del av tillgängligheten till flyget hanteras genom assistansservice och ledsagning, eftersom flygsäkerhetskrav, fordonens utformning, säkerhets och gränsskyddskontroller gör det svårt för många grupper av funktionshindrade att resa helt på egen hand. För att nå ännu större tillgänglighet till exempel i den fysiska miljön ombord på flygplanen och när det gäller flygsäkerhetskrav och luftfartsskyddskrav som eventuellt påverkar resenärer med funktionsnedsättning krävs långsiktigt internationellt regelutvecklingsarbete, då luftfarten till sin karaktär är internationell. I EG:s förordning 1107/2006 regleras funktionshindrades och passagerares rättigheter i samband med flygresor. Förordningen inbegriper bland annat att upprättandet av mötesplatser på flygplatserna, utveckling av kvalitetsnivåer beträffande assistans samt utbildning av personal i samarbete med handikapporganisationerna. När flygplatserna och flygbolagen organiserar assistansen till funktionshindrade personer samt utbildning av personalen bör de enligt förordningstexten beakta Europeiska civila luftfartskonferensens (ECAC) dokument nr 30 del 1 avsnitt 5 med tillhörande bilagor, särskilt uppförandekoden för marktjänster. Järnväg På större stationsanläggningen finns det ett drygt tiotal olika aktörer och med olika ansvarsområden. På mindre stationer, som endast trafikeras av trafikhuvudman, upplåter ofta Banverket plattformen till trafikhuvudman vilken då ansvarar för utrustning och utformning. Banverket ansvarar endast för att genomföra åtgärd på de delar av stationsanläggningen där Banverket är fastighetsägare. Jernhusen är den största enskilda ägaren av stationshusens fastigheter och ansvarar för anpassningen av dessa. Jernhusens intention är att genomföra åtgärder i samma takt som Banverket och har för ändamålet tagit fram egna råd och riktlinjer. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar till järnvägen och stationer regleras i EU- direktivet Tekniska specifikationer TSD-PRM och i EU direktiv om
15(26) tågpassagerares rättigheter skyldigheter för tågresenärer 12. Den nationella regleringen sker genom Boverkets lagar och föreskrifter samt Banverkets egna Råd och riktlinjer. För all nybyggnad ska EU kraven uppfyllas genom att följa TSD-PRM och de nationella kraven i Boverkets regelverk BBR och ALM 1. I det program för åtgärder på station i det prioriterade nätet som Banverket genomför är det uteslutande befintliga stationer som berörs. På stationsanläggningen i betydelsen stationshus samt plattformar och vägen till och från tåget, genomförs åtgärder av olika omfattning beroende på standarden på den befintliga stationsanläggningen. Dessa åtgärder ska minst uppfylla Boverkets föreskrifter HIN men så långt möjligt genomförs åtgärder som finns som krav i TSD-PRM om de är tillämpbara och möjliga att genomföra i befintliga anläggningar, även om kraven avser nybyggnation. Krav på utförandet av riskzon på plattform för synskadades behov finns som TSD-PRM åtgärd och är exempel på krav som inte är reglerad i den nationella lagstiftningen. Dessa utförs alltid på de befintliga stationerna. I EU förordningen EG 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer ska säkerställas att funktionshindrade har möjlighet att resa på ett likvärdigt sätt. I förordningen ställs krav att ledsagning till funktionshindrade ska erbjudas på stationerna och till och från tåget samt att särskilda mötesplatser ska iordningställas. Denna tjänst är under uppbyggnad och ska fungera från december 2009. Mötesplatser där ledsagningen ska på- och avslutas ska finnas i stationshus och utanför och de ska kompletteras med sittmöjlighet, information och taktila översiktskartor. Båtterminaler Med båtterminal avses alla slags bemannade terminaler för färjetrafik och skärgårdstrafik. Även kajer, gångstråk m.m. i anslutning till resp. terminalbyggnad ingår i begreppet. Kvalitetsnivån för båtterminaler utgörs av grön standard i dokumentet Riktlinjer och standard/normer. Tillgänglighet för personer med funktionshinder till trafiken i Västra Götaland, avsnittet 5.1 om terminaler 13. Detta avsnitt har framtagits av 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. 13 http://www.vgregion.se/regionkansliet/avdelningen-funktionshinder-ochdelaktighet/tillganglighet/riktlinjer-och-standard/
