Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Relevanta dokument
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vit eller svart plansiloplast?

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Hygienisk kvalitet i ensilage

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Hur undviker man sporer i ensilaget

Foderproduktion och kvalitetsfel

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Tolkning av foderanalys BLGG

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Proteinkvalitet i vall

Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Bra vallfoder till mjölkkor

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Proteinkvalitet i vall

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Förluster i olika ensileringssystem

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Vallfoder som enda foder till får

Spansk skogssnigel (Arion lusitanicus) i ensilerat vallfoder betydelse för fodrets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Ensilering av vallfoder

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Inventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Tolkning av foderanalys BLGG

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

Skördetidpunkt och ensilering av majs

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

CCM-majs och majsensilage i praktiken produktion, kvalitet och utfodring

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Protein från vallen hur gör man?

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Klostridier och jästsvamp i ensilage orsak, verkan och samverkan

Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Samensilering av majs och foderbetor för utfodring till mjölkkor

Dokumentation av ensilering med fokus på clostridieporer i mjölk

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT

Vallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

Sporprojektet vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har?

Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Fermentering av foderråvaror och foder till grisar

VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE?

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster

Samodling av majs och åkerböna

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

När man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Utfodring av dikor under sintiden

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Feedtech F400 Produktinformation

Cecilia Müller, SLU 1

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Ensilagekvaliteten kan påverkas redan av det sätt gräset faller för slåttermaskinen. Foto: Harry Eriksson

Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Helsäd som alternativt grovfoder till mjölkkor. och växande nötkreatur

Transkript:

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk produktion Jordbruksverket 17-18/10 2017 Linköping

Inläggning och ensilering av grönmassa Aeroba förhållanden (vid tillgång på syre) Respiration Socker CO 2 + H 2 O Proteolys Protein NPN (NH 3, aminer, amider, fria aminosyror) Anaeroba förhållanden (syrefri miljö) Socker Mjölksyra (mjölksyrabakterier) Ättiksyra (mjölksyrabakterier) Propionsyra

Feljäsning i ensilaget Smörsyrajäsning av klostridiebakterier Sackarolytiska klostridier Clostridium tyrobutyricum Anaerob miljö men kan tolerera aerob miljö ph > 4.5 Hög vattenaktivitet dvs vid låga ts-halter Förjäser kolhydrater till smörsyra Omvandlar mjölksyra till ättiksyra och smörsyra Växer till i sin vegetativa fas men övergår till sporform vid behov Sporer överlever aerob miljö och mycket höga temperaturer Proteolytiska klostridier Bryter ner proteiner till enkla N-föreningar Högt ammoniak-n innehåll (ammoniaktal) i ensilaget

Varmgång vid uttag av ensilage Orsakas initialt av jästsvamp i aerob miljö Förbrukar mjölksyra, som ger ph höjning i ensilaget Mögelsvamp växer till Förbrukar socker Mögelsvamp bryter ner all näring Stora temperaturhöjningar som ger varmgång och stora ts-förluster i form av näring Smältbarheten och energivärdet i ensilaget minskar

Mjölksyrabakterier som tillsatsmedel Homofermentativa mjölksyrabakterier Förjäser socker till mjölksyra Ger snabb ph sänkning i ensilaget Minskar ts-förluster under lagringen av ensilaget Heterofermentativa mjölksyrabakterier Förjäser socker till mjölksyra och ättiksyra Omvandlar mjölksyra till ättiksyra (1,2-propandiol, etanol) Ättiksyra hämmar tillväxt av jästsvamp Motverkar varmgång i ensilaget

Ensilering av klöverrik vall Klöverrik vall (även för lusern) Mycket protein Lite socker Risk för högt ammoniaktal Risk för smörsyrajäsning Ts-förluster under lagring av ensilaget Skörd på Brogården, Skara 75% rödklöver / 25% gräs 3:e skörd Grönmassa 30-35 % ts 16% råprotein 10% socker (WSC)

