LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa

LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa

Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Hjärngympa Primär målgrupp: Åk 3-9 Centralt tema: Logik, minne och koncentration, problemlösning Ämnen: och biologi Vad kul att ni har bokat uppdraget Hjärngympa i science centret MegaMind! Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I uppdraget Hjärngympa får eleverna med hjälp av uppgifter och stationer i MegaMind testa och utmana båda sig själv och sina kamrater i koncentration, minne och logiskt tänkande för att lösa olika problem. De får även utveckla sina kunskaper i hur de kan träna sin hjärna. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö.

Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se www.tekniskamuseet.se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat minne & koncentration, logik och problemlösning i anknytning till uppdraget Hjärngympa i MegaMind på Tekniska museet. Övning 1: Minnestestet Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring det egna minnet och olika metoder för att träna/utveckla sitt minne. Tid: Ca 30 min Tema: Minne, hjärnan Material: Duk, kortlek, olika mindre föremål t ex penna, hårnål, hörlurar, mynt, knapp, äpple, mobiltelefon etc. Instruktioner för årskurs 3-5 1. Förbered övningen genom att duka upp ett bord med olika föremål och placera en duk över. Dela in klassen i mindre grupper. Ge grupperna instruktionerna att de kommer få titta på ett antal föremål och att de ska memorera så många som möjligt, men att de inte får tala med varandra under tiden. 2. Låt gruppen titta på föremålen under 1 min. Vilka föremål kom de ihåg? Vad använde de för minnesregler? 3. Låt grupperna titta på föremålen en gång till under 1 min. Nu ska de även memorera vart föremålen är placerade, hur de ser ut etc. De får nu samarbeta/ prata med varandra. 4. Låt eleverna svara på frågor som t ex Vilket föremål låg längst ner till höger (peka åt de elever som har svårigheter kring riktning/läge)? Hur många plastföremål fanns det? Hur många föremål var vita? Vilka föremål började på bokstaven H? etc. Vad hade de för olika samarbetsmetoder för att komma ihåg föremålen? Instruktioner för årskurs 6-9 1. Dela in klassen i par. Placera ut 12 st kort ur en kortlek på ett bord. Eleverna skall memorera kortens valör och placering. Låt de planera en minnesstrategi under 2 min, och sedan titta på korten under 1 min.

2. Låt elevparen anteckna: Vilket kort låg längst till höger i översta raden? Vilket kort låg närmast till vänster om t ex ruter sju? Vilken av följande valör fanns inte med bland de tolv korten (t ex fem, kung, ess)? Hur många av de tolv korten var svarta? 3. Hur många rätt hade de? Vad hade de för olika metoder för att minnas? Tips! Anpassa antalet/val av föremål samt frågor rörande t ex riktning beroende på gruppens kognitiva förutsättningar. Övning 2: Krypterade meddelanden Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring begreppen chiffer och kryptering, samt utveckla sina kunskaper i problemlösning. Tid:ca 45-60 min Tema: och logik Material: Mall för chiffersnurra, sax, jungfruben Instruktioner: 1. Diskutera och förklara begreppen chiffer och kryptering. Vad är det bra för? När används det (historiskt/nutid)? Demonstrera hur ett Ceasarchiffer fungerar (se info nedan). 2. Låt sedan eleverna göra egna chiffersnurror med hjälp av mallarna. 3. För årskurs 3-6 Eleverna får sedan i uppdrag att skriva ett krypterat meddelande med hjälp av chiffersnurran. De skall även skriva en gåta vars svar ger krypteringsnyckeln som behövs för att avkoda meddelandet. 3. 4. För årskurs 7-9 Eleverna får sedan i uppdrag att skriva ett krypterat meddelande bestående av fem ord med hjälp av chiffersnurran. Varje ord skall ha en unik krypteringsnyckel vilket innebär att eleverna måste formulera fem stycken olika gåtor vars svar ger krypteringsnycklarna som behövs för att avkoda meddelandet. 4. 5. Låt eleverna byta meddelande och gåtor/uppgifter med en kamrat och låt de avkoda varandras meddelanden. Så funkar Ceasarchiffer Först skriver du ner hela alfabetet på ett rutigt papper. Sedan bestämmer du dig för vilken krypteringsnyckel (ny startbokstav som skall gälla), t ex M. Skriv ett nytt alfabet under det första där du börjar med M. När du kommer till Ö fortsätter du helt enkelt med A tills du skrivit alla bokstäver i alfabetet: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L

Nu har du chifferkoden och kan skriva ett meddelande t ex: Vi möts utanför matsalen!. För att kryptera meddelandet letar du nu upp vilken bokstav som står under V = E, skriv ner det under det okodade meddelandet. Fortsätt tills hela meddelandet är klart. Formulera slutligen en gåta som ger korrekt krypteringsnyckel (startbokstav), t ex Vad är första bokstaven i namnet på Tintins hund? Svar: M (Milou). Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning kring temat logik och problemlösning och uppdraget Hjärngympa i MegaMind på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Bygg med tangram Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring begreppen chiffer och kryptering, samt utveckla sina kunskaper i problemlösning. Tid:ca 60 minuter Tema: Geometri, problemlösning Material: Mallar för tangrampussel, sax, tjockt papper (gärna i sju olika färger) Instruktioner: Låt eleverna göra egna tangrampussel av papper och ge de i uppdrag att försöka pussla ihop de geometriska figurerna nedan med allt från en till sju bitar. Uppmana eleverna att rita in lösningarna i rutorna. Form 1 bit 2 bitar 3 bitar 4 bitar 5 bitar 6 bitar 7 bitar Triangel Kvadrat Rektangel Parallellogram Femhörning Sexhörning

