Hyckleri är inbyggt mellan moral och lag

Hyckleri är inbyggt mellan moral och lag 1. Inledning Arbetsförhållandena i Estelí påverkas inte endast av den nationella lagstiftningen utan även av klimatet på den internationella scenen. ILO:s 8 kärnkonventioner utgör en norm som arbetare, arbetsgivare och stat kan förhålla sig till. Detta påverkar även Nicaragua och de människor som lever i landet. 1.1 Syfte I denna text tänker vi klarlägga hur ILO, CENIDH och Arbetsministeriet interagerar och vad det får för konsekvenser för den enskilda arbetaren på tobaksfabriker i Estelì. 2. Avhandling 2.1 Bakgrund The International Labour Organisation, ILO, är en internationell FN-anknuten organisation som sedan 1919 inriktat sig på att förbättra människors arbetsvillkor. Ett av deras mål sammanfattas såhär: "The rules of the global economy should be aimed at improving the rights, livelihoods, security, and opportunities of people, families and communities around the world I strävan för dessa mål har ILO skapat en serie konventioner. De ska fungera som internationella riktlinjer vilka införlivas i lagboken hos de länder som väljer att ratificera dem. (ILO 2011-02-23) Samtliga av ILO:s åtta kärnkonventioner är ratificerade i Nicaragua och således införlivade i grundlagen. Dessa innefattar konvention 87 föreningsfrihet och organistationsrätt, konvention 98 rätt att organisera sig och förhandla kollektivt, konvention 29 och 105 angående tvångsarbete, konvention 100 lika lön för lika arbete oavsett kön, konvention 111 angående diskriminering vid anställning och yrkesutövning, konvention 138 minimiålder för arbete och konvention 182 mot de värsta typerna av barnarbete.. (ILO 2011-02-23) CENIDH, Center for Human Rights är en från FN fristående NGO som syftar till att försvara de mänskliga rättigheterna i Nicaragua. De gör det bland annat genom att hjälpa inblandade parter

med juridiska processer när det uppkommit konflikter av olika slag. Enligt dem bryts många av ILO:s konventioner. Denna organisation är inblandad i 80 % av alla de rättsfall som rör mänskliga rättigheter i Nicaragua. CENIDH sammanställer årligen en rapport om hur ILO:s konventioner följts i Nicaragua till ILO, men har inget närmre samarbete med ILO. (Informant 1) Arbetsministeriet, Nicaraguas arbetsministerium, är den statliga institution vars uppdrag är att garantera arbetares rättigheter. Arbetsministeriet får anslag från staten att verkställa den lagbalk som rör arbetares rättigheter, men anslagen är långtifrån tillräckliga för att genomföra dessa i praktiken. (Human Rights Report, 2009) Ett av sätten som Arbetsministeriet arbetar på är att göra inspektioner på arbetsplatser. Dessa inspektioners syfte är att kontrollera att lagarna efterföljs, men det finns korruptionsmisstankar mot enskilda inspektörer (Informant 1) 2.2 Diskussion I Nicaragua existerar det bra lagar, men det saknas finansiellt och institutionellt kapital för att genomföra dem i praktiken (De Vylder, 2011) En av orsakerna till avsaknaden av institutionellt kapital är att landets lagstiftning endast växt fram ur landets historia, kultur och institutioner till en mycket liten utsträckning. Detta gör dem svåra att genomdriva eftersom de värderingar människor lever efter inte överensstämmer med landets lagstiftning. (De Vylder, 2011). Många lagar har implanterats från västvärlden, särskilt från USA. Många lagar har även tillkommit när ILO:s konventioner ratificerats. Detta har lett till att folkets, nicaraguanernas, röst ofta inte hörts när man stiftat lagarna. Enligt CENIDH borde man införa direkt demokrati i Nicaragua för att motarbeta att detta problem kvarlever. Andra lagar har tillkommit mycket snabbt som en konsekvens av den sandinistiska revolutionen eller i syfte att ge landet en fördelaktig framtoning internationellt. Många av dessa lagar har, trots goda föresatser, inte fungerat särskilt väl i praktiken (Informant 1). Det finns en annan syn på hur man som individ bör förhålla sig till lagar. Lagarna existerar men det finns inget socialt krav på att man ska följa dem i alla fall. Det bottnar bland annat i en vana vid dubbelmoral. Ett exempel är skillnaden i kyrkans syn på hur män och kvinnor skall förhålla sig till varandra och den faktiska verkligheten. Ett av vanligaste brottet i Nicaragua är kvinnomisshandel. I Nicaragua är korruption vanligt vilket har påverkat det sociala kapitalet i landet och hur man förhåller sig till de officiella