Bakteriepreparat Homofermentativa mjölksyrabakterier (Homo LAB) Heterofermentativa mjölksyrabakterier (Hetero LAB) Kombination av Homo och Hetero LAB Homo LAB plus salt tillsattes på hacken Jämfördes med grönmassa utan bakteriepreparat. 5 behandlingar 5 balar/behandling FoU-dagar i ekologisk produktion, Jordbruksverket, 17-18/10 2017 i Linköping

Pressning av hackad och behandlad grönmassa Stationär Orkel Compactor MP 2000

Fermentering i rödklöver/gräs ensilage 12 11 10 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 9 8 7 6 Socker (WSC), % av ts Mjölksyra, % av ts 5 4 Ättiksyra, % av ts ph 3 2 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB Homo LAB + salt

Proteolys och sporer i rödklöver/gräs ensilage 12 11 10 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 9 8 Värde över klostridiesporstapel = smörsyra, % av ts 7 6 Ammoniak-N, % av total-n 5 0,34 0,61 Klostridiesporer log MPN/g 4 3 2 0,03 0,04 0,01 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB Homo LAB + salt

Torrsubstansförlust (%) Förluster under lagring av hackat rödklöver/gräs ensilage i rundbal 6 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 5 4 3 2 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB Homo LAB + salt

Ensilering av gräsdominerad vall Gräsvall Mycket socker Medium proteinhalt Risk för varmgång Ts-förluster under utfodringsperioden Skörd på Götala, Skara 95% gräs / 5% klöver 1:a skörd Grönmassa 31 % ts 11% råprotein 22% socker (WSC)

Bakteriepreparat Homofermentativa mjölksyrabakterier (Homo LAB) Heterofermentativa mjölksyrabakterier (Hetero LAB) Kombination av Homo och Hetero LAB tillsattes på hacken Jämfördes med grönmassa utan Bakteriepreparat. 4 behandlingar 5 balar/behandling FoU-dagar i ekologisk produktion, Jordbruksverket, 17-18/10 2017 i Linköping

Pressning av hackad och behandlad grönmassa Stationär Orkel Compactor MP 2000

Fermentering i gräsensilage 8 7 6 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 5 4 Socker (WSC), % av ts Mjölksyra, % av ts Ättiksyra, % av ts Etanol, % av ts 3 ph 2 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB

Lagringsstabilitet (antal dagar 2C över rumstemperatur 20C) Lagringsstabilitet vid luftning av gräsensilage 11 10 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB

Lagringsstabilitet (antal dagar 2C över rumstemperatur 20C) Samband mellan ättiksyra/mjölksyra-kvoten och lagringsstabilitet i gräsensilage 12 10 8 y = 7,87ln(x) + 14,2 P < 0,001 R² = 0,88 6 4 2 0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Ättiksyra / Mjölksyra-kvot

Lagringsstabilitet (antal dagar 2C över rumstemperatur 20C) Samband mellan antalet jästsvampkolonier och gräsensilagets lagringsstabilitet 14 12 y = 14,9-2,1x R² = 0,80 P < 0,001 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 Totala antalet jästsvampkolonier (log cfu/g)

Ammoniak-N (% av total-n) Proteolys i gräsensilage 12 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 10 8 6 4 2 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB

Torrsubstansförluster, % Förluster under lagring av hackat gräsensilage i rundbal 6 skiljer sig signifikant från kontrollen P < 0,05 5 4 3 2 1 0 Kontroll Homo LAB Hetero LAB Homo/Hetero LAB

Slutsats och rekommendationer Använd bakteriepreparat med enbart homolab eller i kombination med heterolab vid ensilering av klöverrika vallar där risken för feljäsning är stor. Använd INTE bakteriepreparat med enbart homolab till gräsdominerad vall eftersom hög mjölksyrabildning och låg ättiksyrahalt ökar risken för jästsvamp att initiera varmgång i ensilaget vid uttag. Välj kombinationsprodukten homo/hetero LAB.

TACK!!!