16(26) Västra Götalandregionens regionkansli, avdelningen Funktionshinder och delaktighet, i samarbete med Sjöfartsverket och handikapporganisationerna. Riktlinjerna utgår ifrån Boverkets regelverk BBR, HIN 1 och ALM 1. Under arbetet med det att ta fram kvalitetsnivåer för det prioriterade nätet valdes ett stort antal riktlinjer ut ifrån dokumentet, vilka sedan sammanställts till en inventeringsblankett som nu används speciellt för inventering av båtterminaler i det prioriterade nätet. Motsvarande inventeringsunderlag har tagits fram för båtbryggor och passagerarfartyg. Båtbryggor Med båtbrygga menas en obemannad brygga i skärgården, med eller utan väntkur, som trafikeras av skärgårdsbåt i linjetrafik. Kvalitetsnivåer för båtbryggor utgörs av applicerbara delar av ovan nämnda dokument från Västra Götalandsregionen, Boverkets regelverk BBR, HIN 1och ALM 1, samt Waxholmsbolagets och Vägverkets normer för båtbryggor 14. Busshållplatser I dokumentet VGU finns riktlinjer för utformning och utrustning av busshållplatser. VGU är ett levande dokument som återkommande revideras. Inom ramen för projektet KOLLframåt utvecklades ett antal kvalitetsnivåer beträffande bussterminaler eller stora bytespunkter samt tre nivåer för busshållplatser beroende på resandemängder. Riktlinjer och utarbetad kvalitetsnivå som tagits fram för busshållplatser har inte samma status som en standard. I och med att nivån för utformning av busshållplatser under åren har förändrats samtidigt som de endast är rådgivande innebär det i praktiken att definitionen för att hållplatsen ska anses användbar varierar över tid. Åtgärder på busshållplatser som utförts från 2005 och framåt har följt de tidigare riktlinjerna för utformning (VGU) och har med den tidens mått, ansets vara användbara - ändå kan de sakna detaljer för att uppnå dagens nivå. För redovisningen av status av användbarhet för busshållplatser, har redovisats gällande nivå. I praktiken innebär det att för en del busshållplatser som åtgärdats före senaste ändringen av VGU (2008) på statligt nationellt och statligt regionalt vägnät i denna redovisning anges som ej tillgängliga men ändå i stor utsträckning uppfyller 14 Trafikbryggor i skärgården. Riktlinjer för fartygsbryggors standard och tillgänglighet (RTG08). Waxholmsbolaget och Vägverket 2007.
17(26) användbarhet för personer med funktionshinder. Detta kan exemplifieras med att i gällande råd och riktlinjer anges, att det ska finnas en taktil hänvisning med telefonnummer till t.ex.020- (trafikupplysning). Denna kan komma att saknas i de hållplatser som åtgärdats mellan 2005 och 2007. För utformning av busshållplatser under kommunalt ansvar är dokumentet rådgivande och rekommenderbart. I tabell 2-1 från VGU info nr 13 augusti 2008, anges krav för hur en busshållplats med mer än 20 påstigande ska vara utformad och utrustad. Grunden för arbetet med kvalitetsnivåer har tagits från olika delar i VGU och sammanställts för att enklare åskådliggöra kraven på utformning och utrustning. Bussterminaler, busstationer, resecentrum Boverkets regelverk BBR, HIN 1 och ALM 1 gäller vid utformning och ombyggnation av dessa platser. I Kollframåt utvecklades 15 kvalitetsnivåer för både bussterminal/resecentrum/stor bytespunkt samt för tre olika stora busshållplatser, som på sikt kommer att arbetas in i VGU - dokumentet FORDON I KOLLframåt anges att operatörer, entreprenörer, trafikhuvudmän samt fordon som ägs av tredje part och leasas ut till operatörer, främst fordon för persontågstrafik, idag är ansvariga för fordonens utformning, kvalité och funktion. Trafikhuvudmännen och Rikstrafiken, har genom sina upphandlingar av trafik och fordon indirekt ett ansvar för fordonens funktion genom sin möjlighet att ställa krav vid upphandling av trafik och i nya fordon. För fordon ska de direktiv som finns på EU-nivå följas om inte Svensk lagstiftning är starkare. Trafikverken har ej direkt rådighet över vilka fordon som trafikerar i nätet eller deras utformning. Flygplansflottan Den största delen av flygplansflottan som trafikerar Sverige och som kan ta ombord fler än 19 passagerare är utformade så att det med assistans går att ta ombord personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gränsen vid 19 passagerare är internationell och beror på flygsäkerhet. Den europeiska byrån för luftfartssäkerhet 15 Broschyr; Användbar kollektivtrafik för funktionshindrade, 2009.