institutionerna. Hyckleri är inbyggt mellan moral och lag (De Vylder, 2011) Ett annat problem vad det gäller lagarna är att det finansiella kapitalet saknas för att upprätta goda institutioner som säkerställer att lagarna efterlevs. (Informant 1) Avsaknad av finansiellt kapital är alltså en av orsakerna till avsaknaden av institutionellt kapital. Problematiken utgörs även av medborgarnas okunskap om lagarna i Nicaragua. Det finns exempelvis en lag om genuskvotering som säger att det skall arbeta 50 % män respektive 50 % kvinnor på varje arbetsplats, men varken arbetsgivare, arbetare eller polis känner till denna lag. För att en förändring ska kunna genomdrivas bör man sprida kunskap till nicaraguanerna om deras lagar och om deras rättigheter (Informant 1, 2) Trots att ILO:s 8 kärnkonventioner är ratificerade i Nicaraguas grundlag, existerar kryphål som gör att man ostraffat kan bryta mot arbetares mänskliga rättigheter. Till exempel innehar arbetare rättigheterna att forma och gå med i valfri facklig organisation samt att förhandla kollektivt. Problematiken, kryphålet, utgörs av att det är tillåtet för arbetsgivaren att avskeda arbetstagare, inkluderat ledare av fackliga organisationer om de har tillåtelse av Arbetsministeriet. (ITUC CSI IGB, 2010) Detta är ett stort problem i Estelí då man, som initiativtagare för en ny fackförening, riskerar att förlora jobbet. Detta beror på att arbetsgivare, i stor utsträckning, anser att risken att fackföreningen hotar fabriksägarens auktoritet. (Informant 2) Ett exempel på ovanstående är när 32 organiserade arbetare vände sig till CENIDH, i oktober 2009, för att officiellt anklaga maquilaföretaget Sae-a Tecnotex för att ha blivit misshandlade av säkerhetsvakter. Detta när de försökt återvända till sina poster efter att ha blivit orättvist avskedade på grund av att de format en facklig organisation. Arbetsministeriet ansåg avskedningarna vara berättigade. (ITUC CSI IGB, 2010) För att ändra på detta bör arbetare sträva efter att gå samman i större utsträckning. Man bör samarbeta både mellan fabriker, städer men även mellan länder på en global nivås för att skapa fackföreningar som är slagkraftiga mot arbetsgivare på nationella och transnationella företag (Informant 2) Enligt CENIDH kan man se många liknande fall där Arbetsministeriet prioriterar arbetsgivarnas intressen framför arbetarnas mänskliga rättigheter. Detta kan vara ett resultat av att regeringen är

beroende av både transnationella företag och andra företag eftersom dessa genererar arbetstillfällen, vilka regeringen inte tycker sig kunna erbjuda genom någon alternativ lösning. Beroendet av utländska investerare förstärktes under 1990-talet då FSLN förlorade makten till det liberala UNO, Unión Nacional Opositoras. Detta sammanföll med sovjetunionens fall och enligt författaren till Captial Visions förlorade Nicaragua, ur ett ekonomiskt perspektiv, en förebild och ett stort stöd, vilket var en av orsakerna till att UNO vann valet. Den nya regeringen anpassade sig efter IMF:s krav och reformerade sin ekonomi samt grundade de industrier och ekonomiska frizoner som landet är beroende av idag. (Tornhill, sida 66-70, 2010) Detta beroende kan vara en av förklaringarna till varför Arbetsministeriet, som regeringsorgan, är tvungna att förhålla sig till de mål landets regering har satt ut. Arbetsministeriet:s ledare är tillsatta av det ledande partiet, i detta fall FSLN. Enligt CENIDH har regeringen ett intresse av att framställa landets situation så positiv som möjligt för att belysa hur framgångsrika de varit sedan maktbytet. (Informant 1) Det gör att Arbetsministeriet har ett antal olika intressen. Dels att förbättra arbetarnas rättigheter, dels visa på en förbättring och dels att vidmakthålla fabriksägarnas intressen vilket genererar arbete för befolkningen. Orsakerna till dagens situation är även landets korta period av frihet, det inbördeskrig som härjade i landet och den företagskultur som forsätter prioritera finansiellt kapital över arbetares rättigheter. (Informant 3) CENIDH och Arbetsministeriet var eniga om en sak, nämligen att förändringen måste komma underifrån. Med kunskap om de mänskliga rättigheterna kommer möjlighet att förhålla sig till sin situation. Samtidigt menar de att man inte ska ställa krav på att alla ska ha den utbildning som krävs för att själv läsa och tyda den i många fall snåriga lagbalken angående arbete. Därför menar CENIDH att det arbete som de utför är centralt för efterlevnaden av mänskliga rättigheter. De agerar som advokater när de mänskliga rättigheterna kränks och deras organisation finansieras av olika biståndsorganisationer. (Informant 1) Dock är heller inte de utan problem. Deras arbetsprocess ser ut så att de får ett fall från en arbetare eller arbetsgivare för att sedan skicka vidare dem till Arbetsministeriet. Arbetsministeriet organiserar och finansierar då en rättegång om de finner fallet motiverat. CENIDH stödjer då de inblandade med rättslig expertis. Det har förekommit att staten har hotat lokala NGO:s när de kritiserat FSLN. CENIDH:s direktör och ett antal andra medlemmar mordhotades 2008 men inga incidenter har ännu inträffat. (Human Rights Report, 2009)