Fördjupningsuppgift 2: Hur, var och när lär jag mig bäst? Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna kring faktorer som påverkar vår koncentrationsförmåga, och hur det kan skilja sig åt mellan olika individer. Tid: ca 60 min + hemuppgift Tema: Koncentration och hjärnan Material: Enkät-stencilen (se bilaga på nästa sida), papper och penna Instruktioner 1. Dela in klassen i mindre grupper och låt de fundera ut olika faktorer som gör att de kan koncentrera sig bättre/sämre. Låt grupperna presentera sina svar. Diskutera likheter/skillnader mellan grupperna. 2. För årskurs 3-6 Låt eleverna besvara frågorna i enkäten (se bilaga på nästa sida). Ge de sedan i uppdrag att utföra undersökningen hemma eller på andra personer i skolan. Låt eleverna sammanställa resultatet i mindre grupper med hjälp av enklare tabeller eller diagram. Utifrån resultatet tar de fram en punktlista med några förslag på hur de ska kunna koncentrera sig bättre i t ex klassrummet. 2. 3. För årskurs 7-9 Låt eleverna besvara enkäten och/eller dela in klassen i mindre grupper och låt de göra egna enkäter utifrån temat när. Eleverna ska genomföra undersökningen t ex på skolan och/eller hemma och sammanställa resultatet med hjälp av tabeller och/eller diagram. Utifrån resultatet skall de sedan ta fram en plan för hur de skulle öka koncentrationsförmågan i t ex skolan, hemma etc. Planen ska innehålla vad de vill förändra samt hur/vad som behöver åtgärdas för att förändringen skall kunna genomföras. Var kommer alla smarta idéer irån?

Bilaga: Enkätundersökning: när Ringa in det alternativ som stämmer bäst på dig 1. Miljöfaktorer 1.1 Ljud Jag vill ha tyst och lugnt omkring mig när jag studerar Jag studerar gärna med musik i bakgrunden Jag kan stänga ut bakgrundsljud när jag studerar Jag har svårt att koncentrera mig när det är tyst 1.2 Ljus Jag studerar helst med stark belysning Jag studerar helst i dagsljus utomhus Jag studerar helst i dagsljus inomhus Jag studerar helst i dämpat ljus 1.3 Temperatur när jag är sval när jag är varm Jag koncentrerar mig bäst i varma rum Jag koncentrerar mig bäst i svala rum 1.4 Position om jag sitter på en bra stol, vid ett bord i en fåtölj, en soffa eller i sängen om jag får byta/variera sittställning om jag får stå/gå 2. Fysiska faktorer 2.1 Olika sinnen genom att tala, lyssna och diskutera genom att titta på bilder, färger och diagram/tabeller genom att röra och känna med händerna genom att göra och uppleva

2.2 Mat Jag vill äta/dricka medan jag lär mig något Jag blir störd av att småäta under tiden jag lär mig 2.3 Tid på dygnet på morgonen mitt på dagen på eftermiddag/kväll på natten 2.4 Rörelse när jag får röra på mig Jag behöver vara stilla när jag lär eller koncentrerar mig 2.4 Rörelse om jag sitter på en bra stol, vid ett bord i en fåtölj, en soffa eller i sängen om jag får byta/variera sittställning om jag får stå/gå 3. Sociala faktorer när jag är ensam genom att samarbete med en annan person genom att samarbeta med flera andra personer när någon annan säger hur jag ska göra när jag måste lösa något själv

3. Sociala faktorer Jag arbetar helst med en uppgift i taget Jag arbetar helst med flera uppgifter samtidigt/ parallellt om jag först förstår helheten, innan jag går in på detaljer om det jag ska lära mig har med mig att göra om jag först förstår detaljer, innan jag går in på helheten Jag tycker om muntliga redovisningar Jag tycker om skriftliga redovisningar

Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7-9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Använda kunskaper i biologi för att granska information och ta ställning i frågor som rör hjärnan och våra sinnen. utvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning och förslag till lösningar. Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika tekniska lösningar Geometriska objekt och deras egenskaper samt avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Hur hjärnan påverkas av t ex sömn, kost, motion och miljö. Hjärnans uppbyggnad och funktion kopplat till problemlösning. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och beskriva hur identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan lösa olika problem genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem på ett fungerande sätt. Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa uppgifter. Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar då identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hjärnans funktion och förmåga. utvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar. Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika tekniska lösningar. Huvudräkning samt beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Grundläggande geometriska objekt och dess användning i vardagliga situationer. Uppskattning och mätning av t ex längd, area och tid med vanliga måttenheter. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Hur människans hjärna och sinnesorgan fungerar och samverkar när det kommer till problemlösning, minne och koncentration. Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska hjälpmedel i vardagen och dess ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan lösa problem på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem på ett fungerande sätt. Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa uppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. I resonemang om hjärnan och våra sinnen kan eleven relatera till några samband i t ex vår livsstil. Hjärngympa