18(26) (EASA) har tillsatt en utredning i syfte att på flygplan med fler än 19 passagerare göra regelverket tydligare gällande antal tillåtna passagerare med olika typer av funktionshinder och den tillåtna placeringen ombord av dessa passagerare. Järnväg Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar till järnvägsfordon regleras i EU- direktivet Tekniska specifikationer TSD-PRM, trädde i kraft juli 2008 och i EU direktiv om tågpassagerares rättigheter, träder i kraft 2009. Alla nya järnvägsfordon samt äldre fordon som genomgår väsäntlig ombyggnad ska uppfylla TSD-PRM. Kommande avreglering av persontrafiken på järnväg i Sverige innebär rent juridiskt sett inga konsekvenser på funktionshindrades möjlighet att resa då alla gamla som nya trafikföretag som kör tåg i persontrafik ska uppfylla EU-direktivet om tågpassagerares rättigheter. I förordningen ställs krav att ledsagning till funktionshindrade ska erbjudas på stationerna och till och från tåget samt ombord på fordonet. Passagerarfartyg Sedan 2004 finns nationella föreskrifter 16 för handikappanpassning av nya passagerarfartyg. Fartyg som byggt efter dessa föreskrifter trafikerar i dag huvudlinjerna i Stockholms skärgård. För vissa äldre passagerarfartyg byggda 1960-2004 finns föreskrifter från 1992 om handikappanpassning. Föreskrifterna 17 är idag godtagbara men inte helt moderna avseende tillgänglighet för funktionshindrade. I denna fartygsgrupp återfinns idag merparten av skärgårdsfartygen. Åtskilliga av dem byggs nu om enligt 2004 års föreskrifter. Sjöfartsverkets nätbaserade handbok om handikappanpassning av passagerarfartyg 18 tolkar 2004 års föreskrifter kompletterade med ytterligare rekommendationer. Kommissionen har i december 2008 presenterat ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre 16 SJÖFS 2004:25 17 SJÖFS 1992:10 18 www.sjofartsverket.se/funktionshinder
19(26) vattenvägar 19. Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till information och assistans för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Förslaget har remissbehandlats av Sjöfartsverket i april 2009. Buss Direktiv 2001/85/EG 20, omfattar särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran och där bussar som tagits i bruk efter februari 2004 ska uppfylla dessa krav. Kommissionen har presenterat ett motsvarande förslag gällande busstrafiken (december 2008) till Europaparlamentet och rådets förordning om passagerares rättigheter vid busstransport. Fortsatt utveckling av det prioriterade nätet mot 2021 I KOLLframåt beskrivs att det prioriterade nätet ska vara utgångspunkt för vidare anpassning och byggas ut successivt. I de delar av nätet i vilken kollektivtrafiken ännu inte är anpassad bör man lägga särskild vikt vid samordning mellan den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken såsom, färdtjänst, riksfärdtjänst, service och flexlinjer. Den fortsatta utvecklingen av det prioriterade nätet, som ska vara användbart för personer med funktionsnedsättning beskrivs i trafikverkens och Transportstyrelsens gemensamma rapportering av åtgärdsplaneringen (2008/09:145). Fortsatt samarbete, aktörer För ett fortsatt framgångsrikt arbete är det viktigt att fortsätta arbeta i enlighet med de tankar och specifika åtgärdspunkter som togs fram och redovisades i samband med KOLLframåt i december 2007. Respektive trafikverk och Transportstyrelsen fortsätter därmed sitt utpekade arbete var för sig men också tillsammans bland kollektiv-trafikens olika aktörer. 19 KOM (2008) 816 slutlig, 4.12.2008. 20 Europaparlamentets direktiv och rådets förordning nr 2001/85/EG om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet.