CENIDH och andra NGO:s måste ha möjlighet att vara regeringskritiska för att deras arbete skall vara till nytta. Det räcker inte att endast utbilda arbetare om deras mänskliga rättigheter eftersom människorna inte har möjlighet att hävda dem. Arbetslösheten är hög, det råder brist på arbeten och de rättsliga institutionerna är bristande. Om en arbetare ställer till problem kan han enkelt ersättas och om han går till rätten har han små chanser att vinna. För att förändra situationen måste arbetet bli mer omfattande. Det måste finnas en stark social norm för hur de mänskliga rättigheterna skall följas. Media har en stor roll i hur detta kan utvecklas och NGO:s bör samarbeta med pressen, exempelvis radio för att nå ut till befolkningen. NGO:s måste ha stöd av pressen för att kunna nå ut till befolkningen till en större utsträckning. (De Vylder, 2011) På Arbetsministeriet i Estelí arbetar sex stycken inspektörer. Dessa utför inspektioner av arbetsplatser, alltså däribland av tobaksfabriker. Sex är ett otillräckligt antal om inspektionerna ska leda till positiva förändringar (Informant 4). Dessa inspektörers löner utgör knappt levnadslöner. Detta gör att inspektörerna löper stor risk att ta emot mutor. Är inspektörerna korrupta och tar emot mutor av arbetsgivare blir rapporteringen om brytande mot befintliga lagar samt mänskliga rättigheter mycket bristfällig. Arbetsdomstolen är dessutom anklagad för att vara korrupt och politiserad vilket gör det svårt för arbetare att på lika villkor möta arbetsgivarna i rätten. (Regeringskansliet, 2010). 3. Slutsats ILO:s konventioner är ratificerade i Nicaragua och det ger arbetare, arbetsgivare, NGO:s och stat riktlinjer som de kan förhålla sig till. Dessa efterföljs dock inte på grund av avsaknad av institutionella och finansiella kapitalet i landet. Institutioner som MITRAB riskerar att bli korrupta vilket leder till försämrade möjligheter att följa de mänskliga rättigheterna. För att undvika att arbetare upplever sin situation som begränsad krävs ett utökat socialt, finansiellt och institutionellt kapital. Staten bör ge invånarna större möjlighet att påverka landets lagar så att de får en förankring i landets kultur. Arbetarna behöver organisera sig fackligt på en högre nivå. Det krävs även att det bildas en starkare samhällig norm om hur arbetsmarknaden skall fungera. De olika kapitalen underbygger varandra vilket leder till att en förbättring inom ett kapital även påverkar resterande kapital. ILO utgör en mall för hur det bör vara och möjligheten att påminna

regeringen om att de ratificerat dessa kan ge människor hopp till att förbättra sin situation. Men, så länge det finns stora brister i kapitalen är det svårt för den enskilde arbetaren att uppleva att denne har möjlighet att förbättra sin arbetssituation. Källförteckning Tryckta källor Tornhill Sofie, 2010, Capital Visions The politics of Transnational Production in Nivaragua, Department of political Science, Stockholm University, Stockholm Stefan de Vylder, 2007, Utvecklingens Drivkrafter Internet ILO: http://www.ilo.org/global/lang--en/index.htm 2011-02-23 Human Rights Report: http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2009/wha/136120.htm Hämtad 2011-02-23 Regeringskansliet: http://www.sweden.gov.se/sb/d/2580/a/13965 Hämtad 2011-02-23 ITUC CSI IGB: http://survey.ituc-csi.org/+-nicaragua-+.html?lang=en Hämtad 2011-02-24 Intervjuer Informant 1: Lic. Alberto José Rosales Mondragón, Distriktsdirektör, CENIDH, Centrum för mänskliga rättigheter, Estelí, 2011-01-24 Informant 2: Alejandro Villareina Saldivar de Condega, Kordinator för fackföreningen ATC (Asocación de Trabajadores del Campo), Estelì, 2011-01-20 Informant 3: Mario, CPC-ombud, Rosario, Estelí 2011-01-25 Informant 4: Anonym, chef för det lokala Arbetsministeriet-kontoret (arbetsministeriet) Estelí, 2011-01-28 Stefan de Vylder, Nationalekonom, Upplandsgatan, Stockholm, 2010-12-07, 2011-02-24