20(26) Områden som tidigare pekats ut är bl.a. o Fortsatt arbete för att bidra till utveckling av tillgänglig och användbar information inför, bland annat om kvalitén i bytespunkterna, och under resa samt störningsinformation o I större utsträckning möjliggöra bokning och eller biljettköp för personer med funktionshinder o Fortsatt arbete för att ta fram system med god kvalitet för uppföljning. o Fortsatt arbete med FUD verksamhet för stimulans av tekniska lösningar för ökad användbarhet Det är betydelsefullt att alla aktörer har samma mål för framtiden. Att var och en utvecklar sin verksamhetsdel men också arbetar tillsammans, för att helheten i det prioriterade nätets utveckling ska fungera för personer med funktionsnedsättning. Det är i kedjans svagaste del som resan inte blir användbar. I och med EU-förordningarnas verkställandedatum, i dagsläget gällande för tåg och flyg ökar dessutom grupperna för vilka nätets användbarhet ska fungera för. Genom nuvarande uppdrag för åtgärdsplanering avseende ett fastställande av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur ökar möjligheterna till att se nätets helhet oavsett statligt eller kommunalt ansvar. En fortsatt utveckling tillsammans med aktörer kring hur ledsagning kan möjliggöras i ett större perspektiv, inte bara inom flyg- och järnvägstrafiken utan också för att kunna fungera inom och mellan samtliga trafikslag är prioriterad.
21(26) Bilaga 1 KARTA BÅTLINJENÄT
22(26) Bilaga 2 FÖRTECKNING AV INGÅENDE BYTESPUNKTER I ETAPP 1 FLYGTERMINALER Förteckningen är i bokstavsordning. Göteborg/Landvetter Göteborg/Säve Halmstad Kalmar Karlstad Luleå/Kallax Malmö/Sturup Ronneby Skellefteå Stockholm/Arlanda Stockholm/Bromma Stockholm/Skavsta Sundsvall- Härnösand Umeå Visby Växjö/Kronoberg Ängelholm Örnsköldsvik Östersund
23(26) JÄRNVÄGSSTATIONER Förteckningen är i bokstavsordning. Alingsås Alvesta Arlanda C Avesta krylbo Bollnäs Borlänge Borås Enköping Eskilstuna C Falköping C Gävle åtgärdad Hallsberg pbg åtgärdad Halmstad Helsingborg C Herrljunga Hudiksvall Hässleholm Jönköping C Kalmar C Katrineholm C Kil Kristianstad C Leksand Linköping C Luleå C Mjölby Norrköping C Nässjö C åtgärdad Skövde C Strängnäs Sunderby Söderhamn Västra Varberg Västerås C Ystad Åmål Ånge Älvsbyn Örebro C Östersund C
24(26) BUSSHÅLLPLATSER På regionalt och nationellt statligt vägnät har 554 busshållplatser utpekats. Dessa hållplatslägen framgår av den digitala kartan i webbapplikationen. FÄRJETERMINALER OCH BÅTBRYGGOR Stockholms skärgård Båtlinjen Stockholm Vaxholm Husarö Terminalen på Strömkajen Nacka Strand Gåshaga (Lidingö) Vaxholm Lillsved Boda Hjälmö Alsvik (Svartsö) (ny i förslaget) Skälvik (Svartsö) Lådna Södra Ingmarsö Finnhamn Husarö Båtlinjen Stockholm Vaxholm Möja Strömkajen, Gåshaga, Nacka strand och Vaxholm: Se föregående linjebeskrivning. Gällnö (ny i förslaget) Sollenkroka Träskö-Gåln Norra Stavsudda Södra Stavsudda Söderholm Korsö (vid Stavsudda) Södermöja Berg (Möja) Långvik (Möja)(Ny i prionätet)
25(26) Båtlinjen Stavsnäs Sandhamn Storö Stavsnäs Styrsvik (Runmarö) Sandhamn Harö Göteborgs södra skärgård Båtlinjen Saltholmen Styrsö - Brännö Saltholmen Asperö Östra Köpstadsö Styrsö Bratten. Källö Styrsö Tången Brännö Husvik Båtlinjen Saltholmen Styrsö Donsö Vrångö Saltholmen Asperö Östra Köpstadsö Styrsö Bratten. Donsö Kårholmen Vrångö Båtlinjen Saltholmen Asperö norra Brännö Rödsten Saltholmen Asperö Norra Brännö Rödsten
26(26) Båtlinjerna till Visby Nynäshamn: Gotlandsterminalen Visby: Hamnterminalen Oskarshamn: Gotlandsterminalen